Telemeddelande (A)
Mnr PEKI/20051116-1
2005-11-16
Sid. 1(6)
Peking
Erik Widman
UD-ASO Dnr 108
Kinas ekonomi under det tredje kvartalet 2005: Lägre tillväxt i det
"harmoniska samhället"?
Tillväxten fortsatte i hög takt under årets nio första månader. Enligt
officiella uppgifter låg den på 9,4 procent, framförallt tack vare stark
utveckling inom den industriella sektorn. Investeringar återkom som en
viktig drivkraft i ekonomin medan utrikeshandelns betydelse, om än
stor, minskade något. För nästa år förutser bedömare att tillväxttakten
sjunker, bl.a. på grund av mindre draghjälp från exporten. En
fågelinfluensapandemi skulle hota ekonomin allvarligt. En ny
femårsplan har diskuterats och kan innebära en något lägre prioritering
av ekonomisk tillväxt. Mer hållbar utveckling ges större betoning för att
skapa det "harmoniska samhället" och uppnå de "fem balanserna".
Bankreformerna har drivits vidare med börsintroduktionen av China
Construction Bank, som nu värderas till en av världens största banker.
Fortsatt hög tillväxt
Tillväxten under det tredje kvartalet var 9,4 procent jämfört med samma
kvartal förra året, alltså nästan samma nivå som under de första två första
kvartalen. Därmed blev tillväxttakten för årets första nio månader 9,4 procent.
Den önskade s.k. mjuka landningen förefaller att ha genomförts och den
offentliga retoriken om att stoppa överhettningen har också avtagit.
2(6)
Industrin dominerande tillväxten. Produktionen i större industriföretag ökade
16,3 procent under de första nio månaderna. Stor tillväxt noterades i valsat
stål som ökade med 25,8 procent, personbilar 17,7 procent, kraftgeneratorer
29,1 procent och mobiltelefonisystem 59,1 procent. Lastbilstillverkningen
ökade emellertid bara med 3,3 procent.
Investeringar har åter blivit den viktigaste drivkraften för tillväxten, med ett
bidrag om mer än hälften av efterfrågeökningen under det tredje kvartalet.
Med en tillväxt på 26,1 procent under de tre första kvartalen är det en liten
ökning jämfört med första halvåret då investeringarna steg 25,4 procent.
Penningmängden ökade markant och M2 steg nästan 18 procent under årets
nio första månader. Utländska direktinvesteringar visade en svagt nedåtgående
trend och sjönk 2,1 procent, men låg fortsatt kvar på 43,2 miljarder US-dollar
under de tre första kvartalen.
Utrikeshandeln som givit stor draghjälp till tillväxten under det första halvåret
har minskat något i betydelse och bidrog med omkring en femtedel av
ökningen av efterfrågan. Icke desto mindre steg exporten fortsatt kraftigt med
31,3 procent under årets första nio månader samtidigt som importökningen
var betydligt mindre, endast 16,0 procent. Det innebär att handelsöverskottet
har fortsatt att vidga till 68 miljarder US-dollar för samma period. Bidraget till
tillväxten kommer tack vare att utrikeshandeln i stort var i balans samma
period förra året. För helåret kan överskottet hamna ovanför 100miljarderdollarstrecket.
Också konsumtionen visar relativt stor tillväxt, även om statistiken inte är helt
pålitlig. I nominella termer ökade detaljhandelns försäljning med 13,0 procent.
Det motsvarar 12,1 procent i reala termer, vilket är 2,4 procentenheter mer än
samma period förra året. Ökningen var större i städerna än på landsbygden.
Bidraget till tillväxten under det tredje kvartalet beräknas till ca en femtedel,
vilket är mindre än under det första halvåret.
Inflationen fortsätter att minska. Konsumentpriserna ökade endast 0,9
procent, vilket var en rejäl nedgång från i september förra året då ökningen
var över 5 procent. Nedgången förklaras framförallt av långsammare
prisökningar på mat. Också det underliggande inflationstrycket fortsatte ned.
Producentprisindexet ökade 4,5 procent på årsbasis och inköpsprisindex för
råvaror ökade 7,1 procent. Det var lägre än vid halvårsskiftet.
3(6)
Lägre tillväxt nästa år
För helåret 2005 beräknas tillväxten hamna på 9,3 procent enligt
Världsbanken, vilket är en uppvärdering från bankens uppskattning på 8,3
procent i april. För 2006 bedöms tillväxten avta något till 8,7 procent, enligt
banken.
