4D DIABETES
Kartläggning av vården vid typ-2
diabetes i Stockholms Läns
Landsting
4D Diabetes – Primärvårdsprocessen
Marina Taloyan, Magdalena Fresk, Kaija Seijbolt, Doan Risberg
2015-10-19
Kartläggning av vården vid typ-2 diabetes inom primärvården i Stockholms Läns Landsting och
verifiering av en föreslagen standardiserad vårdprocess.
Innehåll
1
Sammanfattning............................................................................................................................... 3
2
Introduktion ..................................................................................................................................... 4
Bakgrund ................................................................................................................................. 4
Standardiserad vårdprocess för typ-2 diabetes ........................................................................ 4
Syfte ........................................................................................................................................ 5
Mål .......................................................................................................................................... 5
3
Material och metod .......................................................................................................................... 6
Studiepopulation ...................................................................................................................... 6
3.1.1
Urval av vårdcentraler ..................................................................................................... 6
3.1.2
Urval av vårdpersonal...................................................................................................... 7
3.1.3
Urval av patienter ............................................................................................................ 7
Undersökningsprocedur........................................................................................................... 7
3.2.1
Följsamhet till den standardiserade vårdprocessen för typ-2 diabetes ............................ 7
3.2.2
Individuella intervjuer med vårdpersonal ........................................................................ 8
3.2.3
Individuella intervjuer med patienter ............................................................................ 10
3.2.4
Journalgranskning.......................................................................................................... 10
Forskningsetiska överväganden............................................................................................. 10
4
Resultat .......................................................................................................................................... 11
Vårdcentralernas bakgrundsdata ........................................................................................... 11
Patienternas bakgrundsdata ................................................................................................... 11
Resultat per vårdcentral ......................................................................................................... 12
4.3.1
Vårdcentral A.7 ............................................................................................................. 12
4.3.2
Vårdcentral B.3.............................................................................................................. 16
4.3.3
Vårdcentral C.4.............................................................................................................. 21
4.3.4
Vårdcentral D.2 ............................................................................................................. 26
4.3.5
Vårdcentral E.5 .............................................................................................................. 30
4.3.6
Vårdcentral F.1 .............................................................................................................. 35
4.3.7
Vårdcentral G.6 ............................................................................................................. 39
Resultat på gruppnivå ............................................................................................................ 43
1
4.4.1
frågor
Följsamhet till den standardiserade vårdprocessen utifrån frågeformulär med ja/nej
43
4.4.2
Följsamhet i förhållande till socioekonomiska faktorer (CNI) och HbA1c................... 44
4.4.3
Frågeformulär med flersvarsalternativ .......................................................................... 45
4.4.4
Journalgranskning.......................................................................................................... 48
5
4.4.5
Intervjuer med vårdpersonal .......................................................................................... 50
4.4.6
Intervjuer av patienter.................................................................................................... 52
Diskussion ..................................................................................................................................... 54
Övergripande diskussion ....................................................................................................... 54
Följsamhet till den standardiserade vårdprocessen ............................................................... 54
Dokumentation av vården...................................................................................................... 55
Jämförelse med den nationella kartläggningen ”Framgångsfaktorer i diabetesvården”........ 55
Styrkor och svagheter i kartläggningen ................................................................................. 57
6
Slutsats........................................................................................................................................... 59
7
Referenser...................................................................................................................................... 60
8
Bilagor ........................................................................................................................................... 61
BILAGA 1a Frågeformulär till läkare ................................................................................... 61
BILAGA 1b Frågeformulär till sjuksköterska ....................................................................... 75
BILAGA 1c Frågeformulär till verksamhetschef .................................................................. 88
BILAGA 2a Intervjuguide verksamhetschef ......................................................................... 95
BILAGA 2b Intervjuguide läkare .......................................................................................... 98
BILAGA 2c Intervjuguide diabetessjuksköterska ............................................................... 102
BILAGA 3 Intervjufrågor till patienter ............................................................................... 105
BILAGA 4 Mall för journalgranskning ............................................................................... 106
BILAGA 6. Flersvarsfrågor resultat .................................................................................... 108
BILAGA 7 Resultat Vårdcentral A.7 .................................................................................. 121
BILAGA 8 Resultat Vårdcentral B.3 .................................................................................. 122
Bilaga 9 Resultat Vårdcentral C.4 ....................................................................................... 123
BILAGA 10 Resultat Vårdcentral D.2 ................................................................................ 124
BILAGA 11 Resultat Vårdcentral E.5................................................................................. 125
BILAGA 12 Resultat vårdcentral F.1 .................................................................................. 126
BILAGA 13 Resultat vårdcentral G.6 ................................................................................. 127
2
1 Sammanfattning
Bakgrund: Idag lever drygt 100 000 personer i Stockholms läns landsting med diabetes.
Genom kvalitetsregistret NDR finns kunskap om varierande resultat inom vården. Program 4
D diabetes har genomfört en kartläggning av vården vid typ-2 diabetes med utgångspunkt från
en standardiserad vårdprocess.
Syfte: Att öka kunskaperna om typ-2 diabetesvården inom Stockholms läns landsting och att
identifiera de faktorer som påverkar vården utifrån vårdgivar- och patientperspektiv.
Metod och material: Sju deltagande vårdcentraler med vardera en diabetesansvarig läkare, en
diabetesansvarig sjuksköterska, verksamhetschef samt fyra patienter. Undersökningen grundar
sig på enkäter till deltagande vårdpersonal och verksamhetschef, journalgranskning samt
intervjuer av vårdpersonal, verksamhetschef och patienter.
Resultat:
Vården för patienter med typ-2 diabetes varierar mellan vårdcentraler inom Stockholms
Läns Landsting. Variationerna finns inom samtliga områden av vårdprocessen.
Det finns en högre grad av övensstämmelse för dokumentation av vård för de uppgifter
som ingår i rapportering till kvalitetsregistret NDR, än för andra delar i vårdprocessen.
De faktorer som vårdpersonalen uppgav ha mest betydelse för diabetesvården var:
Ledningens prioriteringar, organisationskultur, intern struktur och de bromsande
faktorerna; ersättningssystem, avsaknad av kontinuitet och patientens egna förutsättningar.
De faktorer som patienterna uppgav ha störst betydelse för diabetesvården var:
Kontinuitet, vårdpersonalens kompetens, rutiner, tillgänglighet, patientutbildning,
engagemang och bemötande.
Slutsats: Denna studie har verifierat att vården för patienter med typ-2 diabetes varierar i
Stockholms Läns Landsting. Variationerna finns inom samtliga områden av vårdprocessen.
De faktorer som både vården och patienterna upplever vara viktiga för diabetesvården är nära
kopplade till organisationens ledning, vårdens struktur och de faktorer som bromsar har en
områdesspecifik och ekonomisk koppling. Den standardiserade vårdprocessen är till allra
största delen relevant till innehållet och kan ligga till grund för systematiskt
förbättringsarbete.
3
2 Introduktion
Bakgrund
Typ 2-diabetes är en folksjukdom som drabbar minst fyra procent av befolkningen i Sverige.
Antalet personer med diabetesdiagnos i Stockholms Läns Landsting uppgår till ca 106 000
personer och uppskattningsvis 85-90 % av dem har typ 2-diabetes (1). Dessutom beräknas att
det i landstinget finns ungefär tjugotusen personer som har typ 2-diabetes utan att känna till
det (1). Majoriteten av patienterna med typ-2 diabetes utreds, behandlas och följs upp vid
någon av de drygt tvåhundra vårdcentralerna i länet och det finns skillnader i behandling och
måluppfyllelse vid typ 2-diabetes mellan olika patientgrupper och vårdcentraler (1, 2). Men
kunskap om vilka faktorer som påverkar diabetsvården utifrån vårdens och patienternas
perspektiv är begränsad (1, 3). En nationell kartläggning gjordes under 2013 av Sveriges
Kommuner och Landsting och presenterades i rapporten ”Framgångsfaktorer i diabetesvården
- En jämförande studie av diabetesvård i primärvård” med syfte att analysera skillnader
mellan landstingens sätt att utforma diabetesvården (4). Projekt 4 D Diabetes typ 2 har
uppmärksammat behovet av kartläggning av diabetesvården inom Stockholms läns landsting
och resultatet presenteras i denna rapport.
Standardiserad vårdprocess för typ-2 diabetes
Såväl nationellt som regionalt finns riktlinjer och vårdprogram för diabetesvården. Dock
saknas en mer heltäckande och detaljerad beskrivning av hur vården bör fungera. 4D
Diabetes typ 2 har därför tagit fram en beskrivning av den standardiserade vårdprocessen för
typ-2 diabetes i primärvården (5). Den består av väldefinierade delprocesser med målbild,
framgångfaktorer och hinder för framgång och redovisas i ett separat dokument. En
översiktsbild kan ses i figur 1. Beskrivningen utgår från klinisk erfarenhet och centrala
dokument för diabetesvård i Sverige (1, 2, 4, 6) och har gått på remiss till ett antal experter
inom medicin och vårdvetenskap samt till patientorganisationer. Den standardiserade
vårdprocessen har använts som grund för den kartläggning av vården för patienter med typ-2
diabetes som presenteras i denna rapport.
4
1. Diagnostik och planering
1.2 Utbilda/ge råd
och sätta mål för
egenvård
2. Behandling
Diabetespatient
utan
behandlings
krävande
åtgärder
Patient med
sympton och/
eller riskfaktorer
för diabetes
(med eller utan
remiss)
1.3 Bedöma och
sätta upp
individuella
målvärden för
nydebuterade
Behövs
kompletterande
behandling?
3.2 Kontrollera
egenvård samt
förbereda för
strukturerad
kontroll
3.1 Administrera
väntelistor för
strukturerad kontroll/
inkommande remisser
Nej
Nej
1.1 Utreda och ställa
diagnos
3. Kontroller samt uppföljning
Diabetespatient
redo för
strukturerad
kontroll
Remiss
till annan
vårdgivare?
Ja
2.1 Behandla
avvikelser från
behandlingsmål
Ja
Diabetespatient
med avvikelser
som kräver
åtgärd
3.3 Genomföra
strukturerad
kontroll och följa
upp behandling
Nej
Diabetespatient
utan
behandlings
krävande
avvikelser
Finns
avvikelse som
kräver
åtgärd?
Ja
Behandling/kontroller hos annan
vårdgivare
Medicinsk fotvård
Tandläkare
Endokrinolog/diabetolog
Dietist
Ögonläkare
Multidisciplinärt fotteam
Övriga organspecialister
Figur 1 Översiktbild på den föreslagna standardiserade vårdprocessen för typ 2-diabetes
Syfte
Syftet är att beskriva hur vården för patienter med typ-2 diabetes ser ut vid vårdcentraler i
Stockholms Läns Landsting och identifiera faktorer som påverkar vården utifrån såväl
vårdgivarens- som patienternas perspektiv.
Mål
Det övergripande målet med kartläggningen är att underbygga projektidén att en
tillgängliggjord standardiserad primärvårdsprocess för typ 2 diabetes skulle kunna bidra
positivt till en högre och jämnare vårdkvalitet inom Stockholms Läns Landsting. Ett delmål
är att identifiera hinder för att följa den standardiserade processen och utifrån detta föreslå
förbättringar av själva processbeskrivningen.
5
3 Material och metod
Kartläggningen av vården har utförts vid sju vårdcentraler och är baserad på fyra olika delar:
Frågeformulär till vårdpersonal (verksamhetschef, läkare och sjuksköterska)
Individuella intervjuer med vårdpersonal (verksamhetschef, läkare och sjuksköterska)
Individuella intervjuer med 28 patienter
Dokumentationsgranskning av 28 patientjournaler
Studiepopulation
3.1.1
Urval av vårdcentraler
Urvalet av de sju vårdcentralerna baserades på vårdcentralens sammanfattande måluppfyllelse
avseende HbA1c hämtat från NDR och geografisk placering inom Stockholms län. Samtliga
vårdcentraler inom Stockholms Läns Landsting som fanns registrerade i NDR delades in i tre
olika grupper efter ungefärligt geografiskt läge – norrort, centrala Stockholm och söderort.
Därefter sorterades vårdcentralerna i respektive grupp i ordning från låg måluppfyllelse (hög
andel patienter med HbA1c>73 i kombination med låg andel patienter HbA1c<52) till hög
måluppfyllelse (låg andel patienter med HbA1c>73 i kombination med hög andel patienter
HbA1c>52). Vårdcentraler med hög respektive låg måluppfyllelse från de olika geografiska
områdena valdes ut genom lottning från högsta och lägsta kvartilen i ovan beskrivna listor och
tillfrågades successivt om att delta i studien. Sju vårdcentraler inkluderades.
Bakgrundsdata
För att karaktärisera de inkluderande vårdcentralerna har följande uppgifter använts:
Andel patienter med typ-2 diabetes i förhållande till antal listade patienter
Care Need Index (CNI) (8).
Ett högt CNI-värde innebär hög andel individer i ett definierat geografiskt område avseende
följande variabler:
Ålder över 65 år och ensamboende
Utlandsfödd (Syd- och Östeuropa (ej EU), Asien, Afrika och Latinamerika)
Arbetslös eller i åtgärd 16 – 64 år
Ensamstående förälder med barn 17 år eller yngre
6
Person 1 år eller äldre som flyttat in i området
Lågutbildad 25 – 64 år
Ålder yngre än 5 år
3.1.2
Urval av vårdpersonal
Vid varje enhet ingick tre olika professioner:
•
Verksamhetschef, (i de fall verksamhetschefer inte var läkare ingick medicinskt
ansvarig läkare som komplement).
•
Läkare med övergripande ansvar för diabetes inom vårdcentralen, i studien benämnd
som diabetesansvarig läkare (DAL). Om flera delade på denna roll valdes den läkare
som hade längst anknytning till vårdenheten.
•
Diabetesansvarig sjuksköterska eller en distriktssköterska med regelbunden kontakt
med diabetespatienter.
3.1.3
Urval av patienter
Den diabetesansvarige läkaren vid respektive vårdcentral fick ge förslag på ett urval av
patienter av varierande kön, behandling, födelseland och diabetesresultat från 18 års ålder och
uppåt, listade hos den diabetesansvarige läkaren. Diabetessjuksköterska eller/och eller
diabetesansvarig läkare tog fram en lista på patienter. Oftast användes ett automatiskt
extraktorprogram (t.ex.Medrave4) och sedan valde man slumpmässigt namn på patienten som
kontaktades brev- och/eller telefonledes. Patienter fick skriftlig information hemskickad
tillsammans med bokad tid för deltagande i studien. Patienter som intervjuades tillfrågades
också om de tillät att projektgruppen genomförde journalgranskning och samtliga
accepterade.
Undersökningsprocedur
3.2.1
Följsamhet till den standardiserade vårdprocessen för typ-2 diabetes
Material
För att bedöma hur vårdcentralerna förhöll sig till den standardiserade vårdprocessen
utformades en checklista i form av ett frågeformulär per personalkategori. Frågeformuläret till
läkare innehöll totalt 64 frågor (Bilaga 1a). Frågeformuläret till sjuksköterska innehöll totalt
7
64 frågor (bilaga 1b). Frågeformuläret till verksamhetschef innehöll totalt 44 frågor (bilaga
1c). Frågorna speglar 15 olika delområden i den standardiserade vårdprocessen.
Metod
Var och en av de tre olika yrkeskategorierna vid varje vårdcentral gick tillsammans med en av
projektgruppens medlemmar igenom frågeformuläret och svaret för varje fråga noterades.
Frågeformuläret innehöll två delar:
Del 1 - ja/nej frågor: Användes för att beräkna övergripande följsamhet till den
strandardiserade vårdprocessen.
I varje frågeområde ingick ett antal olika frågor som vardera gav 1 poäng vid svaret Ja
och noll poäng vid svaret Nej. Vårdcentralen i exemplet nedan hade 2 poäng i
frågeområde 1 (se tabell 1). Följsamheten blev därför 40 % för frågeområde 1 för den
aktuella vårdcentralen. Det fanns möjlighet att notera förtydligande kommentarer i
anslutning till frågan. Följsamheten redovisas på grupp- och vårdcentralsnivå.
Del 2 - Flersvarsfrågor med möjlighet till kommentarer. Redovisas på gruppnivå.
Tabell 1.Exempel på protokoll och uträkning av följsamhet gentemot den standardiserade vårdprocessen.
Fråge-
Frågor i
Frågeområdets
område
checklista
innehåll
1
1-5
2
6-10
3.2.2
Maximal
poäng för
frågeområdet
Övergripande mål
och riktlinjer
Läkare - roll, ansvar
& utbildning
FöljsamhetUppnådd
uppnådd
poäng
poäng/total
(%)
5
2
40
5
1
20
Individuella intervjuer med vårdpersonal
Material
Intervjuerna var semistrukturerade och intervjuguiderna redovisas i bilaga 2a-c.
8
Metod
Samtliga intervjuer genomfördes på respektive vårdcentraler av någon av deltagarna i
projektgruppen. Vid ett fåtal intervjuer deltog två personer från projektgruppen. Intervjuerna
spelades in och överfördes till text. Analysmetod var kvalitativ innehållsanalys (9) och
tillvägagångsättet vid analysen var följande: först lästes de transkriberade intervjuerna separat
av alla i projektgruppen och meningsenheter med nyckelfynd identifierades och kodades.
Utifrån dessa koder identifierades subkategorier. Utifrån subkategoriernas likheter och
skillnader gjordes grupperingar med liknande innehåll. I nästa fas tolkades och
sammanställdes innebörden i varje subkategori i kategorier för att skapa en helhet för varje
primärvårdsenhet separat ( tabell 2) och slutligen till teman baserade på alla vårdcentraler.
Analysen av intervjuerna gjordes på gruppnivå för de tre olika yrkeskategorierna per
primärvårdsenheten. Kategorier och slutresultat har analyserats i samråd med en utomstående
forskare med kunskap och erfarenhet i kvalitativ metod.
Tabell 2 Exempel på den kvalitativa analysmetoden
Meningsbärande
Kondenserad
enhet
meningsenhet/kod
Subkategori
Kategori
”Vi tycker inte att vi
kan erbjuda så bra
vård som vi skulle vilja
erbjuda. Men prio 1
har varit ekonomi i
balans som har då
medfört tillgänglighet
och besöksstatistik och
sedan prioriterad
hemsjukvård för de
svårt sjuka patienter
som vi har dygnet
runt”
9
Kan ej erbjuda bra
vård, Prio 1 ekonomi i
balans genom
tillgänglighet och
besöksstatistik och
sedan hemsjukvård
Prio 1 ekonomi i
balans
Prio 2 hemsjukvård
Prioritering av annat
än diabetesvård
3.2.3
Individuella intervjuer med patienter
Material
Intervjuerna var semistrukturerade och intervjuguiden redovisas i bilaga 3.
Metod
Intervjuerna genomfördes på de sju olika vårdcentralerna av en av projektgruppens
medlemmar. Liksom vid vårdpersonalintervjuerna gjordes en inspelning som därefter
transkriberades och analyserades. Kategorier och slutresultat har analyserats i samråd med en
utomstående forskare med kunskap och erfarenhet i kvalitativ metod.
3.2.4
Journalgranskning
Material
En mall för journalgranskningen togs fram utifrån den standardiserade vårdprocessen. Den
innehöll 25 frågor med svarsalternativ ”ja”/”nej” respektive ”irrelevant” samt 16 frågor med
kvantitativa svar. Se bilaga 4.
Metod
Tidsperioden för urval av dokumentationen var 18 månader före fram till tidpunkten för
granskningen. Journalgranskningen genomfördes initialt av två medlemmar av projektgruppen
tillsammans och därefter av dessa båda separat. Svaren markerades i mallen och har
sammanställts för analys på gruppnivå för alla vårdcentraler tillsammans.
Forskningsetiska överväganden
Studiens upplägg har granskats och godkänts av den regionala etikprövningsnämnden i
Stockholm (Dnr 2014/343-31/2).
10
4 Resultat
Resultaten från frågeformulär och individuella intervjuer redovisas både per vårdcentral och
på gruppnivå. Journalgranskningen redovisas endast på gruppnivå.
Vårdcentralernas bakgrundsdata
I tabell 4 redovisas bakgrundsdata för samtliga deltagande vårdcentraler. Andelen patienter
med typ-2 diabetes per vårdcentral är beräknat utifrån uppgifter från NDR om antal patienter
med diabetes i förhållande till vårdcentralens uppgift om antal listade patienter (11).
Tabell 3Bakgrundsdata för de deltagande vårdcentralerna
Vårdcentral
CNI - nivå
Andel
Andel patienter med
Andel patienter med typ-
patienter med
typ-2 diabetes med
2 diabetes med
typ-2 diabetes ( %)
HbA1C >73 (%)
HbA1C < 52 (%)
A.7
0.7
2.7
6.8
61.0
B.3
0.9
3.4
6.7
58.9
C.4
1.1
1.7
13.6
51.3
D.2
1.6
4.8
16.9
50.3
E.5
1.6
6.7
12.4
47.7
F.1
1.9
3.4
15.3
47.3
G.6
2.4
4.8
19.6
19.6
Patienternas bakgrundsdata
Medelåldern för de patienter som deltog i intervjuer och vilkas journaler ingick i
granskningen var 67,3 år och medianålder 68,5 år. Sammanlagt deltog 13 män och 15
kvinnor. Femton patienter var födda i Sverige, tre var födda i Europa och tio patienter utanför
Europa (Marocko, Egypten, Somalia, Iran, Chile, Bangladesh och Indien).
11
Resultat per vårdcentral
4.3.1
Vårdcentral A.7
Sammanfattning av resultat
Vårdcentralen ligger geografiskt i ett område som har låg CNI-nivå i förhållande till övriga
vårdcentraler i kartläggningen och således bättre socioekonomisk situation. Följsamheten till
den standardiserade vårdprocessen är 68 %. Vårdcentralens personal beskriver att man
prioriterar diabetesvård. Ledningen beskriver att diabetesvården är prioriterad och det finns ett
strukturerat systematiskt kvalitetsarbete. Personalen upplevs ha kompetens och
kontinuitetsprincipen för vårdkontakt tillämpas. Ett diabetesteam finns med samarbete mellan
diabetesansvarig läkare och sjuksköterska. Diabetesansvarig sjuksköterska upplever att det
inte finns tillräckligt med tid för arbetet med diabetes. Vårdcentralen har demografiska
utmaningar på grund av många äldre, vilket upplevs vara en svårighet utifrån det nuvarande
ersättningssystemet. Patienterna beskriver ett stort förtroende för läkare och
primärvårdsenheten. De är nöjda och trygga med personalens kompetens och kontinuitet i
vårdkontakten.
Följsamhet till den standardiserade vårdprocessen
4.3.1.2.1 Frågeformulär med Ja/Nej frågor
Följsamheten till den föreslagna processmodellen är 68 % (se bilaga 7). I diagram 1 redovisas
följsamheten enligt frågeområden för vårdcentral A:7 i förhållande till samtliga vårdcentraler.
12
Diagram 1 Följsamhet till den föreslagna processmodellen för standardiserad diabetesvård för vårdcentral A.7
jämfört med samtliga vårdcentraler.
Vårdcentral A.7
100
80
VC A:7
60
Samtliga
40
20
0
Individuella intervjuer med vårdpersonal
I analysen framkom tre kategorier som betydelsefulla för diabetesvården. Dessa kategorier
baserar sig på de subkategorier som är angivna i den vänstra kolumnen.
