Biologi årskurs 8
Kurs planering under höst terminen
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Vår fantastiska kropp
celler i samarbete
maten ger näring till cellerna
andning fixar syre till cellerna
hjärta och blodomlopp
så försvara sig din kropp
skelettet lätt men starkt som stål
musklerna ger dig rörelseförmåga
huden-skydd och luftkonditionering
Förmågor som ni ska kunna beskriva
och förklara
• Din kropp består av celler som är olika i olika delar av din
kropp
• Vad är organ, vävnader och organsystem
• Hur hjärtat, andningssystemet och immunförsvaret
fungerar
• Fundera på hur forskning om stamceller har hjälpt oss för
att bekämpa olika sjukdomar
• genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
använda biologins begrepp, modeller och teorier för att
beskriva och förklara biologiska samband i
människokroppen, naturen och samhället
Förmågor om systematiska
undersökningar
• Laboration säkerhet
• Labbraport
Underlag för bedömning
• Hur du visar dina kunskaper i arbetet på
lektionerna vid t-ex genomgångar, frågor,
diskussioner och laborationer
• Labb rapporter
• Fördjupningar
• Skriftligt prov
Celler i samarbete
• Allt liv är uppbyggd av celler
• Encellig
• Flercelliga
Theodor schwan bevisade att alla
organismer består av celler.
Inuti cellen
Cellmembran: hud runt cellen, skyddar cellens inre,
kontak med omgivning, släpper in och ut ämnen
Cellkärna: styr
cellen, innehåller
DNA bestämmer
vilka ämnen ska
bildas
Reningsverk: Lysosom, tar
hand om cellens
avfall
Cell förbränning/ cell andning: cellen får energi genom att glukos och syre
omvandlas till koldioxid och vatten
Cellplasma: trögflytande
vätska, består av vatten, salter
och proteiner
Energiverk:
mitokondrier,
speciella energiverk
där förbränning sker
Proteinfabriker:
ribosomer, där
proteiner bildas
Livets utveckling
Sädescell och äggcell till färdigt liten människa med ett
par hundra olika sorters specialiserade celler
Mer om våra celler
• Cellerna förnyas genom cell delning
• Hela tiden byts ut mot nya (runt 1 kg per dygn)
• Olika celler har olika livslängd
• Vissa tarm celler
några dagar
• Hudceller
några veckor
• Rödas blodkroppar
några månader
• Nervceller
hela livet
• Vävnader: celler av samma sort bildar tillsammans vävnader (blod, fett,
ben)
• Organ: olika vävnader tillsammans bildar olika organ (hjärta, lungor)
• Stamceller: omogna celler som kan dela sig och bilda likadana celler
Organsystemet samarbetar
•Andningsorgan
•Matspjälkningsorgan
•Immunförsvar
•Hud
•Hormonsystem
•Fortplantningsorgan
•Cirkulationsorgan
•Utsöndringsorgan
•Rörelseorgan
•Nervsystem och sinnesorgan
Maten ger näring till cellerna
• Maten sönderdelas för att passa cellerna
• Mat innehåller: vatten, kolhydrater, fetter, proteiner, vitaminer och
mineraler
• Matspjälkningen sker i sju meter långt rör från munnen till ändtarmen
Mekanisk och kemisk sönderdelning
• Mekanisk: i munnen, magen
• Kemisk: mha. Enzymer
• Enzymer: ämne som fungerar som små ”saxar ”
•
•
•
•
Kolhydrater: glukos
Proteiner: aminosyror
Fettet: glycerol och fettsyror
Vitaminer, mineraler, salter och vatten är småmolekyler
Matspjälkningsorgan
Munnen:
•
mekanisk: tungan och
tänderna
•
Kemisk: spottkörtlarna
bildar saliv (enzym som
sönderdelar
kolhydrateran)
Matstrupen:
muskler pressar ner maten
Magsäcken:
•
mekanisk: muskler knådar
maten
•
Kemisk: magsaften
(pepsin sönderdelar
proteiner) Saltsyra :
dödar bakterier,
•
magsäcken väggar skyddas
av slemhinnan
Matspjälkningsorgan
Tolvfingertarm:
• Kemisk: bukspott gör sura
magsaften lite mindre sur
samt sönderdelar maten
ännu mer
• Galla från lever sönderdelar
fettet
• tunntarmen: flera meter,
har muskler och tarmvägg
som driver fram lättflytande
maten
• Tarmsaft gör maten ännu
mindre sur och näringsämne
tas upp av blodet i form av
glukos och aminosyror.
• Tunntarmens vägg innehåller
tarmludd.
