3. Världshandel
Kapitlet ger grundläggande siffror om världshandeln, dess struktur och utvecklingstrender. Den indelas dels i råvaror/industrivaror/tjänster, dels geografiskt i huvudregionerna WEST och REST. En topp-20-lista visar de viktigaste, enskilda handelsnationerna.
Varor och tjänster
Världen går fram mot stigande välstånd
praktiskt taget överallt. De främsta drivkrafterna bakom framstegen är fred, uppfinningar, internationell handel, konkurrens och specialisering.
Sedan 1945 växer världshandeln snabbare
än produktionen. Båda varierar med konjunkturens uppgång och nedgång, men i
varje läge expanderar handeln dubbelt så
hastigt. De senaste tio åren ökade produktionen med genomsnittliga 3 % per år
medan handeln över gränserna gick upp
6 % per år. Båda siffrorna avser volym, således rent fysiska mått som antal bilar
från Tyskland, ton pappersmassa från Sverige eller liter vodka från Ryssland.
22
Det innebär att nästan alla företag säljer
en växande del av sin produktion utomlands (se årsredovisningar från börsens Alista). Omvänt kommer allt mer av deras
inköp från utländska källor. Nationalekonomerna säger att internationell specialisering och konkurrens ökar vilket gör alla
mer beroende av omvärlden, både kommersiellt och politiskt. Denna trend, kallad globalisering, är gammal och bidrar
enligt de flesta bedömare till att produktionen och välståndet stiger.
År 2000 exporterade världens nationer varor för 6200 miljarder USD (dollar) och
tjänster för 1400 miljarder USD, enligt
världshandelsorganisationen WTO. Sålunda är varuhandeln drygt fyra gånger större. Under 1990-talet expanderade dessa
Internationell Ekonomi
© Författarna och Studentlitteratur
båda lika snabbt. Varuhandeln indelas
bäst i råvaror och industrivaror. Tabell 3.1
visar deras andelar av den totala handeln
under 40 år. Tjänstehandeln saknas i tabellen därför att dess äldre data är osäkra.
Procent av
världsexporten
1960
1980
2000
50
50
45
55
22
78
Volymindex
varuproduktion
…och varuhandel
100
100
258
370
408
1020
Världsexport
miljarder USD
129
2030
6200
Råvaror
Industrivaror
Tabell 3.1 Varugrupper i världshandeln (källa: WTO).
Som synes minskar råvarornas betydelse
(ordet omfattar produkter från jordbruk,
skog, gruvor mm). Orsakerna ligger
främst i rena volymtrender. Världen behöver helt enkelt inte utvinna mer råvaror för att framställa allt mer (och bättre)
färdigvaror. Det beror i sin tur på rationellare teknik och mer återanvändning –
gamla tendenser som blir allt starkare.
Vissa råvaror tar inte alls slut utan är på
väg att bli överflödiga, t.ex. naturgummi
och stenkol.
Stagnerande efterfrågan avser inte minst
råolja. Åren 1973-98 (kvartsseklet efter
första oljeprischocken) steg världens samlade oljeförbrukning med 15 % (från 65
till 75 miljoner fat per dag). Samtidigt
växte världens totala produktion, delvis
oljebaserad, 95 % i volym. Det visar styrkan i ovannämnda tendenser. Bakom
dem ligger ekonomiska drivkrafter och
uppfinningar.
terna märks bilar och bildelar, datorer
med komponenter, telekom- och radioutrustning, verktygsmaskiner och mätinstrument. Flera av dessa tillhör eller gränsar till informationstekniken. Andra viktiga industribranscher är kemi, förädlade
livsmedel, byggmaterial, teko, skogsindustriprodukter, byggvaror samt stål och
andra metaller.
Tjänstehandeln är knappt en fjärdedel så
stor som varuhandeln. Det kan tyckas förvånande när tjänstesektorn numera dominerar många ekonomier. Orsaken ligger i
att många tjänster är så lokala att de aldrig kan exporteras – rättegångsprotokoll,
barntillsyn, fönsterputsning – medan alla industrivaror kan flytta över gränserna.
De tjänster som faktiskt exporteras har
samband med varuhandeln. Listan nedan
visar de främsta typerna av tjänstehandel.
