Telemeddelande (A)
Mnr PEKI/20040406-2
2004-04-06
Sid. 1(7)
Peking
Ambassaden i Peking
Erik Widman
UD-ASO Dnr 39
Kinas ekonomi 2003: Hög tillväxt och nya utmaningar
Sammanfattning
Med en tillväxt på 9,1 procent fortsatte Kinas ekonomi att utvecklas i rekordtakt under
2003. SARS-utbrottet under andra kvartalet fick endast begränsade återverkningar.
Tillväxten skedde främst inom industrin. De viktigaste drivkrafterna var investeringar och
export. Riskerna för felaktiga investeringar, flaskhalsar och en viss inflation trädde fram
som nya utmaningar för, vilka föranledde en svag åtstramning andra halvan av året.
Det kinesiska ledarskapet gav ökad uppmärksamhet åt behovet av en balanserad
utveckling, bl.a. genom högre prioritet åt utsatta grupper som landsbygdsbefolkningen och
arbetslösa, åt miljö och åt nordöstra Kina. Samtidigt drevs de ekonomiska reformerna
vidare med tonvikt på tillväxt. Statens roll som ägare av företag skiljdes tydligare från dess
roll som reglerare genom en mängd nya myndigheter, bl.a. en kommission med ägaransvar
för 185 stora statliga företag. Kommunistpartiet föreslog stärkt skydd för privat egendom.
Två banker delade på 45 miljarder US-dollar som ett steg i en lösning på bankkrisen.
Prognoserna för 2004 pekar på fortsatt hög tillväxt. En svag åtstramning kan väntas om
tecknen på överhettning blir mycket tydliga. Efter det att den fasta valutakursen kom
under attack under 2003 bedömer flera banker att valutan kommer att revalveras med
upp till 10 procent under 2004. Några drastiska förändringar är helt säkert ej att vänta.
Tillväxt i hög takt
Under 2003 växte Kinas ekonomi med 9,1 procent enligt den officiella
statistiken. Med en BNP på 1 406 miljarder US-dollar (11 669 miljarder yuan)
2(7)
passerade Kina Frankrike som världens femte största ekonomi i absoluta
termer (ej köpkraftsjusterade siffror). BNP per capita nådde 1 090 US-dollar
och översteg därmed den magiska gränsen 1 000 US-dollar. Kinesiska
kommentatorer hävdade att landets ekonomi nu trätt in i en stabil tillväxtfas.
Tillväxten var däremot inte jämnt fördelad. Den disponibla inkomsten per
capita ökade med 9,0 procent i städerna, men endast med 4,3 procent på
landsbygden.
SARS-utbrottet under det första halvåret innebar inte mycket mer än en
tillfällig svacka. Tillväxten under andra kvartalet föll till 6,7 procent från första
kvartalets 9,9 procent. Under tredje och fjärde kvartalen studsade ekonomin
emellertid tillbaka till höga tillväxtsiffror, 9,1 respektive 10,7 procent.
Däremot drabbades turism- och resebranchen samt detaljhandeln. Antalet
utländska turister minskade med 6,4 procent och den totala
passagerarvolymen minskade med 2,6 procent för året som helhet.
Detaljhandelns tillväxt sjönk till under 4,3 procent i maj, men återgick snabbt
till sin vanligtvis stabila nivå på ca 9-10 procent.
Den ekonomiska utvecklingen skedde framförallt inom industrin, som bidrog
med 6,4 procentenheter av tillväxten på totalt 9,1 procent. Den industriella
karaktären av tillväxten illustreras av att Kina konsumerade 55 procent av
världens cement, 36 procent av världens stål och 30 procent av världens kol
under 2003, samt att produktionen av bilar ökade med 85 procent till över 2
miljoner, stålproduktionen ökade med 22 procent, elproduktionen steg 16
procent och byggsektorn ökade med 12 procent.
Enligt den officiella statistiken låg arbetslösheten i städerna på 4,3 procent vid
årets slut, vilket var en ökning med 0,3 procent. Statstjänstemän talar
emellertid öppet om att detta är en alldeles för låg siffra eftersom den inte
återspeglar alla som sagts upp från nedlagda företag och landsbygdens
undersysselsättning. De menar att 10 procent är en mer realistisk bedömning
av arbetslösheten i städerna. Premiärministern vill emellertid understryka att
13 miljoner nya jobb skapades under 2003, varvid över fyra miljoner arbetare
som tidigare sagts upp fick nya jobb.