Näringen tas upp av blodkärl i
tunntarmen
• Tunntarmen är lång
• Tarmludd innehåller små blodkärl som tar
uppnäringen.
Tjocktarmen och ändtarmen
• Vatten och olika salter tas upp av
blodet
• Innehåller bakterier som tar hand
om avföringen, tillverkar
vitaminer
• Avföring lagras i ändtarmens
nedersta del
• Matens resa från mun till
ändtarmen brukar ta mellan ett
och två dygn.
Andningen fixar syre till cellerna
•Näshålan
•Svalget
•Luftstrupen
•Luftrör
•Lungor
•Lungblåsor
(flimmerhår, , slem)
(flimmerhår, , slem)
(makrofager)
Lungblåsor
Ungefär 700 miljoner Lungblåsor(halv millimeter i diameter)
In med syre och ut med koldioxid
• Många lungblåsor gör
andningen effektiv
• Andning styrs automatisk
• från ett andningscentrum i
hjärnan
• Andningsmuskel kallas för
mellangärdet eller
diafragman
Alla organismer andas
• Känner du till några organismer som andas på
annat sätt än vi människor?
Alla organismer andas
• Många encelliga organismer
andas med cellmembranet
• Maskar andas direkt genom
huden
• Fiskar med gälar
• Fåglar med luftsäckar
• Delfiner genom andningshål på
huvud
Vi pratar med stämbanden
•
•
•
•
•
•
I struphuvuden finns stämbanden
När du andas normalt utan att prata är stämbanden avslappnad och luften passerar fritt
förbi
När du spänner dem och andas ut börjar de vibrera och så ljudet uppstår
Kan vibrera upp till 500 gånger per sekund
Fungerar som strängarna på en gitarr
Tungan och läpparna också hjälper till att forma ljuden
Hjärta och blodomlopp
• Kroppens transportsystem
(hjärtat och blodkärlen)
• Alla blodkärl tillsammans är flera
tusen mil långa
• Rymmer ungefär 5 liter blod som
städning är i rörelse
Upptäckten av blodomloppet
• Under antiken förstod man att
blodet rörde sig men inte hur?
• År 1628 förklarade läkaren
William Harvey hur hjärtat
pumpar ut blodet till lungorna
och andra delar av kroppen
• Harveys slutsatser byggdes på 20
års observationer och
experiment
Ett flera tusen mil lång rörsystem
• Hjärtat och blodkärlen är de
cirkulationsorgan som bildar vår
blodomlopp
• Liksom en enorm rörsystem
• Hjärtat pumpar blod till artärer
• Artärer delas till mindre blodkärl
kapillärer
• Avfall från cell (koldioxid)
vener
större vener
hjärtat
Lilla och stora kretsloppet
•Två olika kretslopp
•Lilla kretslopp: från hjärtats
högra sidan pumpas blodet till lilla
kretslopp
lungorna där
blodet tar upp syre och avger
koldioxid
hjärtats vänstra
halva
• Stora kretslopp: Från hjärtas
vänstra halva
stora
kretsloppet
aorta
mindre artärer
kapillärer,
där lämnar syre till celler och tar
upp koldioxid och annat avfall
(små vener )
stora vener och
hjärtans höger halva
Näring från tunntarmen och rening i
lever och njure
• Stora kretslopp:
• Näring tas upp i tunntarmen
celler
• Levern: lagras näringsämne
och skadliga ämnen avgiftas
• I njuren renas blodet från
avfall
kissar ut
• Vid vila 25% blodflöde i
tarmarna, 20 % njure och
20% hjärnan
• Vid idrott går mer till
musklarna samt hjärnan
Hundra tusen slag varje dygn
•Ihålig muskel, lika stor som din knutna hand
•Mer än 100 000 slag per dygn
•Pumpar runt 5000 liter blod
•Kranskärl förser hjärtat med syre och näring
•Har fyra rum, två förmak och två kammare
•Fungerar som dubbelpump (höger och
vänster kammare drar ihop sig samtidig)
•Syrefattig blod
vänster förmak
höger förmak
vänster kammare
Höger kammare
lungor
stora kretsloppet
Klaffar styr blodflödet
•Dörrar mellan förmak och kammare
(segelklaffar)
•Stängs när kammarna pumpar
•Mellan vänster kammare och aorta
(fickklaffar), öppnas när kammare pumpar ut
blod och stängs när kammarna fylls med blod
från förmaken
•Det rytmiska ljud som hörs med stetoskop
uppstår när de olika klaffar stängs
Blodtryck och puls
•
•
Vänster kammare har tjockare muskelväg
Krävs större kraft för att pumpa blod till stora
kretsloppet
•
•
•
Blodtryck behövs för att blodet ska cirkulera och drivas
fram
Hösta blodtrycket är vid aorta, 1meter/sekund
Mindre i små kapillärer 1milmiter/sekund
•
Blodtrycket regleras automatisk
•
Puls kan kännas på insidan av handleden eller halsen
•
•
I vila slår hjärtat ungefär 70 slag/minut
Vid idrott ännu mer
•
Låg tryck vid venor
finns muskelpump
Testa
• Lyssna på dina klaffar med stetoskop
• Hitta din puls
• Räkna dina hjärtslag
Hjärtats betydelse för konditionen
•
•
•
•
•
•
Kondition är ett mått på hur länge våra muskler orkar arbeta.