•
•
•
•
•
•
resor
varutransporter
hamntjänster
försäkring
finansiering
mjukvara
•
•
•
•
•
•
Den första posten innefattar bland annat
turism där Frankrike, Spanien och Italien
är störst ”exportörer”, dvs. får mest intäkter från turismen. Turistintäkterna betyder dock mycket mer i små ekonomier
som Jamaica, Kenya, Libanon och Mauritius.
Industrivarorna expanderar desto hastigare. Det gäller särskilt den största branschen, verkstadsindustrin. Bland produk© Författarna och Studentlitteratur
byggentreprenader
mäkleri
handelsagenturer
reparationer
reklam
musik
Internationell Ekonomi
23
3
Två världar
Förenklingar är nödvändiga när man vill
förstå komplicerade ämnen. Förr talades
om tre ekonomiska ”block”, nämligen
väst, öst och syd. Numera, efter kommunismens fall, liknar den kartan inte längre
terrängen. En trognare, men också förenklad kartbild delar in globen i två
”block”: västvärlden och övriga länder –
eller WEST och REST på engelska. Expertisen rekommenderar flera mått, från olika
sidor av samhället, för att avgöra vilka
länder man bör räkna till de utvecklade i
WEST. Vi väljer tre:
WEST dominerar världsekonomin, även
om REST rymmer mycket större folkmängd och i några fall visar snabb
tillväxt. Västvärlden representerar idag
följande andelar i världen:
Folkmängd
Miljögifter
Export
BNP
Bilproduktion
Uppfinningar
Procent av
världsexporten
15 %
45 %
70 %
78 %
80 %
98 %
1960
1980 2000
– BNP per capita minst 10 000 USD.
– Analfabeter högst 5 procent av alla vuxna.
– Spädbarnsdödlighet högst 10 promille.
Västeuropa
Nordamerika
Övriga i-länder
WEST
41
21
6
68
41
15
8
64
40
20
10
70
Resultatet framgår av figur 3.1. WEST omfattar 24 länder. Det är logiskt att inkludera det gamla industrilandet Japan i västvärlden, som består av de ursprungliga
OECD-länderna plus Mexico. Indelningen
stämmer nästan men inte perfekt med
kriterierna ovan. Samtliga WEST-länder
utom Mexico klarar alla tre kraven. Sex
REST-länder klarar några av kraven: Slovenien, Israel, Förenade Arabemiraten, Singapore, Taiwan och Sydkorea.
Östeuropa
Asien utom Japan
Afrika-Mellanöstern
Sydamerika
REST
9
7
8
8
32
8
8
15
5
36
4
17
6
3
30
24
Summa miljarder USD
129
2030 6200
Tabell 3.2 Regioner i världshandeln (källa: WTO).
Figur 3.1 Kartan visar WEST-länderna
Internationell Ekonomi
© Författarna och Studentlitteratur
WEST = 70
Figur 3.2
”Blockens”
procentuella
andel av
världsexporten 2000
(WTO)
Kontinenter och länder
18
52
REST = 30
18
12
Figuren ovan visar världshandelns strömmar år 2000 inom och mellan blocken.
REST är tydligen i hög grad beroende av
handel med WEST (18 exportdollar av 30)
medan de rika länderna främst handlar
med varandra. Västvärlden utgör den globala ekonomins motor, som drar hela
”vagnen” och skapar resurser för tillväxt,
medan u-länderna lär av västvärlden och
gradvis höjer sin standard. Bilden blir mer
komplett om vi markerar de typiska särdragen i WEST:
• Rikedom, dvs. hög produktivitet sett från
utbudssidan och hög levnadsstandard
sett från efterfrågesidan. Genomsnittlig
BNP/capita är nu 25 000 USD i WEST,
1 300 USD i REST.
• Marknadsekonomi med privat ägande,
konkurrensutsatt industri, mer begränsad
offentlig sektor än förr, stor privatfinansierad forskning och allt lägre importhinder.
• Resurssnål och gradvis mer miljövänlig industri, även om ytterligare förbättringar
är nödvändiga.
Världens totala handel ökar således
snabbt, se tabell 3.2, sista raden. Ingen region, utom tidvis Östeuropa, noterar
minskad utrikeshandel mätt i absoluta
tal. Då tyngdpunktens skiften också har
intresse, visar tabellen dessa. De 20 länderna i tabell 3.3 representerar ca 80 % av
världens handel och produktion. Den sista spaltens BNP/capita utgör ett allmänt
mått på ekonomisk utvecklingsnivå och
levnadsstandard. Märk att världens två rikaste länder (Japan och Schweiz) saknar
råvaror.
