Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
10 poäng
Läsinlärning/läsutveckling
Learning reading/Reading development
Gabriella Olsson
Lärarexamen 140 poäng
Samhällsorienterande ämne och barns lärande.
Höstterminen 2005
Examinator:
Handledare:
Lars Öhlin
Ange handledare
Handledare: Anna-Karin Svensson
2
Sammanfattning
Olsson, G (2005). Läsinlärning/läsutveckling. Individ och samhäll, Lärarutbildningen,
Malmö.
Syftet med mitt arbete är att undersöka hur lärare ser på sitt arbete med läsinlärning
bland sina elever. Hur arbetar lärarna i sina respektive klasser med detta, vilken
metod/metoder använder de sig av? Vidare kommer jag också att undersöka vad
eleverna tycker om läsning. För att uppnå mitt syfte har jag valt att intervjua både lärare
och elever på en skola.
Resultaten av min undersökning visar att lärarna menar att man ska se till varje elevs
individuella läsutveckling där vi inte låser oss vid en speciell inlärningsmetod utan
istället arbetar utifrån varje elevs behov och erfarenheter. Det är även viktigt att vi får
eleverna att tycka läsning är roligt. Detta mål når man bland annat genom att arbeta efter
lusten väg där eleverna känner glädje och inspiration till läsning samt att eleven får läsa
skönlitterära böcker där de kan relatera till sig själva. Elevernas tankar om läsning
stämmer till stor del in på lärarnas mål med undervisningen.
Nyckelord: Läsinlärning, Läsutveckling, Lust, Metod.
3
4
Innehållsförteckning
LEARNING READING/READING DEVELOPMENT ............................................................................ 1
1 INLEDNING ............................................................................................................................................ 7
1.1 BAKGRUND ......................................................................................................................................... 7
1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ........................................................................................................ 8
1.3 AVGRÄNSNINGAR ............................................................................................................................... 8
2 KUNSKAPSBAKGRUND ...................................................................................................................... 9
2.1 AKTUELLA BEGREPP ........................................................................................................................... 9
2.2 LÄROPLAN OCH KURSPLAN I SVENSKA FÖR SKOLÅR 1-3 ..................................................................... 9
2.3 TIDIGARE FORSKNING ....................................................................................................................... 10
2.3.1 Vygotsky ................................................................................................................................... 10
2.3.2 Piaget ....................................................................................................................................... 11
2.3.3 Likheter och skillnader mellan Vygotsky och Piaget. .............................................................. 11
2.3.4 Ingvar Lundberg ...................................................................................................................... 12
2.3.5 Frank Smith.............................................................................................................................. 14
2.3.6 Likheter och skillnader mellan Lundberg och Smith................................................................ 16
2.3.7 Caroline Liberg ........................................................................................................................ 16
2.3.8 Andra litteraturpedagoger ....................................................................................................... 17
3 METOD .................................................................................................................................................. 19
3.1 VAL AV UNDERSÖKNINGSMETODER.................................................................................................. 19
3.2 URVAL .............................................................................................................................................. 20
3.3 GENOMFÖRANDE .............................................................................................................................. 20
3.4 BEARBETNING AV INTERVJUER ......................................................................................................... 21
3.5 ETISKA ÖVERVÄGANDE .................................................................................................................... 21
3.6 RELIABILITET OCH VALIDITET .......................................................................................................... 22
4 RESULTAT ........................................................................................................................................... 23
4.1 RESULTAT AV LÄRARNAS SVAR ........................................................................................................ 23
4.2 TOLKNING AV RESULTAT .................................................................................................................. 25
4.2.1 Tolkning av vad lärarna gör för att förebygga en negativ läsutveckling? ............................... 29
4.3RESULTAT AV ELEVERNAS SVAR ....................................................................................................... 30
4.4 TOLKNING AV RESULTAT .................................................................................................................. 32
4.5 JÄMFÖRELSE ..................................................................................................................................... 34
5 DISKUSSION ........................................................................................................................................ 35
5.1 LITTERATURDISKUSSION .................................................................................................................. 36
5.2 METODDISKUSSION .......................................................................................................................... 37
5.3 RESULTATDISKUSSION ................................................................ ERROR! BOOKMARK NOT DEFINED.
5.3.1 Fortsatt forskning..................................................................................................................... 38
KÄLLFÖRTECKNING........................................................................................................................... 40
BILAGA 1 ................................................................................................................................................. 42
BILAGA 2 ................................................................................................................................................. 43
5
6
1 INLEDNING
Ett ämne som alltid är lika aktuellt att diskutera är barns läsutveckling. Hur mycket vi
än diskuterar och gör förbättringar i undervisningen finns det alltid mer som vi kan
utveckla för att fler elevers läsutveckling ska bli så positiv som möjligt. Som blivande
lärare för grundskolan är det viktigt att mina elever får en god start i sin läsutveckling.
Kunskapssamhället ställer idag höga krav på förmågan att förstå och använda tryckt och
skriven information. Idag är kraven på samhällsmedborgaren högre när det gäller
läsning och skrivning än vad det var för 30 år sedan. Det gäller att kunna läsa för att
klara av skolan, arbetslivet och privatlivet. Skolan har ett stort ansvar för att eleverna
ska klara av detta.
1.1 Bakgrund
I oktober 2000 fick skolverket i uppdrag av regeringen att utveckla formerna för att
stödja kvalitetsutvecklingen i skolan. Uppdraget innebar en långsiktig satsning för att
stärka basfärdigheterna i bland annat läsning. Detta är intressant och oerhört viktigt att
det kommer krav från regeringen om vår läsutveckling i skolorna, men det är ändå i
slutänden alltid den enskilde lärarens ansvar att varje elev utvecklar sin läsning. Jag har
sett ute på min VFT-skola och även på andra skolor att det inte alltid är så lätt att få med
sig alla elever i undervisningen. Istället för att granska sin egen undervisning för att se
om det finns något som man som lärare kan ändra på så att fler elever klarar av att läsa,
anser man att felet helt enkelt ligger hos eleven/eleverna. För att elevernas läsutveckling
ska bli god tror jag att mycket beror på mig själv som lärare och den undervisning jag
förespråkar. Jag tror att det är viktigt att i undervisningen skapa en rik och varierad
läromiljö som ger kunskap på många olika sätt. Det är fina ord men hur gör man för att
det verkligen ska bli på detta sätt? Det går inte att komma i årskurs fem och påpeka att
en elevs läsutveckling är svag. Det är något som man måste reagera på tidigare.
Ges inget stöd tidigt i barnets läsutveckling kommer gapet i
läsförmåga gentemot de övriga eleverna att växa och
sätta spår i alla skolämnen.1
1
Myndigheten för skolutveckling, Att läsa och skriva, Stockholm 2003.
7
Därför vill jag i denna uppsats undersöka hur lärare ser på sitt arbete med läsutveckling
bland eleverna. Hur arbetar man för att uppnå en god läsutveckling hos alla elever i
klassen, vilka metoder använder man sig av?
1.2 Syfte och frågeställningar
Huvudsyftet med mitt arbete är att undersöka hur lärare upplever sitt arbete med
läsinlärning/läsutveckling bland eleverna. Hur kan man som lärare arbeta med detta?
Vilka metoder kan man använda sig av? Ett kompletterande syfte är att försöka få en
bild av vad eleverna tycker om läsning. Jag kommer att intervjua både lärare och elever
för att få svar på mina frågor. Förhoppningen är att jag då som blivande lärare skall få
en bättre grund att stå på när jag kommer ut i arbetslivet.
För att få svar på mina syften utgår jag från följande frågeställningar:
¤ Hur ser lärare på sitt arbete med läsinlärning/läsutveckling bland elever?