Det är rimligt att anta att utrikeshandeln inte kommer att bidra till tillväxten i
lika stor omfattning som under 2005. Det skulle kräva en fortsatt vidgning av
handelsöverskottet till kanske 200 miljarder US-dollar. Det är osannolikt om
konsumenternas förtroende i USA fortsätter att sjunka och ekonomin i
eurozonen förblir stillastående. Dessutom har Kina gjort sig extremt känsligt
för eventuella handelskonflikter. USA och EU står i stort sett för hela
ökningen av handelsöverskottet med 81 respektive 49 miljarder US-dollar
under januari till september i år, transithandeln via Hongkong ej inkluderat.
EU:s och USA:s export till Kina uppvisar nästan horisontell utveckling
samtidigt som importen från Kina ökar kraftigt.
Fågelinfluensan är ett annat hot. Asiatiska utvecklingsbanken beräknar att en
global pandemi av fågelinfluensa som drabbar människor skulle kunna minska
Kinas BNP med upp till 5,3 procent år 2006, bl.a. på grund av utrikeshandelns
stora betydelse. Bara det pågående utbrottet bland fåglar i flera provinser i
Kina innebär betydande ekonomiska förluster.
Frågan är också hur länge investeringarna kan fortsätta att öka i så hög takt.
Hittills i år uppgår de till 54 procent av BNP, vilket är långt över vad andra
s.k. tillväxtekonomier tenderar att ha. Samtidigt rapporterar den statistiska
byrån att vinstnivåerna håller på att sjunka kraftigt i vissa industrisektorer, ett
tecken på överkapacitet. Vid någon tidpunkt måste investeringarna minska i
omfattning.
Regeringen har, sedan en längre tid, förordat att den inhemska konsumtionen
ska växa i betydelse för ekonomin. Det är dels gynnsamt för stabiliteten i
efterfrågan och dels i linje med regeringens målsättning att bygga det
"harmoniska samhället" i vilket mer resurser måste satsas på de fattigare
grupperna i samhället, bl.a. vad gäller skola och sjukvård. Ett steg mot det
målet tog under hösten när utkastet till nästa femårsplan diskuterades inom
kommunistpartiet.
4(6)
Nästa ekonomiska femårsprogram
I början av oktober höll kommunistpartiets 16:e centralkommitté sitt femte
plenarmöte. Vid detta möte antogs ett utkast till den 11:e femårsplanen, eller
programmet som det numera kallas, för 2006 till och med 2010. Även om
detaljerna i programmet inte är kända, det ska först antas av folkkongressen
nästa vår, så befäster president Hu Jintao med planen den omorientering vad
gäller den ekonomiska politiken som han inledde när han tog makten 2003.
Mot bakgrund av växande klyftor i samhället, t.ex. att ojämlikheten enligt
måttet Ginikoefficient nu nått 0,45, att antalet s.k. massincidenter växte till 74
000 förra året, och att miljöförstöringen nått allvarliga nivåer, menar partiet att
utvecklingen måste vara mer hållbar. Hänsyn ska tas till de s.k. "fem
balanserna" mellan inhemskt och internationellt, inland och kust, landsbygd
och stad, samhälle och ekonomi, samt mellan natur och människa. Syftet är
att bygga det s.k. "harmoniska samhället". Enligt vissa bedömare är detta ett
brott med den ekonomiska politik som inleddes under Deng Xiaoping som
förordade att "låta några personer och regioner bli rika först". Tidningsledare
skriver att många av dagens problem har sina "rötter i vår ensidiga jakt på
snabb tillväxt".
Vilka praktiska konsekvenser den nya femårsplanen kan få är svåra att
bedöma, givet att detaljerna inte är kända. Icke desto mindre är det tydligt att
regeringen vill styra mer resurser till konsumtion och till sociala utgifter för
skola och sjukvård, vilket ska gynna de fattiga på landsbygden. Vidare vill
regeringen ändra den enormt energislösande ekonomiska modellen och satsa
mer på energisparande och förnyelsebara energikällor. Det återstår att se vad
balansen mellan inhemskt och internationellt kan betyda, men vissa, t.ex.
telekomtillverkaren ZTE, förespråkar mer skydd av den inhemska ekonomin
(Dagens Industri). Utlandet anses ha fått alltför stort inflytande.
Bankreformerna avancerar
En förutsättning för att balansera om efterfrågan till mer konsumtion och
mindre investeringar är en väl fungerande banksektor, som effektivt
kanaliserar resurser till lönsamma projekt och till konsumtion av bl.a. bostäder
och fordon. Under sommaren och hösten har framsteg gjorts
bankreformerna. Ambassaden har tidigare skrivit om hur utländska banker har
köpt minoritetsandelar av många av de stora bankerna.