Export Import Land
BNP
BNP/
capita
752
562
480
298
280
277
249
235
212
184
1258
500
380
305
332
249
225
233
197
171
9020
2050
4950
1400
1300
660
1020
1080
370
32 300
25 000
39 000
23 800
22 000
21 300
800
19 000
23 200
173
166
148
114
105
87
84
81
77
76
181
183
140
164
44
73
33
83
50
76
255
540
450
305
540
210
220
180
270
80
110
24 200
11 500
4 500
13 800
13 500
1 400
24 400
8 500
37 000
21 000
30 500
USA
Tyskland
Japan
Frankrike
Storbritannien
Canada
Kina
Italien
Nederländerna
BelgienLuxemburg
Sydkorea
Mexico
Taiwan
Spanien
Ryssland
Sverige
Saudiarabien
Schweiz
Irland
Singapore
• Demokrati, yttrandefrihet och rättssäkerhet.
Ytterligare ett tillägg: dels förekommer stora skillnader inom ”blocken”, särskilt REST,
dels går färden vidare mot högre standard,
om än snabbare i vissa länder. Det allmänna välfärdsmåttet (medellivslängd) fortsätter att stiga överallt där fred råder, med
några undantag i Östeuropa och Afrika.
Krig bromsar alltid utvecklingen.
© Författarna och Studentlitteratur
Tabell 3.3 Världshandelns topp-20 (miljarder USD
resp USD) 2000. Källor: WTO, Världsbanken. Kina
exkluderar Hongkong.
En liga med världens 20 största länder i
tjänstehandel skulle vara nästan exakt likadan, men innehålla lägre siffror. Den
statistiken är för övrigt något mer osäker.
Internationell Ekonomi
25
3
WEST
Västeuropa är litet på den geografiska
världskartan men stort på den ekonomiska – se tabellerna. Regionen är mindre än
NAFTA (se kapitel 5) i börsvärde, likvärdig
i BNP, större inom industriproduktion t
ex bilar och långt större inom utrikeshandel. Man kan tala om att världen har tre
ekonomiska huvudstäder: Bryssel, New
York och Tokyo. Handeln inom EU ingår
med rätta i statistiken: export av Peugeotbilar till Italien (inom EU) är lika värdefull som dito till Australien (utanför EU),
såväl för Peugeot som för Frankrike.
Liberaliseringen av den internationella
handeln var en ledande orsak till Västeuropas framsteg efter andra världskriget (de
pågår ännu, fastän i långsammare takt än
under ”guldåren”). Förr sålde exempelvis
den franska industrin ostörd på skyddade
kolonialmarknader där ingen kund krävde modern teknik eller marknadsföring.
Först när handeln i Västeuropas blev fri
tvangs fransk industri börja konkurrera på
allvar.
Världen säljer 60 miljoner motorfordon per
år i stenhård konkurrens. När EU gav bilföretagen säker tillgång till hela Europa-marknaden, vågade dessa investera i jättefabriker
med långa serier och hög kvalitet. Idag producerar världens största fabrik (Volkswagen
i Wolfsburg) fler bilar än Kina.
26
Giganten EU framträder i figur 3.3 som
jämför BNP i latinamerikanska länder och
franska regioner. Kartan visar alltså två
”ekonomiska block” med ungefär lika stor
produktion och köpkraft. Paris-regionen
Ile-de-France väger tyngre än Argentina.
Bruttonationalprodukt
Mdr USD
Brasilien
Argentina
Colombia
Venezuela
Chile
Peru
Summa 1280
530
375
280
140
100
85
80
70
65
60
55
xxx
År 2000
Ile-de-France
Rhone-Alpes
Provence-Azur
Normandie
Nord-Calais
Pays de Loire
Aquitaine
Lorraine
Summa 1400
Figur 3.3 Frankrike = Latinamerika
Källor: Världsbanken, INSEE.
Nordamerika är lika betydande som Västeuropa. Man bör inte glömma att nästan
hela den marknaden ryms i ett av de tre
länderna – USA representerar 90 % av
NAFTA. Det landet har betydande export
av industrivaror och moderna tjänster,
men även en hel del råvaror. Landet går i
spetsen för många branschers förnyelse,
t.ex. informationsteknik. Över huvud taget utgör USA ett föredöme som andra
länder önskar likna på
många sätt. I ranglistor
över börsvärde och
omsättning
brukar
man i toppen finna
stora amerikanska företag som t.ex. General
Electric och General
Motors.