13
Tabell 4. Resultat av kvalitativ innehållsanalys för vårdcentral A.7
Subkategori
Kategori
Hög ambition hos personalen och ledningen
Ge en komplett vård, allt på samma ställe
Alltid finnas till hands och speciellt vid debuten
Prioriteringar och
Patienterna skall vara nöjda och förstå vad vårdgivarens
organisationskultur
ansvar
Mera tid till diabetesansvarig sjuksköterska
Fasta läkare
Resurser och kompetens
Tydlig rollfördelning
Rutiner och kvalitetsarbete
Väntelista och kallelsesystem
Intern struktur
Kontinuerlig kontroll av parametrar för NDR
Individuella behandlingsmål
Samarbete med diabetesdagvård på sjukhuset
Samarbete mellan diabetesansvarig sjuksköterska och
läkare
Avsaknad av ”kokbok” för 80+
Utländska patienter
Krångligt med överföring/användning av NDR
Ersättningsystem främjar inte diabetesvård
Ersättningsystem underminerar läkares kunskaper
Bromsande faktorer och
demografiska utmaningar
Ersättningsystem ifrågasätter att doktor gör det bästa
Ersättningsystem skapar stress
4.3.1.3.1 Kategori 1. Prioriteringar och organisationskultur
Vårdcentralen har fokus på patienter med typ 2-diabetes och har höga ambitioner när det
gäller diabetesvården. Målet är att ge så komplett vård och service som möjligt och alltid
finnas till hands. Så här beskrivs det: ”Att man finns här när de behöver ens hjälp, stöttning.
Många gånger är det ett trauma när man för första gången får information om att man har
typ-2 diabetes, det är ju inte alltid roligt utan man behöver finnas till hands. Inte bara
mätbart utan även vad de tycker och tänker” (sjuksköterska). Diabetesansvarig sjuksköterska
14
önskar mer tid för diabetesmottagning: ”Jag skulle vilja ha mycket mera tid, jag har för lite
tid, det är väl det… Mer strukturerat, jag får klämma in det här när vår mottagning har
möjlighet så att säga.” (sjuksköterska).
4.3.1.3.2 Kategori 2. Intern struktur
Vårdcentralen tillämpar principen om alla patienter ska vara listade på en specifik läkare. Det
finns ett diabetesteam med diabetesansvarig sjuksköterska och läkare och även rutiner kring
väntelistor och kallelsesystem. Personalen är engagerad och har god kompetens inom
diabetesvården: ”Och vi har engagerade och pålästa läkare, kolleger som har en ambition i
det avseendet att hålla sig uppdaterade…” (chef). Man arbetar strukturerat, men betonade
individuella målvärden utifrån till exempel ålder. Samarbetet med diabetesmottagningen på
sjukhuset beskrivs som väl etablerat. NDR används i kvalitetsarbetet och statistiken redovisas
på årliga planeringsdagar.
4.3.1.3.3 Kategori 3. Bromsande faktorer och demografiska utmaningar
Ersättningssystemet uppfattas som bromsande faktor för en välfungerande diabetesvård.
Fördelar med riktade åtgärder i ersättningssystemet kunde ses i form av att det ökar
medvetandet och ambitionsnivån. Men nackdelen är att det inte tar hänsyn till åldrande
befolkning, enligt verksamhetschefen. Läkarens beskriver känslan av att systemet inte förlitar
sig på att varje läkare ”gör det bästa” i varje enskilt fall: ”… Man förlitar sig inte på att
doktorn vet vad som är bäst för patienten, så att det är mer än känsla som jag har som kanske
inte alltid är välgrundad men det finns ett visst motstånd, hos mig i alla fall, till den här
styrningen” (läkare). Patienterna beskrivs som aktiva och det innebär flera besök och man når
kapiteringstaket. Det administrativa arbetet med överföring av data till NDR som utförs av
sjuksköterskan upplevs vara stressande och man saknar en möjlighet för patienterna att kunna
ta del av NDR data och reagera utifrån det.
Individuella intervjuer av patienter
I analysen framkom två kategorier som betydelsefulla för diabetesvården. Dessa kategorier
baserar sig på de subkategorier som är angivna i den vänstra kolumnen. Varje kategori
redovisasvas nedan var för sig med exempel på citat från intervjuer.
15
Tabell 5 Resultat av kvalitativ innehållsanalys för vårdcentral A.7
Subkategori
Kategori
Förtroende för personalen
Förtroende för vårdcentralen
Känsla av trygghet
Doktor tar sig tid
Krånglig väg till ortopeden
Bristande samarbete med andra
vårdinstanser
4.3.1.4.1 Kategori 1. Känsla av trygghet
Patienter känner sig överlag nöjda och trygga med att få vård på vårdcentralen.”Jag känner
mig väldigt trygg med dem här och har ju nyligen flyttat till en annan kommun men jag
vägrar att släppa kontakten här för jag tycker att de är bra och de kan mig” . Själva
kontakten med läkare, som tar sig tid och lyssnar och för en dialog med patienten är
ytterligare en faktor som bidrar till trygghetskänsla: ”Att jag hör att de har förstått vad jag
har sagt och sedan kan göra adekvata ändringar eller råd som verkar vettiga. Vi diskuterar
och doktorn tar sig tid”. Förtroende och trygghetskänsla har lett till att man väljer
vårdcentralen i första hand: ”Till akuten går jag inte. Nej, då de klarar det mesta här tycker
jag av det som jag behöver nu, har haft behöv… jag tycker att jag har nästan större
förtroende för vårdcentralen liksom eftervård. På sjukhuset är de väldigt duktiga på det akuta
men där begriper de inte mycket av livet efteråt… de har liksom ett annat längre perspektiv
på det hela”.
4.3.1.4.2 Kategori 2. Bristande samarbete med andra vårdinsanser
Det påpekas brister i vårdcetralens samarbete med andra specilalister och framförallt
remissvägar som uppfattas som onödigt krångliga.
4.3.2
Vårdcentral B.3
Sammanfattning av resultat vårdcentral B.3
Vårdcentralen ligger geografiskt i ett område med låg CNI-nivå i förhållande till övriga
vårdcentraler i kartläggningen. Följsamheten till den standardiserade vårdprocessen är 79 %.
Ledningens roll i vården är tydlig och det finns ett strukturerat kvalitetsarbete. Det satsas på
diabetesvård genom att höja kompetensen hos framförallt sjuksköterskan. Diabetesansvarig
16
sjuksköterska upplever sig har tillräckligt med avsatt tid för patienter med diabetes.
Diabetesvård är en del av vårdcentralens helhet och det finns ett diabetesteam med
diabetesansvarig läkare och sjuksköterska som är ett nav i diabetsvården. Det finns
kallelsesystem och man arbetar aktivt med att följa upp patienterna. Ledningen arbetar för en
kunskapsfrämjande kultur. Patienterna känner sig trygga med fasta och engagerade kontakter
och uppskattar personalens kompetens. Patienterna är nöjda med vården och känner sig väl
omhändertagna.
Frågeformulär till vårdpersonal
Följsamheten till den föreslagna processmodellen är 79 % (se bilaga 8). I diagram 2 redovisas
följsamheten enligt frågeområden för vårdcentral B:3 i förhållande till samtliga vårdcentraler.
Diagram 2 Följsamhet till den föreslagna processmodellen för standardiserad diabetesvård för vårdcentral B.3
jämfört med samtliga vårdcentraler.
Vårdcentral B.3
100
80
60
40
20
0
17
VC B:3
Samtliga
Individuella intervjuer med vårdpersonal
I analysen framkom tre kategorier som betydelsefulla för diabetesvården. Dessa kategorier
baserar sig på de subkategorier som är angivna i den vänstra kolumnen.
Tabell 6 Resultat av den kvalitativa innehållsanalysen för vårdcentral B.3
Subkategori
Ledningens roll
En tillåtande kultur
Kategori
Prioriteringar och organisationskultur
Resurs
Kompetens
Intern struktur
Rutiner
Läkarbrist/kontinuitet
Kvalitetsarbete
Ersättningssystem
Bromsande faktorer
Administration kring inmatning i NDR
4.3.2.3.1 Kategori 1. Prioriteringar och organisationskultur
Verksamhetschefen beskriver att man har satsat på kompetens inom diabetesvården: ”… satsa
på färre händer men högre kompetens” (chef). Det finns diabetesansvarig läkare och
sjuksköterska. Diabetesansvarig sjuksköterska har avsatt tid för patienter med diabetes och
har en löpande kommunikation med diabetesansvarig läkare. Ledningens roll i att bekräfta
kompetensen och sedan låta dem sköta sitt jobb betonas som en viktig faktor: ”… allting
handlar ju om ledningen, vi har en tillåtande vad man ska säga öppen ledning. Är ledningen
för en förändring om de vill lyfta någons erfarenheter och ta vara på dem så funkar det…”
(sjuksköterska)
4.3.2.3.2 Kategori 2. Intern struktur
Diabetesvården på vårdcentralen är en av de välfungerande vårdprocesserna och det är ett
teamarbete där diabetesansvarig sjuksköterskan driver samarbetet med läkarna. Genom att ha
en diabetessköterska som har avsatt tid och utökat ansvar för t ex fotstatus och NDR, så har
man uppnått tidsbesparing för läkare. Vikten av rutiner för t ex kallelse vid årskontroll
betonas. Att vårdcentralen har en kompetent diabetesansvarig sjuksköterska som ett nav i
arbete upplevs främja ett bra kvalitetsarbete.
18
4.3.2.3.3
Kategori 3. Bromsande faktorer
Det nuvarande ersättningssystemet främjar inte fungerande diabetesvård enligt ledningen. Att
ha snabba korta besök ska prioriteras vilket missgynnar patienter med kroniska sjukdomar.
”Med det är stora incitamentet att ha mycket patienter, så kan man väl säga att det drar ju
mot att det är väldigt lönsamt att plocka väldigt snabba besök. Då pratar vi inte bara hur man
organiserar diabetesvården utan att man plockar andra patientgrupper som drar resurser
från våra kroniker i största allmänhet” (chef). En annan negativ konsekvens av det är att
läkare tar över uppgifter som sjuksköterskor hade förut: ”… vi ser också att… läkare
successivt tar över uppgifter som sköterskor hade en gång i tiden. Nu har ju vi i diabetesfallet
hos oss sköterskor tagit över… men stora patientmassan har rört sig från sköterskor till
doktorer” (chef). Kontinuiteten beskrivs som viktig, men vid vårdcentralen saknas läkare och
det är därför tidsbrist. Vid förändring i behandlingen eller patienternas hälsotillstånd hålls
därför kontakt telefonledes eller på annat sätt.
Individuella intervjuer med patienter
I analysen framkom fyra kategorier som betydelsefulla för diabetesvården. Dessa kategorier
baserar sig på de subkategorier som är angivna i den vänstra kolumnen. Varje kategori
redovisas nedan var för sig med exempel på citat från intervjuer.
19
Diagram 3 Resultat av den kvalitativa innehållsanalysen för vårdcentral B.3
Subkategori
Kategori
Samma läkare och sjuksköterska
Lätt att nå
Kontinuitet och tillgänglighet
Diabetesansvarig sjuksköterska - ”en vakt på
axeln”.
Kunnig och kompetent
Engagerad och aktiv
Kompetens och personliga egenskaper
Jag är patient hos läkaren
Utbildning vid diabetesdebut utanför
vårdcentralen
Utbildning och remiss till andra specialister
Remisser till andra specialister
Läser mycket om diabetes
Sköter mig bra
Egen roll i välmående
Orkar inte hålla på - hittar egen strategi
Kategori 1. Kontinuitet och tillgänglighet
Tillgängligheten är en viktig faktor för patienterna både när det gäller att bli kallad ochatt lätt
få kontakt när man behöver. Så uttrycker en patient som har insulinbehandling: ”De här på
vårdcentralen är verkligen duktiga på allting, de kallar mig och … är det något jag skulle
vilja ha ytterligare – det är bara säga till”. Kontinuiteten beskrivs också som mycket
betydelsefull: ”Om man inte känner någon, då måste jag berätta hur jag mår, vad har jag för
sjukdomar, och tiden räcker inte för den nya läkaren…”.
4.3.2.4.1 Kategori 2. Kompetens och personliga egenskaper
En patient som har bott i området sedan många år och varit listad på samma vårdcentral
beskriver att hon tidigare haft en dålig erfarenhet av vården av hennes partner. Efter en viss
tid fick patienten själv diabetes vilket ledde till att hon återupptog kontakter med
vårdcentralen. De goda och positiva kontakterna med vården, har numera vänt på patientens
skepticism: ”när jag pratar med henne då tar hon sig tid, man har en känsla ”just nu är jag
patient hos henne”. Hon stressar inte, hon lyssnar på mig, vi diskuterar saker. Det är inte så
att hon bara avfärdar mina problem och sedan går jag ut igen och sedan är jag missnöjd utan
jag känner mig nöjd när jag går från henne”.
20
4.3.2.4.2 Kategori 3. Utbildning och remiss till andra specialister
Behovet av utbildning vid sjukdomsdebuten var flitigt återkommande i intervjun med
patienter. Vårdcentralen har ingen lokal utbildning utan remitterar till sjukhus. Patienterna
efterfrågar att få ”fräscha upp” kunskapen genom att få gå kurs med några års mellanrum.
4.3.2.4.3 Kategori 4. Egen roll i välmående
En patient med insulinbehandling beskriver att han inte vill leva ett stressigt liv genom att
tänka på kosten hela tiden. Han har tagit kontroll över sitt liv genom att hitta en egen strategi:
”… jag låter bli helt enkelt och tänka på någonting övrigt, utan överdrivna mängder utav
socker och söta sker det undvikar jag ju. Och sedan så äter jag i stort sätt vad jag vill. Och
sedan justerar insulinet efter vad jag ätit och mängden och så vidare. Annars skulle jag bli
tokig… det är för att jag skall kunna orka leva överhuvudtaget. Jag kan inte ställa in mig
…på ett sånt sätt”. Däremot är patienten nöjd med vården på vårdcentralen, han tycker att
deras sätt bidrar till en viss trygghet i tillvaron. Han trivs med att bli kallad för kontroll en
gång per år.
4.3.3
Vårdcentral C.4
Sammanfattning av resultat vårdcentral C. 4
Vårdcentralen ligger geografiskt i ett område med medelhög CNI-nivå i förhållande till övriga
vårdcentraler i kartläggningen. Upptagningsområdet kännetecknas av ett relativt stort antal
äldre och utlandsfödda. Följsamheten till den standardiserade vårdprocessen är 45 %.
Ledningen beskriver att man prioriterar hemsjukvården. Diabetesvården är under utveckling
och där ingår även utveckling av systematiskt kvalitetsarbete. Diabetesansvarig sjuksköterska
upplever att det är för lite avsatt tid för diabetes. Patienterna är mycket nöjda även om de bara
har kontakt med en person (läkaren) eftersom de känner sig trygga och kontakten är stadig.
Dessutom värdesätter patienterna personliga egenskaperna hos läkaren och känner inget
tydligt behov av att ha kontakt med diabetessjuksköterska.
21
Frågeformulär till vårdpersonal
Analysen av de strukturerade intervjuerna med vårdpersonalen visar att vårdcentralen har 45
% följsamhet mot den föreslagna standardiserade vårdprocessen (se bilaga 9). I diagram 3
redovisas följsamheten per frågeområde i jämförelse med genomsnittet för samtliga kartlagda
vårdcentraler.
Diagram 3. Följsamhet till den föreslagna processmodellen för standardiserad diabetesvård för vårdcentral C.4
jämfört med samtliga vårdcentraler.
Vårdcentral C.4
100
80
60
40
20
VC C:4
Samtliga
0
Individuella intervjuer med vårdpersonal
I analysen framkom tre kategorier som betydelsefulla för diabetesvården. Dessa kategorier
baserar sig på de subkategorier som är angivna i den vänstra kolumnen. Varje kategori
redovisas nedan var för sig med exempel på citat från intervjuer.
22
Tabell 7 Resultat av den kvalitativa innehållsanalysen för vårdcentral C.4
Subkategori
Kategori
Prioritering av hemsjukvård
Diabetesverksamhet under uppbyggnad och en del
av en helhet
Prioriteringar och organisationskultur
Tidsbrist för diabetesansvarig sjuksköterska
Resurs
Kompetens
Rutiner
Intern struktur
Kvalitetsarbete
Ersättningssystem
Bromsande faktorer
4.3.3.3.1 Kategori 1. Prioriteringar och organisationskultur
Diabetesverksamhet är under uppbyggnad och ledningen är med och utformar diabetesvården.
Det finns inte tillräcklig avsatt tid för diabetesansvarigs sjuksköterskas arbete: ”Sedan är det
ju så att vi behöver ha, som sagt, mera tid för diabetespatienterna till henne. Det är en
organisatorisk och ekonomisk fråga” (chef).
4.3.3.3.2 Kategori 2. Intern struktur
Sedan förändringen av diabetesvården startade för drygt ett år sedan har rutiner upprättats och
kompetenshöjande åtgärder har utförts. Det finns ett diabetesteam med diabetesansvarig
läkare och sjuksköterska med tydliga roller och de har med en löpande kommunikation
sinsemellan. Diabetesansvarig sjuksköterska har en central roll: ”Det är också
diabetessköterskan som ser till att ögonbottenfotografering blir gjord och allt det. Hon är lite
kontrollant, så att säga… då skickar hon till doktorn att du behöver skriva en remiss för
ögonbottenfotografering… och att det verkligen är infört i journalen ordentligt och så, och
hon kollar ju upp att det som är gjort verkligen är infört i journalen och allting så att det blir
rätt i NDR sedan när vi för över” (chef)
23
4.3.3.3.3 Kategori 3. Bromsande faktorer
Ersättningssystemet uppfattas som en bromsande faktor och man uppfattar inte att det
harmonierar med befolkningens behov i det aktuella upptagningsområdet. Ersättningssystemet
främjar snabba korta besök och det gynnar inte de multisjuka äldres vård:”… ju fler patienter
du har, ju bättre ekonomi får du ju och ju lättare sjuka de är skulle jag vilja säga. Ju flera
patienter kan du ha och ju mindre kostar de och, men i ett område som här då, det är många
äldre multisjuka så kan man inte snabba på, det går ju inte” (läkare). Å andra sidan ser man
positiva sidor med ersättningssystemet: ”Det som är bra med förfrågningsunderlaget… det är
ju väldigt, man vet vad man ska göra, det står ju klart och tydligt i förfrågningsunderlaget.
Vad uppdraget är.” Administrativa uppgifter som till exempel att föra in alla
diabetesindikatorer till NDR upplevs ta mycket tid och leder till att det inte finns utrymme för
ett preventivt arbete.
Individuella intervjuer med patienter
I analysen framkom fyra kategorier som betydelsefulla för diabetesvården. Dessa kategorier
baserar sig på de subkategorier som är angivna i den vänstra kolumnen. Varje kategori
redovisas nedan var för sig med exempel på citat från intervjuer.
Tabell 8. Resultat av den kvalitativa innehållsanalysen för vårdcentral C.4
Subkategori
Samma läkare
Diabetesansvarig sjuksköterska som extra resurs
Kategori
Kontinuitet
Engagerad läkare
Lyssnar och bryr sig
Personliga egenskaper och kompetens
Läkare har kompetens
Läkaren har helhetsbild
”Komma till vårdcentralen är som att komma hem”
Läser mycket
Mycket hänger på mig
24
Känsla av trygghet
Insikt om sjukdomen och sin egen roll
4.3.3.4.1 Kategori 1. Kontinuitet
Patienterna är nöjda med vården och att ha en fast läkare beskrivs bidra till detta. En patient
uttryckte oro över när läkaren skulle sluta på vårdcentralen: ”Nej. Ja, alltså jag tycker det är
bättre med en person som har helhetsbilden klar för sig. Det enda problemet är väl
kontinuiteten sedan när hon går i pension”. En patient som fick diabetesdiagnos för fyra år
sedan, hade de tre första åren endast kontakt med läkare, inte med sjuksköterska, något som
har ändrats under det senaste året: ”Ja, varannan gång så är det diabetessköterska ett halvår,
och sen är det doktor… jag har bara haft diabetessköterskan ett år…”
4.3.3.4.2 Kategori 2. Personliga egenskaper och kompetens
Även läkarens personliga egenskaper spelar en stor roll. Att läkaren lyssnar, har helhetsbild
och kommunicerar på ett bra sätt, är faktorer som patienterna lyfter fram. En patient beskriver
vikten av att läkaren har koll på både hans diabetestillstånd och andra sjukdomar.”Alltså jag
tycker att det är värdefullt med en läkare som har en helhetsbild och som ändå skickar och
kontrollerar hos specialister och så. Alla kan ju inte kunna allt…”
4.3.3.4.3 Kategori 3. Känsla av trygghet
Kontinuiteten och helhetsbilden som patienten upplevde genom sin läkarkontakt uppskattades
av patienterna och sågs som en trygghetsfaktor: ”… att gå till dr X är som att komma hem…”.
Patienterna får all hjälp av sin läkare och känner därför inget behov av kontakt med
diabetesansvarig sköterska. De är dock positiva till möjligheten att kunna får träffa en
diabetesansvarig sköterska som reserv: ”Det var ett långt uppehåll när min husläkare slutade
tills jag fick en annan” - berättade en av patienterna. ”Att ha en diabetesansvarig
sjuksköterskekontakt kan fungera som räddning om läkaren försvinner”.
4.3.3.4.4 Kategori 4. Insikt om sjukdomen och sin egen roll
Patienterna har god sjukdomsinsikt och är medvetna om sin egen roll: ”Jag läser mycket…
och jag vet att mycket hänger på mig”. En manlig patient berättar att stödet han får från sin
läkare när det gäller levnadsvanor räcker, och han tycker inte att han behöver gå till
diabetessjuksköterska: ”… jag får mycket bra hjälp och stöd av min läkare… ja, jag börjar
förstå hur kroppen fungerar och vad jag måste göra själv. Och jag har förstått att det kommer
an mycket på mig själv och mitt levnadssätt…”
25
4.3.4
Vårdcentral D.2
Sammanfattning av resultat vårdcentral D.2
Vårdcentralen ligger geografiskt i ett område med medelhög CNI-nivå i förhållande till övriga
vårdcentraler i kartläggningen. Följsamheten till den standardiserade vårdprocessen är 56 %.
Ledningen prioriterar hemsjukvård och vård av multisjuka. Det finns inget tydligt strukturerat
kvalitetsarbete inom diabetesvården. Det finns en utvecklad handlingsplan för diabetesvården
men den följs inte och det är brist på struktur inom diabetesvården. Diabetesansvarig
sjuksköterska upplever att det är för lite avsatt tid för diabetes. Patienterna efterfrågar en
bättre struktur, kontinuitet och kompetens inom diabetes hos personalen. Det framkommer
önskemål om att diabetesansvarig sjuksköterska skulle ha en mer framträdande roll i
diabetesvården. Patienterna beskriver behov av mer individuell uppföljning och feedback.
Frågeformulär till vårdpersonal
Följsamheten till den föreslagna processmodellen är 56 % (se bilaga 10). I diagram 4
redovisas följsamheten enligt frågeområden för vårdcentral D:2 i förhållande till samtliga
vårdcentraler.
26
Diagram 4. Följsamhet till den föreslagna processmodellen för standardiserad diabetesvård för vårdcentral D.2
jämfört med samtliga vårdcentraler.
