Cellen - WordPress.com

CELLEN
 Allt
liv är uppbyggt av celler!
 Kroppens celler och organ samarbetar med hjälp
av kemiska signalämnen och elektriska signaler.
 Cellen behöver syre och bränsle för att kunna
arbeta.
 Cellandningen ger cellen energi
Druvsocker + syre → energi + vatten + koldioxid
 Syre kommer via blodet från andningsorganen.
 Exempel på olika celler: nerv, röda blodkroppar,
vita blodkroppar, muskelceller, äggceller, etc
 När en cell dör ersätts de av en ny, genom
celldelning och en kopiering av DNA.
 Människan utvecklas från en enda cell till hundra
tusen miljarder celler.
ANDNINGSORGANEN

VARFÖR MÅSTE
VI ANDAS?
 Om
vi inte
andas så dör vi!
Alla miljarder
celler vi har i
kroppen måste
få syre till sin
förbränning,
den
förbränningen
sker hela tiden
för att vi ska
kunna röra på
oss, växa och
hålla oss varma.
Hur andas vi?
 När vi andas kommer syret ner i
våra lungor. Vi får in syre och gör
oss av med koldioxiden.
 Luften kommer in via mun och
näshåla.
 Passerar svalget ner i luftstrupen,
som delar upp sig i två luftrör (ett
till varje lunga).
 Luftrören förgrenar sig till mindre
rör, de minsta bildar lungblåsorna.
 Det är i lungblåsorna som utbytet
av syre och koldioxid sker. Genom
de tunna väggarna tar blodet upp
syre ur luften vi andas in samtidigt
som blodet lämnar koldioxid så att
vi kan andas ut den.
Luft andas in via mun och näsa
Alveoler
(lungblåsor).
Lungorna
Alveolor (lungblåsor)
Blod som hämtat syre i lungblåsor
Luft
Syrefattigt blod fån
hjärtat.
Syrefattigt blod
Koldioxid lämnar blodet
Alveol (lungblåsa)
Syrerikt blod går mot hjärtat
Alveol (lungblåsa)
Syre i inandningsluften
tas upp av blodet
MATSPJÄLKNINGEN
VAD SOM HÄNDER NÄR VI ÄTER!







I munhålan finns det spottkörtlar som utsöndrar saliv
när vi stoppar in mat i munnen och när vi tuggar
blandas saliven med maten.
Matstrupen har muskler som pressar ner maten till
magsäcken.
I magsäcken knådas maten av muskler och blandas
med sur magsaft (magsyra).
Maten passerar sedan genom tolvfingertarmen dit det
går gångar från bukspottskörteln och levern.
(bukspott- gör innehållet mindre surt och galla från
levern hjälper till att bryta ner fett)
I tunntarmen sker den slutgiltiga sönderdelningen av
maten. Här finns tarmludd med små blodkärl som tar
upp näringsämnena och för ut dem till alla kroppens
celler.
I tjocktarmen tas salt och vatten upp av blodet, kvar
finns det som vi inte kan sönderdela och det lagras i
sin tur i ändtarmen.
Resan tar ca ett dygn.
MATSPJÄLKNING. FORTSÄTTNING
Smarrig tacos åker in i munnen.
Enzym delar kolhydrater i
munnen (amylas)
Maten åker ner i
magsäcken
MATSPJÄLKNING. FORTSÄTTNING

Magsäcken
Enzymer delar proteiner en första gång
(pepsin)
Födan ligger ungefär 2-6 timmar här
Maten fortsätter sedan ner mot tarmarna
Magsaften i magsäcken är mycket sur (pH 2)
MATSPJÄLKNING
I tarmarna delas resten av
maten upp av olika enzymer
MATSPJÄLKNING. FORTSÄTTNING

Tarmarna
Enzymer delar kolhydrater till druvsocker (amylas, maltas, laktas)
Andra enzymer fortsätter dela proteiner till fria aminosyror
(trypsin)
Fetter delas upp till glycerol och fettsyror
(lipas)
MATSPJÄLKNING
I tjocktarmen tas vätska upp
från ”maten”
NÄRINGSÄMNEN I KROPPEN
VARFÖR BEHÖVER VI ÄTA?
Fetter
 Proteiner
 Kolhydrater
 Vatten
 Fibrer
 Vitaminer
 Mineraler

