En inkluderande skola

En inkluderande skola
Stöd, inspiration och nya perspektiv
Det här materialet består av sammanfattad kunskap från projektet En inkluderande skola som Friends
genomförde tillsammans med organisationen Underbara ADHD. Projektet möjliggjordes genom stöd från
Gålöstiftelsen och bedrevs under 2015.
Friends är en barnrättsorganisation som arbetar mot mobbning och kränkningar i förskola, skola och
idrottsföreningar. Vår vision att barn och unga ska växa upp i trygghet och jämlikhet. Alla elever i skolan har
olika behov, olika möjligheter och olika förutsättningar att tillgodogöra sig såväl det pedagogiska som det
sociala lärandet. Alla som arbetar i skolan behöver ständigt se över hur skolan på bästa sätt kan möta varje
elev utifrån sina förutsättningar.
Det här materialet kan fungera som ett stöd, ge inspiration och nya perspektiv i ert dagliga arbete för att
skapa en trygg miljö för alla elever.
Fakta:
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) beror på hur hjärnan arbetar och fungerar. ADHD är en
funktionsnedsättning inom NPF-spektrat.
Om ADHD
Grundsymptomen vid ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är svårigheter med
uppmärksamhet, impulskontroll och överaktivitet. Symtomen kan förekomma var för sig eller
i kombination med varandra. Personer med ADHD har ofta även andra neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar som till exempel Tourette, Asperger eller Tvångssyndrom. Det är också vanligt
med inlärningssvårigheter och läs- och skrivsvårigheter.
Dessa symptom är generella och det finns många människor som har liknande symptom som inte har
diagnosen ADHD.
Forskning visar att elever som har ADHD eller ADHD-liknande symptom löper större risk att bli utsatt eller
utsätta andra för trakasserier, kränkningar och mobbning än elever utan ADHD. Inte sällan hamnar barn
med ADHD eller ADHD-liknande symptom i en roll som både utsatt och utsättare. Många elever med ADHD
vittnar om en skolvardag där de inte kan koncentrera sig under lektionerna eller där de får rollen i klassen
som den som stör, skapar bråk eller inte väntar på sin tur. En sådan miljö påverkar inte bara möjligheten
att tillgodogöra sig kunskap (både för den enskilde eleven och för hela klassen) utan också hur trygg man
känner sig i klassen, på lektionen och i skolan.
Friends erfarenhet av att stödja skolor i arbetet mot mobbning, trakasserier, diskriminering och kränkningar
är att man måste börja där man står – detsamma gäller för arbetet med en inkluderande skola för alla elever
oavsett behov, styrkor och utmaningar. Därför har vi valt presentera erfarenheterna från projektet i form av
frågor för dig och dina kollegor att ställa om verksamheten. Frågorna kan vara ett stöd för er att utveckla er
verksamhet baserat på de utmaningar ni har.
2
Huvudmannens ansvar
Huvudman för en skola kan vara till exempel en kommun, ett landsting, staten eller en friskola/företag som
driver skolverksamhet.
•
•
•
•
Huvudmannen ansvarar för att varje barn och elev får möjlighet att inhämta och utveckla kunskaper,
färdigheter och värden.
Huvudmannen ska se till att verksamheten tar hänsyn till barns och elevers olika behov samt garantera
trygghet och studiero för eleverna.
Alla barn och elever har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt och därför
råder det nolltolerans mot kränkningar i skolan.
Huvudmannen är högst ansvarig för detta och har också en skyldighet att se till att skolan har tillräckliga
resurser för att lyckas i det arbetet.
3
Rektor
Samverkan mellan utbildningssamordnare och rektorer
I de fall där kommunen är huvudman finns möjlighet för politiker och förvaltning att tillsammans med
rektorer diskutera hur skolorna arbetar för en inkluderande miljö för alla elever, exempelvis utifrån dessa
frågeställningar:
1. På vilket sätt kan huvudmannen underlätta för att utveckla samverkan mellan skolorna? Det kan till
exempel handla om resursfördelning, kompetensspridning och erfarenhetsutbyten.
2. Hur har huvudmannen inventerat vilka specialistkunskaper som finns samt vad som saknas i de olika
verksamheterna? Hur har denna kompetens fördelats mellan skolorna?
Att upptäcka riskfaktorer
Forskning visar att elever med ADHD löper större risk att utsättas för kränkningar av elever och personal,
och även att utsätta andra elever för kränkningar, än andra elever. Ju tidigare skolan upptäcker och
identifierar riskfaktorer som kan påverka trygghetsupplevelsen eller leda till kränkande behandling, desto
tidigare kan åtgärder sättas in för att minska risken för en långvarig utsatthet.