¤ Hur upplever eleverna läsning och arbetet med läsinlärning/läsutveckling?
1.3 Avgränsningar
Jag har valt att göra mina undersökningar på en kommunal skola i Skåne med fyra
lärare och tolv elever. Jag kommer att intervjua lärare och elever från olika åldersspår.
Lärarna arbetar i klasser från skolår 2 till skolår 4, eleverna kommer tre stycken från var
klass (två skolår 2-klasser, en skolår 3-klass och en skolår 4-klass). Detta för att få en så
bred bild som möjligt, då jag begränsat min undersökning till en skola.
8
2 KUNSKAPSBAKGRUND
I detta kapitel fokuserar jag först på att redogöra för aktuella begrepp, vidare kommer
jag också att redogöra för tidigare studier i ämnet. För att få en klarare bild av redan
gjorda studier i ämnet har jag studerat litteratur för att främst kunna få kunskap om
läsinlärning/läsutveckling men även kunna jämföra mina resultat med tidigare
forskning.
2.1 Aktuella begrepp
I min uppsats använder jag mig växelvis av både ordet elev och ordet barn. Jag har valt
att använda båda för att det inte alltid passar att använda endast ett av orden
genomgående i hela uppsatsen. Men båda två har samma innebör i min uppsats det vill
säga den person som ska lära sig läsa alternativt utveckla sin läsning. Detsamma gäller
för orden lärare och pedagog, här menar jag personen som lär ut läsning.
Läsutveckling: Den process i vilken barnet utvecklar sin läsförmåga.2
Läsinlärning: En akt som leder till en utökning av individens läsregister.3
Lust (till läsning): Barnet känner bland annat glädje och inspiration när han/hon läser.
Metod: Det arbetssätt/tillvägagångssätt man arbetar efter.
2.2 Läroplan och kursplan i svenska för skolår 1-3
En central utgångspunkt i såväl förskolans som grundskolans läroplaner är att vi lär oss
med alla sinnen. Därför är det viktigt att i undervisningen skapa en rik och varierad
miljö som ger möjlighet att skapa kunskap på flera olika sätt. Litteraturen har också stor
betydelse för den personliga identiteten4 I kursplanen i svenska för de tidigare åren kan
man bland annat läsa om skönlitteraturens betydelse för elevens språk och
läsutveckling.5
Språket och litteraturen har stor betydelse för den personliga identiteten. (lpo 94)
2
Allard Birgitta & Sundblad Bo, LUS en bok om läsutveckling, Stockholm 1981
Liberg Caroline, Hur barn lär sig läsa och skriva, Lund 1993
4
Lpo 94
5
www.skolverket.se 051123
3
9
2.3 Tidigare forskning
Jag har tagit del av vad Vygotsky och Piaget anser om läsinlärning och utveckling av
kunskap, i mitt fall läsutveckling. Jag har även tagit del av vad läsforskarna Lundberg,
Smith och Libergs synsätt på läsundervisning och läsinlärning/läsutveckling. Slutligen
också vad författarna Nilsson, Stadler, Wagner och Kåreland anser om läsinlärning/
läsutveckling.
2.3.1 Vygotsky
I en inlärningssituation där barnet till exempel ska lära sig att avläsa ord korrekt eller
förstå innehållet i det lästa har enligt Vygotsky läraren kontroll över inlärningssituationen. Som lärare ger man kommunikativa ”stöttor” och eleven kan därefter
uppvisa inlärning inom det område man fått ”stöd” med. Barnet behöver kompetent
vägledning av en mer erfaren person som visar barnet hur de ska utföra en handling.
Barnet försöker förstå till exempel lärarens instruktioner genom att ta till sig
informationen, sedan bearbetar barnet informationen för att slutligen använda den i sin
egen utveckling i ämnet. Barnet kan bara utföra en handling om den först ägt rum i
samarbete med andra. Detta samarbete sker inom ramen för det som Vygotsky kallar
den proximala utvecklingszonen. Barnen deltar i aktiviteter som de inte helt och hållet
klarar av att genomföra själva. Här behöver barnet vägledning och uppmuntran av en
mer erfaren person för att klara av det.6 Vygotsky anser att den vuxnes undervisning är
av stor betydelse, att läraren är lyhörd för vad som kan vara den proximala
utvecklingszonen. Det är även viktigt med en trygg miljö för barnets utveckling. Om
eleverna inte upplever miljön som trygg vågar de kanske inte ställa frågor som kan föra
dem vidare, de vågar inte gå i dialog med vare sig kamrater eller lärare och inte heller
med de texter de läser. Det gemensamma läsandet utgör en viktig social stödstruktur
(”scaffolds”) för den fortsatta utvecklingen av läsandet. Får barnet inte stöd av
pedagogen kan inte en intellektuell utveckling ske hos barnet. Det är enligt Vygotsky
viktigt att ta tillvara på det som är på väg att utvecklas för lärandet leder till utveckling.
I takt med att barnet börjar förstå det som han/hon fått stöd i, är det viktigt att den vuxne
allt mer drar sig tillbaka och låter barnet fortsätta på egen hand. Läraren får inte ta över
uppgiften och lägga svaren i barnets mun.7
6
7
Linden Nora, Stöd för barns inlärning, Malmö 1993
Linden Nora, Stöd för barns inlärning, Malmö, 1993.
10
Det som ett barn i dag kan utföra i en samarbetssituation
kan det imorgon klara av på egen hand.
(Lev Vygotsky)
2.3.2 Piaget
Piaget ansåg däremot att ett visst utvecklingsstadium hos barnet måste vara uppnått för
att en viss inlärning ska kunna äga rum och att den vuxnes bearbetning av
inlärningsmaterialet har mindre betydelse för barnets utveckling av ett ämne. Utifrån
detta tänkande gör han en indelning i stadier för barns tänkande: ett pre-operationellt
stadium (barnet är i sitt tänkande bundet till det visuella intrycket i sitt tänkande), ett
konkret- operationellt stadium (barnet kan avskilja sig från det visuella intrycket, men är
beroende av konkreta handlingar för att kunna tänka logiskt) och ett abstraktoperationellt stadium (barnet kan tänka abstrakt). De konsekvenser detta tänkande får
för undervisningen i klassrummet är enligt Piaget, att man bör undervisa på en nivå som
barnet behärskar. När barnet till exempel befinner sig i det konkret- operationella stadiet
bör undervisningen vara konkret. Barnet behöver få arbeta med konkreta uppgifter, där
konkreta exempel och illustrationer visas för att barnet ska förstå exempelvis
innebörden i det lästa.8
2.3.3 Likheter och skillnader mellan Vygotsky och Piaget.
Både Vygotsky och Piaget har samma gemensamma tankar om utvecklingen av
individers intelligens. Båda utgår ifrån att utvecklingen av intelligens och kunskaper
måste bildas utifrån ett mänskligt samspel mellan natur och samhälle. Barn konstruerar
och reflekterar över sina egna kunskaper utifrån detta samspel. Den stora skillnaden
mellan Vygotsky och Piaget är att Piaget ansåg att den vuxnes betydelse för
bearbetningen av inlärningsmaterialet är av mindre betydelse för barnet. Istället ska
barnet prova själv och komma på egna lösningar, medan Vygotsky lägger stor vikt vid
samspelet mellan barn och vuxna. Piaget menar också att ett visst utvecklingsstadium
måste vara uppnått för att en viss inlärning ska kunna ske. Detta håller inte Vygotsky
med om, utan Vygotsky menar att om barnet bara får stöd av en mer kompetent person
klarar han/hon av inlärningen av ny kunskap om denna ligger inom den proximala
utvecklingszonen.