Hur mycket syre kan tas upp från bloden, hur mycket blod kan pumpas
Vid hård träning behöver vi mer syre och energi i musklerna
Vid hård arbete slår hjärtat över 200 slag per minut
Hjärtan blir starkare vid träning
Vältränade personer kan pumpa ända till 40 liter blod per minut jämfört
med 5 liter per minut vid vila
Blodets innehåll
• 4-5 liter blod
• Mer än hälften blodplasma
• Blodplasma (färglös och trögflytande
vätska, mest vatten och annat som
näringsämnen som socker, salter,
proteiner och hormoner )
• Blodkroppar: utvecklas från
blodstamceller i röda benmärgen
Röda blodkroppar transporterar syre
• Röda blodkroppar kan binda och transportera
syre
• Protein som kallas hemoglobin och innehåller
järn(får med maten)
• Bloddopning: idrottare
behandling med
erytropoetin
ökar röda blodkroppar
mer syre till muskler
• Farligt : risk att blodproppar bildas
Blodplättar och vita blodkroppar
• Blodplättar stoppar blödning,
läker sår, genom att klibba ihop
• Bildas en fint nätverk av fibrin i
blodplasman
• Blodet stoppas, koagulerar
• Vita blodkroppar: ingår i
immunförsvaret, bekämpar
bakterier, virus och …
Njurarna och levern- kroppens
reningsverk
•
•
•
•
•
•
Avfall blir man av med via njurarna och levern
Blodet filtereras i njurarna bildas urin(avfall och vatten)
Renade blod förs tillbaka till blodomloppet
Urin
urinledarna
urinblåsa
urinröret
Njuraran ser till vår vätska och salt balans i kroppen
Svettas sparar njurarna vätska
Njurarna och levern- kroppens
reningsverk
• En liter blod/minut passerar genom levern
• Ex: alkohol omvandlas till mindre farliga ämne, en del
hamnar i tarmen och går ut som avföring
• I levern lagras glukos som glykogen (energireserv)
• Vitamin och järn kan lagras också i levern
Immunförsvaret
• Hud och skelett, yttre försvar, skyddar dina
organ
• Avancerad inre försvar
Yttre försvar
• Huden: effektiv barriär
• Saliv och tårvätska:
hämmar bakterier
• Saltsyra i magsäcken:
dödar organismer i magen
• Slemhinna i luftvägar:
renar luft
• Flimmerhår: transporterar
partiklar
Avancerat immunförsvar
• Flera organ ingår i
immunförvaret
• Benmärg: bildas vita
blodkroppar
• Lymfkörtlar: innehåller många
vita celler
• Lymfkärl: förgrenar sig i hela
kroppen
• Lymfa: vätska i lymfkärl,
transporterar vita blodkroppar
• Mjälten: innehåller vita
blodkroppar
• Tymus: körtel, innehåller Tceller
Immunförsvarets soldater
• I en vuxen finns ungefär 2-3 kg vita
blodkroppar
• Det finns olika sorter
• Ätarceller: äter upp bakterier, den gulvita
varet i ett infekterat sår består av ätarceller
och bakterier
• T-celler:
• B-celler
Immunförsvarets soldater
Olika sorter vita blodkroppar
• T-celler: känner igen främmande organism,
signalerar B-celler
• Och en del attackerar själv
• B-celler: bildar antikroppar, antikroppar fäster sig
på bakteriernas väggar, gör hål och dödar
bakterier
• En del antikroppar sparas i lymfkörtlar
(minnesceller)
• Om inkräktaren sprider sig snabb behövs
antibiotika
Minnesceller
• Efter varje infektion bildas minneceller
(immuna)
• Vid nästa infektion, få vi mindre besvär eller
inget (antikropp finns, bara snabb tillverkas
mer )
• Det finns många olika förkylningsviruser
HIV- viruset
Viruset HIV orsakar Aids
Viruset dödar T-hjälpar celler
Svag immunförvar känslig för infektioner
Vaccinationer förbreder
immunförsvaret
• När vi vaccinera utnyttjar vi
immunförsvaret som minnas
• Vaccin innehåller, död eller
försvagad smittämne eller
färdiga antikroppar
• Vaccin skyddar oss lång tid