1. På vilket sätt fångar skolans upptäckande arbete idag upp utsatthet eller otrygghet runt elever med
ADHD eller ADHD-liknande symptom? Finns det situationer där elever hamnat i utsatta situationer, som
ni inte har kunnat förutse, och som ni kan dra lärdom ifrån?
2. På vilket sätt kan ni utvärdera och utveckla ert arbete idag med att identifiera kringliggande riskfaktorer
som kan bidra till att elever med ADHD eller ADHD liknande symptom hamnar i konflikter, utanförskap
eller blir utsatta/utsätter andra för kränkningar?
3. På vilket sätt kommer bakgrundsinformation om elever med i det utredande arbetet? På vilket sätt
används dessa utredningar/incidentrapporter som ett stöd i det upptäckande och analyserande arbetet?
Skolans miljö för barn och unga med ADHD
Skolans lokaler behöver anpassas och utformas för elever med olika behov, i synnerhet elever med ADHD.
Miljön behöver dessutom vara tydlig och det ska vara lätt att uppfatta vad som förväntas av en på olika
platser. Genom ökad tydlighet och tillgänglighet kan skolan förebygga stress, konflikter och otrygghet på
ett sätt som dessutom gynnar alla elever. En fysisk plats som upplevs som otrygg av många elever med
ADHD är skolgården, framförallt om det inte erbjuds aktiviteter som skolpersonal sätter igång eller deltar i
tillsammans med eleverna.
1. Hur tar ni reda på vilka fysiska platser som eleverna upplever som otrygga? Vilka insatser görs för att
förebygga otrygghet och främja trivsel för eleverna, och hur deltar personalen i de insatserna?
2. På vilket sätt har elevernas enskilda behov varit en del av planeringen av den fysiska miljön? Är skolans
fysiska miljö tydlig och lätt att navigera i? Finns det exempelvis pilar eller andra symboler som visar vart
klassrum eller andra undervisningslokaler, bibliotek, elevhälsa, matsal eller gymnastiksal ligger?
3. Hur har eleverna blivit informerade om vilka rutiner och riktlinjer som finns för de olika miljöerna (t.ex.
skolgård, matsal, omklädningsrum, uppehållsrum) på skolan? Hur har den informationen utvärderats?
4
Kompetensutveckling och kompetensspridning
För att skapa trygga miljöer runt barn och unga med ADHD så krävs uppdaterade kunskaper om både
pedagogikens betydelse och elevernas behov.
1. Hur har ni kartlagt personalens kompetens i frågor om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i
allmänhet och ADHD i synnerhet? Har denna kartläggning analyserats i förhållande till vilken kompetens
som finns i närheten av vilka elever?
2. Finns det kompetens i personalgruppen som på ett bättre sätt kan komma all personal till nytta? På
vilket sätt kan kompetensen spridas internt till kollegor?
3. Vilken kompetens saknas i verksamheten och vad behöver planeras in av kompetenshöjande insatser
framöver?
Kommunikation med vårdnadshavare till elever med ADHD
Skola och vårdnadshavare har ett gemensamt ansvar för barnets fostran och utveckling. För elevens
skolgång, och för att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och elevers utveckling och lärande,
behöver en kontinuerlig dialog ske mellan skolan och elevernas vårdnadshavare. För barn med ADHD
kan denna kontakt vara ännu viktigare än för andra barn. Detta för att de vuxna ska kunna upptäcka och
förebygga riskfaktorer i miljö och rutiner men främst för att bygga ett förtroendefullt samarbete för barnets
bästa. Skolans kontakt med vårdnadshavare kan ske via rektor, mentor/klasslärare, resurs eller någon annan
ur personalen.
1. Vilka möjligheter till kontinuerlig avstämning mellan skola och vårdnadshavare finns det på er skola idag?
Har ni rutiner för hur en dialog om relevant information för er i skolan kan ske på morgonen, t.ex. om hur
morgonen varit hemma?
2. Hur ser möjligheterna ut att från skolans sida ge återkoppling till vårdnadshavare hur elevens dag varit,
exempelvis via kontaktbok, mejl eller telefonsamtal? Hur har detta utvärderats och utvecklats tidigare?
3. Hur samverkar skolan med hemmet? Finns det en kontinuerlig rutin om att fråga vårdnadshavare om
tips, råd eller information om vad som fungerar bra för eleven hemma och som också skulle kunna
fungera i skolan?