FETTER (LIPIDER)
Används som;
 Energireserv
 Byggsten i cellens membran
 Värmeisolering
 Stötdämpning
 Råvara till kroppens signalämnen
PROTEINER
Används som;
 Byggstenar till alla kroppsdelar
 Katalysator till alla kemiska reaktioner i
kroppen
KOLHYDRATER (SOCKER, STÄRKELSE)
Används som;
 Energi, går åt mindre syre att förbränna än
fetter. Förbränns alltså lättare än fett.
 Viktig byggsten i cellen
Delas upp i;
 Snabba, tex socker, vitt bröd
 Långsamma, tex stärkelse i pasta, potatis
VATTEN
Används vid;
 Matspjälkningen, stora mängder.
 Inlagringen av energi i fett och kolhydrater tar
mycket vatten, 2,7g vatten/1g fett el kolhydrat
 Vi består av 70% vatten
 Därför behöver vi också få i oss mycket vatten
genom mat och dryck.
 Vattnet tas till största delen upp i tjocktarmen ca 10l/dygn totalt i mag-tarmkanalen
 Utsöndras via urin, avföring, svett och ånga

FIBRER
Används till;
 Att hjälpa tarmarna arbeta då de binder vatten
som medför att avföringen lättare åker genom
tarmen.
 Förebygga fetma, diabetes och tarmcancer
Finns i mörkt bröd, frukt, grönsaker
VITAMINER
Är ämnen som kroppen bara behöver i mycket små
mängder.
Kroppen kan inte bilda vitaminerna själv utan de måste
tas in via mat eller dryck.
 A – växt och syn, försvar mot infektioner.
Mjölkprodukter, morötter, paprika, spenat
 B- (massor av olika) pigga, nerver,hud, tarm, finns i
många enzymer. Finns i nästan all mat
 C- immunförsvar, tandkött, järnupptag i tarmen.
Frukt
 D- skelettet. Smör, ost, ägg, lax. Huden bildar Dvitamin i solljuset.
 E- viktigt försvar mot ämnen som åldrar kroppen (fria
radikaler) Vetegroddar, vegetabiliska oljor
 K- hjälper blodet koagulera, byggsten av protein i
skelettet. Bakterierna i tjocktarmen bildar dessa,
gröna bladgrönsaker
MINERALER
Används till;
 Cellerna
 Människan behöver ca. 20st i små mängder
Tex
 Kalcium- skelettet, tänderna, finns i mjölk
 Järn- blodet. Finns i gröna bladgrönsaker
 Zink- insulin, vissa enzymer
 Jod- vissa hormoner
 Kalium/natrium- vattenbalansen
BLODET




En fullvuxen människa
har ca 5 liter blod i
kroppen.
Blod består av
blodplasma och
blodkroppar.
Det finns tre olika typer
av blodkroppar: Röda,
vita och blodplättar.
Röda sköter
transporterna, vita
sköter immunförsvaret
och blodplättarna är
med vid sårläkning.
BLODET OCH DESS UPPGIFTER





Transportera syre och
näring till kroppens alla
celler.
Transportera koldioxid
och urinämnen från
alla celler.
Kriga mot inkräktande
bakterier.
(Immunförsvar)
Sprida värme i hela
kroppen.
Laga sår i huden och
stoppa mindre inre
blödningar (blåmärken)
BLODKÄRLEN
Artär med blod
från hjärtat
Vener med blod tillbaks
hjärtat
Blodkärlen (Ven)
Klaffar hindrar blodet
att rinna tillbaka
Muskler pressar blodet ”uppåt”
Blod in i venen
Blodet består av blodkroppar
och blodplasma.
Blodkärlen
kapillärer
Röda blodkroppar
…och vita blodkroppar
HJÄRTAT
Aorta
Till hela kroppen
lungartär
lungvener
Vänster förmak
Vänster kammare
HJÄRTAT
Övre hålven
Höger förmak
Höger kammare
Undre hålven
BLODOMLOPPET