Vårdcentral D.2
100
80
60
VC D:2
40
Samtliga
20
0
Individuella intervjuer med vårdpersonal
I analysen framkom tre kategorier som betydelsefulla för diabetesvården. Dessa kategorier
baserar sig på de subkategorier som är angivna i den vänstra kolumnen. Varje kategori
redovisas nedan var för sig med exempel på citat från intervjuer
Tabell 9 Resultat av den kvalitativa innehållsanalyen för vårdcentral D.2
Subkategori
Kategori
Ledningens roll i prioriteringen
Avsaknad av kunskapsskapande, spridning eller
Prioriteringar på ledningsnivå
generering
Oanvänd resurs och kompetens i diabetes
Få utarbetade rutiner
Avsaknad av intern struktur
Brist på kontinuitet
Ersättningssystem
Uteblivna patienter
Tolkanvändning
27
Bromsande faktorer
4.3.4.3.1 Kategori 1. Prioriteringar på ledningsnivå
Ledningens prioriteringar anses ha betydelse för vården av diabetes. Ledningen beskrivs
prioritera hemsjukvården och vård av multisjuka. Diabetesansvarig sjuksköterska upplever sig
vara en outnyttjad kompetens och menar att har kunskap och vilja att utveckla diabetesvården,
men att det saknas förutsättningar: ”Jag har ingen extra tid alls för det. Så det ska jag göra
samtidigt som jag gör hembesök och mottagning, sitter i telefon, vara nere på laboratoriet
eller, för det är så vi har det här. Det finns liksom inte att jag har 2 timmar i veckan att få
bara med diabetes eller något såhär eftersom jag är ansvarig, nej inget sådant”
(sjuksköterska). Diabetessjuksköterskan har möjlighet att gå på nätverksmöten för diabetes
och få information. Men pga. tidsbrist överförs inte den informationen vidare och det
upplevds svårt att implementera något nytt på vårdcentralen.
4.3.4.3.2 Kategori 2. Avsaknad av struktur
Samtliga sjuksköterskor vid vårdcentraler tar hand om diabetespatienter. De har överlag
mycket att göra och det beskrivs svårt att ägna extra tid åt patienter med diabetes. Det finns en
handlingsplan för diabetes och rutiner för t.ex. årlig kontroll till läkare. Men det sakas rutiner
för kallelser och väntelistor samt för kvalitetsuppföljningen av vården: ”Vi kanske skulle ha
regelbundet på personalmötena hur vi ligger till, för det pratar vi aldrig om…”
(sjuksköterska). Strategierna för att kunna hålla rutinerna trots väntetider varierar. Den
intervjuade läkaren bokar och tar om sina patienter utan hjälp från sjuksköterska. Patienter
med störst vårdbehov prioriteras och läkaren ”släpper dem” när värdena har normaliserats.
Ansvaret ligger på patienten att boka återbesök om det fanns behov av att följas upp av läkare
mer än vid årskontrollen, eller om patienterna uteblivit från besök.
4.3.4.3.3 Kategori 3. Bromsande faktorer
Bristen på kontinuitet beskrivs som en bromsande faktor. På grund av att det är stor
omsättning av läkare blir det långa väntetider för att träffa och bli behandlad av en och samma
läkare, vilket i sin tur bidrar till svårigheter att upprätthålla en kontinuerlig kontakt:”… de blir
ju inte listade på en doktor här utan de blir ju listade på mottagningen och… det är en stor
läkaromsättning, vilket det har varit här… då många har slutat”. Patienterna beskrivs ha
svårigheter att prioritera diabetes på grund av att de även kan ha andra besvär: ”… patienten
måste ju komma på årskontroll... men hur mycket ska man liksom hålla på att ta hit patienten
när de ändå inte bryr sig eller inte orkar bry sig kanske” (läkare). Han fortsätter resonera:
28
”Jag tror på sätt vis… att man sticker huvudet i sanden och blundar för saker och tänker att
det här är inte så allvarligt ändå… man har så mycket annat som är besvärligare…” (läkare).
När det gäller patienternas personliga förutsättningar beskrivs svårigheter med
kommunikation med patienter via tolk och att det skulle kunna finnas en koppling mellan att
patienter uteblivit och att tolkkvaliteten har försämrats.
Individuella intervjuer med patienter
I analysen framkom tre kategorier som betydelsefulla för diabetesvården. Dessa kategorier
baserar sig på de subkategorier som är angivna i den vänstra kolumnen. Varje kategori
redovisas nedan var för sig med exempel på citat från intervjuer.
Tabell 10. resultat av den kvalitativa innehållsanalysen för vårdcentral D.2
Subkategori
Olika läkare
Anonym diabetesansvarig sjuksköterska
Kategori
Brist på kontinuitet
Engagerad och aktiv läkare
Remitterar till andra
Vet inte om personalen har kompetens
Vill få utbildning
Mera feedback om mitt tillstånd
Läkarens personliga egenskaper
Efterfrågar diabeteskompetens
Feedback om mitt tillstånd
4.3.4.4.1 Kategori 1. Avsaknad av kontinuitet
Betydelsen av kontinuitet vid diabetes framkom tydligt och att läkaren är engagerad beskriv
vara av stor vikt: ”För att jag har haft redan tre olika läkare innan henne och det är så
jobbigt att berätta och du vet inte alla upplever på samma sak och det är svårt att berätta om
allting från början till samma läkare”. Patienterna upplever att de saknar kontinuitet när det
gäller läkarkontakter. En patient uttrycker det på följande sätt:”Ibland många läkare, jag har
pratat ofta med läkare att de måste läsa min journal innan de träffar mig”. Man tycker också
att besökstiderna är för korta eftersom det vid diabetes även förekommer andra sjukdomar:
”Det inte handlar bara om diabetes. Diabetes är en sjukdom men parallellt har man många
andra problem”. En patient beskriver diabetesansvarig sjuksköterska som anonym och en
29
annan patient uttrycker att kontakten med diabetesansvarig sjuksköterska var tät vid debuten
men inte därefter: ” Det var då mycket i början där, första halvåret men sedan efter det har
det inte varit mycket kontakt med henne…”.
4.3.4.4.2 Kategori 2. Personliga egenskaper
Patienterna uppskattar att ha en kontakt med läkare som är engagerad och aktiv. En patient
som är nöjd med att endast läkarkontakt beskriver: ”Men det är väl läkaren som kan se en
annan helhet på medicinskt sätt som kanske inte sjuksköterskorna ser. Och eftersom förutom
diabetes har jag lite för höga blodfetter så måste vi kolla upp det och prata med läkaren om
det”.
4.3.4.4.3 Kategori 3. Efterfrågar diabeteskompetens
Patienterna önskar mer information och utbildning om diabetes, antingen från läkare eller
sjuksköterska. Patienterna efterfrågar information som är detaljerad och konkret. ”Vi fick en
broschyr endast rubriker, det räcker inte”- resonerade en av patienterna. Han åkte till sina
släktingar i Frankrike och Marocco för att träffa en läkare som kan ge mer information och
utbilda honom bättre om maten, om träningen, om insulinet: ” Jag har frågor, jag tänker
mycket om socker, jag kollar på TV… jag fick info på svenska men det var lite och det räckte
inte…”
4.3.4.4.4 Kategori 4. Feedback om mitt tillstånd
Förutom kunskap om diabetessjukdom uttrycker patienterna även stark önskan att få veta mer
om sitt eget hälsotillstånd: ”… och också mera info om mitt socker, hur det går, om det är
okej”
4.3.5
Vårdcentral E.5
Sammanfattning av resultat vårdcentral E.5
Vårdcentralen ligger i ett område med medelhög CNI-nivå i förhållande till övriga
vårdcentraler i kartläggningen. Följsamheten till den standardiserade vårdprocessen är 85 %.
Vårdcentralens personal beskriver att området har stora socioekonomiska svårigheter.
Ledningen upplever ekonomiska utmaningar på grund av brist på kontinuitet och områdets
socioekonomiska situation. Korta och snabba läkarbesök prioriteras av ekonomiska skäl.
30
Diabetesvården bedrivs av en diabetesansvarig läkare och två diabetessjuksköterskor
organiserade i ett diabetesteam. Det finns en struktur för systematiskt kvalitetsarbete.
Patienterna beskriver att de är missnöjda med vårdenheten i allmänhet men uppskattar
diabetesansvarig sjuksköterskas personliga egenskaper och kompetens. De känner sig trygga
med henne och har inget behov av att träffa en läkare. De behandlande läkarna saknar
kompetens i diabetes upplevde både vårdpersonal och patienter.
Frågeformulär till vårdpersonal
Följsamheten till den föreslagna processmodellen är 85 % (se bilaga 11). I diagram 5
redovisas följsamheten enligt frågeområden för vårdcentral E:5 i förhållande till samtliga
vårdcentraler.
Diagram 5. Följsamhet till den föreslagna processmodellen för standardiserad diabetesvård för vårdcentral E.5
jämfört med samtliga vårdcentraler.
Vårdcentral E.5
100
80
60
40
VC E:5
Samtliga
20
0
Individuella intervjuer med vårdpersonal
I analysen framkom tre kategorier som betydelsefulla för diabetesvården. Dessa kategorier
baserar sig på de subkategorier som är angivna i den vänstra kolumnen. Fullständig
redovisning nedan med exempel på citat från intervjuer.
31
Tabell 11 Resultat av den kvalitativa innehållsanalysen för vårdcentral E.5
Subkategori
Kategori
Ledningens roll
Snabba besök ”guldgruva” för att rädda
Prioriteringar och organisationskultur
diabetesvård
Resurser
Kompetens
Intern struktur
Rutiner
Brist på kontinuitet
Kvalitetsarbete
Ersättningssystem
Bromsande faktorer och utmaningar
Uteblivna patienter
4.3.5.3.1 Kategori 1. Prioriteringar och organisationskultur
Vårdcentralens ledning beskriver att man av ekonomiska skäl behöver prioritera korta och
snabba läkarbesök. Denna satsning ses av ledningen som en ”överlevnadsstrategi” för att
överbrygga de ekonomiska svårigheterna. Ekonomi beskrivs som en viktig faktor för huruvida
vården jämlik eller inte: ”Har man en vårdcentral med mycket äldre och kroniker, så, eller
utländsk härkomst, där det kanske tar lite längre tid med tolkbesök och så, det är klart att det
påverkar, och då är det inte jämlikt. Och ska man överleva som primärvårdsenhet så måste
man ju hitta ett system för att ta in snabba besök för att klara av det andra” (chef).
4.3.5.3.2 Kategori 2. Intern struktur
Vårdcentralens diabetesteam med diabetesansvarig läkare och sjuksköterska har tydliga
rutiner och bedriver ett regelbundet kvalitetsarbete. Diabetesteamet har en löpande
kommunikation och tydliga roller. Man har rutiner för kallelsesystem och väntelistor.
Rutinerna beskrivs så här: ” … vi har ju jobbat ihop en rutin, så att alla läkare på
vårdcentralen vet om när det kommer en diabetespatient, hur ser flödet ut. Och xx
(diabetessköterskan förf anm.) jobbar ju heltid med det här och har järnkoll på de här
diabetespatienterna och ser till att de hamnar i NDR, och att de kallas. Det märktes första
tiden att patienterna, de ville inte komma till diabetessjuksköterskor för det fanns ingen
kunskap om vad det var. Men har de väl en gång kommit, sedan kommer de igen” (chef).
32
4.3.5.3.3 Kategori 3. Bromsande faktorer och utmaningar
Ersättningssystemet beskrivs vara en annan bromsande faktor eftersom patienter med
kroniska sjukdomar behöver mer tid och mer resurser: ” … de patienter som har kroniska
sjukdomstillstånd, de behöver bättre omhändertagande, mer tid att prata än en snuva och då
krävs det mycket mer resurser för att kunna sköta hälsoarbetet bra för den gruppen” (läkare).
Verksamhetschefen beskriver för- och nackdelar med ersättningssystemet och att det finns
svårigheterer med kopplat till befolkningen i området:”… att de är konkreta på en mer
konkret nivå genom förfrågningsunderlaget, så att vi får tydliga riktlinjer, hur du ska göra för
att styra din verksamhet. … och det andra är att det som motverkar, det är
ersättningssystemet för just det här området då, att det upptagningsområdet är patienter som
kräver mer, man behöver mer, längre besök med tolk och också ekonomiskt belastat” (chef).
Bristande kontinuitet beskrivs också som en bromsande faktor. De hyrläkare som ersätter
fasta läkare har inte möjlighet att följa upp patienterna och saknar kunskap om vårdenhetens
rutiner för diabetesvården. Patienternas egna förutsättningar i form av socioekonomiska
svårigheter påverkar negativt till exempel genom att patienter uteblir från besöken. Man
upplever även att många har dålig sjukdomsinsikt.
Individuella intervjuer med patienter
I analysen framkom tre kategorier som betydelsefulla för diabetesvården. Dessa kategorier
baserar sig på de subkategorier som är angivna i den vänstra kolumnen. Varje kategori
redovisas nedan var för sig med exempel på citat från intervjuer.
33
Tabell 12 Resultat av den kvalitativa innehållsanalysen för vårdcentral E.5
Subkategori
Kategori
Långa väntetider
Ingen uppföljning av sjukdomar
Dålig kompetens bland läkare
Brist på kompetens, kontinuitet och rutiner
Ingen fast kontakt med läkare
Snabba akuta besök
Brist på kontinuitet
Stannar på vårdcentralen pga DAS
Diabetesansvarig sjuksköterska som
Personliga egenskaper och kompetens
huvudperson
Ingen inkomst
Har inte råd att följa kostråd
Besök hos diabetesansvarig sjuksköterska bör
Ekonomiska problem
vara gratis
4.3.5.4.1 Kategori 2. Brist på kompetens, kontinuitet och rutiner
Patienterna uttrycker missnöje med vårdcentralen i allmänhet och anledningen var bland annat
långa väntetider och bristande läkarkontinuitet: ”Du hinner inte lista dig hos en ny läkare så
slutar han”- berättade en patient. ”Jag vet inte vem min husläkare är, jag har aldrig träffat
honom”, beskriver en annan. För att snabbare få vård, uppger patienterna att de hellre
kommer på akuta kortare besök, även om man träffar olika läkare då också.
4.3.5.4.2
Kategori 2. Diabetesansvarig sjuksköterska som huvudperson
Patienterna har en kontinuerlig kontakt med diabetesansvarig sjuksköterska som de är mycket
nöjda med. Dennes kompetens och personliga egenskaper gör att patienternas kände inte
behov av att träffa läkare. De upplever att de får sina behov både när det gäller medicinska
frågor och omvårdnad tilgodosedda: ”Jag behöver inte träffa läkare, hon är duktig och om det
behövs läkarens remiss eller recept så fixar hon det”. Man är bunden till diabetesansvarig
sjuksköterska just på grund av hennes engagemang, hjälpsamhet och kontinuiteten. .”Jag
stannar här på denna vårdcentral bara på grund av diabetesansvarig sjuksköterska som är en
pärla”- uttrycker en patient.
34
4.3.5.4.3
Kategori 3. Ekonomiska problem
En annan kategori som framkom i analysen av intervjuerna var ekonomiska svårigheter hos
flera av patienterna. En patient berättar till exempel att hon inte kan följa kostråd eftersom
hon är socialbidragstagare och inte har råd med den rekommenderade kosten.
4.3.6
Vårdcentral F.1
Sammanfattning av resultat vårdcentral F.1
Vårdcentralen ligger i ett område med högre CNI- nivå i förhållande till övriga vårdcentraler i
kartläggningen och har därmed sämre socioekonomisk situation. Följsamheten till den
standardiserade vårdprocessen är 38 %. Vårdcentralens ledning prioriterar hemsjukvården och
man beskriver att ersättningssystemen som inte främjar diabetesvård. Det finns ett
diabetesteam men det saknas åndå struktur i vården och den systematiska uppföljningen inom
diabetesvården. Diabetesansvarig sjuksköterska upplever att det inte finns tillräckligt med
avsatt tid för arbetet med diabetes. Patienterna upplever att det finns bra tillgänglighet då de
söker vård men efterfrågar struktur, kontinuitet och diabeteskompetens hos vårdpersonalen.
Frågeformulär till vårdpersonal
Följsamheten till den föreslagna processmodellen är 38 %. Det finns vissa motsägelser i
svaren vilket kan eventuellt förklaras som missförstånd av frågor (se bilaga 12). I diagram 6
redovisas följsamheten enligt frågeområden för vårdcentral F.1 i förhållande till samtliga
vårdcentraler.
35
Diagram 6 Följsamhet till den föreslagna processmodellen för standardiserad diabetesvård för vårdcentral F.1
jämfört med samtliga deltagande vårdcentraler.
Vårdcentral F.1
100
80
60
40
VC F:1
Samtliga
20
0
Individuella intervjuer med vårdpersonal
I analysen framkom tre kategorier som betydelsefulla för diabetesvården. Dessa kategorier
baserar sig på de subkategorier som är angivna i den vänstra kolumnen.
36
Tabell 13 Resultat av den kvalitativa innehållsanalysen för vårdcentral F.1
Subkategori
Kategori
Ledningens roll i prioriteringen
Alla sjuksköterskor tar hand om
diabetespatienter Resurser och kompetens
utnyttjas inte
Prioriteringar på ledningsnivå
Tiden räcker inte för diabetesansvarig
sjuksköterska
Få rutiner kring vården av patienter med
diabetes
Brist på kontinuitet
Ersättningssystem
Avsaknad av intern struktur
Bromsande faktorer
4.3.6.3.1 Kategori 1. Prioriteringar på ledningsnivå
Även om diabetesvård beskrivs som viktig påpekas att det fanns andra grupper som också
behöver uppmärksammas: ”Vi har ju multisjuka patienter som… kanske inte riktigt blir
synliga på samma sätt som det här med diabetesvården. Diabetesvården är viktig, men det
finns många andra också som är jätteviktiga diagnoser att ta hand om i primärvården”
(chef). Den andra prioriteringen var att få ekonomin i balans och det var en annan anledning
till att man prioriterade annat än diabetes: ”... för om inte ekonomi går i balans så läggs ju
vårdcentralen ner” (chef). Diabetesansvarig sjuksköterska uttryckte frustration över att inte
kunna använda sin kompetens till att ta hand om patienter med diabetes: ”Jag har sagt flera
gånger att jag behöver 1-2 dagar för att jobba med diabetespatienter per vecka… men vi…
ska rotera och jobba med hemsjukvården, med mottagning, med diabetes och spirometri och
senioralert och allt annat…”(sjuksköterska).
37
4.3.6.3.2 Kategori 2. Avsaknad av intern struktur
Det saknas rutiner för diabetesvården som till exempel för kallelsesystem och väntelistor. Det
upplevs försvåra kontroll och uppföljning av patienter: ”.- Hur vi fångar upp dem? Det är ju
som jag sa, i telefon eller i ett annat rutinbesök eller att man tittar extra i dokumenteringen,
”- Nej, men det var ett år sedan du var här! Nu måste vi boka tid till doktorn.”
(sjuksköterska).
4.3.6.3.3 Kategori 3. Bromsande faktorer
Bristen på kontinuitet beskrivs vara en bromsande faktor för vårdcentralen. Delvis beror det
på atat det saknas läkare. Ersättningssystemet är den andra bromsande faktorn. Patienterna
beskrivs behöva mera tid per besök: ”… man måste ha individuellt anpassad vård. Och då
måste man få ekonomiskt incitament för att man ska kunna ta hand om, det tar längre tid med
en patient som man måste ha tolk... Vi kanske behöver dubbla tiden men vi får inte pengar för
det, det är samma ersättning. Ja så det tycker jag är ojämlik vård om man säger…”.
Individuella intervjuer med patienter
I analysen framkom tre kategorier som betydelsefulla för diabetesvården. Dessa kategorier
baserar sig på de subkategorier som är angivna i den vänstra kolumnen. Varje kategori
redovisas nedan var för sig med exempel på citat från intervjuer.
Tabell 14 Resultat av den kvalitativa innehållsanalysen för vårdcentral F.1
Subkategori
Kategori
Kallas inte
Träffar olika läkare
Avsaknad av kontinuitet och rutiner
Följs inte upp
Vill träffa
som kan bäst
Långt uppehåll
för den
ögonbottenundersökning
Tror inte att få svar på sina frågor
Söker själv specialister
Efterfrågar kompetens inom diabetes hos
vårdpersonalen
Uppmanas söka för korta besök
Vid debut
Begränsad vård
När de söker själva
Ekonomiska svårigheter
38
Ekonomiska faktorer
4.3.6.4.1 Kategori 1. Avsaknad av kontinuitet och rutiner
Patienterna upplever avsaknad av kontinuitet brist på rutiner för kallelse, och brister i
uppföljningen av vården. En patient beskriver att hon aldrig varit kallad till vårdcentralen på
grund av diabetes. Angående besök hos olika läkare och brist på kontinuitet uttrycker hon sig
på följande sätt: ”det är väl inget kul och komma till olika läkare jämt… jag tycker inte om
det, jag vill kunna prata med människor inte bara komma”.
4.3.6.4.2 Kategori 2. Efterfrågar kompetens inom diabetes hos vårdpersonalen
En patient, som även hade en annan kronisk sjukdom, resonerade att: ”… jag tror inte att få
svar på mina frågor… man skulle vilja prata med någon som verkligen kan det här, för man
får ju så mycket olika svar på sina frågor”. Det framkom att patienter sökte vård hos andra
specialister utanför vårdcentralen eftersom de var osäkra på om det fanns kompetens om
diabetes på vårdcentralen.
4.3.6.4.3 Kategori 3. Begränsad vård
Patienterna beskriver att de är nöjda, trots att de upplever brister i vården, eftersom de inte har
stora krav på vården. De beskriver att man har fått vård vid diabetesdebuten, och att det finns
tillgång till vård för de som säker vård på egen hand. Patienter berättar att man blivit
uppmanad att söka vård ofta och för korta besök, på så kallade akuttider.
4.3.6.4.4 Ekonomiska hinder
Man beskrev även att det fanns personliga prioriteringar och hinder för vård. En patient
beskrev att ett hinder för att söka vård var att hon måste ”… tänka på ekonomin”.
4.3.7
Vårdcentral G.6
Sammanfattning av resultat vårdcentral G.6
Vårdcentralen ligger i ett område med hög CNI- nivå i förhållande till övriga vårdcentraler i
kartläggningen och därmed sämre socioekonomisk situation. Följsamheten till den
standardiserade vårdprocessen är 77 %. Ledningen främjar en organisationskultur som skall
bygga upp förtroende mellan vårdpersonal och patienten samt stärka patienten. Man beskriver
stora utmaningar pga en ansträngd ekonomisk situation. Enhetens ledning beskriver att man
prioriterar diabetesvård och betraktar den som en gemensam angelägenhet för hela
39
personalen. Det finns ett diabetesteam med tydliga roller och rutiner. Det finns en struktur för
ett systematiskt kvalitetsarbete. I allmänhet var patienterna nöjda med vården och framförallt
med tillgängligheten. De tycker att personalen har kompetens i diabetes. Men patienterna
upplever bristen på läkarkontinuitet som ett stort problem, vilket påverkar förtroendet för
vårdcentralen. Det framkom även att man önskade en förbättrad patientutbildning inom
diabetes.
Frågeformulär till vårdpersonal
Följsamheten till den föreslagna processmodellen är 77 % (se bilaga 13). I diagram 7
redovisas följsamheten enligt frågeområden för vårdcentral G.6 i förhållande till samtliga
vårdcentraler.
Diagram 7. Följsamhet till den föreslagna processmodellen för standardiserad diabetesvård för vårdcentral G.6
jämfört med samtliga vårdcentraler.
Vårdcentral G.6
100
80
60
40
20
0
40
VC G:6
Samtliga
Individuella intervjuer med vårdpersonal
I analysen framkom tre kategorier som betydelsefulla för diabetesvården. Dessa kategorier
baserar sig på de subkategorier som är angivna i den vänstra kolumnen. Varje kategori
redovisas nedan var för sig med exempel på citat från intervjuer.