Internationell Ekonomi
© Författarna och Studentlitteratur
Amerikanska forskare har skapat många
varor och tjänster, som inte existerade
före andra världskriget men som spelar
stor roll i dagens vardag. Exempel: antibiotika, datorer, fotokopior, internettrafik,
nylon/plast, opinionsmätningar och ppiller. USAs överlägsenhet som forskarmiljö framgår vid jämförelser med Sovjetunionen (de båda ”supermakterna” hade lika
stor folkmängd). Åren 1950-2000 fick
forskare i USA 152 nobelpris inom de naturvetenskapliga grenarna medicin, fysik
och kemi. Samtidigt erhöll forskare i Sovjetunionen sammanlagt 8 sådana nobelpris.
REST
Därmed övergår vi till REST eller, i varierande grad, fattiga länder. Först i tabellen
står Östeuropa (området Berlin till Vladivostok), världsekonomins tydligaste ”förlorare” de gångna 40 åren. År 2000 var
samtliga östeuropeiska ekonomier, utom
Polen och Slovenien, betydligt mindre än
de varit vid trendbrottet 1990.
Östeuropas länder kan visserligen inte
längre kallas planekonomier. Planekonomins negativa följder lever kvar – mer i
Ryssland än i uppvaknande Polen – och
försämrar chanserna att sälja. De mest
konkurrenssvaga branscherna slås ut då
marknaden öppnas.
När DDRs medborgare fick lön i riktiga
pengar och rätt att handla var de ville (juli
1990) köpte de hellre begagnad Golf än ny
Trabant. Inom ett år försvann den östtyska
bilindustrin.
Östeuropa exporterar främst råvaror som
olja och andra mineraler – sådana varor
har inget kvalitativt underläge gentemot
varor från WEST. Regionens import består framför allt av maskiner.
Canada exporterar främst råvaror – produkter från jordbruk, skog och gruvor –
plus koncerninterna billeveranser till
USA. Mexico är ännu mer beroende av råvaruexport, nämligen olja och silver.
Regionen ”övriga i-länder” omfattar Japan samt de mindre viktiga, råvarusäljande Australien och Nya Zeeland. Japan tillhör inte de ”nyrika” länderna; landets industri växte fram långt före första
världskriget. Japan intar en stark ställning
inom verkstadsindustrin – maskiner, bilar
och elektronik. Fram till ungefär 1980 dominerade råvarorna importen, men nu
spelar färdigvarorna huvudrollen.
© Författarna och Studentlitteratur
Asiens handelsnationer har vuxit så pass
att några av dem finns på topp-20-listan
(tabell 3.3). Industriprodukter med allt
högre kvalitet är deras viktigaste exportvaror. Särskilt snabb tillväxt uppnår de
asiater som stimulerar utbildningen, satsar på marknadsekonomi med fri konkurrens och privat sparande, samt är politiskt
stabila. Med reservation för tillfälliga kriser är en rad av dem (”tigrarna”) på väg
att lyfta sig från nivån utvecklingsländer;
Singapore har redan gjort det. Många asiatiska länder kommer troligen att spela
större roller i den framtida världsekonomin. Det gäller bland annat Kina – idag
en medelstor marknad.
Internationell Ekonomi
27
3
Regionen Afrika-Mellanöstern rymmer endast ett land som möter ovan nämnda
krav på hög utvecklingsnivå – Israel – medan övriga länder lider av politisk oro,
starkt beroende av råvaruexport, svag folkhälsa, analfabetism m.m. i varierande
grad. OPECs långsiktigt sjunkande vikt
behandlas i kapitel 5 Handelspolitik.
Sydamerikas viktigaste handelsnationer är
Brasilien och Argentina. De ingår inte i
topp-20-listan (tabell 3.3). Sydamerika väger lättare i världens handel än förr. Detta
beror främst på deras egen handelspolitik,
politiska oro och stora råvaruberoende
(Brasiliens kaffe, Argentinas spannmål,
Venezuelas olja, Chiles koppar, Perus silver).
Utvecklingsländerna möter en del gemensamma problem i den internationella
handeln:
• Råvaruberoendet blir ett utvecklingshinder när kunderna inte längre behöver råvaror i samma utsträckning som förr.
