Att förstå mänsklig handling. Natur, handlingsbegrepp, och värde i den västerländska
filosofiska traditionen.
En kvinna sätter sig på bussen på väg hem från jobbet. Hon vägrar att resa sig upp för en
annan passagerare. Vi kan beskriva händelsen och de neuro-fysiologiska mekanismer
som orsakar hennes rörelser utan att identifiera den handling hon utfört eller förstå dess
innebörd och konsekvenser. För att göra det måste vi veta att det är en dag i december
1955 i Alabama. Att amerikansk lagstiftning skiljer mellan svartas och vitas rättigheter.
Att kvinnan är svart och att hon vet att hennes handlade är straffbart. Att hon heter Rosa
Parks.
Man kan inte undersöka mänskliga handlingar, deras orsaker och verkningar, utan att
beakta frågor om mål och mening, skäl, värden, normer och, som fallet med Rosa Parks
visar, de politiska och institutionella villkor som möjliggör och begränsar vår
handlingsförmåga. Detta är utgångspunkten för forskningsprogrammet ”Att förstå
mänskligt handlande: Natur, handlingsbegrepp och värde i den västerländska filosofiska
traditionen”, som fått anslag av Riksbankens Jubileumsfond för åren 2008-2012.
Programmet sammanför ett tiotal forskare för att på bred front analysera begreppet
handling och den historiska bakgrunden till dagens debatt kring handlingens filosofiska
problematik.
Begreppet handling är angeläget för oss alla – personligt och politiskt. Till vilken grad
orsakar vi själva våra handlingar, till vilken grad styrs de av omständigheterna? Vilken
roll, om någon, kan rationella överväganden spela i vårt handlande? Finns det utrymme
för spontan aktivitet, för överläggning, mål och moraliskt ansvar i dagens
naturvetenskapliga världsbild? Hur har filosofer i olika tider och tanketraditioner sett på
det mänskliga handlandets natur och möjlighet i ett universum som är underkastat
nödvändiga lagar? Hur förklaras handling i dagens filosofi? Vad har
handlingsförklaringar för status vid sidan av andra typer, t. ex. vetenskapliga,
förklaringar?
Handlingens, aktörskapets samt handlingsförklaringens natur aktualiserar problem som är
centrala inom många av filosofins olika delområden: metafysiken, medvetandefilosofin,
vetenskapsteorin, fenomenologin, etiken och den politiska filosofin. Vad förstår man med
kausalitet och kausala förklaringar? Hur skiljer man aktivitet och fria handlingar från
passivt orsakade skeenden? Vad är jaget – vem är den som handlar? Vad är rationalitet –
hur ska vi förstå skäl för handlande? Vad är rätt – vad är grunden till att handlingar är
moraliskt riktiga eller goda? Vilken roll spelar karaktären respektive handlingar i
moraliska bedömningar? Här är också det historiska perspektivet viktigt. De frågor och
uppfattningar vi möter i dag inom filosofi, naturvetenskap och politik har formats av
tidigare filosofiska diskussioner. Genom att se bakåt får vi därför möjlighet att
problematisera de begrepp och utgångspunkter vi i dag tar för självklara, och även lyfta
fram alternativa synsätt.
1
Utmärkande för forskningsprogrammet är att det sammanför filosofer från den teoretiska
och praktiska filosofins delområden med filosofihistoriker specialiserade inom den
västerländska filosofihistoriens olika perioder och traditioner för att gemensamt
undersöka handlingsbegreppets mångfacetterade filosofiska problematik samt dess
historiska bakgrund.
De viktigaste traditioner projektet tar upp är de platonska, aristoteliska och stoiska från
antiken till nya tidens början. Särskild uppmärksamhet ägnas den arabiska filosofin och
växelverkan mellan det grekiska, arabiska och latinska filosofiska tänkandet. Projektet
ska även undersöka hur detta tankearv omtolkas under den tidigmoderna perioden och
anpassas till de nya ideal den mekanistiska naturvetenskapen ställer upp. Fokus här ligger
på renässansen och på den moderna filosofins stora klassiker – Descartes’, Spinozas,
Hobbes’, Humes, Leibniz’ och Kants inflytelserika filosofiska teorier om människans och
det mänskliga handlandets natur. Avsikten är att också lyfta fram tänkare som har
marginaliserats i traditionella historieskrivingar. Framför allt gäller detta kvinnliga
filosofer som uteslutits ur den västerländska filosofins kanon. Ett annat syfte är att visa
hur tidigare filosofers reflexion över de politiska förutsättningarna för handlande kan
hjälpa oss att återuppväcka den politiska filosofin, som i dag oftast underställs
moralfilosofin.
Inriktningen på frågan om mänskligt handlande och bredden av de olika filosofiska
traditioner som kommer att behandlas innebär att projektet är unikt i världen. Tack vare
forskningsprogrammet får den nyligen skapade filosofihistoriska forskningsmiljön vid
Filosofiska institutionen vid Uppsala universitet möjlighet att utvecklas och fortsätta sitt
framgångsrika samarbete med andra starka miljöer utomlands som profilerat sig i
filosofihistorisk forskning.
Projektet har initierats av Lilli Alanen, professor i filosofins historia vid Uppsala
universitet, som leder det under 2009. Därefter tar Pauliina Remes (Uppsala) över
ledningen. Tomas Ekenberg är programmets verkställande direktör. I ledningsgruppen
ingår också Lena Halldenius (Malmö), Dugald Murdoch (Stockholm), Henrik Lagerlund
(Western Ontario) samt Frans Svensson (Uppsala). Forskningen har sitt centrum i
Uppsala men involverar också forskare baserade vid Stockholms Universitet, Södertörns
Högskola samt Malmö högskola. Tio forskare finansieras direkt av programmet för
kortare och längre perioder. Därtill är flera doktorander och yngre forskare med andra
finansieringskällor knutna till programmet, som också samarbetar med ett med ett stort
internationellt nätverk. Som internationella rådgivare fungerar John Cooper (Princeton
University), Julia Annas (University of Arizona), Taneli Kukkonen (University of
Victoria och Jyväskylä), John Carriero (UCLA), David Owen (University of Arizona)
och Susan James (Birkbeck College, London) samt Fred Stoutland (Uppsala).
2
