Sid. 1(6)
2013-03-19
Moskva
Rysslands ekonomi mars 2013
Efter ett par år av återhämtning efter krisen 2008, syns nu tecken på
en viss avmattning. Tillväxten slutade under 2012 på 3,4 procent och
förutspås hamna på ungefär samma nivå även 2013.
Tillväxten drevs förra året till stor del av inhemsk konsumtion, som
möjliggjordes av bland annat höjda löner inom den offentliga
sektorn och en stor ökning av lån för konsumtion.
Inom regeringen anas oenigheter i fråga om tillväxtstrategi.
Ekonomiministeriet förordar lättnader i penningpolitik och
budgetregler, medan finansministeriet istället vill se förändrade
institutioner och ett förbättrat investeringsklimat.
På grund av bland annat höjda kommunala avgifter, prisökningar
på vissa livsmedel och ökad utlåning, ökade inflationen under det
andra halvåret och slutade på 6,6 procent 2012.
Oljepriset har sjunkit efter höga noteringar i mars 2012, och rubeln
har stabiliserats efter fallet i maj. Ytterligare ett steg mot friare
valutakurs har tagits, sedan Centralbanken har utökat den korridor
inom vilken rubeln tillåts flyta fritt.
Budgetunderskottet var 2012 endast 0,04 procent och i höstas antogs
en ny budgetregel, som förväntas bidra till en större långsiktighet.
Kapitalutflödet 2012 var totalt 56,8 miljarder USD, en minskning
efter rekordåret 2011, då utflödet uppgick till 80,5 miljarder USD.
Rysslands WTO-medlemskap trädde i kraft den 22 augusti 2012.
Medlemskapet förväntas underlätta handeln med Ryssland,
samtidigt som Ryssland slår vakt om sina nationella intressen på ett
sätt som kan stå i strid med WTO:s regler.
2(6)
Nyckeltal
1
BNP-tillväxt (%)
Budgetbalans2
(% av BNP)
Export3 (mrd USD)
Import3 (mrd USD)
Inflation1 (%)
Arbetslöshet1
(% av arbetskraften)
Reallöneökning1
(%)
Investeringar1
Industriproduktion1
Ökning (%)
Detaljhandel1
ökning (%)
Byggande1
ökning (%)
Transport1
ökning (%)
Oljepris3 (USD/fat)
Baserat på
genomsnittligt
månadspris
Reservfonden3
(mrd USD)
(% av BNP)
Kapitalutflöde3
(mrd USD)
2010
4
-4,1
2011
4,3
0,8
2012
3,4
-0,04
401
249
8,8
7,2
522
324
6,1
6,1
529
335
6,6
5,4
4,2
2,8
7,8
6
8,2
6,2
4,7
6,7
2,6
4,4
7,2
6 (jan-nov)
-0,6
5,1
2,1 (jan-nov)
6,9
3,4
1,7 (jan-nov)
77,9
108
110,8
25,44
(1 jan 2011)
1,7 %
34,4
25,21
(1 jan 2012)
1,5 %
80,5
62,08
(1 jan 2013)
3,1 %
56,8
Källor: 1 Rosstat (Russian Federal State Statistics Service) 2 Finansministeriet 3
Centralbanken
3(6)
Ekonomisk utveckling
Trots fortsatt positiva siffror visar den ryska ekonomin tecken på avmattning
och efter en period av återhämtning från finanskrisen 2008, har tillväxten nu
saktat in något. Bland annat Världsbanken förklarar denna utveckling med
minskad inhemsk efterfrågan mot slutet av året, små skördar, minskad
efterfrågan på rysk export och ökad inflation. Enligt ekonomiministeriets
prognos kommer tillväxten även 2013 att hamna på nivåer runt 3,5 procent,
vilket ligger i linje med IMF:s och EBRD:s bedömningar, men ekonomer på
ett flertal banker förutspår en något lägre tillväxt, drygt 3 procent.
Tillväxten drevs under förra året till stor del av inhemsk konsumtion, som
möjliggjordes bland annat av stora löneökningar inom den offentliga sektorn
och en kraftig ökning av konsumtionslån. Löneökningarna var en del av
Putins löften inför presidentvalet i mars 2012, och under 2013 förväntas
därför endast måttliga löneökningar och därmed minskad konsumtion.
Ekonomiministeriet anser att den ryska tillväxtpotentialen är betydligt högre
än nuvarande nivåer – snarare 4-5 procent – och åsikterna i regeringen kring
budget- och penningpolitiken tycks gå isär. Från ekonomiministeriet hörs nu
krav på en mjukare penningpolitik och lättade budgetregler till stöd för
tillväxten. Finansministeriet anser däremot att en strikt implementering av den
nyligen antagna budgetlagen är ett måste för att uppnå högre tillväxtmål.