5
Personalgruppen/arbetslaget
Lärare såväl som annan skolpersonal är central för elevens välbefinnande, lärande och engagemang. Men
en enskild vuxen kan inte ensam stå för att skolans elever klarar sig väl. Att tillsammans i personalgruppen/
arbetslaget dela erfarenheter, analysera, få feedback och utvärdera vad som fungerar i en klass eller för den
enskilda eleven är viktiga förutsättningar i det långsiktliga och systematiska arbetet för kvalitet och trygghet.
Ett gemensamt arbete
1. Hur ser tillvägagångsättet ut i personalgruppen/arbetslaget för att ta fram ett gemensamt förhållningssätt
och en samsyn vad gäller skolans värdegrund? På vilket sätt delar ni erfarenheter från att omsätta detta
förhållningssätt i praktiken?
2. Hur ser dialogen mellan personalgruppen/arbetslag och elevhälsan ut? Vilka kompetenser om elever
med ADHD finns hos elevhälsan eller andra grupper och som ni kan ha nytta av? Hur kan dessa olika
kompetenser tas till vara på?
3. På vilket sätt arbetar ni idag i personalgruppen/arbetslaget för att kartlägga otrygga miljöer eller
upptäcka elever i risk för att bli utsatta/utsätta andra? Hur arbetar ni tillsammans i personalgruppen/
arbetslaget idag för att utveckla ett gemensamt arbete och förhållningssätt gentemot elever i behov av
t.ex. stöd eller rutiner?
4. Hur arbetar ni gemensamt med att tillgodose elevers olika behov som innebär att samma regler inte
gäller för alla?
Den lektionsfria tiden
Tiden utanför klassrummet kan vara krävande för många elever, särskilt om det är otydligt vad elever kan
göra under den lektionsfria tiden. För elever med särskilda behov av rutiner och tydlighet är därför denna
tid ofta utmanande. Stöd och hjälp till elever för att underlätta den sociala situationen är betydelsefullt för att
förebygga otrygghet, ensamhet och kränkningar elever emellan.
1. På vilket sätt planerar ni i personalgruppen för den lektionsfria tiden? Finns det lektionsfri tid under
skoldagen som upplevs som mindre strukturerad än annan?
2. Finns det händelser som sker eller elever som oftare upplever otrygghet under viss lektionsfri tid? Vad
kännetecknar den tiden och vad kan ni göra för att öka tryggheten under denna tid?
3. När det kommer till icke schemalagd tid, vem eller vilka ansvarar för att se till att planering,
genomförande och uppföljning sker för att öka trygghet och trivsel för alla elever i allmänhet, och elever
med ADHD i synnerhet? På vilket sätt arbetar ni övergripande kring dessa frågor för hela skolan?
6
Elevhälsan
Elevhälsans kunskaper om olika funktionsnedsättningar är en viktig del i skolans förebyggande arbete
för att minska kränkningar och utanförskap. Elevhälsan kan i sitt förebyggande och hälsofrämjande
uppdrag uppmärksamma grupper eller enskilda elever som är särskilt sårbara för olika typer av
otrygghet i såväl den lärarande, fysiska som i den psykosociala miljön på skolan.
Elevhälsans roll
Att ta fram rutiner där elevhälsan kontinuerligt möter elever, lärare och övrig personal har visat sig öka
samverkan och minska risken att elevhälsan blir en verksamhet vid sidan av skolans övriga verksamhet.
Att systematiskt planera och fortlöpande följa upp arbetet för en trygg skola är grundläggande faktorer
för ett gott resultat. Det är därför viktigt att elevhälsan analyserar, planerar och utvärderar insatser
tillsammans med såväl lärare som med övrig personal.
1. På vilka sätt stöttar elevhälsan enskilda lärare, arbetslag och övrig personal i att möta alla elever
utifrån var och ens behov? Vilka möjligheter finns det idag för att kompetensen hos elevhälsan
kommer all personal på skolan till godo? Kan ni ytterliga utveckla rutiner för detta?
2. Vilket behov av fortbildning finns det inom elevhälsan angående kunskaper om ADHD? Finns det
en kompetensutvecklingsplan så att elevhälsans personal kan hålla sig uppdaterade om nya rön
och kunskaper om ADHD och andra diagnoser inom NPF-spektrat?
3. Vilka rutiner finns inom elevhälsan för att alla elever på skolan ska veta vad ni gör och på vilka olika
sätt ni kan stödja och hjälpa elever? Behöver ni utveckla dessa rutiner?
7
friends.se • [email protected] • facebook.com/stiftelsenfriends • instagram.com/stiftelsenfriends