I slutet av oktober börsnoterades China Construction Bank på
Hongkongbörsen och anskaffade därmed 8 miljarder US-dollar, vilket var den
5(6)
största introduktionen i världen på fyra år. Banken värderades därmed till ca
70 miljarder US-dollar, vilket gör den till en av världens största. Med
börsintroduktionen fick banken välbehövligt nytt kapital. Viktigare är att
aktiemarknaden förväntas utöva hårdare disciplin och därmed tvinga fram
bättre genomlysning och företagsstyrning. Ett positivt exempel anses vara
Bank of Chinas notering av sin Hongkongfilial, vilket med tiden ska ha lett till
förvaltning enligt internationella standarder. Bank of China (BOC) och
Industrial and Commercial Bank of China (ICBC) väntas noteras på fastlandet
under nästa år. Kampen är i gång för att komma i form inför det att
banksektorn öppnas upp mer för utländsk konkurrens år 2007. Två svenska
banker, SEB och Handelsbanken, fick banklicens och öppnade filialer i
Shanghai under hösten.
Problemet med ickepresterande lån ligger inte längre i förgrunden.
Bankinspektionen rapporterade under hösten att endast 10 procent av de fyra
största bankernas tillgångar var dåliga, vilket är en markant nedgång från 26
procent under 2003. I banksystemet som helhet, menar inspektionen, är
andelen nere på 9 procent, vilket motsvarar ungefär lika mycket av BNP.
Därtill kommer s.k. ickepresterande tillgångar i de särskilda
tillgångsförvaltarna, som under hösten fick överta ytterligare nästan en halv
biljon yuan från ICBC. Hittills har de endast lyckats återanskaffa i genomsnitt
21 procent av det bokförda värdet på en tredjedel av tillgångarna. Kvarstående
tillgångar motsvarar uppskattningsvis 10 procent av BNP. Moodys' beräknar
att den totala kostnaden för att återkapitalisera banksystemet kommer att
motsvara 33 procent av BNP år 2005, varav 10 procentenheter återstår att
betala.
Förutsättningarna för bankerna har emellertid förbättrats tydligt. Idag kan de
sätta räntan fritt enligt egna riskbedömningar. De stora bankerna har fått mer
självständighet med fler oberoende ledamöter i styrelserna.
Riskhanteringssystemen har byggts ut. Det återstår emellertid lång tid att
genomföra reformerna fullt ut i landets tiotusentals bankkontor och att
utbilda de många hundra tusen banktjänstemännen i kommersiell
riskbedömning. Det är en process som tar många år.
6(6)
Statistisk sammanfattning
De statistiska uppgifterna i denna rapport bygger (om inte annat anges) på
information från Kinas 'National Bureau of Statistics'. Tillförlitligheten i dessa
uppgifter är omdebatterad. Den statistiska byrån ska kontinuerligt revidera
sina uppgifter vilket innebär att uppgifter från tidigare rapporter från
ambassaden kan skilja sig från senare rapporter.
BNP-tillväxt, %
BNP mrd USD
Export mrd USD
Import mrd USD
Ökn statl investeringar %
Inflation: KPI %
(slutet av perioden, årsbasis)
Detaljhandelspriser %
(slutet av perioden, årsbasis)
Ökn industriproduktion %
Utl dir inv (kontr) mrd USD
Utl dir inv (real) mrd USD
Valutareserv mrd USD
Utlandsskuld mrd USD
Växelkurs RMB/USD
Tillväxt M2% (året före)
** = ingen uppgift
'04 K1-3 '04 K1-4 '05 K1 '05 K1-2 '05 K1-3
9,5
9,5
9,5
9,5
9,4
1137,5
1649
379,1
814,6
1313,2
416,2
593,4
155,9
342,3
546,4
412,3
561,4
139,3
302,7
478,1
27,7
25,8
22,8
25,4
26,1
5,2
2,7
2,7
1,6
0,9
4,3 1,9 (nov)
16,1
107,4
48,7
514,5
**
8,2767
16,7
137,9
60,6
609,9
**
8,2765
13,9
14,6
1,4
0,5
0,0
16,4
86,2
28,6
710,0
**
8,2765
8,11(21/
7)
14,0
15,7
16,3
130,3
43,2
769,0
**
8,0930
16,2
35,2
13,4
659,1
**
8,2765
Övriga källor
Asian Development Bank, Potential Economic Impact of an Avian Flu
Pandemic on Asia, ERD Policy Brief no. 42, November 2005.
China Daily, 4 november 2005
Dagens Industri, 21 oktober 2005.
Moody's, China, September 2005.
LJUNGGREN
CC:
Shanghai, Generalkonsulat
Kanton, Generalkonsulat
Hongkong, Generalkonsulat
17,9