Investeringar och export främsta drivkrafterna
Tillväxten drevs framförallt av kraftigt ökande investeringar och export.
Investeringar i fasta tillgångar ökade totalt med 27 procent under 2003. En
tredjedel av dessa investeringar skedde i tillverkande industri, som ökade med
39 procent, och en femtedel i bostäder och byggnader, som ökade med 30
3(7)
procent. Utländska direktinvesteringar uppgick till 443 miljarder yuan (53,5
miljarder US-dollar), vilket förvisso gjorde Kina till världens största
mottagare, men inte utgjorde med än en tiondel av totala investeringar i Kina.
Exporten ökade med 35 procent till 3 629 miljarder yuan (438 miljarder USdollar) vilket också bidrog till efterfrågan. Utrikeshandelns nettobidrag till den
ekonomiska tillväxten var emellertid negativ. Eftersom importen ökade
snabbare än exporten (40 procent) minskade handelsöverskottet med 5
miljarder US-dollar jämfört med 2002 till 26 miljarder 2003. Export och
import uppgick totalt till 851 miljarder US-dollar, motsvarade 61 procent av
BNP, vilket indikerar utrikeshandelns stora betydelse för Kina. Kina blev
därtill världens fjärde största handelsnation, vilket illustrerar landets stora vikt
i världshandeln.
Växande obalanser
Kina åtnjöt en huvudsakligen stabil makroekonomisk situation, men under
året uppstod nya utmaningar. Risken för felaktiga investeringar trädde fram
som ett av de allvarligaste. Framförallt gäller det de sektorer där
investeringarna ökade kraftigt, bl.a. cement (+122 procent), stål (+97
procent), aluminium (+93 procent), och bilindustrin (+87 procent).
Regeringen menar att risken är stor att det investeras i alltför låg kvalitet och i
för små anläggningar, vilka kan komma att visa sig olönsamma i framtiden.
Centralbanken sökte begränsa bankernas krediter genom att höja reservkraven
för bankerna. Detta ledde till en minskning av nya lån under andra halvan av
året, vilket bröt den kraftiga ökningstakten under första halvåret.
Mot slutet av året aktualiserades också växande flaskhalsar i ekonomin, i
synnerhet inom energi, råvaror och transporter. Bristsituationen återspeglades
i strömavbrott i flera provinser, stigande priser på kol på den svarta
marknaden och rekordpriser för råvaror och sjötransporter på
världsmarknaden. Den inhemska energibristen fick till och med Kina att bryta
mångåriga avtal om leverans av olja och kol till andra länder. Myndigheterna
sökte lösa problemen bl.a. genom att förbättra produktiviteten i gruvorna och
genom att uppmuntra till mer energieffektiv produktion.
Den deflationistiska tendensen under 2002 förbyttes i slutet av 2003 mot en
svag inflation. Priserna enligt konsumentprisindex var i november och
december 3,0 och 3,1 procent högre än samma månad under 2002. Den
viktigaste orsaken uppgavs vara en relativt kraftig ökning av matpriserna, som
steg 8,6 procent mellan december 2002 och december 2003. En annan orsak
4(7)
står att finna i ökad likviditet i ekonomin. Det breda penningmåttet M2 ökade
med 19,6 procent under 2003, vilket var något över centralbankens uttalade
mål på 18 procent. En av drivkrafterna var den kraftigt ökade lånegivningen,
som steg med 21 procent under året. Det stora inflödet av utländsk valuta var
en annan källa till ökningen av M2. Under året svällde valutareserven med 117
miljarder US-dollar till 403 miljarder.
Valutan under press
Den kinesiska valutan, yuan eller renminbi, och dess fasta växelkurs med USdollarn utsattes för hård press under året. USA krävde högljutt en revalvering
och hävdade att det stora bilaterala handelsunderskottet bl.a. berodde på att
yuanen ansågs vara undervärderad. Kina vägrade emellertid att rucka på den
fasta kurspolitiken, som man menade tjänade både omvärlden och Kina väl.
Spekulation i en revalvering ledde till ett kraftigt inflöde av utländsk valuta,
vilket satte centralbanken på prov för att hålla igen likviditeten.