Man skiljer på lilla och
stora kretsloppet.
Lilla kretsloppet är
syrefattigt blod från
hjärtat till lungorna och
sen tillbaka med
syrerikt blod till hjärtat.
Stora kretsloppet är
syrerikt blod från
hjärtat ut till hela
kroppen och sedan
tillbaka med syrefattigt
blod till hjärtat.
Ett varv i både stora och
lilla kretsloppet tar ca 1
minut.
HJÄRTAT
OM HJÄRTAT
Vår viktigaste muskel. Slår ca 60 – 80
gånger/minut under hela vår levnad.
 Till hjärtat kommer blodet via vener.
(Välkommen)
 Från hjärtat förs blodet via artärer. (Adjö)
 Från hjärtat är det grova blodkärl. Dessa
förgrenar sig mer och mer ända till de nått
kroppens alla celler.
 De minsta blodkärlen kallas kapillärer och det är
i dom som näring och gasutbytet sker (syre och
koldioxid).

IMMUNFÖRSVAR
Kan försvara oss mot nästan alla inkräktare.
 Vita blodkroppar finns i blodet, benmärgen,
lymfkärlen, lymfkörtlarna och mjälten.
 När vi får en infektion i kroppen, blir
lymfkörtlarna svullna.
Vad händer?
 Ätarceller - äter bakterier tills de själva spricker
och dör.
 T-celler - skiljer på vad som tillhör kroppen eller
inte, sen talar de om för B – cellerna om det är
något främmande.
 B – celler – tillverkar antikroppar som de skickar
på bakterierna.

IMMUNFÖRSVARET
En vit blodkropp som angriper en bakterie.
Vita blodkroppar finns i lymfkörtlarna.
Lymfsystemet;
lymfkörtlar och
lymfkärl .
UTSÖNDRINGEN
När kroppen vill bli av med restprodukter finns tre
sätt.
 Genom lungorna i utandningsluften.
 Genom njurarna till urinblåsan och ut som urin.
 Genom svettkörtlarna ut genom huden som svett.
Njurarna:
 Kroppens reningsverk
 Passerar 2000l blod/dygn genom njurarna.
 Urinblåsan tar i mot ca 1,5l urin/dygn
Huden:
 Skyddar kroppen.
 En vuxen avsöndrar ca 0,5l svett/dygn.
 Vid hårt arbete eller hög värme över 1liter/dygn.
 Svett innehåller: vatten, mjölksyra, ammoniak och salt.
NJURAR OCH URINVÄGAR
HUDEN
Består av tre lager; överhuden, läderhuden och
underhuden.
Överhuden:
 Skyddar mot stötar, håller bakterier borta och
har pigmentceller som skyddar oss mot solen.
Läderhuden:
 Gott om blodkärl, svettkörtlar, talgkörtlar,
känselkroppar och nerver. Blodkärlen och
svettkörtlarna hjälper till att reglera
kroppstemperaturen.
Underhuden:
 Här lagras det mesta av vårt fett i fettceller som
skyddar oss mot kyla och stötar.

HUDEN
HUDEN
SKELETTET
Vi har över 200 ben i
vår kropp.
Skelettets uppgifter är:
 skydda viktiga organ
 skapa förutsättningar
för rörelse
 producera nya
blodkroppar
 hålla upp kroppen

LEDER
Mellan kroppens
skelettdelar sitter det
leder som gör att vi
kan röra oss.
Det finns tre olika typer
av leder:
 Kulleder - i höften
 Gångjärnsleder –
fingrar och tår.
 Vridleder - nacken

MUSKLER




Man skiljer på tre
huvudtyper av muskler:
Skelettmuskel – påverkar
vi med vår vilja. Har till
uppgift att röra på oss.
Exempelvis lårmuskel,
triceps.
Glattmuskel– arbetar utan
att vi kan göra något åt
det. Ex tarmmusklerna.
Hjärtmuskel – ser ut som
en förgrenad
skelettmuskel. En enda
signal räcker för att hela
hjärtat ska slå och vi kan
inte styra det.
MUSKLER


Musklerna samarbetar.
För alla leder i kroppen
behövs två muskler. En
som sträcker och en som
böjer.
Alla muskler behöver
syre och kolhydrater för
att kunna arbeta. Får
inte muskeln syre så
bildas det mjölksyra
som verkar förlamande
på muskeln. Man får
också en syreskuld och
blir därför andfådd.