8
Linden Nora, Stöd för barns inlärning, Malmö, 1993.
11
2.3.4 Ingvar Lundberg
Läsforskaren Ingvar Lundberg anser att det vid bedömningen av en elevs läsutveckling
inte räcker med att bara tänka på läsfärdigheten, vi måste även ha en mer detaljerad bild
av läsutvecklingen. Lundberg menar att barns läsutveckling innefattar flera olika steg
som måste tas hänsyn till. Men alla barn följer inte exakt samma utvecklingsförlopp. En
del steg hoppas över och ibland kan en elev gå tillbaka och stanna på ett steg igen för att
repetera. De olika stegen i barnets tidiga läsutveckling är fonologisk medvetenhet,
ordavkodning, flyt i läsningen, läsförståelse och läsintresse. Dessa samspelar med
varandra, men även var och en för sig uppvisar de en egen utveckling. Vid granskning
av barnets läsutveckling är det viktigt att hålla isär de olika stegen för att som lärare
lättare kunna se var i utvecklingen barnet befinner sig. Detta för att undersöka barnets
starka och svaga sidor samt lättare kunna sätta in eventuella åtgärder.9
I början av läsinlärningen kan barnet inte få fram textens innebörd på egen hand, men då
är det enligt Lundberg upp till läraren att se till att eleven får hjälp med det. Att vi
aktiverar barnets förförståelse genom att visa på hur bilder knyter an till innehållet samt
samtala och berätta om texten. Avgörande för barnets läsutveckling är att barnet är
intresserat och aktivt, att det känner glädje och lust inför lärandet.10
För att bli en fungerande läsare måste man, enligt Lundberg förstå den alfabetiska
principen. Detta görs genom att förståelsen att den löpande texten har delats upp i små
delar/bitar, fonem, som betecknats med bokstavstecken. Barnet ska kunna se/höra vilka
ljud som bygger upp ett ord. Denna fonologiska medvetenhet är viktig för
läsutvecklingen, för att barnet ska kunna förstå hur det kan forma liv i bokstäverna i
texten. Om ett barn inte utvecklat sin fonologiska medvetenhet kommer det inte att ha
lätt att avkoda det skrivna ordet. Det är viktigt att hjälpa barnet vidare i utvecklingen
med hjälp olika övningar, till exempel genom att rimma med barnet. Genom att uppfatta
rim och att själv kunna rimma stärks den språkliga medvetenheten hos barnet. Man
måste bortse från vad ordet betyder och bara lyssna till hur det låter. 11 Vidare menar
Lundberg att när barn börjar lära sig läsa, läser de omgivningen bättre än texten. Visas
9
Lundberg Ingvar, Språk och läsning, Stockholm, 1984
Hoien Torleiv & Lundberg Ingvar, Läsning och lässvårigheter, Stockholm 1990
11
Lundberg Ingvar, Språk och läsning, Stockholm, 1984
10
12
barnet några vanliga skyltar (Mc Donald, STOPP, Lego, Pepsi) i deras naturliga miljö,
till exempel på Pepsi flaskan, Lego kartongen och så vidare, har barnen till stor del
alltid alla rätt när de läser skyltens text. Men visas istället bara skyltens text och inte det
sammanhang som skylten vanligtvis finns i, eller den karaktäristiska utformning som
trycket har på varumärket, kan endast ett litet antal barn läsa rätt ord. Barnet
uppmärksammar vissa särdrag i orden som gör att de kommer ihåg dem och kan skilja
dem från andra ord. Detta stadium i ordavkodning bygger inte på att barnet förstått den
alfabetiska principen. Men barnet har börjat uppmärksamma det skrivna ordet i
omgivningen, vilket kan vara ett viktigt steg på vägen mot läsning. De flesta barn
behöver systematisk hjälp av vuxna för att bli medvetna om ordens uppbyggnad och för
att förstå hur det alfabetiska systemet fungerar. Efter detta kommer sedan, enligt
Lundberg, en mer avancerad ordavkodning, vilken går snabbt, säkert och automatiskt
för barnet. För att automatiseringen av ordavkodning ska ske är det enligt Lundberg
viktigt att läraren repeterar orden gång på gång.
Läsfärdigheten främjas genom systematisk undervisning i olika avkodnings- och
förståelsestrategier och genom att eleverna får god tid på sig att öva in de olika
strategierna.
Ordavkodningen bygger på att den fonologiska medvetenheten har
utvecklats.12 För att kunna läsa flytande måste man kunna dela texten i meningsfulla
satser, men det är ingenting som kommer i början av ett barns läsutveckling. Läsaren
måste först känna till vilken slags text han/hon läser, hur välbekanta orden är samt hur
mycket texten har övats på för att flytet i läsningen ska komma. Lundberg menar att
flytet i läsningen hänger samman med läsförståelsen, att flytet bildar en bro mellan
ordavkodningen och förståelsen. Genom upprepad läsning ökar man barnets säkerhet
och därmed också flytet i läsningen.
Att barnet vill läsa är en förutsättning för att en utveckling av läsandet ska ske. Får
barnet en positiv erfarenhet av läsupplevelsen tar barnet med sig denna i sitt minne till
nästa gång den ska läsa. Läsningen är ett möte mellan läsaren och texten, där läsaren
skapar och konstruerar texten utifrån sina egna erfarenheter och förväntningar. Men för
att detta ska ske menar Lundberg att läsaren måste kunna genomföra ordavkodningen
utan ansträngning och tillräckligt snabbt, att läsaren kan uppfatta textens innebörd och
12
Höien Torleiv, Lundberg Ingvar, Läsning och lässvårigheter, Stockholm, 1990
13
att han/hon vet vad orden betyder. Genom bakgrundskunskapen, det läsaren vet om det
område texten tar upp, blir det möjligt för läsaren att läsa mellan raderna. Barn kan inte
läsa med förståelse om de inte kan koppla samman den nya informationen i texten med
erfarenheter de redan vet eller har upplevt. Att läsaren även konstruerar inre bilder som
gör att meningarna i texten hänger samman, läsaren gör inferenser, är nödvändigt för att
barnet ska förstå innebörden med texten. Om barnet inte klara av det, är det viktigt att
göra något, till exempel att läsa om avsnittet, eller titta på eventuella bilder för att se om
de säger något.13 För att ytterligare stärka bandet mellan texten och barnet menar
Lundberg, att genom samtal med barnet om texten utifrån barnets erfarenheter, ökar
man chanserna för att barnet utvecklar sin läsning.14
Lundberg anser även att lusten till att vilja läsa är en stor förutsättning för att barnet ska
utveckla sin läsning. Han menar att skolan måste få igång positiva spiraler inom
läsningen, där framgång ger nya framgångar, där självförtroendet stärks och att barnet
känner att det kan och vill läsa mer. Det är viktigt att vi som lärare stimulerar detta, att
vi visar barnet nyckeln till en värld av fantasi, spänning, äventyr och glädje. Lundberg
menar att detta uppnås med hjälp av genomtänkta läromedel, högläsning och ett stort
urval av böcker i klassrummet. Men också att lusten till att barnet läser utanför skolan
väcks.15
Till sist menar Lundberg att det också är viktigt att vi som lärare kartlägger barnet med
olika tester för att ser hur läsutvecklingen är hos barnet/barnen. Testerna ska visa vad
som sker med barnets läsutveckling, om utvecklingen har stannat upp eller går
långsammare än hos andra barn. 16
2.3.5 Frank Smith
Enligt läsforskaren Frank Smith finns det inga ”läsregler” som måste följas, utan barn
lär sig att utveckla sin läsning genom att öva läsning och inte genom olika
övningsuppgifter. Eleverna ska lära sig ordet i ett sammanhang och inte bokstav för
bokstav. Barn som inte läser tillräckligt bra för att kunna lära sig genom läsning måste
13
Lundberg Ingvar, Språk och läsning, Stockholm, 1984
Höien Torleiv, Lundberg Ingvar, Läsning och lässvårigheter, Stockholm, 1990.