Frågan desarmerades tills vidare sedan Kina gått med på att diskutera den på
hög nivå med USA och göra större affärer med amerikanska bolag, samt
sedan det amerikanska finansdepartementet slagit fast att Kina inte
manipulerade sin valutakurs otillbörligt. Under året utökades möjligheterna att
föra ut kapital, bl.a. genom att låta bankerna i Hong Kong göra affärer i yuan,
vilket lättade lite på det finansiella trycket att revalvera. I detta sammanhang
signalerade ledarskapet tydligare än tidigare sin avsikt att på sikt göra valutan
konvertibel för kapitaltransaktioner.
Fortsatta ekonomiska reformer
Reformarbetet fortsatte i hög takt. Den kinesiska ledningen bekräftade sin
målsättning att minska den direkta kontrollen av ekonomin, att introducera
marknadsmekanismer i ekonomiska beslut och att stärka den privata sektorns
roll. Den statliga plankommissionen förlorade sin tidigare roll att leda
planekonomin. I dess ställe uppstod en kommission för reform och
utveckling med en mer övergripande styrningsfunktion för industrin. Det nya
handelsministeriet övertog hela ansvaret för handelspolitiken och för
regleringen av den inhemska handeln samtidigt som det fick lämna ifrån sig
ägaransvaret för statshandelsföretagen.
Under kommunistpartiets kongress i oktober föreslogs förändringar av
grundlagen i syfte att stärka och vidga skyddet för privata rättigheter och för
landrättigheter. Tidigare har dessa förändringar varit mycket kontroversiella
inom partiet. Ändringarna genomfördes i början av 2004. Nu öppnas
5(7)
möjligheten för ny lagstiftning som kan göra slut på den privata äganderättens
oklara status. Detta anses kunna bidra till att utveckla den privata sektorn.
Regeringen vidtog nya mått och steg under året för att lösa krisen i det
finansiella systemet. Dels etablerades en ny kommission för att reglera och
övervaka banksektorn och dels förde centralbanken över 45 miljarder USdollar till två av bankerna och utlovade ytterligare 40 miljarder till en tredje.
Regeringen aviserade därtill sina planer på att stärka bankerna genom att lista
dem på börsen. Kapitaltillskotten kommer väl till pass eftersom dåliga lån hos
de fyra stora statliga bankerna och "bankakuterna", som övertagit en del av
lånen, motsvarade totalt 24 procent av BNP vid slutet av året enligt officiella
uppgifter. De fyra bankernas andel dåliga lån uppgick officiellt till 20 procent
av egna tillgångar, vilket var en minskning med 6 procentenheter jämfört med
2002. Oberoende analytiker menade emellertid att den andelen kunde vara så
hög som 44-45 procent.
Nära länkat till bankreformerna ligger reformerna av de statliga företagen,
som ligger bakom de många dåliga lånen. En ny kommission etablerades för
att övervaka och förvalta omkring 185 stora statliga företag. Tidigare har
ägandet av dessa företag varit utspritt på flera myndigheter och på lokal och
central nivå i staten, vilket gjorde det svårt att styra dem. Målsättningen är nu
att skapa 30-50 stora och livskraftiga företag genom sammanslagningar och
stärkt styrning.
Mer balans i utvecklingspolitiken
Emedan det nya kinesiska ledarskapet under President Hu och
premiärminister Wen bekräftade att tillväxt- och reformpolitiken låg fast sökte
de också ge uppmärksamhet åt behovet av en balanserad utveckling. Vid
tredje plenaren under kommunistpartiets 16:e nationalkongress i oktober
underströks vikten av att möta behoven hos utsatta grupper i samhället, t.ex.
landsbygdsbefolkningen och de arbetslösa. Centralregeringens aviserade att
investeringar under 2004 ska omprioriteras från infrastruktur till hälsovård,
utbildning, rättsväsende och administration på landsbygden. De föråldrade
industriområdena i nordöstra Kina, vilka har drabbats hårt av nedläggningar
och arbetslöshet, fick ny uppmärksamhet vid sidan av utvecklingen av västra
Kina. Också miljöfrågorna fick höjd prioritet.
Utblick 2004
De flesta bedömare målar en positiv bild av Kinas ekonomiska utveckling
under 2004. Strax efter årsskiftet förutspådde några banker en tillväxt på
6(7)
mellan 7,8 och 9,5 procent, vilket var strax över det spann på 7 till 9 procent
som inhemska prognosmakare presenterade. Grundförutsättningen är att
investeringarna fortsätter att växa, vilket det finns goda förutsättningar för
givet att staten kontrollerar det mesta av investeringarna och att den största
delen av investeringarna tas från företagens egna vinster vilka rapporteras
växa. De flesta bedömare menar att inflationen kommer att hamna på relativt
beskedliga 2-5 procent.