Dock har många u-länder, särskilt i Asien,
börjat växa ur beroendet och sälja allt
mer färdigvaror.
• Protektionism i WEST bromsar exporten
av sådana varor som många utvecklingsländer är lämpade att framställa, exempelvis teko-produkter och förädlade livsmedel.
• Utvecklingsländernas egen politik – rester
av planhushållning, höga importhinder
och ofta svår korruption – lägger krokben
för utvecklingen. De nationalekonomiska
argumenten för frihandel (se kapitel 2) är
lika giltiga för fattiga som för rika länder.
• Den främsta svårigheten ligger i själva fattigdomen, särskilt i Afrika. Den hindrar
tredje världens producenter att tillverka
och sälja de varor världsmarknaden efterfrågar.
Ovanstående, relativt mörka bild bör inte
dölja framstegen. Utvecklingsländerna går
framåt mätt med alla mått, huvudsakligen av egen kraft men med draghjälp från
de rika länderna. Under perioden 19802000 steg medellivslängden i summan av
REST från 60 till 67 år
(samtidigt gick
den upp från 73 till 78 år i summan av
WEST).
Sammanfattning
Internationell handel växer dubbelt så
snabbt som produktionen. Alla företag
och länder blir mer beroende av omvärlden.
Efterfrågan på råvaror stagnerar, på
grund av mer resurssnål teknik och återanvändning. Färdigvarorna expanderar
snabbt, inte minst verkstadsprodukter.
Tjänstehandeln är ännu inte särskilt betydande.
28
Förenklat kan globen indelas i WEST (ett
tjog rika länder med 78 % av världsproduktionen) och REST (170 fattigare nationer med 22 %). Världsekonomins motor
sitter i västvärlden. Övriga länder uppvisar hela skalan från ganska avancerade till
mycket primitiva ekonomier.
På den ekonomiska världskartan betyder
Frankrike mer än Latinamerika, medan
Tyskland motsvarar nästan hela Asien.
Störst av alla är USA.
Internationell Ekonomi
© Författarna och Studentlitteratur
Instuderingsfrågor
1 Världshandeln växer två gånger snabbare
än produktionen. Kan man se detta i boksluten från bolagen på börsens A-lista?
2 Varför betyder råvarorna allt mindre i världens ekonomi/handel?
3 Vilken näringsgren dominerar troligen
framtidens handel?
4 Nämn några viktiga ”produkter” i världens tjänstehandel!
5 ”Frankrike = Latinamerika” – förklara!
6 Varför representerar Östeuropa bara 4 %
av världshandeln?
7 Peka på skillnaden i-land/u-land med några
statistiska mått!
11 Användning av ny informationsteknologi i
olika delar av samhället har bl.a. medfört
att begreppet ”ny ekonomi” vuxit fram.
Gör en undersökning genom att kontakta
lämpliga a) företag b) privatpersoner eller
c) politiker på din hemort. Exempel på
frågor som kan vara lämpliga att ställa är:
• Finns det (och i så fall vad) något som
är nytt i ekonomin?
• Vad är egentligen det nya?
• Vilka förändringar medför den nya
ekonomin?
Fundera på
8 Vilken region inom REST växer snabbast
och varför?
9 Har fattiga länder någon fördel av att
WEST är rikt?
• Vilka krav ställs på företag?
• Vilken betydelse har begreppet för
världshandeln?
• Vad tänker och vet människor i allmänhet om den nya ekonomin?
Uppgifter
10 Attac är exempel på en rörelse, som bl.a.
etablerat sig i Sverige. Sök information om
denna eller andra organisationer, genom
bl.a. artikelinformation i vad som skrivits i
svensk press. Presentera därefter i grupp
den organisation du valt och vad den står
för när det gäller bl.a. internationell han-
© Författarna och Studentlitteratur
del. Välj även någon eller några officiella
internationella organisationer som arbetar
med frågor som berör världshandeln;
exempelvis WTO, GATT, Världsbanken
m.fl. Jämför med exempelvis Attac-rörelsen vad gäller syfte, organisation, argument, medlemmar etc.
• Hur ser förhållandet mellan ny och
gammal ekonomi ut?
• Vilka nya krav kommer att ställas på
företag, medborgare, politiker?
Internationell Ekonomi
29
3