15
Höien Torleiv, Lundberg Ingvar, Läsning och lässvårigheter, Stockholm, 1990
16
Lundberg Ingvar, Språk och läsning, Stockholm, 1984
14
14
få någon annan som läser för dem. De barn som får möjligheten att lyssna på berättelser
har en stor fördel. Smith menar att barnen då vänjer sig vid det språk som används i de
skrivna berättelser och tycker därför inte att det är märkligt när de sedan själva börjar
läsa. Alla sorters texter som omsluter barnet kan läsas för dem med positivt resultat.
Till exempel när barnets uppmärksamhet dras till en text på en vägskylt eller på en
mjölkförpackning är det ett utmärkt tillfälle att läsa högt för barnet vad det står skrivet.
Även att läsa sagor och berättelse för barnen är positivt, motivationen till läsning kan
ökas, får barnen bekanta sig med det skrivna ordet och därmed se hur en skriven text
fungerar. Oavsett om vi läser för barnet eller de läser själva är det viktigt enligt Smith
att de läser böcker som verkligen intresserar dem. När barnet känner sig läsmogen att
klara av texterna tar han/hon själv över läsningen. Det viktigaste är att barnet känner att
texten är meningsfull för dem17
Smith anser att det inte är nödvändigt att bryta ner orden de läser, han menar att barnet
inte förstår de enstaka bokstäverna, de är inte meningsfulla jämfört med ett helt ord. Vi
kan inte peka på ett ”k” eller ett ”h” och säga att det motsvarar något meningsfullt i
världen omkring oss. Förståelsen om att det finns en relation mellan stavning och ljud
kan vänta tills läsningen kommit igång. Smith menar att denna förståelse kommer
automatiskt när barnet skaffat sig erfarenhet med läsning. Att barnet lär sig alfabetet
skadar inte men det är inte en förutsättning för att det ska lära sig urskilja ord. Barnet
ska istället kunna känna igen orden, vilket gör att inlärningen av bokstäver blir
meningsfullt.18
För att barnet ska förstå läsningen menar Smith att de måste ingå i de läskunnigas
förening. Barn som ingår i denna förening vill bli lika bra läsare som de mer erfarna
medlemmarna i föreningen, samtidigt som de erfarna förväntar sig att de ska bli lika
erfarna som de själva när det gäller läsning. Förväntningarna är ingen garanti för
lärande, men enligt Smith gör den det möjligt och har vi en negativ förväntning på
lärande blir ofta resultatet detsamma. Det förväntas inte att nya medlemmar ska vara
lika duktiga på läsning som de erfarna men tron är att alla kommer att komma dit.
Eleverna får lov att läsa fel, det är helt naturligt och man testar inte av kunskapen med
några tester. Istället hjälper alla varandra att bli bättre och utveckla sin läsning. Det
17
18
Smith Frank, Läsning, Kristianstad, 2002
Smith Frank, Läsning, Kristianstad 2002
15
viktigaste målet med denna förening är att barnet uppfattar sig själv som medlem i de
läskunnigas förening. Smith menar att det är upp till var lärare att underlätta barnets
ingång i föreningen. Barn som redan är med i föreningen när de börjar skolan, som
betraktar sig själva som läsande personer, ska ges möjligheter att utveckla sitt läsande
ännu mer med hjälp av läromedel som är anpassat efter deras utvecklingsbehov. De
elever som inte är medlemmar i föreningen när de börjar skolan ska så fort som möjligt
bli det, genom att vi gör läsningen till en meningsfull, behaglig, användbar och ofta
förekommande aktivitet för dem19
2.3.6 Likheter och skillnader mellan Lundberg och Smith
Likheter som ses utifrån de båda läsforskarnas ståndpunkter är att det är viktigt att
barnet känner lust till lärande. Barnet kan inte utveckla sin läsning om det inte känner
att läsningen är meningsfull. Att läsaren också känner att texten de läser på något vis
kan kopplas till dem själva och deras erfarenheter är viktigt för båda läsforskarna. De
skillnader som finns är betydligt fler. Lundberg menar att barnet utvecklar sin läsning
genom att gå igenom olika stadium samt att det behöver förstå den alfabetiska principen
för att utveckla sin läsning. Han menar också att ordet ska brytas ner till bokstäver för
att barnet sedan ska lära sig helheten i texten, medan Smith menar att man börjar från
andra änden med helheten. Där lär eleven sig ordet i ett sammanhang och inte bokstav
för bokstav. Smith menar att det också är viktigt att eleven känner att han/hon är
medlem i den så kallade ”läskunnigas förening” där de upplever sig själv som en läsare,
men även att andra medlemmar upplever dig som en läsare. Något som de också är
oense om är om vi ska testa barnets läskunskap. Lundberg menar att detta är nödvändigt
för att se var i utvecklingen eleven befinner sig samt för att lättare se om det ska sättas
in eventuella åtgärder. Smith menar att detta enbart gör barnen ängsliga och tveksamma
som läsare.
2.3.7 Caroline Liberg
Läsforskaren Caroline Liberg har en snarlik syn på barns läsutveckling som Frank
Smith. Barnet lär sig utifrån ett helhetsperspektiv där orden inte bryts ner i bokstäver.
Det innebär att när barnet ser ordet i olika sammanhang har det betydelse för barnets
19
Smith Frank, Läsning, Kristianstad 2002
16
läsning. Det är viktigt för barnets läsutveckling att de också får höra och läsa texter som
utifrån dem själva är intressanta och meningsfulla.20 Även samtalet om texterna har
betydelse för barnets läsutveckling enligt Liberg. Vägen till bra läsutveckling kan vara
ojämn, men det är viktigt, enligt Liberg, att barnet hela tiden har andra läskunniga med
sig på vägen. De samtal och lässtunder som sker ihop med andra fungerar som stöd och
uppmuntran till att utveckla sin läsning ännu mer.21
2.3.8 Andra litteraturpedagoger
Hos författaren Jan Nilsson finns det stora likheter med läsforskarna Smith och Liberg
och deras syn på läsinlärning/läsutveckling. Att läsning sker ur ett helhetsperspektiv där
man sätter ordet i ett sammanhang som barnet lätt kan känna igen och komma ihåg.