Det högre tillväxtscenariot bygger på antagandet att regeringen inte vidtar
några större åtgärder för att kyla ner ekonomin. I så fall är en försämring av
handelsbalansen mer sannolik och risken för en ny våg av dåliga lån och
inflation större. De lägre prognoserna förutsätter att regeringen kommer att
söka kyla ner ekonomin försiktigt genom en penningpolitisk åtstramning.
Detta skulle leda till minskad tillväxt i export och investeringar, vilket i sin tur
kan leda till minskad importefterfrågan.
Regeringen går en tydlig balansgång mellan å ena sidan snabb och å andra
sidan stabil tillväxt. Allmänheten tycks beredas på en viss åtstramning, bl.a.
med hänvisning till balanserad utveckling och varningar för felinvesteringar.
Regeringen förefaller dock mer benägen att fokusera på specifika sektorer och
att använda sig av administrativa åtgärder, t.ex. tillståndsgivning än en allmän
åtstramning. Frågan är emellertid huruvida detta räcker när de flesta av
investeringsbesluten sker på lokal nivå och utanför centralregeringens
kontroll.
En allmän åtstramning skulle troligtvis förutsätta mycket tydliga
överhettningssignaler, framförallt inflation. Regeringen oroar sig för att en
kreditåtstramning skulle skada (de utländska) investerarnas förtroende och
därmed kunna få mycket långtgående konsekvenser för tillväxten och
arbetslösheten. En räntehöjning skulle eventuellt heller inte vara effektiv
eftersom det skulle kunna tända en ny våg av utländsk valuta som spekulerar i
en revalvering. En revalvering skulle emellertid kunna vara ett effektivt sätt att
kyla ned ekonomin.
Analytiker på flera banker menar att det kraftiga inflödet av valuta till slut
kommer att tvinga regeringen att revalvera. Ett antal banker förespådde i
början av 2004 en revalvering av yuanen med upp till 10 procent under 2004.
En bank bedömde att kursen också skulle komma att bli mer flexibel, vilket
skulle kunna driva upp värdet på valutan ytterligare några procent. Regeringen
7(7)
kan emellertid välja att fortsätta att göra det lättare för inhemskt kapital att
flytta utomlands, vilket kan minska trycket, i stället för att revalvera.
Statistisk sammanfattning
De statistiska uppgifterna i denna rapport bygger (om inte annat anges) på
data offentliggjorda av Kinas National Bureau of Statistics. Tillförlitligheten i
dessa uppgifter är omdebatterad. Ambassaden bedömer, trots bristerna, att
den i stort avspeglar trenderna i ekonomin. Den statistiska byrån har aviserat
att den kontinuerligt ska revidera sina statistiska uppgifter enligt internationell
standard.
BNP-tillväxt, %
BNP mrd USD
Export mrd USD
Import mrd USD
Ökn statl investeringar %
Inflation: KPI %
Detaljhandelspriser %
Ökn industriproduktion %
Utl dir inv (kontr) mrd USD
Utl dir inv (real) mrd USD
Valutareserv mrd USD
Utlandsskuld mrd USD
Växelkurs RMB/USD
Tillväxt M2% (året före)
** = ingen uppgift
LJUNGGREN
CC:
Shanghai, Generalkonsulat
Hongkong, Generalkonsulat
Kanton, Generalkonsulat
'02 K1-4 '03 K1 '03 K1-2 '03 K1-3 '03 K1-4
8,0
9,9
8,2
8,5
9,1
1237,1
283,9
604,7
955,5 1405,7
325,6
86,3
190,3
307,7
438,4
295,2
87,3
185,8
298,6
412,8
17
31,6
32,8
31,4
28,4
-0,8
0,5
0,6
0,7
3,1
-1,3
-0,2
-0,4
-0,4
1,9
10,2
16,4
16,2
16,5
17,0
82,8
22,98
51,0
80,2
115,1
52,7
13,09
30,3
41,6
53,5
286,4
316
346,5
383,9
403,2
168,5
**
**
**
**
8,2772 8,2771 8,2774 8,2770 8,2767
16,8
18,5
20,8
20,7
19,6