Tabell 15 Resultat av den kvalitativa innehållsanalysen för vårdcentral G.6
Subkategori
Kategori
Ledningens roll
Prioritering av diabetesvård
Stärka rollen för den diabetesansvariga
sjuksköterskan
Ledningens prioriteringar och en främjande
organisationskultur
Bra vårdkvalitet trots sämre ekonomiska
förutsättningar
Resurser
kompetens
Att lära och
sig från
andra
Gemensamt ansvar för komplikationer
Rutiner och kvalitetsarbete
Intern struktur
Individuella behandlingsmål
Kontinuitet
Uteblivna patienter
Bygga upp förtroende mellan pat och personal
Bromsande faktorer och utmaningar
Utbildningsmaterial till patienter
Ersättningssystem
4.3.7.3.1 Kategori 1. Ledningens prioriteringar och en främjande organisationskultur
Ledningen beskrivs prioritera diabetes och ha fokus på vårdkvalitet trots att ekonomin
beskrevs vara pressad. Struktur i arbetet, ansvarsfördelning mellan olika personalkategorier
och tydliga riktlinjer beskrivs som väsentliga delar i utvecklingen av diabetesvården. Några
viktiga faktorer för välfungerande diabetesvård beskrevs på följande sätt: ”… att man har ett
vårdprogram man följer, att man följer direktiv som finns. Att det finns nationella
diabetesregistret är bra, kan användas till mycket, tror jag. Sedan att alla på vårdenheten vet
vad de skall göra; till exempel att läkaren vet vad deras besök innebär; vi vet vad vårt besök
innebär och vem som gör vad. Och att man har rutiner, dels att följa upp patienter och boka
dem också tror jag, och att man har kvalitetsindikatorer”(sjuksköterska).
41
4.3.7.3.2 Kategori 2. Intern struktur
Vården vid diabetes beskris följa en struktur: ”Vi jobbar i ett diabetesteam så vi försöker att
få bättre kvalitet på diabetesvården och vem är det som gör vad, hur ska vi göra med det...”
Det finns således ett diabetesteam med tydliga roller och kallelserutiner för att förhindra att
någon patient faller ur systemet. Ett bra samarbete mellan diabetesansvarig sjuksköterska,
behandlande läkare och patienten beskrivs som en viktig faktor för att bygga upp en relation
baserad på förtroende för vården.
4.3.7.3.3 Kategori 3. Bromsande faktorer och utmaningar
En bromsande faktor för diabetesvården är bristen på kontinuitet pga stor omsättning av
läkare på vårdcentralen. Man beskriver att det saknas ekonomiska förutsättningar och även
patientrelaterade förutsättningar för att bedriva god vård för kroniska sjukdomar överlag,
utifrån de rådande förutsättningarna för befolkningen i området: ”… vi har ju jättemånga
nyinvandrade … som har rest hit i krig och flykt och såklart kommer med 105 i HbA1c och så
kämpar vi på liksom. Och då ser det ju uselt ut statistiskt. Ibland kan det kännas lite
orättvist”… jag tycker inte vi har bra förutsättningar för att arbeta systematiskt långsiktigt
kvalitativt med kroniska patienter”.
Individuella intervjuer med patienter
I analysen framkom tre kategorier som betydelsefulla för diabetesvården. Dessa kategorier
baserar sig på de subkategorier som är angivna i den vänstra kolumnen. Varje kategori
redovisas nedan var för sig med exempel på citat från intervjuer.
Tabell 16. Resultat av den kvalitativa innehållsanalysen för vårdcentral G.6
Subkategori
Kategori
Snabb bokning
Korta väntetider
Bra tillgänglighet och kompetens finns
Sjuksköterska som ”kan sin sak”
Ingen riktig kontakt med läkaren
Olika läkare olika behandlingar
Brist på kontinuitet
Win-win situation
Kunskap om diabetes
Tar hand om mig så mycket jag kan och förstår
I
42
Patientutbildning inom diabetes
4.3.7.4.1
Kategori 1. Bra tillgänglighet och kompetens
Patienterna är nöjda med tillgängligheten. Möjligheten att få en snabb tid till läkare eller
sjuksköterska är överordnad vikten av att träffa en och samma läkare och sjuksköterska: ”Det
går alltid snabbt, på sin höjd en till två dagar så får jag komma dit.”
4.3.7.4.2
Kategori 2. Brist på kontinuitet
Läkarkontinuiteten upplevs vara bristfällig och patienternas upplevelse av det varierar. Flera
patienter beskriver vikten av att träffa en och samma läkare och sjuksköterska. ”Det är svårt
för patienten att berätta hela historien en gång till, och det är svårt för läkaren att lyssna på
allt”. Det finns annars risk att man får olika behandlingar, minskat förtroende och en känsla
av otrygghet i vården: ”Jag känner så här att det måste vara en och samma läkare som
känner till sin patient, sjukdom och diagnos”. Tillgängligheten och närheten till vårdcentralen
kunde för andra patienter, i viss mån, kompensera för bristen på kontinuitet. En patient
beskriver det på följande sätt: ”Jag är glad så länge det fungerar, jag går till läkare och blir
det någon annan, ja, det går också bra”.
4.3.7.4.3 Kategori 3. Patientutbildning inom diabetes
Patienterna efterfrågar mer utbildning med uppfräschning och nya föreläsningar
med information om mediciner, matvanor och andra levnadsvanor. Man tar hand om sig själv
utifrån egen kunskap. Så här säger en av patienterna angående sin kunskap om diabetes: ”Jag
kan inte så mycket, men jag tar hand om mig själv så mycket jag kan och så mycket som jag
förstår. Så att jag ska må bra och bättre. Jag vet att när sockret går upp så får jag problem
med hjärtat. Då börjar det dunka snabbare och snabbare, då kan jag inte ta några steg
framåt”. En annan patient beskriver att han inte varit på ögonundersökning under de senaste
sju åren och hur han sköter sin sjukdom genom att mäta sitt blodsocker.
Resultat på gruppnivå
4.4.1
Följsamhet till den standardiserade vårdprocessen utifrån frågeformulär med
ja/nej frågor
I diagram 8 redovisas en sammanställning av beräknad följsamhet till den standardiserade
vårdprocessen utifrån de femton ingående frågeområden med sammanlagt 66 frågor totalt.
Frågorna presenteras i bilaga 1.
43
Diagram 8 Översiktsbild av följsamheten till den standardiserade vårdprocessen per vårdcentral och delområde
Max
obesvarat följsamhet F.1
D.2
B.3
C.4
E.5
G.6
A.7
Övergripande, mål och
riktlinjer
0%
66%
0%
40%
100%
20%
100%
100%
100%
Läkare, roll, ansvar & utb
0%
54%
20%
40%
80%
60%
60%
80%
40%
16%
51%
20%
30%
100%
30%
80%
50%
50%
Diabetesteam, Arbetssätt
0%
67%
33%
33%
33%
100%
100%
100%
67%
Arbetssätt Dietist
5%
67%
100%
67%
33%
67%
67%
67%
67%
Arbetssätt Fotvård
Samarbete andra
vårdinstanser
Nyttjande av standardiserat
utb. mtrl.
Nyttjande av
stödapplikationer
0%
100%
100%
100%
100%
100%
100%
100%
100%
2%
69%
17%
83%
83%
67%
83%
83%
67%
7%
79%
100%
50%
100%
50%
100%
50%
100%
0%
24%
67%
0%
0%
0%
100%
0%
0%
Systematiskt Kvalitetsarbete
3%
77%
40%
20%
100%
80%
100%
100%
100%
Kallelse och bemötande
0%
95%
67%
100%
100%
100%
100%
100%
100%
Utredning, levnadsvanor
Planering av vård och
behandling
Genomförande av vård och
behandling
14%
86%
83%
100%
100%
17%
100%
100%
100%
6%
63%
20%
60%
80%
60%
80%
80%
60%
18%
57%
29%
71%
71%
14%
71%
86%
57%
Utvärdering och uppföljning
14%
36%
0%
100%
0%
0%
50%
50%
50%
7%
64%
38%
56%
79%
45%
85%
77%
68%
17%
5%
2%
27%
2%
2%
6%
DAS, roll, ansvar & utb
Summa
Obesvarade (osäkerhet)
4.4.2
Följsamhet i förhållande till socioekonomiska faktorer (CNI) och HbA1c
I tabell 5 nedan redovisas den beräkande följsamheten till den standariserade vårdprocessen i
förhållande till CNI och HbA1C.
Tabell 17. Följsamhet till den standardiserade vårdprocessen i förhållande till CNI och HbA1c >73
Andel patienter med typ-2 diabetes
Vårdcentral
CNI-nivå
A.7
0.7
6.8
68
B.3
0.9
6.7
79
C.4
1.1
13.6
45
D.2
1.6
16.9
56
E.5
1.6
12.4
85
F.1
1.9
15.3
38
G.6
2.4
19.6
77
44
med HbA1C >73 (%)
Följsamhet %
4.4.3
Frågeformulär med flersvarsalternativ
De frågor som i formuläret kunde besvaras på fler sätt och mer uttömmande redovisas i
tabellform i bilagor 2 och 3. Nedan följer en närmare beskrivning av de frågorna.
4.4.3.1.1 Kvalitetsarbete
Drygt hälften av deltagande vårdpersonal (57 %) bedömde att vårdcentralens kvalitetsarbete
inom diabetes var acceptabelt men en tredjedel lämnade frågan obesvarad. Ansvarig för
kvalitetsarbete inom diabetetsvården angavs i 54 % av fallen vara diabetesansvarig- eller
annan läkare och i 40 % av fallen en diabetesansvarig sjuksköterska. På frågan om vem som
definierar mål för diabetesvården svarade majoriteten diabetesansvarig läkare och
diabetesansvarig sjuksköterska och därefter verksamhetschef.
4.4.3.1.2 Följsamhet till VISS
Alla tillfrågade tyckte att vårdprogrammet VISS hade mycket bra kvalitet och majoriteten
tyckte att vårdprogrammet fungerar bra eller mycket bra i diabetesvården. Men det framkom
även kommentarer om att det är krångligt, tidskrävande och det är svårt att hitta information
gällande omvårdnad och en ungefär en tredjedel av de intervjuade angav tidsbrist som orsak
till svårigheter att använda VISS.
4.4.3.1.3 Tillgänglighet
67 % av de svarande uppgav att brist på läkare påverkar tillgängligheten negativt.
4.4.3.1.4 Uppföljning av patienter med sämre diabetesresultat
När det gällde frågan om vilka hinder man upplevde för att följa upp patienter med sämre
diabetesvärden (HbA1c>70) svarade 29 % att det kunde bero på bristande motivation hos
patienten och 21 % beskrev att det berodde på patienternas bristande kunskap i diabetes.
4.4.3.1.5 Delaktighet
Bristande motivation hos patienten (24 %) bristande språkkunskap i svenska (19 %) har
angetts som hinder för patienternas delaktighet.
45
4.4.3.1.6 Egenvård
I fråga om varför patienterna har svårt att följa råd om egenvård angav vårdpersonalen i lika
många fall (18 %) var och en av de tre faktorerna: Bristande motivation, patienternas
ekonomiska situation och bristande språkkunskaper i svenska. Bidragande orsaker som
angavs var missbruk, psykisk ohälsa och otrygghet i området.
4.4.3.1.7 Fast läkarkontakt
71 % uppgav att patienterna hade en fast läkare eller motsvarande fast vårdkontakt.
4.4.3.1.8 Läkarens kompetens
De flesta rapporterade tidsbrist som hinder för deltagande i fortbildningen, därefter
produktionsbortfall pga minskat antal patientbesök. Brist på rutiner för deltagande och lågt
intresse för diabetes på vårdcentralen var ytterligare orsaker till att läkare inte deltog i
fortbildningen.
4.4.3.1.9 Diabetesansvarig sjuksköterska tid för diabetes och kompetens
Hr mycket tid en diabetesansvarig sjuksköterska hade avsatt för att arbeta med diabetes
varierade mellan 10-100 % av heltid. Ungefär en en tredjedel (29 %) hade en tjänst som
omfattade 20 %. Samtliga diabetesansvariga sjuksköterskor (180hp) hade minst
disktrikssjuksköterskeutbildning (75 hp)
och minst 7,5 hp diabetes eller motvsvarande
utbildning. Två av sju de diabetsansvariga sjuksköterskorna hade pedagogisk utbildning på 7,5
hp.
4.4.3.1.10 Diabetesteam
Diabetesteamen såg olika ut och arbetade på olika sätt. På frågan om vilka som ingick i
teamet svarade 43 % diabetesansvarig läkare och sjuksköterska. Ungefär en tredjdedel (29 %)
hade även en medicinsk fotvårdare i teamet och ytterligare en tredjedel (28 %) hade även en
annan kompetens i teamet. Ett team av tre (29 %) hade teamträffar en gång i månaden, 14 % hade teamträff varje vecka och 14 % angav annat, bland annat planering med vårdcentralens
chef 1-2 gånger per år. Majoriteten tyckte att teamets arbete var bra eller mycket bra och en
tredjedel (29 %) tyckte att arbetet fungerade dåligt. Som hinder för framgångsrikt teamarbete
rapporterades tidsbrist i en tredjedel av fallen (29 %) och drygt hälften (57 %) angav
varierande svar som till exempel vårdcentralens ekonomi, avsaknad av läkarkompetens, hög
46
personalomsättning, ej prioritering av ledningen och avsaknad av rutiner för teamets arbete.
14 % angav av det fanns så kallade diabetesronder vid vårdcentralen.
4.4.3.1.11 Psykosocialt stöd
När det gällde frågan om rutiner för att ta hand om psykisk ohälsa relaterat till
diabetesdebuten svarade majoriteten (71 %) att man inte hade det. Ingen av de tillfrågade hade
heller särskilda rutiner för psykisk ohälsa senare under sjukdomsloppet.
4.4.3.1.12 Kvalitetsregister NDR
Drygt hälften av de tillfrågade (57 %) upplevde att NDR var ett stöd i kvalitetsarbetet. Som
hinder för att dra nytta av NDR angavs problem med in- och utdata, tidsbrist och bristande
kunskap om NDR.
4.4.3.1.13 Patientutbildning
Frågan om ”Hinder för goda resultat av patientutbildning” lämnades obesvarad i ca en
tredjedel av fallen. Bland de svar som gavs var: Bristande motivation hos patienten, anslagna
tider passade inte för patienterna och bristande kompetens hos personalen.
4.4.3.1.14 Läkemedelsbehandling
Drygt hälften (57 %) tyckte att det finns hinder för optimal individanpassad
läkemedelsbehandling för diabetespatienter.
4.4.3.1.15 Komplikationer
57 % uppgav att man upplevde tidsbrist i samband med konsultationer för att på ett optimalt
sätt kunna identifiera komplikationer hos patienter.
4.4.3.1.16 Samverkan med multidsciplinärt fotteam
57 % uppgav att man följde vårdprogrammet VISS när det gällde att remittera till
multidisciplinärt fotteam.
4.4.3.1.17 Levnadsvanor
På frågan om hur målen för att arbeta med levnadsvanor definierades uppgav knappt hälften
(43 %) att man följde rekommendationerna i VISS och att man anpassade råden i VISS efter
47
patienten, samt att den diabetesansvariga sjuksköterskan och patienten satte målen
tillsammans. I 14 % angav man att det var det patienten själv som satte målen.
4.4.3.1.18 Tolk
I 71 % av fallen uppgav man att kommunikationen med patienter som inte talar svenska skett
med hjälp av tolk. Frågan lämnades obesvarad av 29 %.
4.4.3.1.19 Kallelsesystem
86 % av vårdcentralerna svarade att man kallade patienter aktivt till diabetesansvarig
sjuksköterska för kontroll. 71 % svarade att man aktivt kallar patienter årskontroll hos läkare.
4.4.3.1.20 Utbildningsmaterial
71 % svarade att man tyckte att utbildningsmaterial man har är anpassat till patientens behov
och 14 % svarade nej på frågan. Knappt hälften (43 %) tyckte att utbildningamaterialet är
anpassat till olika språk och lika många tyckte inte det.
4.4.3.1.21 Stödapplikationer
Frågor om användning av stödapplikationer ställdes och man angav olika typer av hinder som:
Avsaknad av kunskap om funktionerna (29 %), krångligt att använda (57 %). Andra tyckte det
var tidskrävande att det saknades rutiner och att det inte leder till en bättre vård.
4.4.4
Journalgranskning
Dokumenterade åtgärder
I diagram 9 nedan presenteras resultat av dokumentationen i journaler.
48
Diagram 9. Granskning av 28 patientjournaler. Uppgift om dokumentationen finns, saknas, svarsbortfall och om
frågan är irrelevant. Andel av total summa i procent. Procenten angivet i stapeldiagrammet för svarsalternativen
”Finns” och ”Saknas”.
Dokumenterade åtgärder inom
diabetesvården
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%100%
1. Kallad till definierad ansvarig läkare
71%
2. Kontinuitet läkare
71%
3. Definierad ansvarig sjuksköterska
21%
18%
29%
4. Kontinuitet sjuksköterska
68%
54%
39%
5. Fotstatus
82%
18%
6. HbA1c
100%
0%
7. Blodtryck
100%
0%
8. Lipider
93% 7%
9. Vikt
96% 4%
10. Midjemått
36%
64%
11. Albuminuri
82%
14%
12. Levnadsvanor
82%
14%
13.Utvärdering av läkemedelsbehandling
14. Biverkningar av läkemedel
79%
18%
15. Omvårdnadsmål
14%
32%
21%
16. Åtgärd/uppföljning av egenvård
75%
64%
36%
17. Egenmätning av glukos
82%
14%
18. Grupputbildning 4%
19. Individuell utbildning
96%
57%
43%
20. Dietist 11%
21. Medicinsk fotvård
89%
57%
22. Korrekt dokumentation om ögonkontroll
25%
71%
23. Patientens uppfattning om hälsan 11%
75%
24. Patientenkäter
100%
25. Språk/psykisk ohälsa 11%
Finns
49
Saknas
21%
Svarsbortfall
64%
Ej relevant fråga
Information om övrig dokumentation i journalen
4.4.4.2.1 Läkarbesök med diabetes som diagnos
Antal läkarbesök med diabetes som diagnos var för de 28 patienterna totalt 70 besök under 1,5 år.
Spridningen varierade mellan 0 läkarbesök (3 patienter) till 8 läkarbesök (1 patient). I genomsnitt var
det 2,5 besök per patient och medianen var 2 läkarbesök per patient. För 19 av patienterna hade
samtliga besök med diabetes som diagnos skett hos den läkare som patienten var listad hos (eller
motsvarande vid annat system för fast läkarkontakt).
4.4.4.2.2 Sjuksköterskebesök med diabetes som diagnos
Antal besök avseende diabetes som hade skett hos en diabetesansvarig sjuksköterska, var för de 28
patienterna totalt 95 besök. Spridningen var mellan 0 besök (4 patienter) och 27 besök (1 patient).
Medelantalet var 3,4 besök och medianen var 2 besök hos diabetesansvarig sjuksköterska.
4.4.4.2.3 Antal diagnoser
Antal diagnoser i diagnoslistan var i medeltal 13,7. Spridningen varierade mellan 1 diagnos (2
patienter) och 63 diagnoser (1 patient). Medianvärdet var 11,5 diagnoser per patient.
4.4.4.2.4 Diabetesmall
För 13 av patienterna hade journalens diabetesmall för att dokumentera vid samtliga de läkarbesök där
diabetesdiagnosen användes. I tre fall användes inte diabetesmallen alls vid besöken och i övriga fall
varierade användandet. För 14 av patienterna hade diabetesansvarig sjuksköterska vid samtliga besök
använt diabetesmallen för att dokumentera. I fyra fall hade diabetesmallen inte alls använts vid besök
hos diabetessköterskan och i övriga fall varierade användandet.
4.4.5
Intervjuer med vårdpersonal
Genom att sammanställa alla intervjuer som genomförts med vårdpersonalen och genomföra
en genomföra en kvalitativ innehållsanalys har fem kategorier identifieras. Kategorierna är:
Ledningens prioriteringar, Intern struktur (till exempel kallelserutiner och väntelistor),
organisationskultur, bromsande faktorer (ersättningssystem, brist på kontinuitet, patientens
egna förutsättningar). Dessa kategorier eller faktorer är de som framkommit som
betydelsefulla för diabetsvården utifrån ett vårdgivarperspektiv.
50
Figur 2. Faktorer som framkommit betydelsefulla för diabetesvården utifrån vårdgivarens perspektiv.
Tema
Utifrån genomförda intervjuer kan kategorierna sammanfattas i förljande tema:
TEMA Varierande förutsättningar för diabetesvård
Flera vårdcentraler upplever att man behöver prioritera andra diagnoser och vårdområden,
oftast hemsjukvård. Vid dessa vårdcentraler beskrivs i större utsträckning att det saknas
tydliga roller, rutiner och intern struktur för diabetesvården. Kontinuiteten i vårdkontakterna
är svår att upprätthålla. Läkare upplever att de behöver prioritera patienter med nyupptäckt
diabetes och patienter med sämre värden. Även om diabetessjuksköterska finns på enheten så
finns inte tillräckligt med avsatt tid. De bromsande faktorerna anses av vårdpersonalen vara
relaterade till vårdcentralens ekonomiska förutsättningar, brist på kontinuitet och i vissa fall
patientens personliga faktorer som förhindrar att de är aktiva i vården. Det senare kan ha
underliggande anledningar, som att patienter har andra prioriteringar till exempel på grund av
andra hälsoproblem eller personliga ekonomiska bekymmer.
Det finns andra vårdcentraler som beskriver att diabetesvård prioriteras av ledningen och i en
del fall pågår en uppbyggnadsprocess av verksamheten inom diabetes. Vården beskrivs ha en
struktur och det finns ett diabetesteam med diabetesansvarig läkare och sjuksköterska. Det
51
finns tydliga roller och rutiner, systematiskt kvalitetsarbete och en främjande
organisationskultur. Ekonomiska förutsättningar och bristande kontinuitet kan även här vara
en bromsande faktorer, likaså patientens personliga förutsättningar.
4.4.6
Intervjuer av patienter
Genom att på sammanställa alla intervjuer som genomförts med patienterna och genomföra en
genomföra en kvalitativ innehållsanalys har sex kategorier identifieras. Kategorierna är:
Kontinuitet, Vårdpersonalens kompetens, Rutiner (kring feedback, uppföljning, vård hos
andra vårdgivare), Tillgänglighet, Patientutbildning (vid debut och senare). Dessa kategorier
eller faktorer är de som framkommit som betydelsefulla för diabetsvården utifrån ett
patientperspektiv.
Figur 3 Faktorer som framkommit som betydelsefulla för diabetesvården utifrån patienternas perspektiv
Tema
Utifrån denna analys kan patienternas upplevelse av vilka faktorer som påverkar
diabetesvården beskrivas i följande tema:
TEMA En nöjd och trygg patient
Informanterna efterfrågar och uppskattar kontinutet: ”En läkare måste känna mig för att
kunna följa upp mig och mina sjukdomar”; och kompetens: ”Jag vill få svar på mina frågor
och det ger mig känsla av trygghet”. Samtidigt är man medveten om att det behövs rutiner
som feedback och uppföljning av eget tillstånd från vårdpersonalen och att för att få hjälp med
52
behandlingen av diabetes sjukdomen hos andra vårdgivare, andra specialister. En uppföljning
och möjlighet att få feedback på det egna hälsotillståndet ger också en känsla av att vara
nöjdhet. Patienterna var nöjda med vården så länge tillgängligheten var tillgodosedd.
Patientutbildning betonades eftersom kunskap om sin egen sjukdom upplevdes vara viktigt.
Att sakna kunskap skapar oro och då söker man svar utanför vårdcentralen, hos andra
vårdgivare. Och sist och inte minst vårdpersonalens engagemang och bemötande är ytterligare
viktiga faktorer som skapar känsla av nöjdhet och trygghet. ”Att komma till vårdcentralen är
som att komma hem”- betonade en av patienterna. Att man tar sig tid och lyssnar, som ger
patienten en känsla av att vara i fokus just när man befinner sig hos läkare eller sjuksköterska.
53
5 Diskussion
Övergripande diskussion
Kartläggningen visar att vården för patienter med typ-2 diabetes ser olika ut för patienter som
söker vård vid olika vårdcentraler inom primärvården i Stockholms Läns Landsting.Det finns
en överensstämmelse mellan vårdens och patienternas uppfattning av hur diabetesvården
fungerar vid de olika vårdcentralena.