Nilsson poängterar att elever lär sig när de upplever att det de sysslar med är angeläget,
relevant och meningsfullt. Det är också av stor betydelse för barnets läsutveckling att
läraren utgår från elevens vardag och erfarenheter och dessutom samtalar om det som
lästs oavsett om eleven läst det själv eller om det har varit högläsning.22. Nilsson menar
att gemensam läsning utvecklar barnets läsning oavsett vilket stadium han/hon befinner
sig på. Vi bör läsa regelbundet för och med barnet så att barnet får möjlighet att gör
egna reflektioner och upptäckter. Boken som vi läser måste beröra barnet på något sätt
för att barnets läsning ska utvecklas. Att man också arbetar ämnesövergripande med
hjälp av tematisk undervisning, där skönlitteraturen är en stor aktör, är viktigt enligt
Nilsson.23 Även författaren Ulla Wagner poängterar vikten av att samtala om det man
läst med andra. Att locka barnen till läsning utifrån deras intressen är betydelsefullt
enligt Wagner.24 Lena Kåreland är av samma åsikt som Nilsson och Wagner att
skönlitteraturen har stor betydelse för barnets läsutveckling. Genom skönlitteraturen kan
man öppna dörrar till nya världar och samtidigt ändå knyta an till läsarens vardag och
erfarenheter.25
Författaren Ester Stadler utgår mycket från Ingvar Lundbergs tankar om att barnet lär
sig läsa genom att de bryter ner ordet i små delar/bokstäver som de sedan ljuder fram,
20
Liberg Caroline, Hur barn lär sig läsa och skriva, Lund, 1993
Liberg Caroline, Barn utvecklar sitt språk, Lund 2003
22
Myndigheten för skolutveckling, Jan Nilsson, Det leksamma allvaret, Kalmar, 2004
23
Malmgren Lars-Göran & Nilsson Jan, Litteraturläsning som lek och allvar, Lund, 1993
24
Wagner Ulla, Samtalet som grund, Stockholm, 2004
25
Kåreland Lena, Mötet med barnboken, Uddevalla, 2001
21
17
bokstav för bokstav. Den fonologiska medvetenheten är viktig för att barnet ska kunna
avkoda det skrivna ordet rätt. Men samtidigt menar hon att lärarpersonliga
kvalifikationer och kunnande har mer inverkan i undervisningen och på elevernas
inlärning än själva metoden som läraren tillämpar i klassrummet. Att vi ser
konsekvenserna av olika åtgärder, varför vissa elever lyckas/misslyckas utifrån
arbetssättet vi använder. Stadler poängterar vikten av att utvärdera sitt arbete med
läsning utifrån varje elev.26
26
Stadler Ester, Läs- och skriv inlärning, Lund 1998
18
3 METOD
I detta kapitel kommer jag inleda med att berätta om undersökningsmetoden som jag
valt att använda mig av i min uppsats. Jag kommer även att delge en motivering till mitt
kvalitativa metodval. Vidare kommer jag att ge en beskrivning på hur jag gått tillväga
vid urvalet av lärare och elever jag intervjuat, för att slutligen redogöra för själva
genomförandeprocessen.
3.1 Val av undersökningsmetod
Mitt syfte är att undersöka hur lärare ser på sitt arbete med läsinlärning/läsutveckling
bland eleverna. Jag ska även också se hur barnen upplever inlärningen och utveckling
av sin egen läsning. Utifrån detta anser jag att en kvalitativ undersökning är den bäst
lämpade metod att använda. Genom valet av kvalitativa undersökningsmetoder tror jag
mig få möjligheter till både bredare och djupare svar från mina respondenter och
därmed en god belysning på hur både lärare och elever kan uppleva arbetet med
läsinlärning och läsutveckling. Detta tror jag inte skulle vara möjligt om jag använde
mig av en kvantitativ undersökningsmetod. Då de som svarar på en sådan undersökning
får ett begränsat utrymme att besvara frågorna på skulle det finnas en stor risk att
mycket av den information som respondenten har inte kommer fram. Jag är medveten
om att jag inte får ett underlag för mer generella slutsatser kring mina frågeställningar
men däremot en indikation på hur arbetet kan se ut på en skola och föra med sig tanka,
reflektioner och vidgande kunskaper inför min egen yrkesverksamhet inom läsinlärning
och läsutveckling. Enligt Edmund Dahlström27 finns det en del fördelar med
intervjumetoden,
till
exempel
att
intervjuaren
har
möjlighet
att
stimulera
intervjupersonen till att besvara fler frågor. En nackdel enligt Ann- Christin Cederborg
vid intervjuer av barn kan vara att intervjuaren omedvetet lätt kan lägga orden i munnen
på barnet så att svaret inte blir deras till 100 %, detta på grund av de har ett mer
begränsat ordförråd än en vuxen.28 Jag har försökt tänka på detta under mina intervjuer
och hoppas att jag inte påverkat någon intervjuperson i något svar. Att jag spelar in
eleverna och lärarna är enbart för min egen del. Detta har jag berättat och fått samtycke
till från både lärarna och elevernas föräldrar. Föräldrarna fick hem ett brev (se bilaga 1)
där jag förklarade vad mitt syfte med arbetet var, varför jag ville spela in samtalen och
27
28
Dahlström Edmund, Intervju- och enkätteknik, Stockholm 1975
Cederborg Ann- Christin, Barnintervjuer - vägledning vid utredningsarbete, Falköping 2000.
19
där de slutligen kunde godkänna intervjun med deras barn. Jag förklarade även vikten
av anonymitet för både lärarna, föräldrarna och barnen.
3.2 Urval
När jag skulle välja ut elever till mina intervjuer fick jag hjälp av lärarna från respektive
klass. Vi diskuterade vilka elever som var aktuella för en eventuell intervju och lärarna
gav förslag på elever som de ansåg skulle kunna bli intervjuade utifrån olika
motiveringar. Lärarna menade att de eleverna som de ansåg vara bäst lämpade var de
som bland annat, kunde föra ett samtal med mig. Mitt enda krav var att det skulle vara
både flickor och pojkar som blev utvalda. Lärarna var det inte svårt att välja ut, jag ville
helt enkelt intervjua elevernas lärare, vilket inte var några problem. Samtliga ansåg att
det var en bra ide.
3.3 Genomförande
Av de lärare jag valt att intervjua arbetar två av dem i två olika skolår 2-klasser, en
arbetar i skolår 3 och slutligen en i skolår 4. Jag har valt att kalla lärarna för A,B,C,D
lärarna. Jag tog kontakt med de fyra olika lärarna på skolan för att berätta om hur
upplägget var tänkt och hur jag skulle gå till väga med intervjuerna. De tyckte upplägget
var bra och vi bestämde dag och tid för intervjuerna. Vid ett senare tillfälle gjorde jag
alltså intervjuerna med lärarna, då jag använde mig av sju intervjufrågor (se bilaga 2).
Jag intervjuade lärarna enskilt för att lättare kunna föra ett samtal med var och en av
dem. Intervjun varade mellan en halvtimme och en timme med respektive lärare.
När det gällde intervjuerna med eleverna avtalade jag först tid med respektive
klasslärare för att diskutera om elevintervjuerna, att eleverna fick gå ifrån respektive
klass. Jag hade bestämt mig för att jag ville intervjua barn från årskurs två och uppåt.
Eleverna i årskurs ett tyckte jag var för små, jag tror att det lätt blivit att jag lagt svaren i
munnen på dem på grund av att de eventuellt inte förstått mina frågor samt att de precis
börjat
läsa
så
de
har
ännu
inte
fått
någon
uppfattning
om
sin
egen
läsinlärning/läsutveckling. Sedan fick jag veta att eleverna i årskurs fem och sex inte
kunde medverka för de skulle åka iväg på olika utflykter de dagar som jag skulle
intervjua resterande elever, samt att deras lärare ansåg att de hade mycket annat att göra.
Om jag kunde jag klara mig utan deras medverkan var det bra, vilket jag bestämde mig
20
för att göra. Därför blev det intervjuer med elever från två olika skolår 2- klasser, en
skolår 3-klass och en skolår 4-klass.
När lärarna gav sina förslag på elever som de tyckte skulle passa att intervjua, var det
skönt att de gav förklaringar till varför de valt just dessa elever. Jag lämnade även ut ett
brev till elevernas föräldrar där de skulle godkänna att jag intervjuade deras barn med
bandspelare och varför jag ville använda mig av en bandspelare under intervjuerna. Jag
berättade också varför jag ville göra detta arbete, vem jag är och var jag kommer ifrån.