Enligt finansminister Anton Siluanov krävs förbättrade villkor för
investeringar och en striktare reglering av finansmarknaden, snarare än ökade
utgifter i budgeten. Även Centralbanken anser att tillväxttakten, mot bakgrund
av existerande institutioner och ekonomins struktur, ligger nära sin potential,
och befarar att lättnader skulle leda till en överhettning av ekonomin. Bland
annat IMF anser att den historiskt låga arbetslösheten i kombination med
högt kapacitetsutnyttjande vittnar om att den ekonomiska aktiviteten är nära
sin potential.
De inhemska investeringarna ökade förra året 6,7 procent, lägre än
ekonomiministeriets förväntade resultat på 7,8 procent, vilket tros bero på
politisk osäkerhet i samband med valen och oro för skuldkrisen i Europa. I
regeringen pågår diskussioner om hur man bäst ska stimulera investeringar.
Ekonomiministeriet föreslår bland annat att minska taket i reservfonden
(enligt de nya budgetreglerna 7 procent av BNP) och använda överskjutande
medel till investeringar.
4(6)
Såväl export som import uppvisar fortsatt goda resultat, men åtminstone
värdet av exporten bör ses mot bakgrund av oljepriset, som under 2012 låg på
tidvis rekordhöga nivåer.
Inflationen slutade 2012 på 6,6 procent – högre än Centralbankens mål på 5
procent. De årliga höjningarna av kommunala avgifter senarelades under 2012
från den 1 januari till den 1 juli. Åtgärden, som många bedömare menar
syftade till att undvika prishöjningar inför presidentvalet, fick väntad effekt.
Efter låga nivåer under det första halvåret, accelererade inflationen i juni.
Utöver de dyrare kommunala tjänsterna bidrog även ökade punktskatter på
bensin, tobak och alkohol, på grund av torkan kraftigt ökade priser på frukt
och grönsaker, bristen på arbetskraft samt ökad utlåning till
inflationsökningen under andra halvan av 2012. Denna utveckling ledde till att
Centralbanken höjde räntan i september. Centralbanken förutspår en inflation
på mellan 5 och 6 procent under 2013 och även IMF beräknar att inflationen
kommer att minska något under 2013, mot bakgrund av den något avmattade
ekonomiska aktiviteten. Bland annat ekonomiministeriet förutser emellertid
nivåer på 6,9-7 procent.
Oljan, budgeten och reservfonderna
Oljepriset nådde i början av mars 2012 hela 125 USD per fat, i samband med
västvärldens beslut att försöka hindra oljeexporten från Iran. Sedan
Saudiarabien ökat sin oljeproduktion föll priserna emellertid kraftigt kraftigt
till en bottennivå på drygt 87 USD i slutet av juni. Efter en återhämtning och
stabilisering under slutet av sommaren, blev det årliga genomsnittet 110,8
USD/fat.
2012 uppnåddes i princip budgetbalans, dock är beroendet av olja och gas
fortsatt oroande – inte minst eftersom budgeten 2013-15 är baserad på
prognoser om ett relativt högt oljepris och höga priser krävs för budgetbalans
(mellan 103 och 105 USD per fat). 2012 översteg olje- och gasinkomsternas
andel av budgeten 50 procent. Det så kallade non-oil deficit
(budgetunderskottet utan olje- och gasintäkterna) fortsätter att öka, och steg
under 2012 med en procentenhet till 10,6 procent av BNP. 2015 beräknas det
vara 2,6 gånger högre än 2007, räknat i andel av BNP.
Nya budgetregler – tänkta att bidra till en större långsiktighet – innebär
bland annat att de statliga utgifterna i framtiden ska planeras utifrån ett
femårigt genomsnittligt pris på oljan. Den period, enligt vilken priset
beräknas, ska sedan utökas med ett år i taget så att budgeten om fem år
5(6)
baseras på ett tioårigt genomsnittligt pris. Om det faktiska oljepriset överstiger
det prognostiserade ska överskottet gå till reservfonden, medan eventuella
underskott ska täckas av samma fond.
Reservfonden har ökat under det senaste halvåret och uppgick den 1 februari
2013 till 86,2 miljarder USD, vilket motsvarar 3,9 procent av BNP. Det är
mindre än före krisen 2008, då motsvarande siffra var drygt 7 procent.