De faktorer som vårdgivarna upplevde som viktiga för vården kan sammanfattas i
kategorierna: Ledningens prioriteringar, intern struktur, organisationskultur och bromsande
faktorer. Den bromsande faktor som fanns genomgående var uppfattningen att
ersättningssystemet inte är väl anpassat för diabetes, bland annat eftersom det är en kronisk
sjukdom. Bristen på kontinuitet framför allt för läkare var också en bromsande faktor som
tydligt framkom som en utmaning. Även patienternas personliga förutsättningar påverkar
bromsande, men denna faktor varierande beroende på områdets socioekonomiska situation.
Patienterna beskriver att de faktorer som påverkar diabetesvården och patienterna nöjdhet och
trygghet i störst utsträckning är: Kontinuitet, vårdpersonalens kompetens, rutiner,
tillgänglighet, patientutbildning, vårdpersonalens engagemang och bemötande. Resultatet av
de individuella intervjuerna har kontrollerats i en annan uppföljande undersökning med
kvalitativ metod genomförd av 4D Diabetes under 2015 (ännu ej publicerade data). I den
genomfördes nio intervjuer med patienter som har diabetes och samtliga bekräftade att dessa
faktorer påverkade deras känslor av nöjdhet och trygghet.
Följsamhet till den standardiserade vårdprocessen
Variationen i följsamheten på samtliga vårdcentraler är mellan 38-85%. På gruppnivå framgår
att vårdcentralernas arbete överenstämde med de olika delarna i den standardiserade
vårdprocessen. För alla de frågeområden som togs upp fanns det minst en vårdcentral som
hade mycket god följsamhet. För tretton av områdena var siffran hundra procent och
följsamheten var som lägst 80 %. Denna följsamhet är beräknad utifrån enkätfrågor och är
inte en helt sann bild över hur diabetesvården bedrivs och det finns ett relativt stort
svarsbortfall att ta hänsyn till, men det visar att den standardiserade vårdprocessen täcker in
relevanta områden och bör kunna fungera som en processbeskrivning att utgå från vid
genomgång av diabetesvården. Det finns en relation mellan CNI och HbA1c som
54
överenstämmer med tidigare kända data på så sätt att vårdcentraler belägna i områden med en
sämre socioekonomisk situation har sämre resultat när det gäller glukoskontroll. Men vi kan
inte i vår studie se något samband mellan övergripande följsamhet till den standardiserade
vårdprocessen och HbA1c. Det framkommer inte heller något tydligt samband när det gäller
övergripande följsamhet och relationen till CNI.
Dokumentation av vården
Journalgranskningen visar att andelen dokumenterade åtgärder är högst när det gäller de
uppgifter som registreras i kvalitetsregistret NDR, även om det finns en variation mellan 82100 %. Det finns ett undantag och det gäller uppgifter om midjemått, vilket endast är angivet i
ungefär en tredjedel av fallen. Vid Hälso- och Sjukvårdsförvaltningens uppföljning av NDRstatistik har man noterat en osäåkerhet när det gäller uppgifterna om ögonundersökningar För
att uppgiften om ögonkontroll ska kunna överföras till NDR måste den dokumenteras på
korrekt sätt, vilket inte hade gjorts i 29 % av journalerna. Vi kan i vår studie se att 71 % av
läkarbesöken under perioden skett hos den egna husläkaren. En tredjedel (29 %) av
patienterna hade en omvårdnadsansvarig sjuksköterska angiven i journalen. När det gäller
diabetesansvarig sjuksköterskas dokumentation av patientens omvårdnadsmål fanns det
endast angivet i 21 % av journalerna. Frågan om språk och psykisk ohälsa kunde vara
försvårande omständighet för att ta till sig utvärderingen av de uppsatta målen besvarades till
64 % med nej, men svaret är svårtolkat eftersom det fanns en brist på dokumentation av
målen. De delar som berör dokumentation om patientens egen hälsouppfattning är 11 % och
patientenkäter användes inte alls för detta ändamål. Det finns flera tänkbara förklaringar som
till exempel att det inte finns verktyg inom primärvården för att strukturerat dokumentera eller
inhämta sådana uppgifter eller att det inte upplevs som relevant. Remiss för fotvård,
patientutbildning och behov av dietist bedöms vara individuella och den delen av
granskningen kan inte bedömas på gruppnivå.
Jämförelse med den nationella kartläggningen ”Framgångsfaktorer i
diabetesvården”
I SKL:s rapport ”Framgångsfaktorer i diabetesvården - En jämförande studie av diabetesvård i
primärvård” finns beskrivning av tre framgångsfaktorer som direkt berör primärvårdens
arbete och som diskuteras nedan:
55
Den första faktorn är: ”Diabetesteamet har fokus på att varje patient snabbt ska uppnå
relevanta målvärden”. I denna framgångsfaktor ryms också att vårdenheter med bättre
resultat har en proaktiv läkemedelsbehandling och en strukturerad ansats när det gäller
vårdkontakter.
I vår studie framgår att det inte finns någon enhetlig definition av vårdcentralernas
uppfattning av vilka som ska ingå i ett så kallat diabetesteam och vilket ansvarsområde
som ett sådant team har. I det fall det fanns diabetesteam varierade det hur ofta man
träffades. Det vanligaste var en teamträff per månad, vilket en tredjedel av vårdcentralerna
uppgav. Det framgår att det vid samtliga vårdcentraler finns en önskan om att kunna
utveckla teamarbetet för att förbättra vården. De faktorer som angavs som hinder för
framgångsrikt teamarbete var tidsbrist, vårdcentralens ekonomi, avsaknad av
läkarkompetens, hög personalomsättning, ej prioriterat av ledningen och avsaknad av
rutiner för diabetesteamets arbete.
Den andra framgångsfaktorn i rapporten är: ”Vårdenheten har tydlig strategi med
riktade insatser för patienter med sämre värden”. Det betonas att man har en
differentierad besöksfrekvens, att man har proaktiv identifiering av patienter med
sämre värden och tillgång till diabetessjuksköterska.
I vår studie framgår att det vid samtliga vårdcentraler fanns diabetesansvarig
sjuksköterska. Dock varierade såväl den tid som var avsatt för uppgiften, som de
arbetsuppgifter som ingår. Basutbildningen var i samtliga fall distriktssköterska med minst
7.5 poäng vidareutbildning inom diabetes. Arbetsuppgifterna varierade liksom avsatt tid
för arbetet , som varierade mellan 10-100 %, och det senare gör det svårt att dra slutsatser
om hur många patienter som diabetesansvarig sjuksköterska hade ansvar för. Det
framkom i intervjerna att diabetesansvarig sjuksköterska vid majoriteten av
vårdcentralerna, oavsett resultat, upplevde att det inte fanns tillräckligt med avsatt tid för
att arbeta med diabetes.
Den tredje framgångsfaktorn i SKL:s rapport som direkt berör primärvårdens
arbete är: ”Vårdenhetens utfall för diabetesindikatorer är ständigt på personalens
och ledningens agenda”.
56
När det gäller ledningens roll för diabetesvården och systematiskt kvalitetsarbete berörts
på flera olika sätt i vår studie. Det framgår i intervjuerna med vårdpersonal att vid fyra av
de sju vårdcentralerna prioriterar vårdcentralernas ledning diabetesvården. Vid dessa
vårdcentraler finns också ett systematiskt kvalitetsarbete för diabetes. Tre av
vårdcentralerna beskriver att ledningen prioriterar hemsjukvård och eller multisjuka och
det sammanfaller med att det vid dessa vårdcentraler saknas en struktur för kvalitetsarbete
för diabetes. På gruppnivå visar det sig att drygt hälften (57 %) bedömde att
vårdcentralens kvalitetsarbete inom diabetes var acceptabelt men en tredjedel lämnade
frågan obesvarad varför det är svårt att dra slutsatser om denna information. Drygt hälften
av de tillfrågade upplevde att NDR var ett stöd i kvalitetsarbetet och som hinder för att
använda NDR i kvalitetsarbetet angavs problem med in- och utdata, tidsbrist och bristande
kunskap.
Styrkor och svagheter i kartläggningen
I studien ingick sju vårdcentraler geografiskt och socioekonomiskt spridda inom Stockholms
Läns Landsting. Det relativt låga antalet påverkar den externa validiteten och således
generaliserbarheten inom länet som helhet. Man kan dock anta att den del av resultaten som
berör de faktorer som påverkar vården går att generalisera till andra kroniska sjukdomar som
sköts inom primärvården och som har liknande förutsättningar när det gäller vårdens
organisation, tex astma/kol och hypertoni. Studien består av flera olika delar med olika
metoder och den interna validiteten varierar något inom de olika delarna av studien: Studien
utgår från en beskrivning av ”best practice” i form av en standardiserad vårdprocess, vilken är
detaljgranskad i två remissomgångar av såväl experter inom diabetes och primärvård som av
patientföreningar. De individuella intervjuerna utfördes strukturerat utan bortfall och kunde
analyseras enligt etablerad metod. Uppgifter inhämtades från både vårdpersonal, chef och
patienter vilket bedöms öka den interna validiteten. Den interna validiteten påverkas negativt
av svarsbortfall i de frågeformulär avseende följsamheten. Enkätfrågorna är inte validerade
utan har sammanställts utifrån den standardiserade vårdprocessen. Frågorna har inte i denna
studie viktats efter dess betydelse i förhållande till vården vilket gör att det inte går att dra
långtgående slutsatser om följsamheten per vårdcentral. Vår bedömning är dock att resultatet
på gruppnivå kan användas för att svara på frågan om standardiserade vårdprocessen är
relevant och vilka områden som behöver justeras. För djupare granskning krävs ytterligare
analyser med andra metoder.
57
Journalgranskningen baserades på tjugoåtta patienter, vilket bedömdes vara ett för litet antal
för att dra slutsaster på vårdcentralsnivå. Därmed kan man inte verifiera hur vården faktiskt
bedrivits per vårdcentral. Resonemanget ovan har använts även i denna journalgranskningen
och resultatet bedöms kunna användas för att verifiera eller förkasta delar i standardprocessen.
58
6 Slutsats
Denna studie har verifierat att vården för patienter med typ-2 diabetes varierar i Stockholms
Läns Landsting. Variationerna finns inom samtliga områden av vårdprocessen.
De faktorer som både vården och patienter upplever vara viktiga för diabetesvården är nära
kopplade till organisationens ledning, vårdens struktur och de faktorer som bromsar har en
områdesspecifik och ekonomisk koppling. Den standardiserade vårdprocessen kan användas
som en beskrivning av innehållet i vårdens olika delar och kartläggningen har verifierat att
den är relevant till innehållet för diabetesvården och även belyst ett mindre antal områden
som behöver justeras.
I förhållande till de framgångsfaktorer som tagits fram av i rapporten ”Framgångsfaktorer i
diabetesvården” av SKL kan man notera att i denna undersökning framkommer att det saknas
en enhetlig definition av diabetesteamets sammansättning och roll och att det finns stora
variationer när det gäller diabetesansvarig sjuksköterskas ansvar för vården. Vårdcentraler
som prioriterade diabetesvård hade ett systematiskt kvalitetsarbete för diabetes, men det
saknades hos vårdcentraler som prioriterade hemsjukvård. Drygt hälften bedömde att
kvalitetsarbetet var acceptabelt men det är en osäker siffra pga svarsbortfall.
En intervention som skulle kunna påverka vården att bli mer jämlik och hålla god kvalitet bör
fokusera på vårdcentralens egna förutsättningar och behov och utifrån det ge stöd till
ledningen för ett förbättrat kvalitetsarbete inom diabetes. Ett konkret sätt skulle kunna vara att
tillgängliggöra den framtagna standardiserade primärvårdsprocessen i kombination med ett
förbättringsverktyg där vårdcentralerna kan anpassa insatserna efter de specifika behov som
varje vårdcentral har.
59
7 Referenser
1.
HSF. Diabetes i primärvården 2012. Rapport. Stockholm 2013.
2.
NDR. Nationella Diabetesregistret, Årsrapport, 2012 års resultat.
https://www.ndr.nu/pdf/Arsrapport_NDR_2012.pdf, 2012.
3.
Wandell PE, Johansson SE, Gafvels C, Hellenius ML, de Faire U, Sundquist J.
Estimation of diabetes prevalence among immigrants from the Middle East in Sweden
by using three different data sources. Diabetes Metab. 2008 Sep;34(4 Pt 1):328-33.
4.
SKL. Framgångsfaktorer i diabetesvården. En jämförande studie av diabetesvård i
primärvård. Rapport. Stockholm 2013.
5.
Socialstyrelsen. Termbanken.Tillgänglig på: http://socialstyrelsen.iterm.se/?fTerm=s,
2015.
6.
Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för diabetesvården - stöd för ledning och styrning.
Falun. 2015.
7.
Sundquist K, Malmstrom M, Johansson SE, Sundquist J. Care Need Index, a useful tool
for the distribution of primary health care resources. J Epidemiol Community Health.
2003 May;57(5):347-52.
8.
Graneheim UH, Lundman B. Qualitative content analysis in nursing research: concepts,
procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Educ Today. 2004
Feb;24(2):105-12.
9.
Lincoln Y, Guba E. Naturalistic Inquiry: Beverly Hills,CA:Sage.1985.
10.
HSF. CNI.(opub data). 2014.
60
8 Bilagor
BILAGA 1a Frågeformulär till läkare
Kartläggning av vårdprocess för typ 2-diabetes i primärvården i
Stockholms län.
Frågor till diabetesansvarig läkare/behandlande läkare
Kompetens och resurser
Läkare
1
Anordnas det regelbunden fortbildning inom diabetes för läkare på vårdcentralen som tar hand
om diabetes?
1) Regelbundet
2) Ej regelbundet
3) Fortbildning saknas
2
Hur ofta sker sådan fortbildning?
1) En gång per halvår
2) En gång per år
3) Vartannat år
4) Mer sällan
3
Finns det en utsedd diabetesansvarig läkare (eller motsvarande) vid den här vårdcentralen?
1) Ja
2) Nej
4
Har den diabetesansvarige läkaren regelbunden fortbildning i diabetes?
1) Ja
61
2) Nej
5
Hur ofta sker sådan fortbildning?
1) En gång per halvår
2) En gång per år
3) Vartannat år
4) Mer sällan
6
Vilka hinder finns för att läkaren ska delta i fortbildning?
1) Brist på lokala rutiner för deltagande
2) Tidsbrist
3) Ekonomiska hinder
4) Inget intresse för diabetes
5) Annan orsak
7
Brukar den diabetesansvarige läkaren delta i nätverksträffar avseende diabetes?
1) Ja
2) Nej
8
Vilka hinder finns för att delta i nätverksträffar?
1) Brist på kännedom om nätverksträffar
2) Tidsbrist
3) Ekonomiska hinder
4) Annan orsak
Diabetesteam (definition: fast team på VC med minst diabetesansvarig läkare och
diabetesansvarig sjuksköterska)
62
9
Finns det ett så kallat diabetesteam på vårdcentralen med ansvar för att förbättra vården för
diabetespatienter?
1) Ja, formellt
2) Informellt
3) Nej
10
Vilka ingår i diabetesteamet förutom läkare och sjuksköterska?
1) Dietist
2) Medicinsk fotvårdare
3) Annan kompetens - specificera
11
Träffas diabetesteamet regelbundet?
1) Ja
2) Nej
12
Om regelbundet - hur ofta träffas diabetesteamet?
1) Varje vecka
2) En gång i månaden
3) Annat – specificera
13
Finns det definierade mål för diabetesteamets arbete?
1) Ja, ange……..
2) Nej
14
Hur bra fungerar diabetesteamets arbete?
1) Mycket dåligt
2) Dåligt
3) Acceptabelt
4) Bra
5) Mycket bra
63
15
Vilka hinder finns för framgångsrikt diabetesteam?
1) Tidbrist
2) Ej prioriterat av verksamhetsledningen
3) Vårdcentralens ekonomi
4) Avsaknad av rutiner för teamets arbete
5) Avsaknad av läkarkompetens
6) Avsaknad av sjuksköterskekompetens
7) Annat
16
Finns det en så kallad diabetesrond vid vårdcentralen eller motsvarande? (Innebär
plenumdiskussioner kring patientfall med syfte att utbyta erfarenheter om diabetes)
1) Ja
2) Nej
Dietist
17
Finns det möjlighet för vårdcentralens diabetespatienter att träffa dietist?
1) Ja
2) Nej
18
Hur väl fungerar samarbetet med dietisten?
1) Mycket dåligt
2) Dåligt
3) Acceptabelt
4) Bra
5) Mycket bra
Medicinsk fotvård
19
64
Finns det möjlighet för diabetespatienter att remitteras för medicinsk fotvård?
1) Ja
2) Nej
20
Kommer svaret på genomförd fotundersökning automatiskt in i journalsystemet?
1) Ja
2) Nej
21
Om inte- finns det rutiner för hur det förs in?
1) Ja, ange………..
2) Nej
Psykosocialt stöd
22
Har ni rutiner för att bedöma psykisk ohälsa och behov av psykosocialt stöd vid diabetesdebut?
1) Ja- det finns särskild rutin vid diabetes
2) Nej- ingen särskild rutin vid just diabetes
23
Finns det rutiner för att bedöma psykisk ohälsa i samband med diabetes senare under
sjukdomen?
1) Ja- det finns särskild rutin vid diabetes
2) Nej- ingen särskild rutin vid just diabetes
24
Vilket pyskosocialt stöd kan patienter med diabetes erbjudas vid er vårdcentral?
1) Kurator
2) Psykolog
3) Remiss till psykiatrisk specialistvård
4) Annat
Samverkan med andra vårdinstanser
Ögonbottenundersökning
65
25
Finns det rutiner för när diabetespatienterna ska remitteras för ögonbottenundersökning?
26
Vem ansvarar för att remiss skickas?
1) Läkare
2) Via diabetesansvarig sjuksköterska
3) Patientens ansvar
4) Annat
27
Vart remitteras patienterna för ögonbottenundersökning?
1) Mobilt teamet
2) Privata ögonmottagningar
3) Ögonmottagning på sjukhus
4) Annat, ange…..
28
Hur förs svaren in i journalsystemet?
1) Automatisk
2) Skrivs in av ansvarig personal
3) Annat - specificera
Mödrahälsovård
29
Hur får ni kännedom om vilka patienter som är listade hos er som haft graviditetsdiabetes i
Sverige?
1) Remiss från MVC
2) Patienten kontaktar vårdcentralen på egen hand
3) Annat - specificera
30
Finns det rutiner för att uppmärksamma om patienter som haft graviditetsdiabetes vid
graviditet i annat land?
1) Ja
2) Nej
66
Multidisciplinärt fotteam
31
Finns det samverkan mellan er och ett så kallat multidisciplinärt fotteam som finns inom
specialistvården?
1) Ja
2) Nej
32
Om det finns samverkan - när remitteras patienten till sådant fotteam?
1) Enligt VISS vårdprogram
2) Enligt eget vårdprogram
3) Annat - specificera
33
Har ni möjlighet att ta foton för dokumentation och skicka med som komplement till remiss?
1) Ja
2) Nej
Övrig specialistvård
34
Hur upplever du samarbetet med din närmaste endokrinspecialistklinik?
1) Fungerar inte alls
2) Otillfredsställande
3) Acceptabelt
4) Fungerar bra
5) Fungerar mycket bra
35
Hur sker vården vid endokrinkliniken?
1) Diabetesdagvård
2) Mottagningsverksamhet
3) Annat sätt-specificera
67
Utbildningsmaterial
36
Använder du hemsidan VISS.nu i ditt arbete med diabetes?
1) Ja
2) Nej
37
Hur tycker du att hemsidan VISS.nu fungerar som stöd i diabetesvården?
1) Fungerar inte alls
2) Otillfredsställande
3) Acceptabelt
4) Fungerar bra
5) Fungerar mycket bra
Stödfunktioner
38
Brukar du använda dig av NDR:s hjälpmedel Riskmotorn i diabetesvården?
1) Ja
2) Nej
39
Om du svarade nej på någon av ovanstående frågor: Vad finns det för hinder för att använda de
stödfunktioner som nämndes i frågan ovan?
1) Kunskap saknas om stödfunktionerna
2) Det tar för lång tid att använda stödfunktionerna
3) Stödfunktionerna leder inte till en bättre vård
4) Annat- specificera
Kvalitetsarbete inom primärvården
Uppföljning av resultat
40
68
Har ni definierade mål för kvalitetsarbetet inom diabetesområdet?
1) Ja
2) Nej
41
Vem definierar målen för diabetesvården?
1) Verksamhetschef
2) Diabetesansvarig läkare
3) Diabetesansvarig sjuksköterska
4) Andra läkare på vårdcentralen
5) Ingen
42
Hur följs kvalitetsarbetet upp inom T2D?
1) NDR
2) Beslutade aktiviteter
3) Annat – specificera
43
Hur väl fungerar kvalitetsarbetet inom diabetes här på denna vårdcentral?
1) Mycket dåligt
2) Dåligt
3) Acceptabelt
4) Bra
5) Mycket bra
Kvalitetsregister
44
Upplever du att NDR ger stöd i kvalitetsarbetet i diabetesvården?
1) Ja
3) Nej
45
Vilket är det största hindret för att använda NDR?
1) Bristande kunskap om NDR
69
2) Problem med att få in data i NDR
3) Problem med att ta ut statistik från NDR
4) Tidsbrist
5) Andra hinder- specificera
Följsamhet till vårdprogram
46
Hur väl tycker du att vårdprogrammet i VISS fungerar?
1) Mycket dåligt
2) Dåligt
3) Varken bra eller dåligt
4)Bra
5) Mycket bra
47
Har du upplevt några hinder för att kunna följa vårdprogrammet i VISS? Om ja- vilka hinder är
det?
1) Finns inga hinder
2) Krångligt system
3) Tidsbrist
4) Annat – specificera
Fler än ett alternativ kan markeras
Läkemedelsförskrivningsmönster
48
Har du upplevt Kloka Listan som ett hinder för att erbjuda optimal medicinering till patienter
med diabetes?
1) Nej, inte alls
2) Varken eller
3) Ja, till viss del
4) Ja, i hög grad
70
Patientens väg till primärvård
Remiss från annan vårdgivare
49
Hur hanteras de inkommande remisser som innebär att patienten behöver komma på ett
läkarbesök?
1) Patienten kallas till besök
2) Brev skickas ut med information om att patienten själv ska boka tid
3) Annat - specificera
Fler än ett alternativ kan markeras
50
Vilka hinder kan det finnas vid er vårdcentral för att läkarbesök sker hos den som patienten har
listat sig på?
1) Brist på rutiner vid tidsbokning
2) Brist på läkare
3) Annat- specificera
Fler än ett alternativ kan markeras
Utredning och diagnostik av typ 2-diabetes
Riskfaktorer för komplikationer
51
Brukar du kontrollera patienternas riskfaktorer för komplikationer rutinmässigt vid nybesök?
1) Ja
2) Nej
Planering av vård och behandling av typ 2-diabetes
Strukturerade kontroller
52
Har ni en rutin för att regelbundet följa upp vård och behandling av patienter med diabetes?
1) Ja
71
2) Nej
53
Brukar ni aktivt kalla era patienter för årskontroller?
1) Ja
2) Nej
3) Annat svar – specificera
54
Vilka hinder finns när det gäller att följa upp patienter med sämre värden (HbA1c>70)?
1) Lång väntetid till läkare
2) Lång väntetid till diabetesansvarig sjuksköterska
3) Patientens bristande kunskap om diabetes
4) Bristande motivation hos patienten
5) Brist på rutiner för att följa upp målvärden
6) Annat- specificera
Fler än ett alternativ kan markeras
Individuella behandlingsmål
55
Brukar ni rutinmässigt notera patientens målvärde för HbA1c i journalen?