Jag berättade för både elever, lärare och föräldrar att alla är anonyma i min rapport och
det som spelas in bara är till för att jag lättare ska kunna bearbeta det som sagts under
intervjuerna. De citat jag valt att använda mig av i rapporten har figurerade namn, de
namnen jag valt att använda är ”Frida”, ”Filip”, ”Stina”, ”Johan” och ”Linn”. Själva
intervjuerna med barnen gick bra, de nio frågor jag hade till dem flöt på lätt med
samtliga elever. Intervjuerna gjordes i ett grupprum på skolan där eleverna känner sig
trygga. Intervjuerna med varje barn tog mellan 15-30 minuter att utföra. Som stöd till
det inspelade materialet förde jag anteckningar under intervjuerna. Detta för att vara på
den säkra sidan om bandspelaren skulle lägga av.
3.4 Bearbetning av intervjuer
Jag analyserade först lärarnas svar, där koncentrerade jag mig på saker som lärarna hade
samma uppfattning om, men det var även intressant att se om det fanns svar som avvek
helt från varandra. Jag analyserade sedan barnens svar. Där försökte jag också hitta
gemensamma och avvikande svar.
3.5 Etiska övervägande
En förutsättning för intervjuerna med barnen var både föräldrarnas och lärarnas
samtycke, eftersom jag tog eleverna från deras ordinarie undervisning. Jag poängterade
både för lärarna vid deras intervju och i brevet till föräldrarna att alla svar skulle förbli
anonyma, även skolan skulle anonymiseras. Om föräldrarna i samråd med barnet ville
avböja intervjun gick det bra att göra det i brevet jag skickade hem till dem.
21
3.6 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet innebär att undersökningen utförs på ett trovärdigt sätt. För att stärka
reliabiliteten i min undersökning dokumenterade jag allt både skriftligt och med
bandinspelning. Detta gjorde att jag lätt kunde återgå till mina papper och lyssna på
lärarnas och barnens svar mer än en gång. Jag kunde också analysera och jämföra
svaren lättare utifrån min text.
Validitet innebär att man undersöker det som man tänkt undersöka. För att stärka
validiteten försökte jag under undersökningens gång att genomgående alltid bära mina
inledande frågeställningar med mig. Detta för att jag inte ska halka in på fel spår eller
sväva ut för mycket i uppsatsen.
22
4 RESULTAT
I detta kapitel kommer jag att redogöra för de resultat jag fick fram under mina
intervjuer med lärare och elever. Först kommer jag att presentera lärarnas och elevernas
svar kortfattat utifrån ett par stora frågor. Sedan kommer jag att analysera svaren utifrån
litteratur och mina egna tolkningar. Jag kommer att dela upp resultatkapitlet först utifrån
lärarnas svar och sedan elevernas. Jag har valt att kalla de olika lärarna för lärare A, B,
C, D. Jag har också använt mig av några barns citat, de barnen har då fått figurerade
namn.
4.1 Resultat av lärarnas svar
Vad är det viktigaste i undervisningen när det gäller läsinlärning/läsutveckling, hur
stimulerar man elever till individuell läsutveckling?
Enligt samtliga lärare är det viktigt att barnen känner lust och blir inspirerade till läsning
så att de vill fortsätta läsa. Det är också viktigt att materialet passar in på deras läsnivå,
böcker får inte vara för svåra men inte heller för lätta. Det är också betydelsefullt att
hela tiden vara noga med att försöka knyta texterna barnen läser till deras egna
erfarenheter, där barnet kan hitta något som han/hon kan relatera till sin vardag. En av
lärarna menar att när hon började arbeta med texter som barnen på något sätt kunde
knyta an till sig själva, uppstod det en helt annan lust och glädje till läsning. Eleverna
ville hela tiden läsa och utforska nya böcker.
När barnen får läsa om sådant som de känner igen från sin vardag,
ökas lusten till mer läsning, i samtliga ämnen i skolan. (Lärare A)
Högläsningen är viktigt för lärarna både utifrån att eleverna får höra skönlitterära texter
och därmed utöka sitt ordförråd, bättra på fantasin, men framförallt att de hela tiden får
uppleva allt det som en spännande bok kan ge och tips på vad de själv kan läsa vidare
hemma eller i skolan. Detta betyder att lusten till fortsatt läsning väcks. De betonar
även vikten av att man som lärare utvärderar sina lektioner för att se vad som går bra,
respektive vad som inte fungerar och att man sedan tar tag i det som inte är bra och
ändrar det. Lektionerna måste vara så bra att alla barn trivs och utvecklar sin kunskap på
något sätt.
23
Genom utvärdering av dig själv som lärare och din undervisning
kan du lättare hjälpa dina elever till utveckling. ( Lärare C)
Lärarna poängterar även att föräldrarna måste vara inställda på att för att deras barns
läsning ska utvecklas krävs det att barnet läser hemma, men också att barnet får höra
berättelser upplästa. Men verkligheten är tyvärr den, enligt lärarna, att en del barn inte
läser mycket utanför skolan.
Hur arbetar man på lektionerna med läsinlärning/läsutveckling?
Lärarna försöker ha högläsning varje dag för eleverna, där lärarna avsätter tid så att hela
klassen är samlad, så att alla barn ska få lyssna på högläsningen. Boken som lärarna
läser har lärarna valt tillsammans med eleverna, det vill säga lärarna har tagit in ett antal
böcker som eleverna får rösta på. Barnen läser även på egen hand mycket skönlitterära
böcker. När eleverna har läst en del ur boken eller hela boken samtalar och reflekterar
man över bokens innehåll och försöker koppla det till deras egna erfarenheter.
De skönlitterära texterna ger barnet så mycket mer än bara innehållet i boken,
fantasin bara sprutar ur öronen på eleverna när de sedan ska skriva en text. (Lärare B)
Varje klass har hjälp av en bibliotekarie som en gång i veckan ger nya boktips till
barnen, så att lusten väcks för nya böcker. Hon lockar till mycket och intressant läsning,
efter varje boktips vill eleverna sluka böckerna. Att barnen får läsa mycket under hela
skoldagen inte bara utifrån svenskämnet, utan att de får in skönlitterära texter i så
många ämnen som möjligt är viktigt för lärarna. De menar att undervisningen blir mer
levande om man tar hjälp av skönlitteraturen.
När de arbetar/arbetat med läsinlärning har samtliga arbetat med hjälp av LTG metoden
någon gång. Lärarna från de yngre årskurserna är mer inriktade på denna metod, om de
ska placera sig själva i ett metodfack. Men samtidigt vill de poängtera att de inte varit
helt bundna till just en metod utan att de istället försöker utgå från individen och se vad
han/hon behöver. En lärare (B) arbetar lite efter det som Smith kallar läsarnas förening.
Hon menar att det är viktigt att eleverna känner att de är läsare och att medlemmarna i
föreningen hjälper varandra att utvecklas. Alla har som mål att samtliga medlemmar
kommer att utveckla sin läsning och bli bra/bättre läsare. De två lärarna som arbetar
24
med de lite äldre barnen arbetar en del tematiskt. De anser att de genom detta arbetssätt
får in skönlitteraturen på ett bra och naturligt sätt som barnen uppskattar.
Metoden är inte den viktigaste biten i elevers läsinlärning/utveckling,
det är istället att man ser till var elevs behov och använder det som
passar eleverna bäst. ( Lärare D)
Vad kan man som lärare göra för att förebygga och vad gör man för elever som har
svårigheter i sin läsinlärning/läsutveckling?
Lärarna anser att det är viktigt att man ger dem tid. Alla elever är inte läsmogna vid
samma ålder och därför är det viktigt att se till varje elevs individuella läsutveckling.