och ibland hela livet
• Vaccin mot stelkramp, difteri,
röda hund, mässling
Skelettet – lätt men stark som stål
Skelettet – lätt men stark som stål
• Skelettet håller ihop
kroppen
• Ger stadga och
rörelseförmåga
• Skyddar inre organ
• Starkare än betong
men lätt som kolfiber
Olika typer av ben
• Totalt 206 olika ben
• Stora rörben armar och ben
• Små rörben händerna och
fötterna
• Platta ben skallen,
skulderbladen, bröstet och
bäckenet
• Tärningsformade ben vrister
och handlovar
• Oregelbundna ben kotorna i
ryggraden
Mer om skelettet
• I skelett lagras mineraler som
kalcium och fosfor
• Yttre delen är hård och kompakt
• Inre delen är mjuk och poröst och
byggs upp av benbalkar
• Väger bara 15-20 % av vår
kroppsvikt
Mer om skelettet
•
•
•
•
•
Röd och gul benmärg i benen
I den röda benmärgen bildas olika blodkroppar
Gula benmärgen består av fett
Skelett benen omges av en tunn benhinna med blodkärl och nerve
Benceller ersätts av nya och förnyas (varje år ersätts runt 1/10 av
benmassas )
Kalk gör skelettet hårt
• Nyfödda brosk för varje år ombildas till
hårt ben fram till tjugoårsåldern
Olika leder gör rörelser möjliga
•
•
•
•
Leder finns mellan olika ben
Ger benet rörlighet
Brosk är en hinna som skyddar ändarna av benen
Leden innehåller ledvätska som smörjer ytorna glider
mot varandra
• Ledband sitter runt ledarna håller ihop benen
Olika leder gör rörelser möjliga
•
•
•
•
Kulleder höfterna
Gångjärnsleder fingrarna och tår
Vridleder huvud
Mellan varje ryggkota finns små elastiska skivor ,
diskar stöddämpare böja och vrida ryggen
Muskler
Musklerna ger dig rörelseförmåga
• 640 muskler som fäster på
skelettets olika ben
• Din käkmuskel är din starkaste
muskel
• Musklerna sätter kroppen i rörelse
genom deras förmåga att kunna
dra ihop sig
• Du kan styra vissa muskler som arm
och ben muskler och andra inte
som hjärtmuskler och etc…
• Automatiska muskler glatta
muskler i hjärta, tarmar, magsäcken
och blodkärl
Mer om Muskler
• Olika sorter av muskler: böjmuskel och
sträckmuskel (samarbetar)
• För att röra armen behöves muskler som
fäster sig till armleden mha. Starka senor
Musklernas struktur
•
•
•
•
•
•
Uppbyggda av muskelfibrer
Varje muskelfiber är en enda cell (>0,1mm bred)
Långa (> 30cm)
I varje cell finns ett par tusen proteintrådar som kan dra ihop sig
Behöver mycket energi gott om blodkärl
Kan använda av fett som energi vi kan bränna fett vid träning
Mer om muskler
• Träning förbättrar musklernas
syreupptag= bättre kondition
• Vid träning bildas mer
mitokondrier (energiverk ) i
muskelceller
• Vid hård träning hinner inte
blodet transportera syre till
muskler bildas mjölksyra
gör cellen trött
• Om vi är otränade träningsvärk
muskelfibrer är skadad
Huden
Huden
•
•
•
•
Skyddande barriär
Känslig organ
Stor organ
Fungerar som
luftkonditionering
(när vi svettas)
Överhuden:
•hornlager: 5kg, platta döda celler, innehåller keratin, effektiv skydd, vattentät,
•Tillväxtlager: ersätter hudceller,
•Pigmentceller: bildar pigment skyddar mot UV-stålning
Läderhuden: innehåller elastiska fiber hos
unga är strak och smidig men hos gamla
blir den stel och rynkigt,
•blodkärl: reglerar kroppstemp
•Nerver: info om smärta
•känselkroppar: info om omgivning
•Talgkörtlar : bildar fett
•Svettkörtlar: utsöndrar svett
Underhuden:
Fettceller som isolerande lager mot stötar
och kyla
•Naglar: innehåller keratin, bildas vid nagelroten
växer 1mm/vecka
• Hår består av döda celler: bildas i hårrötterna,
växer 1 cm /månad