1) Ja
2) Nej
56
Hur ofta revideras målen för diabetesbehandlingen?
1) Vid årskontroll
2) Vid behov
3) Annat - specificera
Patientens delaktighet
72
57
Vilka metoder använder ni vid den här vårdcentralen för att öka patienternas delaktighet i
diabetesvården?
1) Skriftlig information till patienter
2) Muntlig information
3) Utbildning individuellt
4) Utbildning i grupp
5) Annat – specificera
Fler än ett alternativ kan markeras
Medicinsk behandling
58
Har ni fasta gränser för hur stora avvikelser från patientens Hba1c målvärde som accepteras
innan justering av diabetesbehandling görs?
1) Ja
2) Nej
59
Om ja- Hur stor avvikelse från patientens behandlingsmål (HbA1c) accepteras före korrigering
av medicinering
1) 5
2) 10
3) 20
4) Individuell bedömning
5) Annat - specificera
60
Finns det några hinder som du ser det när det gäller att ge en optimalt individanpassad
läkemedelsbehandling till diabetespatienter?
1) Ja
2) Nej
61
Om ja - Vilka av följande faktorer anser du kunna vara hinder för en optimal
läkemedelsbehandling?
1) Att strikt hålla sig till rekommendationerna på Kloka listan
73
2) Bristande kunskap om rekommenderade läkemedelsbehandlingar
3) Bristande kunskap om nya läkemedel
4) Annat- specificera
Fler än ett alternativ kan markeras
Komplikationer
62
Har ni särskilda rutiner för att följa upp patienternas medvetenhet om risken för
diabeteskomplikationer?
1) Ja
2) Nej
63
Vilka insatser ges till patienter med särskilt ohälsosamma levnadsvanor?
1) Dietist
2) DSK
3) Livsstilsmott inom primärvården
4) Livsstilsmott inom specialistvården
5) Annat – specificera
64
Vilka hinder upplever du när det gäller att identifiera komplikationer hos patienten?
1) Tidsbrist i samband med konsultation
2) Patienten uteblir från planerade besök
3) Annat - specificera
74
BILAGA 1b Frågeformulär till sjuksköterska
Kartläggning av vårdprocess för typ 2-diabetes i primärvården i
Stockholms län.
Frågor till diabetesansvarig sjuksköterska/distriktssjuksköterska
Kompetens och resurser
Diabetessjuksköterska
1
Hur mycket tid i procent av heltid har du avsatt för arbete med diabetesmottagning
sammanlagt?
Svar:……………………………………………………………………………………………………………………………
2
Vilken basutbildning har du?
1) Sjuksköterskeexamen (180 hP)
2) Distriktssköterska (180 + 75hP)
3) Mer än 250hP
3
Har du särskild utbildning inom diabetes?
1) Ja
2) Nej
4
Har du 15 utbildningspoäng inom diabetesvård eller mer?
1) Ja
2) Nej
5
Har du särskild utbildning inom pedagogik?
1) Ja
2) Nej
75
6
Har du 7,5 utbildningspoäng inom pedagogik eller mer?
1) Ja
2) Nej
7
Har den du regelbunden fortbildning i diabetes?
1) Ja
2) Nej –> Fortsätt till fråga 9
8
Om ja, hur ofta sker sådan fortbildning?
1) En gång per halvår
2) En gång per år
3) Vartannat år
4) Mer sällan
9
Brukar du delta i nätverksträffar avseende diabetes?
1) Ja
2) Nej
10
Vilka hinder finns för att delta i nätverksträffar?
1) Brist på kännedom om nätverksträffar
2) Tidsbrist
3) Ekonomiska hinder
4) Annan orsak, ange……………………………………………………………………………………………………………
11
Vad tycker du vore ett optimalt antal listade diabetespatienter per diabetessjuksköterska?
Antal: …………………………………………………………………………………………………………………………………..
Diabetesteam (definition: fast team på VC med minst diabetesansvarig läkare och
diabetesansvarig sjuksköterska)
76
12
Finns det ett så kallat diabetesteam på vårdcentralen med ansvar för att förbättra vården för
diabetespatienter?
1) Ja, formellt
2) Informellt
3) Nej –> Fortsätt till fråga 18
13
Vilka ingår i diabetesteamet förutom läkare och sjuksköterska?
1) Dietist
2) Medicinsk fotvårdare
3) Annan kompetens – specificera………………………………………………………………………………………..
14
Träffas diabetesteamet regelbundet?
1) Ja
2) Nej
4) Annat, specificera………………………………………………………………………………………………………………
15
Om regelbundet - hur ofta träffas diabetesteamet?
1) Varje vecka
2) En gång i månaden
3) Annat, specificera………………………………………………………………………………………………...........
16
Hur bra fungerar diabetesteamets arbete?
1) Mycket dåligt
2) Dåligt
3) Acceptabelt
4) Bra
5) Mycket bra
17
Vilka hinder finns för framgångsrikt diabetesteam?
1) Tidbrist
2) Ej prioriterat av verksamhetsledningen
3) Vårdcentralens ekonomi
77
4) Avsaknad av rutiner för teamets arbete
5) Avsaknad av läkarkompetens
6) Avsaknad av sjuksköterskekompetens
7) Annat, specificera…………………………………………………………………………………………………………..
18
Finns det en så kallad diabetesrond vid vårdcentralen eller motsvarande? (Innebär
plenumdiskussioner kring patientfall med syfte att utbyta erfarenheter om diabetes)
1) Ja
2) Nej
Dietist
19
Finns det möjlighet för vårdcentralens diabetespatienter att träffa dietist?
1) Ja
2) Nej
20
Hur väl fungerar samarbetet med dietisten?
1) Mycket dåligt
2) Dåligt
3) Acceptabelt
4) Bra
5) Mycket bra
21
Finns det lokala rutiner för att ge anpassade kostråd beroende på vilket land/ kultur patienten
kommer ifrån?
1) Ja
2) Nej
Medicinsk fotvård
22
78
Finns det möjlighet för diabetespatienter att remitteras för medicinsk fotvård?
1) Ja
2) Nej
Kommun och hemsjukvård
23
Finns det rutiner för att följa upp behandlingen av diabetespatienter inom hemsjukvården?
1) Ja
2) Nej
Utbildningsmaterial
24
Använder du VISS (www.viss.nu) i ditt arbete med diabetes?
1) Ja
2) Nej
25
Hur tycker du att VISS (www.viss.nu) fungerar som stöd i diabetesvården?
1) Fungerar inte alls
2) Otillfredsställande
3) Acceptabelt
4) Fungerar bra
5) Fungerar mycket bra
26
Brukar du använda Socialstyrelsens informationsmaterial till patienter med diabetes:
"Diabetes typ 2 - vad kan vården göra och vad kan du själv göra"?
1) Ja
2) Nej
27
Tycker du att det utbildningsmaterial som ni använder är utformat för att passa för just era
patienters behov?
1) Ja
79
2) Nej
28
Finns det utbildningsmaterial inom diabetes som fungerar bra med tanke på de språk som
talas i ert område?
1) Ja
2) Nej
Stödfunktioner
29
Brukar du använda dig av NDR:s hjälpmedel Riskmotorn i diabetesvården?
1) Ja
2) Nej
30
Brukar du använda dig av NDR:s hjälpmedel "diabetesprofilen"?
1) Ja
2) Nej
31
Om ja- brukar ni rutinmässigt dokumentera I "Individuellt vårdplan" i journalen?
1) Ja
2) Nej
32
Om du svarade nej på någon av ovanstående frågor: Vad finns det för hinder för att använda
de stödfunktioner som nämndes i frågan ovan?
1) Kunskap saknas om stödfunktionerna
2) Det tar för lång tid att använda stödfunktionerna
3) Stödfunktionerna leder inte till en bättre vård
4) Annat- specificera
Kvalitetsarbete inom primärvården
Uppföljning av resultat
80
33
Hur väl fungerar kvalitetsarbetet inom diabetes här på denna vårdcentral?
1) Mycket dåligt
2) Dåligt
3) Varken bra eller dåligt
4) Bra
5) Mycket bra
Kvalitetsregister
34
Upplever du att NDR ger stöd i kvalitetsarbetet i diabetesvården?
1) Ja
2) Nej
35
Vilket är det största hindret för att använda NDR?
1) Bristande kunskap om NDR
2) Problem med att få in data i NDR
3) Problem med att ta ut statistik från NDR
4) Tidsbrist
5) Andra hinder- specificera………………………………………………………………………………………………..
Följsamhet till vårdprogram
36
Hur väl tycker du att vårdprogrammet i VISS fungerar?
1) Mycket dåligt
2) Dåligt
3) Varken bra eller dåligt
4)Bra
5) Mycket bra
37
Har du upplevt några hinder för att kunna följa vårdprogrammet i VISS? Om ja- vilka hinder är
det?
1) Finns inga hinder
81
2) Krångligt system
3) Tidsbrist
4) Annat, specificera…………………………………………………………………………………………………………….
Utredning och diagnostik av typ 2-diabetes
Levnadsvanor
38
Brukar du rutinmässigt fråga efter diabetespatienternas levnadsvanor?
1) Ja
2) Nej
39
Brukar ni rutinmässigt notera diabetespatienternas levnadsvanor i journalen?
1) Ja
2) Nej
40
Brukar du sätta upp individuella mål för levnadsvanor?
1) Ja
2) Nej
41
Hur går du tillväga för att sätta upp mål för levnadsvanor?
1) Följer rekommendationerna i VISS
2) Patienterna sätter själv sina mål
3) Annat- specificera………………………………………………………………………………………………………………..
42
Hur ofta följs målen för levnadsvanor upp?
1) 1 gång/år
2) Individuellt
3) Annat, specificera……………………………………………………………………………………………………………..
43
Hur gör ni med patienter som inte talar svenska?
1) Tolksamtal
2) Information till anhöriga
82
3) Broschyrer på annat språk
4) Annat, specificera.....................…………………………………………………………………………………………
Riskfaktorer för komplikationer
44
Brukar du kontrollera patientens riskfaktorer för komplikationer rutinmässigt vid nybesök?
1) Ja
2) Nej
Planering av vård och behandling av typ 2-diabetes
Strukturerade kontroller
45
Har ni en rutin för att regelbundet följa upp vård och behandling av patienter med diabetes?
1) Ja
2) Nej
46
Brukar ni aktivt kalla era patienter för regelbundna kontroller till diabetessjuksköterska?
1) Ja
2) Nej
3) Annat – specificera…………………………………………………………………………………………………………..
47
Vilka hinder finns när det gäller att följa upp patienter med sämre värden (HbA1c>70)?
1) Lång väntetid till läkare
2) Lång väntetid till diabetesansvarig sjuksköterska
3) Patientens bristande kunskap om diabetes
4) Bristande motivation hos patienten
5) Brist på rutiner för att följa upp målvärden
6) Annat- specificera………………………………………………………………………………………………………………..
Fler än ett alternativ kan markeras
Individuella behandlingsmål
83
48
Brukar ni rutinmässigt notera patientens målvärde för HbA1c i journalen?
1) Ja
2) Nej
49
Använder du dig av den så kallade "Diabetesprofilen" i NDR för att sätta mål för patientens
vård och behandling?
1) Ja
2) Nej
50
Hur ofta revideras målen för diabetesbehandlingen?
1) Vid årskontroll
2) Vid behov
3) Annat – specificera……………………………………………………………………………………………………………
Patientens delaktighet
51
Vilka metoder använder ni vid den här vårdcentralen för att öka patienternas delaktighet i
diabetesvården?
1) Skriftlig information till patienter
2) Muntlig information
3) Utbildning individuellt
4) Utbildning i grupp
4) Annat – specificera……………………………………………………………………………………………………………..
Fler än ett alternativ kan markeras
52
Vilka hinder tror du det kan finnas för en god patientdelaktighet?
1) Bristande motivation hos patienten
2) Utbildningsnivån hos patienten
3) Bristande språkkunskaper i svenska
4) Patientens ekonomiska situation
5) Patientens kulturella bakgrund
84
6) Annat-specificera………………………………………………………………………………………………………………
Fler än ett alternativ kan markeras
Genomförande av behandling
Egenvård
53
Hur väl upplever du att vårdcentralens stöd till patienter fungerar när det gäller egenvård?
1) Mycket dåligt
2) Dåligt
3) Acceptabelt
4) Bra
5) Mycket bra
54
Upplever du att det finns möjlighet att erbjuda extra stöd till patienter med särskilda behov
(psykiskt sjuka, analfabeter)?
1) Ja
2) Nej
55
Vilka hinder finns för patienter att ta till sig och genomföra egenvård?
1) Bristande motivation hos patienten
2) Utbildningsnivån
3) Bristande språkkunskaper i svenska
4) Patientens ekonomiska situation
5) Patientens kulturella bakgrund
6) Annat-specificera………………………………………………………………………………………………………………..
Fler än ett alternativ kan markeras
Patientutbildning
85
56
Vilken typ av utbildning kan ni erbjuda diabetespatienter?
2) Grupputbildning
3) Enskild utbildning
4) Annat – specificera………………………………………………………………………………………………………………..
Fler än ett alternativ kan markeras
57
Hur säkerställs kvaliteten/måluppfyllelsen i utbildningen?
1) Det finns en ansvarig person utsedd
2) Rutin för ansvar och utförande
3) Utvärderingsenkät till deltagare
4) Uppföljning av egenvård
58
Vilka tider erbjuds grupputbildning
1) Förmiddag
2) Eftermiddag
3) Efter kontorstid
59
Vilka hinder finns för att nå goda resultat av patientutbildning
1) Bristande motivation hos patienter
2) Bristande kompetens hos personal
3) Anslagna tider passar inte vissa patientgrupper
1) Annat – specificera……………………………………………………………………………………………………………
Komplikationer
60
Har ni särskilda rutiner för att följa upp patienternas medvetenhet om risken för
diabeteskomplikationer?
1) Ja
2) Nej
86
61
Vilka insatser ges till patienter med särskilt ohälsosamma levnadsvanor?
1) Dietist
2) DSK
3) Livsstilsmott inom primärvården
4) Livsstilsmott inom specialistvården
5) Annat – specificera……………………………………………………………………………………………………………..
Utvärdering och uppföljning
Egenvård
62
Vilka utvärderingsinstrument för egenvård brukar du använda för diabetespatienter?
1) VAS
2) Ta tempen på din hälsa
3) SWEdes
4) Annan metod-specificera……………………………………………………………………………………………………..
Fler än ett alternativ kan markeras
63
Brukar ni rutinmässigt följa upp egenskattad hälsa hos diabetespatienterna vid kontroll hos
diabetessjuksköterskan?
1) Ja
2) Nej
64
Om ja- vilken metod använder ni?
1) Enkät
2) Kontrollfråga vid årskontroll
3) Annat-specificera
87
BILAGA 1c Frågeformulär till verksamhetschef
Kartläggning av vårdprocess för typ 2-diabetes i primärvården i
Stockholms län.
Frågor till verksamhetschef
Övergripande frågor
Hur många listade patienter finns det vid vårdcentralen?
Hur många patienter av dessa har diabetes typ 2?
Antal listade patienter med typ 2-diabetes på vårdcentralen?
Vilket journalsystem används vid den här vårdcentralen?
Hur sker inrapportering till NDR vid den här vårdcentralen?
Finns det ett lokalt vårdprogram för diabetes?
1) Ja
2) Nej
Finns det definierade mål för vården av patienter med typ-2 diabetes?
1) Ja
2) Nej
Följs målen för typ-2 diabetes upp på vårdcentralsnivå?
1) Ja
2) Nej
88
Följs målen för typ-2 diabetes upp på individnivå (per läkare)?
1) Ja
2) Nej
Antal som har gjort kontroller av komplikationer senaste 12 månaderna?
STATISTIK över uppdaterade uppgifter om metabol kontroll, riskfaktorer och komplikationer (% som
gjort senaste 12 mån).
Finns det riktlinjer/rutiner för utbildning och fortbildning för personalen, inom typ-2 diabetes?
1) Ja
2) Nej
Kompetens och resurser
Läkare
Använder ni begreppet fast vårdkontakt /patientansvarig läkare?
1) Ja
2) Nej
Hur stor andel av diabetes patienterna har en fast vårdkontakt eller motsvarande?
1) Ingen
2) Ett fåtal
3) Ungefär hälften
4) De flesta
5) Alla
Anordnas det regelbunden fortbildning inom diabetes för läkare på vårdcentralen som tar hand om
diabetes?
1) Regelbundet
2) Ej regelbundet
89
3) Fortbildning saknas
Hur ofta sker sådan fortbildning?
1) En gång per halvår
2) En gång per år
3) Vartannat år
4) Mer sällan
Finns det en utsedd diabetesansvarig läkare (eller motsvarande) vid den här vårdcentralen?
1) Ja
2) Nej
Har den diabetesansvarige läkaren regelbunden fortbildning i diabetes?
1) Ja
2) Nej
Hur ofta sker sådan fortbildning?
1) En gång per halvår
2) En gång per år
3) Vartannat år
4) Mer sällan
Vilka hinder finns för att läkaren ska delta i fortbildning?
1) Brist på lokala rutiner för deltagande
2) Tidsbrist
3) Ekonomiska hinder
4) Inget intresse för diabetes
90
5) Annan orsak
Brukar den diabetesansvarige läkaren delta i nätverksträffar avseende diabetes?
1) Ja
2) Nej
Vilka hinder finns för att delta i nätverksträffar?
1) Brist på kännedom om nätverksträffar
2) Tidsbrist
3) Ekonomiska hinder
4) Annan orsak
Diabetessjuksköterska
Hur många diabetesansvariga sjuksköterskor finns det vid vårdcentralen?
Har diabetessansvarig sjuksköterska avsatt tid för just diabetesmottagning?
1) Ja
2) Nej
Hur mycket tid i procent av heltid har den (de) diabetesansvarige sjuksköterskan avsatt för arbete
med diabetesmottagning sammanlagt?
Vilken basutbildning har diabetesansvarig sjuksköterska?
1) Sjuksköterskeexamen (180 hP)
2) Distriktssköterska (180 + 75hP)
3) Mer än 250hP
Har diabetesansvarig sjuksköterska särskild utbildning inom diabetes?
1) Ja
2) Nej
91
Har diabetesansvarig sjuksköterska 15 utb.poäng inom diabetesvård eller mer?
1) Ja
2) Nej
Har diabetesansvarig sjuksköterska särskild utbildning inom pedagogik?
1) Ja
2) Nej
Har diabetesansvarig sjuksköterska 7,5 utb.poäng inom pedagogik eller mer?
1) Ja
2) Nej
Hur många diabetespatienter är listade per diabetessjuksköterska (ledtal=400)?
Hur mycket tid har den diabetesansvarige sjuksköterskan avsatt för T2D?
Samverkan med andra vårdinstanser
Kommun och hemsjukvård
Finns det rutiner för att följa upp behandlingen av diabetespatienter inom hemsjukvården?
1) Ja
2) Nej
Kvalitetsarbete inom primärvården
Uppföljning av resultat
Har ni på den här vårdcentralen rutiner för ett strukturerat kvalitetsarbete inom diabetesvården?
1) Ja
2) Nej
92
Vem ansvarar för kvalitetsarbetet inom diabetesvården vid den här vårdcentralen?
1) Verksamhetschef
2) Diabetesansvarig läkare
3) Diabetesansvarig sjuksköterska
4) Andra läkare på vårdcentralen
5) Ingen
Har ni definierade mål för kvalitetsarbetet inom diabetesområdet?
1) Ja
2) Nej
Hur väl fungerar kvalitetsarbetet inom diabetes här på denna vårdcentral?
1) Mycket dåligt
2) Dåligt
3) Acceptabelt
4) Bra
5) Mycket bra
Kvalitetsregister
Hur stor andel av patienterna med typ-2 diabetes registreras i NDR?
% (10-tal)
Läkemedelsförskrivningsmönster
Hur ofta följs förskrivningsmönster upp?
1) 1 gång per
2) 2 gånger per år
3) Annat
Finns utdrag på förskrivning av diabetesmediciner för typ 2-diabetes vård?
93
Bemötande
Finns det riktlinjer för bemötande vid er vårdcentral?
1) Ja
2) Nej
Hur följs patienternas upplevelse av bemötande upp?
1) Årlig enkät från huvudmannen (SLL)
2) Vårdcentralen har en egen enkät
3) Annat- specificera
Fler än ett alternativ kan markeras
Ersättningssystem
På vilket sätt driver förfrågningsunderlaget god vård? Exemplifiera.
På vilket sätt motverkar förfrågningsunderlaget god vård? Exemplifiera
Vad vore den viktigaste förändringen i förfrågningsunderlaget för att förbättra vården?
94
BILAGA 2a Intervjuguide verksamhetschef
Intervjuguide för verksamhetschef
Kartläggning av vården för patienter
med diabetes typ 2
Forskningsfråga i denna studie/kartläggning: Hur ser vården ut för patienter med diabetes typ 2 i
primärvården i Stockholms Läns landsting idag?
Presentation av intervjuledaren.
”Jag tänkte att vi idag skulle prata lite om hur vården ser ut för en patient med diabetes typ 2.”
Korta öppningsfrågor/uppvärmningsfrågor (skapar kontakt och god stämning- behöver inte
användas om personen redan intervjuats)
Hur länge har du arbetat på den här vårdcentralen?
Har du något särskilt intresseområde?
Tematiska frågor
(Vittomfattande frågor där intervjupersonen med minimal påverkan från intervjuaren
får tillfälle att utveckla vad han/hon upplever som de viktiga dimensionerna i den
företeelse som står i fokus för undersökningen. Frågorna ska vara öppna – kan du
berätta för mig om? Kommer du ihåg?)
Tema 1- Utredning och behandling av diabetes
Kan du berätta för mig hur vården för patienter med diabetes typ 2 ser ut här vid den
här vårdcentralen?
Finns det något som du önskar såg annorlunda ut när det gäller diabetesvården vid
vårdcentralen?
95
Uppföljande frågor:
Kan du beskriva en situation där du ...?
Kan du ge exempel på...?
Kan du utveckla ditt resonemang om…?
Tema 2 – Vårdcentralens struktur och mottagande av patienter
Hur ser du på vårdcentralens förutsättningar för att kunna ta hand om diabetespatienter
i dagsläget?
Hur ser du på förutsättningarna för att jämlik vård till alla patienter?
Hur ser du på de ekonomiska förutsättningarna för diabetesvården idag?
På vilket sätt främjar förfrågningsunderlaget god vård? Kan du ge något/några
exempel?
På vilket sätt motverkar förfrågningsunderlaget god vård? Kan du ge något/några
exempel?
Vad vore den viktigaste förändringen i förfrågningsunderlaget för att förbättra vården?
Uppföljande frågor:
Kan du beskriva en situation där du ...?
Kan du ge exempel på...?
Kan du utveckla ditt resonemang om…?
Tema 3 - Utvärdering och uppföljning av resultat
Hur ser du på kvalitet i vården?
96
Vilka faktorer upplever du som viktiga när det gäller ett väl fungerande kvalitetsarbete
inom diabetes?
Finns det några skillnader i kvaliteten av vården för diabetes inom hemsjukvården och
övriga diabetespatienter vid vårdcentralen? På vilket sätt?
Hur skulle du vilja kunna använda NDR statistik?
Uppföljande frågor:
Kan du beskriva en situation där du ...?
Kan du ge exempel på...?
Kan du utveckla ditt resonemang om…?
1. Avslutande tolkande fråga/frågor: Intervjuaren sammanfattar nyckelfrågorna och
vilka övergripande idéer som framkommit och frågar därefter om något inte kommit
med.
2. Slutfrågan Finns det ngt ytterligare som du vill lägga till eller fråga om innan vi
avslutar?