För lärarna är det betydelsefullt att man regelbundet läser texter som eleverna känner att
de vill läsa. Lärarna har också hjälp av en speciallärare, som kommer in och hjälper
elever som har behov av särskilt stöd. Lärarna menar att de som lärare bör hjälpa barnet
att välja olika böcker så att innehållet inte blir för svårt att läsa. Det finns en pojke bland
de intervjuade barnen som inte vill läsa speciellt mycket. Läraren vet inte vad som
ligger bakom denna inställning och hon menar att hon försökt göra allt hon själv som
lärare kan göra. Hon har tagit hjälp av specialläraren samt fritidspedagogen för att
”Filip” ska få läsa själv och med hjälp av stöd och samtal, där man tydliggör innehållet i
texterna samt visar hur det relaterar till honom själv. Läslusten har ökat något hos
honom, varje steg är betydelsefullt och arbetet går vidare för det verkar som han har
förtroende för fritidspedagogen och för det sätt de läser och samtalar om texten. För
även om läraren gjort samma sak med honom tidigare är han nu verkligen själv i
centrum och berättelsen är utifrån hans perspektiv. De poängterar också informationen
till föräldrarna, att de förstår innebörden av att deras barn behöver läsa mycket hemma,
helst högt för någon men också att föräldrarna gärna läser högt för barnet.
Barn måste läsa utanför skolan för att deras läsning ska utvecklas, därför
arbetar jag mycket med föräldrakontakten och informationen angående
betydelsen av läsning i hemmet. (Lärare A)
4.2 Tolkning av resultat
De fyra lärare jag intervjuade har väldigt lika värderingar och tankar om sitt arbete med
läsinlärning/läsutveckling hos sina elever. Samtliga anser att majoriteten av eleverna har
25
en god inställning till läsning. En lärare vet att en pojke i hennes klass inte tycker om att
läsa av olika anledningar annars var det ingen som ansåg att det var någon elev som var
avvikande från övriga klasskamrater. Läraren till pojken vet inte varför han ogillar
läsning, men hon anser att hon försökt hjälpa honom utifrån de hjälpmedel hon själv
har. Att man då tar hjälp utifrån är viktigt. Att personen inte är ”lärare” kan jag tycka är
av mindre betydelse. För fritidpedagogen arbetar efter samma princip som läraren gör i
klassrummet med framgång. Men det viktigaste måste vara att ”Filip” gör små framsteg.
För som Smith påpekar är det viktigt att läsaren känner att läsningen är meningsfull och
att texten ger något meningsfullt tillbaka, läsningen bör vara en ofta förekommande
aktivitet hos barnet så att han/hon ser sina framsteg och ser meningen med läsning.29
Lärarna
menar
att
det
viktigaste
i
undervisningen
när
det
gäller
läsinlärning/läsutveckling är att eleven känner lust inför läsning, att de blir inspirerade
till mer läsning. De anser att man ska utgå från den enskilde elevens behov och
intressen, där man som läsare kan relatera texterna till sig själv.
När barnen får läsa om sådant som de känner igen från sin vardag
ökas lusten till mer läsning, i samtliga ämnen i skolan. (Lärare A)
Läsforskarna Liberg, Smith och Lundberg samt författaren Jan Nilsson poängterar
vikten av att man som läsare ska kunna relatera det lästa till sig själv på något vis.
Nilsson menar att elever får större motivation till läsning och deras engagemang ökar
om de får läsa om sådant som ligger nära deras intressen och som de kan relatera till sig
själva.30
Att läsningen också sker i meningsfulla sammanhang och att man som
pedagog är noga med att eleverna får läsmaterial som stämmer in på deras läsnivå har
stor betydelse för läsningens utveckling enligt Liberg.31 Lärarna anser också att man
måste samtala eller skriva om det man läst för att utveckla elevens läsning. Detta
poängterar både Lundberg och Smith, de menar att samtalar man om texten utifrån
barnets erfarenheter så ökas chanserna för att barnet utvecklar sin läsning.32 Barnet
måste känna att det de läser är meningsfullt och passar in i ett sammanhang.33
29
Smith Frank, Läsning, Kristianstad 2002
Myndigheten för skolutveckling, Det leksamma allvaret - Jan Nilsson, Stockholm.
31
Liberg Caroline, Hur barn lär sig läsa och skriva, Lund 1993.
32
Hoien Torleiv, Lundberg Ingvar, Läsning och lässvårigheter, Stockholm 1990.
33
Smith Frank, Läsning, Kristianstad 2002
30
26
Lärarna menar att de arbetar med att stödja eleverna och därmed försöka underlätta
elevernas läsning på olika sätt. Läraren som försöker arbeta utifrån att eleverna får en
inställning att de är läsare och att läsning är meningsfullt, har enligt Smith helt rätt
tankesätt.34 Eftersom många elever läser lite utanför skolans verksamhet är det viktigt
att skolan utgör ett levande språkrum för att läsandet ska utvecklas. I detta språkrum har
enligt lärarna skönlitteraturen en stor betydelse för läsandets utveckling. Oavsett hur
långt eleverna har kommit i sin läsning finns där alltid böcker som passar in på deras
nivå. Lena Kåreland skriver i sin bok Mötet med barnboken om just det lärarna
poängterar angående skönlitteraturens betydelse för läsandet. Hon säger att det finns
böcker för alla individer oavsett hur långt kommen de är i sin egen läsutveckling.
Skönlitterära böcker öppnar dörrar till nya världar, ger nya upplevelser. Framför allt
låter den skönlitterära barnboken barn möta ordet och språket, för den språkliga
stimulans som boken ger kan knappast ersättas av något annat medium, menar
Kåreland.35 Samtliga lärare har dessutom bra samarbete med skolans bibliotekarie, hon
kommer till respektive klass på skolan en gång i veckan med nya boktips. Hon berättar
om nya böcker för att väcka intresset till mer läsning. Detta anser jag vara ett bra sätt att
väcka men även bibehålla intresset för böcker hos barn. Lärarna anser aven att
högläsning är viktigt för eleverna, oavsett vilken ålder de undervisar i är det positivt
med högläsning för eleverna. Läsforskaren Lundberg menar att högläsning är av stor
vikt för barnets läsutveckling. Högläsning ger bland annat barnet en chans att utveckla
sitt ordförråd och man lär sig se hur skriftspråket är uppbyggt.36 Även Smith ser det
mycket positivt med högläsning, genom högläsningen kommer fantasin att växa fram
hos barnet men de lär sig även att förstå att, de intressanta texter som de hör, kommer
från de tryckta tecknen i boken.37
De två lärare som arbetar i skolår tre och fyra arbetar en del tematiskt, där det använder
mycket skönlitteratur i undervisningen. De utnyttjar aktuella händelser för att göra
undervisningen levande, med hjälp av elevernas erfarenheter och skönlitteratur. Jag tror
detta är ett bra sätt att stimulera elevernas läsutveckling. Som lärare har de mer en
handledande och stödjande roll och precis som Vygotsky menar är det viktigt att barnets
självkänsla stärks genom att läraren är uppmuntrande och stöttande. Lärarna utgör
34
Smith Frank, Läsning, Kristianstad 2002
Kåreland Lena, Mötet med barnboken, Uddevalla 2001
36
Lundberg Ingvar, Språk och läsning, Stockholm 1984
37
Smith Frank, Läsning, Kristianstad 2002
35
27
stöttor för sina elever i en utveckling där de inte riktigt klarar av allt själv. Eftersom jag
upplever lärarna som trygga i sina yrkesroller samt att de samarbetar mycket med
kollegor och föräldrar överförs denna känsla till barnen som automatiskt får en känsla
av samarbete och stöttning. Författaren Ester Stadler menar att detta har en stor
betydelse för barnets utveckling. Hon menar att lärarpersonliga kvalifikationer och
kunnande har i undervisningen mer inverkan på elevernas inlärning än själva metoden
som läraren tillämpar i klassrummet. Vi ser konsekvenserna av olika åtgärder, vi ser
varför vissa elever lyckas/misslyckas utifrån arbetssättet som används och utifrån det
resultatet anpassar man sin undervisning.38 Precis som Stadler säger om vikten av att
utvärdera sitt arbete, betonar även de lärarna som jag intervjuade detta. De menar att
läraren måste kunna märka om undervisningen fungerar bra i klassen och för den
enskilde eleven. Gör den inte det är det nödvändigt, enligt lärarna, att vara flexibel och
kunna ändra på sitt arbetssätt, lektionerna ska kunna anpassas till olika elevers behov.