Valutan och kapitalutflöde
Efter att ha tappat cirka 15 procent i värde mot dollarn under maj månad,
stabiliserades rubeln åter i början av juni, sedan Centralbanken ökat
omfattningen på sina interventioner till stöd för valutan. Rubelns nedgång
tros ha orsakats av det sjunkande oljepriset och den finansiella oron i
eurozonen. Rubeln har sedan dess legat på en relativ stabil nivå tills början av
2013, då den åter har börjat stiga. Centralbanken har i januari för första
gången på länge genomfört väsentliga interventioner för att hålla rubeln över
trettio per USD.
Under sommaren utökade Rysslands centralbank med en rubel den korridor
(nu 31,65-38,65), inom vilken rubeln tillåts flyta fritt mot en valutakorg
bestående av 45 procent euro och 55 procent dollar. Åtgärden kan ses som
ytterligare ett steg på vägen mot en fritt flytande valuta.
Tack vare höga oljepriser och något minskat kapitalutflöde under 2012 ligger
valutareserverna på fortsatt trygga nivåer, och uppgick den 1 februari till 532
miljarder USD. Ryssland har därmed de tredje största reserverna i världen
(efter Kina och Japan). Som jämförelse kan nämnas att utlandsskulden under
januari till oktober 2012 uppgick till cirka 602 miljarder USD.
Kapitalutflödet, som 2011 uppgick till rekordstora 80,5 miljarder USD,
minskade framför allt under andra kvartalet 2012 och vände till och med till
ett mindre inflöde under juni månad. Svängningen förklaras dels med att en
svagare rubelkurs lockade investerare, dels med det lägre oljepriset som
innebar minskad omsättning – som exportörerna vanligtvis för ut ur landet. I
juni minskade bankerna dessutom sina utländska nettotillgångar, vilket
ytterligare bromsade det allmänna kapitalutflödet. Totalt uppgick utflödet
under 2012 till 56,8 miljarder USD.
6(6)
Privatiseringar
Rysslands regering godkände under hösten en ny plan för hela eller delvisa
privatiseringar av statliga företag som avses äga rum under 2013. I planen
ingår åtta företag, bland annat Rysslands näst största bank VTB (försäljning av
10-25,5 procent). Vissa bedömare anser planen återhållsam, men enligt den
federala myndigheten för förvaltning av statlig egendom, kan den komma att
utökas om det globala konjunkturläget medger. Enligt Rysslands
ekonomiministerium kan de försäljningar som planeras äga rum under 2013
komma att inbringa mer än 250 miljarder rubel (drygt 53 miljarder SEK). Före
2016 förväntas även en delvis privatisering av till exempel Moskvaflygplatsen
Sjeremetjevo, Aeroflot samt banken Rosselchozbank. Privatiseringen av
energirelaterade företag ska, enligt en ukas från president Putin i slutet av maj
2012, begränsas och ske via en mellanstation, i form av det statliga
holdingbolaget Rosneftegaz. De statliga olje- och energiföretagens
nyemitteringar ska köpas upp av Rosneftegaz, som ska fungera som en
investor i väntan på bättre marknadsläge – och högre vinster vid en framtida
försäljning. I praktiken rör det sig sällan om försäljning av kontrollposter, utan
den ryska staten behåller oftast en majoritet av aktieinnehavet – och därmed
den fortsatta kontrollen över företagen.
Ekonomisk politik
Ryssland blev den 22 augusti 2012 fullvärdig medlem i
världshandelsorganisationen WTO efter arton års förhandlingar. Det finns
stora förhoppningar om att medlemskapet successivt ska underlätta handeln
med Ryssland, inte minst tack vare ökad transparens, tydligare regler och
större förutsägbarhet. Samtidigt står det klart att Ryssland kommer att bevaka
sina nationella intressen noga och redan har infört en rad – i förhållande till
WTO-regelverket kontroversiella – åtgärder i syfte att skydda sin inhemska
industri mot den ökande internationella konkurrens som medlemskapet
medför.
Tullunionen Ryssland-Vitryssland-Kazakstan, som trädde i kraft 2010,
uppgraderades den 1 januari 2012 i teorin till ett gemensamt ekonomiskt
område, med målet att skapa fri rörlighet för varor, kapital och arbetskraft. Ett
verkställande överstatligt organ, den Euroasiatiska ekonomiska
kommissionen, har bildats för att reglera arbetet i tullunionen och det
gemensamma ekonomiska området. Kommissionen har övertagit en del av
den nationella kompetensen på vissa områden, men ännu kvarstår många
frågetecken kring bland annat exakt kompetensfördelning.