97
BILAGA 2b Intervjuguide läkare
Intervjuguide för läkare–
Kartläggning av vården för
patienter med diabetes typ 2
Forskningsfråga i denna studie/kartläggning: Hur ser vården ut för patienter med diabetes typ 2 i
primärvården i Stockholms Läns landsting idag?
Intervjuguide
Presentation av intervjuledaren.
”Jag tänkte att vi idag skulle prata lite om hur vården ser ut för en patient med diabetes typ 2.”
Korta öppningsfrågor/uppvärmningsfrågor (skapar kontakt och god stämning- behöver
inte användas om personen redan intervjuats)
Hur länge har du arbetat på den här vårdcentralen?
Har du något särskilt intresseområde?
1. Tematiska frågor
(Vittomfattande frågor där intervjupersonen med minimal påverkan från intervjuaren
får tillfälle att utveckla vad han/hon upplever som de viktiga dimensionerna i den
företeelse som står i fokus för undersökningen. Frågorna ska vara öppna – kan du
berätta för mig om? Kommer du ihåg?)
Tema 1- Utredning och behandling av diabetes
Kan du berätta för mig hur vården för patienter med diabetes typ 2 ser ut här vid den
här vårdcentralen?
98
Kan du berätta något om hur det går till med uppföljningen av de patienter som har
diabetes typ 2?
Hur hanterar ni patienter som inte uppfyller målvärden som tex om man ligger på
HbA1c >70 mmol/mol?
Kan du berätta något om hur ditt samarbete ser ut med andra yrkeskategorier som tex
dietist och medicinsk fotvård när det gäller diabetespatienter? Vad fungerar bra och
mindre bra?
Kan du berätta något om hur ditt samarbete ser ut med andra organspecialister som tex
endokrinolog, multiprofessionellt fotteam, njurmedicin osv när det gäller diabetes?
Finns det svårigheter? Specificera? Utveckla?
Vad tror du är de viktigaste faktorerna när det gäller att få patienterna att förändra sina
levnadsvanor?
Finns det några läkemedel som du skulle önska att man skrev ut mindre av till
diabetespatienter? Varför?
Finns det några läkemedel som du skulle önska att man skrev ut mer av till
diabetespatienter? Varför?
Uppföljande frågor:
Kan du beskriva en situation där du ...?
Kan du ge exempel på...?
Kan du utveckla ditt resonemang om…?
Tema 2 - Utvärdering och uppföljning av resultat
Vilka faktorer upplever du som viktiga när det gäller ett väl fungerande kvalitetsarbete
inom diabetes?
99
Hur skulle du vilja kunna använda NDR statistik?
Uppföljande frågor:
Kan du beskriva en situation där du ...?
Kan du ge exempel på...?
Kan du utveckla ditt resonemang om…?
Tema 3 – Vårdcentralens struktur och mottagande av patienter
Hur ser du på vårdcentralens förutsättningar för att kunna ta hand om diabetespatienter
i dagsläget?
Hur ser du på förutsättningarna för att jämlik vård till alla patienter?
Hur ser du på de ekonomiska förutsättningarna för diabetesvården idag?
På vilket sätt främjar förfrågningsunderlaget god vård? Kan du ge något/några
exempel?
På vilket sätt motverkar förfrågningsunderlaget god vård? Kan du ge något/några
exempel?
Vad vore den viktigaste förändringen i förfrågningsunderlaget för att förbättra vården?
Finns det något som du önskar såg annorlunda ut när det gäller diabetesvården vid
vårdcentralen?
Uppföljande frågor:
Kan du beskriva en situation där du ...?
Kan du ge exempel på...?
Kan du utveckla ditt resonemang om…?
100
2. Direkta frågor (När de inledande svaren har tunnats ut ställer man direkta frågor om
sådant som man vill ska tas upp med som inte tagits upp tidigare)
Hur ser du på förutsättningarna för att jämlik vård till alla patienter?
3. Avslutande tolkande fråga/frågor: Intervjuaren sammanfattar nyckelfrågorna och
vilka övergripande idéer som framkommit och frågar därefter om något inte kommit
med.
4. Slutfrågan Finns det ngt ytterligare som du vill lägga till eller fråga om innan vi
avslutar?
101
BILAGA 2c Intervjuguide diabetessjuksköterska
Intervjuguide för
diabetessjuksköterska
Kartläggning av vården för patienter
med diabetes typ 2
Forskningsfråga i denna studie/kartläggning: Hur ser vården ut för patienter med diabetes typ 2 i
primärvården i Stockholms Läns landsting idag?
Intervjuguide
Presentation av intervjuledaren.
”Jag tänkte att vi idag skulle prata lite om hur vården ser ut för en patient med diabetes typ
Korta öppningsfrågor/uppvärmningsfrågor
Hur länge har du arbetat på den här vårdcentralen? Har du något särskilt intresseområde?
Tematiska frågor
Tema 1- Utredning och behandling av diabetes
Kan du berätta för mig hur vården för patienter med diabetes typ 2 ser ut här vid den
här vårdcentralen?
Kan du berätta något om hur ditt samarbete ser ut med andra yrkeskategorier när det
gäller diabetespatienter? Tex läkare, dietist och fotvård?
Vad tror du är de viktigaste faktorerna när det gäller att få patienterna att förändra sina
levnadsvanor?
102
Finns det några läkemedel som du skulle önska att man skrev ut mer eller mindre av
till diabetespatienter? Varför?
Uppföljande frågor:
Kan du beskriva en situation där du ...?
Kan du ge exempel på...?
Kan du utveckla ditt resonemang om…?
Tema 2 - Utvärdering och uppföljning av resultat
Vilka faktorer upplever du som viktiga när det gäller ett väl fungerande kvalitetsarbete
inom diabetes?
Hur skulle du vilja kunna använda NDR statistik?
Uppföljande frågor:
Kan du beskriva en situation där du ...?
Kan du ge exempel på...?
Kan du utveckla ditt resonemang om…?
Tema 3 – Vårdcentralens struktur och mottagande av patienter
Kan du berätta för mig det går till med uppföljning av de patienter som har diabetes
typ 2?
Vilka möjligheter ser du när det gäller att förbättra egenvården för diabetespatienter i
vanliga primärvården och i hemsjukvården?
Finns det några skillnader i kvaliteten av vården för diabetes inom hemsjukvården och
övriga diabetespatienter vid vårdcentralen? På vilket sätt?
Hur fungerar patientutbildningen inom diabetes vid den här vårdcentralen?
103
Finns det något som du önskar såg annorlunda ut när det gäller diabetesvården vid
vårdcentralen?
Uppföljande frågor:
Kan du beskriva en situation där du ...?
Kan du ge exempel på...?
Kan du utveckla ditt resonemang om…?
Direkta frågor
(När de inledande svaren har tunnats ut ställer man direkta frågor om sådant som man
vill ska tas upp med som inte tagits upp tidigare)
Hur ser du på förutsättningarna för att jämlik vård till alla patienter?
Avslutande tolkande fråga/frågor: Intervjuaren sammanfattar nyckelfrågorna och
vilka övergripande idéer som framkommit och frågar därefter om något inte kommit
med.
Slutfrågan Finns det ngt ytterligare som du vill lägga till eller fråga om innan vi
avslutar?
104
BILAGA 3 Intervjufrågor till patienter
1. Vad har Du för erfarenhet av diabetesvård på Din VC? Vad funkar bra? Vad funkar inte bra?
2. Vad har Du för upplevelser och synpunkter angående rutiner kring mottagandet på VC?
3. Hur fick du insikt att Du hade besvär och hur gick det till när Du fick Din diabetesdiagnos?
4. Vad hände efter att du hade fått diagnosen?
5. Tycker Du att Du fick De hjälp Du behövde när Du fick diagnosen diabetes typ 2?
6. Har Du och Din läkare planerat Din behandling gemensamt? Om inte, vad tycker Du om det?
7. Har Du blivit erbjuden information och utbildning om Din sjukdom? Och när skedde det
senast?
8. Tycker Du att Du har fått bra stöd i att hantera Din diabetes?
9. Tycker Du att Du är delaktig i Din diabetesvård och i så fall hur?
10. Vad har Du för synpunkter om uppföljningen av Din(a) diabetes-relaterade sjukdom(ar)?
11. Vilka förändringar skulle Du vilja att det sker på Din vårdcentral när det gäller
diabetesvården?
12. Vilka hinder tycker Du finns för bra diabetesvård?
13. Vilka möjligheter tycker Du finns för bra diabetesvård?
105
BILAGA 4 Mall för journalgranskning
Fråga
Frågeinnehåll
Kallelsesystem och kontinuitet i vården
1
Har patienten fått tid till den läkare han/hon är listad hos?
2
Har patienten träffat samma läkare då diabetesmallen använts?
3
Finns det en diabetesansvarig sjuksköterska som omvårdnadsansvarig?
4
Har patienten träffat samma sjuksköterska då diabetesmallen har använts?
Strukturerade kontroller
5
Fotstatus med riskbedömning
6
HbA1c
7
Blodtryck
8
Lipider
9
Vikt
10
Midjemått
11
Albuminuri
12
Levnadsvanor
Läkemedelsbehandling
13
Har regelbunden utvärdering av insatt läkemedelsbehandling för diabetes gjorts?
14
Har förekomst av eller misstanke om biverkningar av läkemedel lett till att patienten
inte använder rekommenderad behandling?
Omvårdnad
15
Har omvårdnadsmål satts för egenvården av diabetessjuksköterskan?
16
Finns åtgärd och uppföljning av egenvården dokumenterad?
17
Har patienten utfört egenmätning?
Patientutbildning
18
Har patienten genomgått grupputbildning?
19
Har patienten genomgått individuell utbildning?
Samverkan med andra vårdgivare inom primärvården
20
Har patienten träffat dietist och har resultatet från dietist återkopplats till behandlande
läkare/ diabetessjuksköterska?
21
106
Har remiss skickats för medicinsk fotvård (vid riskgrupp 2- 4)?
22
Har uppgift om genomförd ögonbottenundersökning skrivits in korrekt avseende NDR?
Strukturerad dokumentation om patientens uppfattning
23
Strukturerad dokumentation om patientens egen uppfattning om det egna
hälsotillståndet?
24
Har någon av följande metoder använts: ”Ta tempen på din hälsa”, VAS eller SweDES?
Försvårande omständigheter språk/psykisk ohälsa
25
Framgår det i journalen om patient med språksvårigheter eller psykisk ohälsa har haft
svårigheter att ta till sig utvärderingen av de uppsatta målen för diabetsvården?
107
BILAGA 6. Flersvarsfrågor resultat
Följsamhet till den föreslagna processmodellen för standardiserad diabetesvård för samtliga
vårdenheter per frågeområden. Graferna visar samtliga möjliga svarsalternativ samt
svarsfördelningen. De alternativ som ingen respondent uttryckte visualiseras med uttonad text i
legenden.
1. Struktur - Kompetens och resurser
Läkare
Annat svar
En central svarade "Ja. Pat är
listade på VC. I Journal sökord
patientansvarig läkare. Alla pat m
kroniska sjd har namngiven PAL
(princip, oklart hur verkligheten ser
ut). SSK kan också vara fast
vårdkontakt som komplement."
Otydligt svar
En central svarade både "En gång
per halvår" och "En gång per år"
Annat svar
En central svarade 1 gång per
månad
Otydligt svar
En central svarade "Tidsbirst" och
"Ekonomiska hinder": bortfall av
tider för patientbesök hindrar pga
ekonomiska skäl
En central svarade "Brist på lokala
rutiner för deltagande" och
"Tidsbrist"
En central svarade "Tidsbrist",
"Inget intresse för diabetes",
"Annan orsak, vilken?"
Otydligt svar
En central svarade "Tidsbirst" och
"Ekonomisk hinder": bortfall av
tider för patientbesök hindrar pga
ekonomiska skäl
En central svarade "Brist på
kännedom om nätverksträffar" och
"Tidsbrist"
En central svarade "Brist på
kännedom om nätverksträffar",
"Tidsbrist", "Annan orsak"
En central svarade "Tidsbrist" och
"Annan orsak": Ointresse
En central svarade "Tidsbrist" och
"Annan orsak": Finns inga just nu
108
1. Struktur - Kompetens och resurser
Diabetessjuksköterska
Otydligt svar
En central svarade både "Inga, 1
heltid uppdelad på 3 dsk, 3 DSK
m vidareutbildning(LUCD)
Otydligt svar
En central svarade
"Distriktssköterska (180 + 75hP)"
och ett fritextsvar: "LUCD-kurs,
vad motsvarar detta?"
Två centraler svarade
"Distriktssköterska (180 + 75hP)"
och "Mer än 250hP"
Annat svar
En central svarade "inga hinder"
109
1. Struktur - Kompetens och resurser
Diabetesteam
Annat svar
En central svarade "Ingen"
Annat svar
En central svarade "1 gång per år"
Otydligt svar
En central svarade "Varje vecka"
och "Annat": DAL+DAS disk pat
1g/mån. Planering m V-chef 12g/år
Otydligt svar
En central svarade "Bra" och
"Mkt bra"
Annat svar
En central svarade "Inga hinder"
Otydligt svar
En central svarade "Tidsbrist",
"Vårdcentralens ekonomi",
"Avsaknad av läkarkompetens",
"Hög personalomsättning"
En central svarade "Tidsbrist" och
"Ej prioriterat av
verksamhetsledningen"
En cental svarade "Tidsbrist" och
"Avsaknad av läkarkompetens":
Gäller hos övriga läkare på VC
En central svarade "Tidsbrist",
"Ej prioriterat av
verksamhetsledningen",
"Vårdcentralens ekonomi",
"Avsaknad av rutiner för teamets
arbete", "Avsaknad av
läkarkompetens", "Avsaknad av
ssk kompetens"
110
1. Struktur - Kompetens och resurser
Psykosocialt stöd
Nej-kommentar
En central kommenterade "Vid åb
till dsk eller läkare".
En central kommenterade "Ja, det
finns rutin för att bedöma psykisk
ohälsa i allmänhet, dvs ingen
speciell rutin för just vid
diabetes."
En central kommenterade "behövs
ej särskild rutin vid DM".
En central kommenterade
"Arbetar med detta hela tiden"
Ja-kommentar
En central svarade "Ingen rutin
vid T2D, vb vid depression eller
vb.
Nej-kommentar
En central kommenterade"Ja, det
finns rutin för att bedöma psykisk
ohälsa i allmänhet, dvs ingen
speciell rutin för just vid
diabetes."
En central svarade "Oftast inget
problem att diagnosticera vb"
Otydligt svar
En central svarade "Ja- det finns
särskild rutin vid diabetes" och
"Nej- ingen särskild rutin vid just
diabetes": Oftast inget problem att
diagnosticera vb
Otydligt svar
Två centraler svarade "Kurator",
"Psykolog","Remiss till
psykiatrisk specialistvård"
En central svarade
"Psykolog","Remiss till
psykiatrisk specialistvård",
"Annat": KBT
111
1. Struktur - Samverkan med andra vårdinstanser
Mödrahälsovård
Multidisciplinärt fotteam
Otydligt svar
En central svarade "Enligt VISS
vårdprogram" och "Eget
vårdprogram"
En central svarade "Eget
vårdprogram och "Annat": Egen
kunskap
112
1. Struktur - Utbildningsmaterial
Otydligt svar
En central svarade "Acceptabelt,
"Fungerar bra", "Fungerar helt
perfekt": "Krånglig, tidsbrist,
svårt att hitta info. Gäller VISS
omvårdnad.
1. Struktur - Stödapplikationer
Annat svar
En central kommenterade
"Riskmotorn kommer snart".
Otydligt svar
En central svarade "Det tar för
lång tid att använda
stödfuktionerna" och "Annatspecificera": Krångliga system,
tidsödande
En central svarade "Kunskap
saknas om stödfunktionerna" och
"Annat- specificera": Rave
ersätter detta
En central svarade "Kunskap
saknas om stödfunktionerna" och
"Annat- specificera": Saknar rutin
för detta
En central svarade "Kunskap
saknas om stödfunktionerna" och
"Stödfunktionerna leder inte till
en bättrevård"
113
1. Struktur - Kvalitetsarbete inom primärvården
Uppföljning av resultat, totalt antal svar: 15 st
Otydligt svar
En central svarade "Acceptabelt"
och "Bra"
En central svarade "Acceptabelt",
"Bra", "Mkt bra": Behöver träffas
oftare"
En central svarade "Bra" och
"Mkt bra"
Otydligt svar
En central svarade
"Diabetesansvarig läkare" och
"Diabetesansvarig sjuksköterska"
En central svarade
"Verksamhetschef",
"Diabetesansvarig läkare",
"Diabetesansvarig sjuksköterska"
En central svarade
"Diabetesansvarig läkare",
"Diabetesansvarig sjuksköterska",
"Ingen"
1. Struktur - Kvalitetsarbete inom primärvården
Kvalitetsregister
Otydligt svar
Två centraler svarade "Ja" och
"Nej"
En central svarade "Ja" och "Nej":
Används ej
Annat svar
En central svarade "Tror inte det
tillför så mycket." och "Används
ej"
1. Struktur - Kvalitetsarbete inom primärvården
Följsamhet till vårdprogram, totalt antal svar: 12 st
1. Struktur - Kvalitetsarbete inom primärvården
Läkemedelsförskrivningsmönster
114
Otydligt svar
En central svarade "Problem med
att få in data i NDR" och
"Tidsbrist": Avsaknad av
automatisk överföring från
journal till NDR är ett hinder.
Byte av sökord som gör att det
inte går att söka och hitta
information.
En central svarade "Problem med
att ta ut statistik från NDR" och
"Andra hinder- specificera":
Saknar beslut om strukturerad
användning
En central svarade "Bristande
kunskap om NDR" och "Problem
med att få in data i NDR"
3. Utredning och diagnostik av T2D - Levnadsvanor
Annat svar
En central kommenterade
"Anpassar VISS råd efter patient"
En central kommenterade "DAS
och pat tillsammans"
Otydligt svar
En central svarade "Följer
rekommendationerna i VISS" och
"Patienterna sätter själv sina
måloch kommenterade":
Kombination fokus på pat och
mål
En central svarade "Följer
rekommendationerna i VISS" och
"Patienterna sätter själv sina mål"
Otydligt svar
En central svarade
"Tolksamtal"och "Broschyrer på
annat språk"
115
4. Planering av vård och behandling T2D - Strukturerade kontroller
Annat svar
En central kommenterade "Kallas
till årskontroller till DAS"
Otydligt svar
En central svarade "Ja" och
svarsalternativ "4" som ej fanns
att välja på
Otydligt svar
En central svarade
"Tolksamtal"och "Broschyrer på
annat språk"
116
5. Genomförande av behandling T2D - Patientutbildning
Otydligt svar
En central svarade "Förmiddag"
och "Eftermiddag"
En central svarade "Förmiddag"
och "Efter kontorstid"
Otydligt svar
En central svarade "Bristande
motivation hos patienter" och
"Anslagna tider passar inte vissa
patientgrupper"
En central svarade "Bristande
motivation hos patienter",
"Bristande kompetens hos
personal", "Anslagna tider passar
inte vissa patientgrupper",
"Annat"
5. Genomförande av behandling T2D - Medicinsk behandling
*Om svaret är ”ja” på frågan:
"Har ni fasta gränser för hur stora
avvikelser från patientens Hba1c
målvärde som accepteras innan
justering av diabetesbehandling
görs?"
5. Genomförande av behandling T2D - Komplikationer
"Tidsbrist i samband med
konsultation"-kommentar
En central kommenterade
"Bristande patient-läkar
kontinuitet"
En central kommenterade
"Problem med de som inte har
fast doktor"
En central hade en respondent
som inte sa ett svaralternativ med
kommenterade "Inga hinder".
Medan andra respondenten sa
"Tidsbrist i samband med
konsultation"
Otydligt svar
En central svarade "Tidsbrist i
samband med konsultation,
"Patienten uteblir från planerade
besök, "Annat":
Kommunikationssvårigheter pga
språksvårigheter, kulturella
orsaker, analfabetism"
117
6. Utvärdering - Patientens uppfattning om det egna hälsotillståndet
*Svaren är kopplade till frågan:
"Brukar ni rutinmässigt följa upp
egenskattad
hälsa hos diabetespatienterna vid
kontroll hos
diabetessjuksköterskan?"
Annat svar
En central svarade "Samtal, inget
instrument"
6. Utvärdering - Medicinsk behandling
118
8. Övergripande frågor
119
9. Övrigt
Otydligt svar
En central svarade "VISS" och
"Annat": Länksamling via TC tex
beställningsportalen, FYSS, FAR,
ICD 10, Janusinfo, Kloka listan,
vårdguiden information printas ut
till patienterna. Socialstyrelsens
riktlinjer.
Otydligt svar
En central svarade "Ekonomiska
hinder": Alternativ som Medibas
som skulle kunna vara bra
fungerar inte på SLL nivå men
kan köpas in till vårdcentraler.
Detta system verkar vara bättre.
VC har inte råd att köpa dessa
stödfunktioner. De svarade också
"Omständigt/tidsödande":
Systemen är inte integrerade med
varandra - skulle vilja kunna få
information just om den
diagnosen. Önskar sig mer
intelligenta integrationer som är
enklare och går snabbare."
120
BILAGA 7 Resultat Vårdcentral A.7
Följsamhet till den föreslagna processmodellen för standardiserad diabetesvård Vårdcentral A:7 och
samtliga deltagande vårdcentraler.
%
Följsamhet Följsamhet
samtliga VE VE 1
Övergripande, mål och
riktlinjer
66%
Läkare, roll, ansvar & utb
54%
DAS, roll, ansvar & utb
51%
Diabetesteam, Arbetssätt
67%
Arbetssätt Dietist
67%
Arbetssätt Fotvård
100%
Avvikelse
Följsamhet
Vårdprogram dokumenterat
Mål definierade för Diabetes
Uppföljning mål VC-nivå
Uppföljning mål individ
0% Riktlinjer utbildning
Regelbunden utb. läkare
DAL utsedd
Regelbunden utb. DAL
20% DAL deltar i nätv.träff
Fast vårdkontakt
Avsatt tid för diabetesmottagn
15 utb.poäng inom diabetesvård
Utbildning inom pedagogik
mer än 7,5 poäng i pedagogik
mellan 200 och 400 listade pat.
Särskild utbildning i diabetes
Deltar i nätverksträffar
20%
Obesvarade
särskild utb. I pedagogik
min 20% avsatt tid för T2D
Regelbunden fortbildn i
diabetes
Utbildning minimum 1 ggr/år
Diabetesteam finns på VC
33% Diab.teamet träffas regelbundet Diabetesteamet har def. Mål
Möjlighet träffa Dietist finns
Kulturanpassade kostråd ges
Samarbete med dietist bra
100%
100%
Remittering till fotspecialist
Rutin för hemsjukvård
Samarbete andra
vårdinstanser
Nyttjande av standardiserat
utb. mtrl.
Nyttjande av
stödapplikationer
Systematiskt Kvalitetsarbete
69%
79%
Samverkan med fotteam
Fotodokumentation till remiss
17% Samverkan med specialistklinik
100%
24%
67% Individuell vårdöverensk. Anv.
77%
40% Min 95% av pat. reg. I NDR
Bemötande följs upp
Kallelse och bemötande
Utredning, levnadsvanor
Planering av vård och
behandling
Genomförande av vård och
behandling
95%
86%
67%
83%
Rutinmässig notering patients
målvärde HbA1c
Systematiskk revidering av mål
för diabetesbehandling
63%
20%
57%
Rutiner för att följa upp
patienters medvetenhet om
risken för komplikationer
Insatser för patienter med
särskilt ohälsosamma
29% levnadsvanor
Utvärdering och uppföljning
36%
0%
Summa
64%
38%
121
Remittering till
ögonspecialist Rutin för
graviditetsdiabetes
viss.nu används
Socialst. Infomtrl. Används
NDR Riskmotorn används
NDR Diabetesprofile används
Rutiner för kvalitetsarbete
Uppföljning av kval.arb.
Förskrivningsmönster följs
upp min 2 ggr/år
Mål för kvalitetsarbetet
Patient kallas aktivt av VC
Riktlinjer för bemötande
finns
Mål uppsatta för
levnadsvanor
Uppföljning mål
Läkare genomför kontroll av
riskfaktorer vid nybesök för
patienter
SSK genomför kontroll av
riskfaktorer vid nybesök för
patienter
Rutinmässig fråga gällande
levnadsvanor
Rutin att följa upp vård och
behandling av patienter med
diabetes
Metoder för ökad
delaktighet patienter
VC stöd för patienter
gällande egenvård
Utbildning patienter
Rutin följa upp egenskattad
hälsa hos patienter
Utvärderingsinstrument för
egenvård
Rutinmässig notering patients
levnadsvanor i journalen
Diabetesprofilen" i NDR
används för att sätta mål
Extra stöd till patienter med
särskilda behov
Hur kvalite/måluppfyllelse
säkerställs i utbildning
Fasta Hba1C-gränser för
justering av behandling
BILAGA 8 Resultat Vårdcentral B.3
Följsamhet till den föreslagna processmodellen för standardiserad diabetesvård för vårdcentral B:3 och
samtliga deltagande vårdcentraler.
%
Följsamhet Följsamhet
samtliga VE VE 2
Avvikelse
Uppföljning mål VC-nivå
Uppföljning mål individ
Övergripande, mål och
riktlinjer
Läkare, roll, ansvar & utb
DAS, roll, ansvar & utb
Diabetesteam, Arbetssätt
66%
54%
51%
67%
40%
Regelbunden utb. läkare
Regelbunden utb. DAL
DAL deltar i nätv.träff
Fast vårdkontakt
DAL utsedd
Avsatt tid för diabetesmottagn
15 utb.poäng inom diabetesvård
Utbildning inom pedagogik
mer än 7,5 poäng i pedagogik
mellan 200 och 400 listade pat.
Regelbunden fortbildn i
diabetes Utbildning
minimum 1 ggr/år Särskild
utbildning i diabetes
Diabetesteam finns på VC
Diab.teamet träffas regelbundet
40%
33% Diabetesteamet har def. Mål
67%
67%
Arbetssätt Fotvård
100%
100%
Möjlighet träffa Dietist finns
Kulturanpassade kostråd ges
Samarbete med dietist bra
Remittering till fotspecialist
Rutin för graviditetsdiabetes
Systematiskt Kvalitetsarbete
69%
83%
79%
50%
Socialst. Infomtrl. Används
24%
77%
NDR Riskmotorn används
0% NDR Diabetesprofile används
Mål för kvalitetsarbetet
Rutiner för kvalitetsarbete
Förskrivningsmönster följs upp
min 2 ggr/år
20% Uppföljning av kval.arb.
Remittering till
ögonspecialist Rutin för
hemsjukvård
Samverkan med fotteam
Fotodokumentation till
remiss Samverkan med
specialistklinik
viss.nu används
Individuell vårdöverensk. Anv.
Min 95% av pat. reg. I NDR
Riktlinjer för bemötande
finns Bemötande följs upp
Patient kallas aktivt av VC
Kallelse och bemötande
95%
100%
Utredning, levnadsvanor
86%
100%
Planering av vård och
behandling
63%
60%
Genomförande av vård och
behandling
57%
71%
Utvärdering och uppföljning
36%
100%
Summa
64%
56%
122
min 20% avsatt tid för T2D
Deltar i nätverksträffar
30%
Arbetssätt Dietist
Samarbete andra
vårdinstanser
Nyttjande av standardiserat
utb. mtrl.
Nyttjande av
stödapplikationer
Följsamhet
Obesvarade
Vårdprogram dokumenterat
Mål definierade för Diabetes
Riktlinjer utbildning
Rutinmässig notering
patients levnadsvanor i
journalen
Rutinmässig fråga gällande
levnadsvanor
Mål uppsatta för
levnadsvanor Uppföljning
mål
Läkare
genomför kontroll av
riskfaktorer vid nybesök för
patienter
SSK genomför kontroll av
riskfaktorer vid nybesök för
patienter
Rutinmässig notering patients
Rutin att följa upp vård och
målvärde HbA1c
behandling av patienter med
Diabetesprofilen" i NDR används diabetes
för att sätta mål
Systematisk revidering av
mål för diabetesbehandling
Metoder för ökad
delaktighet patienter
Fasta Hba1C-gränser för justering VC stöd för patienter
av behandling
gällande egenvård
Rutiner för att följa upp
Utbildning patienter
patienters medvetenhet om
Extra stöd till patienter med
risken för komplikationer
särskilda behov
Hur kvalite/måluppfyllelse
säkerställs i utbildning
Insatser för patienter med
särskilt ohälsosamma
levnadsvanor
Utvärderingsinstrument för
egenvård
Rutin följa upp egenskattad
hälsa hos patienter
Bilaga 9 Resultat Vårdcentral C.4
Följsamhet till den föreslagna processmodellen för standardiserad diabetesvård för vårdcentral C:4 och
samtliga deltagande vårdcentraler.
%
Följsamhet Följsamhet
samtliga VE VE3
Övergripande, mål och
riktlinjer
66%
100%
Läkare, roll, ansvar & utb
54%
80%
Avvikelse
DAL deltar i nätv.träff
Följsamhet
obesvarade
Vårdprogram dokumenterat
Mål definierade för Diabetes
Riktlinjer utbildning
Uppföljning mål VC-nivå
Uppföljning mål individ
Fast vårdkontakt
Regelbunden utb. läkare
DAL utsedd
Regelbunden utb. DAL
Regelbunden fortbildn i
diabetes Utbildning
minimum 1 ggr/år Avsatt tid
för diabetesmottagn
15 utb.poäng inom
diabetesvård Särskild
utbildning i diabetes
Utbildning inom pedagogik
mer än 7,5 poäng i pedagogik
mellan 200 och 400 listade
pat.
min 20% avsatt tid för T2D
Deltar i nätverksträffar
DAS, roll, ansvar & utb
51%
100%
Diabetesteam, Arbetssätt
67%
33%
Arbetssätt Dietist
67%
33%
Arbetssätt Fotvård
100%
100%
Diab.teamet träffas regelbundet Diabetesteam finns på VC
Diabetesteamet har def. Mål
Kulturanpassade kostråd ges
Samarbete med dietist bra
Möjlighet träffa Dietist finns
Remittering till fotspecialist
Rutin för graviditetsdiabetes
Samarbete andra
vårdinstanser
Nyttjande av standardiserat
utb. mtrl.
Nyttjande av
stödapplikationer
69%
83%
79%
100%
24%
Remittering till
ögonspecialist Rutin för
hemsjukvård
Samverkan med fotteam
Fotodokumentation till
remiss Samverkan med
specialistklinik
viss.nu används
Socialst. Infomtrl. Används
NDR Riskmotorn används
0% NDR Diabetesprofile används
Individuell vårdöverensk. Anv.
Min 95% av pat. reg. I NDR
Mål för kvalitetsarbetet
Rutiner för kvalitetsarbete
Förskrivningsmönster följs
upp min 2 ggr/år
Uppföljning av kval.arb.
Systematiskt Kvalitetsarbete
77%
100%
Riktlinjer för bemötande
finns Bemötande följs upp
Patient kallas aktivt av VC
Kallelse och bemötande
95%
100%
Utredning, levnadsvanor
86%
100%
Planering av vård och
behandling
63%
80%
Genomförande av vård och
behandling
57%
71%
Utvärdering och uppföljning
Summa
36%
64%
0%
79%
123
Rutinmässig notering
patients levnadsvanor i
journalen
Rutinmässig fråga gällande
levnadsvanor
Mål uppsatta för
levnadsvanor Uppföljning
mål
Läkare
genomför kontroll av
riskfaktorer vid nybesök för
patienter
SSK genomför kontroll av
riskfaktorer vid nybesök för
patienter
Rutinmässig notering patients
Rutin att följa upp vård och
målvärde HbA1c
behandling av patienter med
Diabetesprofilen" i NDR används diabetes
för att sätta mål
Systematisk revidering av
mål för diabetesbehandling
Metoder för ökad
delaktighet patienter
Insatser för patienter med
VC stöd för patienter
särskilt ohälsosamma
gällande egenvård
levnadsvanor
Utbildning patienter
Fasta Hba1C-gränser för justering Extra stöd till patienter med
av behandling
särskilda behov
Hur kvalite/måluppfyllelse
säkerställs i utbildning
Rutiner för att följa upp
patienters medvetenhet om
risken för komplikationer
Utvärderingsinstrument för
egenvård
Rutin följa upp egenskattad hälsa
hos patienter
BILAGA 10 Resultat Vårdcentral D.2
Följsamhet till den föreslagna processmodellen för standardiserad diabetesvård för vårdcentral D:2 och
samtliga deltagande vårdcentraler.
%
Följsamhet Följsamhet
samtliga VE VE4
Övergripande, mål och
riktlinjer
Läkare, roll, ansvar & utb
66%
54%
DAS, roll, ansvar & utb
51%
Diabetesteam, Arbetssätt
67%
Arbetssätt Dietist
67%
Arbetssätt Fotvård
100%
Samarbete andra
vårdinstanser
Nyttjande av standardiserat
utb. mtrl.
Nyttjande av
stödapplikationer
69%
79%
24%
Systematiskt Kvalitetsarbete
77%
Kallelse och bemötande
95%
Utredning, levnadsvanor
86%
Avvikelse
Vårdprogram dokumenterat
Mål definierade för Diabetes
Uppföljning mål individ
Riktlinjer utbildning
Följsamhet
Regelbunden utb. läkare
DAL deltar i nätv.träff
Fast vårdkontakt
DAL utsedd
Regelbunden utb. DAL
63%
60%
15 utb.poäng inom diabetesvård Min 20% avsatt tid för T2D
Utbildning inom pedagogik
Avsatt tid för
Mer än 7,5 poäng i pedagogik
diabetesmottagn Särskild
utbildning i diabetes
30% Mellan 200 och 400 listade pat.
Diabetesteam finns på VC
Diab.teamet träffas
100%
regelbundet
Kulturanpassade kostråd ges
Möjlighet träffa Dietist finns
Samarbete med dietist bra
67%
Remittering till fotspecialist
100%
Rutin för graviditetsdiabetes
Remittering till
Rutin för hemsjukvård
ögonspecialist
Samverkan med fotteam
Fotodokumentation till
remiss Samverkan med
specialistklinik
67%
viss.nu används
50%
Individuell vårdöverensk. Anv.
0%
Uppföljning av kval.arb.
Min 95% av pat. reg. I NDR
Mål för kvalitetsarbetet
Rutiner för kvalitetsarbete
Förskrivningsmönster följs
upp min 2 ggr/år
80%
Riktlinjer för bemötande
finns Bemötande följs upp
Patient kallas aktivt av VC
100%
Läkare genomför kontroll av
riskfaktorer vid nybesök för
patienter
Regelbunden fortbildn i
diabetes Utbildning minimum
1 ggr/år Deltar i
nätverksträffar
Socialst. Infomtrl. Används
NDR Diabetesprofile används
NDR Riskmotorn används
Rutinmässig fråga gällande
levnadsvanor
Rutinmässig notering patients
levnadsvanor i journalen
Mål uppsatta för levnadsvanor
Uppföljning mål
SSK genomför kontroll av
riskfaktorer vid nybesök för
patienter
17%
60%
Fasta Hba1C-gränser för
justering av behandling
Rutiner för att följa upp
patienters medvetenhet om
risken för komplikationer
Genomförande av vård och
behandling
57%
14%
Utvärdering och uppföljning
36%
0%
Summa
64%
45%
124
Uppföljning mål VC-nivå
20%
Rutinmässig notering patients
målvärde HbA1c
Planering av vård och
behandling
Obesvarade
Rutin att följa upp vård och
behandling av patienter med
diabetes
Metoder för ökad
delaktighet patienter
Systematisk revidering av
mål för diabetesbehandling
Insatser för patienter med
särskilt ohälsosamma
levnadsvanor
Diabetesprofilen" i NDR
används för att sätta mål
VC stöd för patienter gällande
egenvård
Extra stöd till patienter med
särskilda behov
Utbildning patienter
Hur kvalite/måluppfyllelse
säkerställs i utbildning
Utvärderingsinstrument för
egenvård
Rutin följa upp egenskattad
hälsa hos patienter
BILAGA 11 Resultat Vårdcentral E.5
Följsamhet till den föreslagna processmodellen för standardiserad diabetesvård för vårdcentral E:5 och
samtliga deltagande vårdcentraler.
Följsamhet % Följsamhet
samtliga VE VE5
Avvikelse
Övergripande, mål och
riktlinjer
66%
100%
Regelbunden utb. läkare
DAL deltar i nätv.träff
Läkare, roll, ansvar & utb
54%
Följsamhet
Obesvarade
Uppföljning mål VC-nivå
Vårdprogram dokumenterat
Mål definierade för Diabetes
Uppföljning mål individ
Riktlinjer utbildning
Fast vårdkontakt
DAL utsedd
Regelbunden utb. DAL
60%
DAS, roll, ansvar & utb
51%
80%
Diabetesteam, Arbetssätt
67%
100%
Arbetssätt Dietist
67%
67%
Arbetssätt Fotvård
100%
100%
Utbildning inom pedagogik
Särskild utbildning i diabetes
mer än 7,5 poäng i pedagogik
Min 20% avsatt tid för T2D
15 utb.poäng inom
diabetesvård Avsatt tid för
diabetesmottagn
mellan 200 och 400 listade
pat. Regelbunden fortbildn i
diabetes Utbildning
minimum 1 ggr/år Deltar i
Diabetesteam finns på VC
Diab.teamet träffas
regelbundet
Diabetesteamet har def. Mål
Kulturanpassade kostråd ges
Möjlighet träffa Dietist finns
Samarbete med dietist bra
Remittering till fotspecialist
Rutin för graviditetsdiabetes
Samarbete andra
vårdinstanser
Nyttjande av standardiserat
utb. mtrl.
Nyttjande av
stödapplikationer
69%
83%
79%
100%
24%
100%
Remittering till
ögonspecialist Rutin för
hemsjukvård
Samverkan med fotteam
Fotodokumentation till
remiss Samverkan med
specialistklinik
viss.nu används
Socialst. Infomtrl. Används
Individuell vårdöverensk.
Anv. NDR Riskmotorn
används
NDR Diabetesprofile används
Min 95% av pat. reg. I NDR
Mål för kvalitetsarbetet
Rutiner för kvalitetsarbete
Förskrivningsmönster följs
upp min 2 ggr/år
Uppföljning av kval.arb.
Systematiskt Kvalitetsarbete
77%
100%
Riktlinjer för bemötande
finns Bemötande följs upp
Patient kallas aktivt av VC
Kallelse och bemötande
95%
100%
Utredning, levnadsvanor
86%
100%
Planering av vård och
behandling
63%
80%
Genomförande av vård och
behandling
57%
71%
Utvärdering och uppföljning
36%
50%
Summa
64%
85%
125
Läkare genomför kontroll av
riskfaktorer vid nybesök för
patienter
Rutinmässig fråga gällande
levnadsvanor
Rutinmässig notering
patients levnadsvanor i
journalen
Mål
uppsatta för levnadsvanor
Uppföljning mål
SSK genomför kontroll av
riskfaktorer vid nybesök för
patienter
Diabetesprofilen" i NDR används Rutin att följa upp vård och
för att sätta mål
behandling av patienter med
diabetes
Rutinmässig notering
patients målvärde HbA1c
Systematisk revidering av
mål för diabetesbehandling
Metoder för ökad
delaktighet patienter
VC stöd för patienter
Hur kvalite/måluppfyllelse
Extra stöd till patienter med
gällande egenvård
säkerställs i utbildning
särskilda behov
Utbildning patienter
Fasta Hba1C-gränser för
justering av behandling
Rutiner för att följa upp
patienters medvetenhet om
risken för komplikationer
Insatser för patienter med
särskilt ohälsosamma
levnadsvanor
Utvärderingsinstrument för
Rutin följa upp egenskattad
egenvård
hälsa hos patienter
BILAGA 12 Resultat vårdcentral F.1
Följsamhet till den föreslagna processmodellen för standardiserad diabetesvård för vårdcentral F:1 och
samtliga deltagande vårdcentraler.
medel
Övergripande, mål och
riktlinjer
0,71
Följsamhet % Följsamhet
samtliga VE VE6
Avvikelse
66%
100%
DAL deltar i nätv.träff
Läkare, roll, ansvar & utb
0,57
54%
80%
Utbildning inom pedagogik
mer än 7,5 poäng i pedagogik
15 utb.poäng inom diabetesvård
Mellan 200 och 400 listade pat.
Deltar i nätverksträffar
DAS, roll, ansvar & utb
0,71
51%
Följsamhet
Obesvarade
Uppföljning mål VC-nivå
Vårdprogram dokumenterat
Mål definierade för Diabetes
Uppföljning mål individ
Riktlinjer utbildning
Fast vårdkontakt
Regelbunden utb. läkare
DAL utsedd
Regelbunden utb. DAL
Min 20% avsatt tid för T2D
Avsatt tid för
diabetesmottagn
Regelbunden fortbildn i
diabetes Utbildning
minimum 1 ggr/år Särskild
utbildning i diabetes
50%
Diabetesteam, Arbetssätt
0,43
67%
100%
Arbetssätt Dietist
0,29
67%
67%
Arbetssätt Fotvård
0,14
100%
100%
Samarbete med dietist bra
Diabetesteam finns på VC
Diab.teamet träffas
regelbundet
Möjlighet träffa Dietist finns
Kulturanpassade kostråd ges
Remittering till fotspecialist
Rutin för graviditetsdiabetes
Samarbete andra
vårdinstanser
Nyttjande av standardiserat
utb. mtrl.
Nyttjande av
stödapplikationer
0,71
69%
83%
0,14
79%
50%
Socialst. Infomtrl. Används
-
24%
Remittering till
ögonspecialist Rutin för
hemsjukvård
Samverkan med fotteam
Fotodokumentation till
remiss Samverkan med
specialistklinik
viss.nu används
NDR Riskmotorn används
0% NDR Diabetesprofile används
Individuell vårdöverensk. Anv.
Min 95% av pat. reg. I NDR
Mål för kvalitetsarbetet
Rutiner för kvalitetsarbete
Förskrivningsmönster följs
upp min 2 ggr/år
Uppföljning av kval.arb.
Systematiskt Kvalitetsarbete
0,71
77%
100%
Riktlinjer för bemötande
finns Bemötande följs upp
Patient kallas aktivt av VC
Kallelse och bemötande
0,43
95%
100%
Utredning, levnadsvanor
0,86
86%
100%
Planering av vård och
behandling
0,57
63%
80%
Genomförande av vård och
behandling
0,86
57%
86%
Utvärdering och uppföljning
0,14
36%
50%
Summa
7,29
64%
77%
126
Läkare genomför kontroll av
riskfaktorer vid nybesök för
patienter
Rutinmässig fråga gällande
levnadsvanor
Rutinmässig notering
patients levnadsvanor i
journalen
Mål
uppsatta för levnadsvanor
Uppföljning mål
SSK genomför kontroll av
riskfaktorer vid nybesök för
patienter
Diabetesprofilen" i NDR används Rutin att följa upp vård och
för att sätta mål
behandling av patienter med
diabetes
Rutinmässig notering
patients målvärde HbA1c
Systematisk revidering av
mål för diabetesbehandling
Metoder för ökad
delaktighet patienter
VC stöd för patienter
Fasta Hba1C-gränser för justering gällande egenvård
av behandling
Hur kvalite/måluppfyllelse
säkerställs i utbildning
Utbildning patienter
Extra stöd till patienter med
särskilda behov
Rutiner för att följa upp
patienters medvetenhet om
risken för komplikationer
Insatser för patienter med
särskilt ohälsosamma
levnadsvanor
Utvärderingsinstrument för
Rutin följa upp egenskattad
egenvård
hälsa hos patienter
BILAGA 13 Resultat vårdcentral G.6
Följsamhet till den föreslagna processmodellen för standardiserad diabetesvård för vårdcentral G:6 och
samtliga deltagande vårdcentraler.
%
Följsamhet Följsamhet
samtliga VE VE7
Övergripande, mål och
riktlinjer
66%
Avvikelse
100%
Regelbunden utb. läkare
DAL deltar i nätv.träff
Regelbunden utb. DAL
Läkare, roll, ansvar & utb
54%
Följsamhet
obesvarade
Uppföljning mål VC-nivå
Vårdprogram dokumenterat
Mål definierade för Diabetes
Uppföljning mål individ
Riktlinjer utbildning
Fast vårdkontakt
DAL utsedd
40%
15 utb.poäng inom diabetesvård Avsatt tid för
Mellan 200 och 400 listade pat.
Utbildning inom pedagogik
diabetesmottagn
Min 20% avsatt tid för T2D
Mer än 7,5 poäng i pedagogik
Särskild utbildning i diabetes
Regelbunden fortbildn i
diabetes
Utbildning minimum 1 ggr/år
Deltar i nätverksträffar
DAS, roll, ansvar & utb
51%
50%
Diabetesteam, Arbetssätt
67%
67%
67%
100%
67%
100%
Diab.teamet träffas regelbundet Diabetesteam finns på VC
Diabetesteamet har def. Mål
Kulturanpassade kostråd ges
Arbetssätt Dietist
Arbetssätt Fotvård
Rutin för graviditetsdiabetes
Samverkan med fotteam
Samarbete andra
vårdinstanser
Nyttjande av standardiserat
utb. mtrl.
Nyttjande av
stödapplikationer
69%
67%
79%
100%
24%
Möjlighet träffa Dietist finns
Samarbete med dietist bra
Remittering till fotspecialist
Remittering till
ögonspecialist Rutin för
hemsjukvård
Fotodokumentation till
remiss Samverkan med
specialistklinik
viss.nu används
Socialst. Infomtrl. Används
Individuell vårdöverensk. Anv.
NDR Riskmotorn används
0% NDR Diabetesprofile används
Min 95% av pat. reg. I NDR
Mål för kvalitetsarbetet
Rutiner för kvalitetsarbete
Förskrivningsmönster följs
upp min 2 ggr/år
Uppföljning av kval.arb.
Systematiskt Kvalitetsarbete
77%
100%
Riktlinjer för bemötande
finns Bemötande följs upp
Patient kallas aktivt av VC
Kallelse och bemötande
95%
Utredning, levnadsvanor
86%
Planering av vård och
behandling
63%
Genomförande av vård och
behandling
57%
Utvärdering och uppföljning
36%
Summa
64%
127
100%
Rutinmässig fråga gällande
levnadsvanor
Rutinmässig notering
patients levnadsvanor i
journalen
Individuell mål uppsatta för
levnadsvanor
Årlig uppföljning av mål
Läkare genomför kontroll av
riskfaktorer vid nybesök för
patienter
SSK genomför kontroll av
riskfaktorer vid nybesök för
patienter
100%
Planering av vård och behandling Rutin att följa upp vård och
T2D
behandling av patienter med
Systematisk revidering av mål för diabetes
diabetesbehandling
Rutinmässig notering
Diabetesprofilen" i NDR används patients målvärde HbA1c
för att sätta mål
Metoder för ökad
delaktighet patienter
60%
Fasta Hba1C-gränser för
VC stöd för patienter
Extra stöd till patienter med
justering av behandling
gällande egenvård
särskilda behov
Rutiner för att följa upp
Hur kvalite/måluppfyllelse
patienters medvetenhet om
säkerställs i utbildning
risken för komplikationer
Utbildning patienter
Insatser för patienter med
särskilt ohälsosamma
levnadsvanor
57%
Utvärderingsinstrument för
Rutin följa upp egenskattad
50% egenvård
hälsa hos patienter
68%