Samt att som lärare tänka på att man försöker undervisa så att eleverna lär sig med så
många sinnen som möjligt. I Lpo 94 står det att eleverna ska lära sig med alla sinnen.
Genom att samtidigt engagera så många sinnen som möjligt vid inlärning tror jag man
vinner mycket.
De två lärarna som arbetar i skolår två arbetar till stor del utifrån LTG metoden. Vilket
innebär att alla elever arbetar utifrån en gemensam text efter sin egen förmåga.39
Arbetsuppgifterna som eleverna får individualiseras men texten är densamma för alla
elever. Lärarna väljer att arbeta med läsinlärning med texter som är intressanta för
barnen utifrån deras vardag och erfarenheter, vilket både Smith och Lundberg anser
vara en av förutsättningarna för att barnets läsning ska utvecklas. Texterna försöker
lärarna plocka från skönlitterära böcker i den mån det går, Nilsson menar att detta har
stor betydelse för elevens läsning. Är det roliga texter där eleven upplever texten som
intressant bidrar detta till att eleven vill fortsätta läsa.40 Lärarna repeterar mycket, vilket
även Lundberg menar är mycket viktigt för att inlärningen ska befästas. Däremot anser
Lundberg att läsinlärningen istället skulle utgå från varje bokstav i ordet. Där man sedan
ljuder ihop ordet till sin helhet.41
38
Stadler Ester, Läs & skrivinlärning, Lund 1998
Hoien Torleiv & Lundberg Ingvar, Läsning & lässvårigheter, Stockholm 1990
40
Malmgren Lars Göran & Nilsson Jan, Litteraturläsning som lek och allvar, Lund 1993
41
Lundberg Ingvar, Språk och läsning, Stockholm 1984
39
28
Vygotsky menar att människan ständigt befinner sig under utveckling. Han menar att vi
inte kan lära oss utan att utvecklas och inte utvecklas utan att lära oss. Men för att elever
ska våga anta utmaningen som till exempel att utveckla sitt läsande, krävs en trygg
miljö och lärare som är lyhörda för vad som kan vara den proximala utvecklingszonen.42
Om eleverna inte upplever miljön som trygg vågar de inte ställa frågor som kan föra
dem vidare i utvecklingen. De vågar inte gå i dialog med lärare, elever eller texten de
läser. Denna bild fick jag av lärarna och deras arbete kring läsinlärning/läsutveckling,
att deras arbete upplevs som tryggt både av dem själva och av eleverna.
4.2.1 Tolkning av vad lärarna gör för att förebygga en negativ
läsutveckling?
Lärarna menar att man bör försöka ge eleverna tid att läsa och utvecklas i sin egen takt.
Detta innebär dels att de får chans att läsa och höra läsning dagligen i skolan, eftersom
att alla elever inte upplever läsning hemma. Dels att de även försöker se till varje elevs
behov. Eleven får hjälp utifrån dennes villkor och förutsättningar. Läraren förmedlar
budskapet att läsning är meningsfullt och stimulerande, där eleverna känner sig som
läsare. Smith poängterar vikten av att känna sig som en läsare och att man känner sig
delaktig i läsningen både som individuell läsare och gemensamt med andra läsare. 43
Lärarna återkommer till lusten, de tror att om man arbetar mycket med att eleverna
känner lust till läsning har man kommit långt i det förebyggande arbetet. Det är viktigt
att hela tiden väcka och bibehålla lusten till ny spännande läsning och att visa barnen
bra och spännande texter i högläsning samt i de egna böckerna eleverna läser. De
böcker de läser själva ska vara så väl utvalda att boken passar barnet utifrån läsförmåga,
och intressen. Boken måste beröra barnet på något vis.44 Lärarna menar att de här har
väldigt stor hjälp av bibliotekarien på skolan. Liberg lägger stor vikt vid detta, hon
menar att gemensam läsning utvecklar barnets läsutveckling. Vi bör läsa regelbundet för
och med barnet så att det får många tillfällen att göra egna reflektioner och upptäckter.
Hon menar också att boken ska beröra barnet på något sätt för att man lättare ska
42
Linden Sara, Stöd för barns inlärning, Malmö 1993
Smith Frank, Läsning, Kristianstad 2002
44
Liberg Caroline, Hur barn lär sig läsa och skriva, Lund 1993
43
29
komma in i en god cirkel, som innebär att barnet läser – blir bättre på att läsa – läser
mer.45
4.3Resultat av elevernas svar
Är det kul att läsa och när läser du?
Här svarade elva av tolv elever att det är jätteroligt att läsa och att de läser både hemma
och i skolan. De upplever läsningen som lätt och om det är en jobbig text med några
svåra ord är det bara att fråga om hjälp så löser det sig. Läsningen i skolan är bra och
rolig detta för att eleverna menar att de läser bra skönlitteratur i många olika ämnen.
Läsning är roligt för jag läser bra böcker både hemma och i skolan,
jag blir glad av att läsa. ( ”Frida”)
De äldre barnen sa också att de är viktigt att böckerna de läser fångar en och att de kan
koppla den till sig själv på något sätt. Den tolfte eleven som jag kallar ”Filip” anser
däremot att läsning inte alls är roligt och ganska jobbigt samt att han sa att han inte läser
hemma och endast lite i skolan.
Läsning är jobbigt för texten är tråkig och svår. (”Filip”)
Vad läser eleverna och hur mycket läser de?
De flesta läser mest skönlitteratur men även annat som serietidningar av olika slag, de
flesta av barnen läser varje dag både hemma och i skolan. Serietidningarna läser de
enbart hemma men det är ändå mestadels skönlitteratur som barnen läser. Hemma läser
de både själva och för föräldrar eller äldre syskon. Många barn sa också att de brukar
lyssna på när föräldrarna läser något högt för dem.
När mamma eller pappa läser för mig njuter jag, de läser med inlevelse
som gör att det känns extra spännande. ( ”Stina”)
Läsningen i skolan är bra för att man läser mycket och bra skönlitteratur, eleverna
menar att skolans skönlitterära böcker är bra för att det finns böcker utifrån allas
intressen och önskemål. Däremot sa ”Filip” att han inte läser hemma och om han någon
gång läste var det endast serietidningar men det var ganska svårt för texten var liten.
45
Liberg Caroline, Barn utvecklar sitt språk, Lund 2003
30
Men han sa att han precis fått en bok av hans ”vän” (fritidspedagogen) som de börjat
läsa i och som faktiskt verkar lite rolig.
Jag läser inget hemma för jag orkar inte. Men i skolan läser jag lite, det är inte
roligt men jag och min ”vän” pratar mycket om boken och mig och det är roligt. (”Filip”)
Varför ska man kunna läsa?
Nu varierade svaren mer, det var alltifrån för att man ska kunna läsa textremsan på TV,
till att man ska kunna få jobb när man blir stor. Men också att man inte klarar av mycket
i livet om man inte kan läsa, du är helt handikappad om du inte kan läsa för man kan
inte följa med i samhället på något sätt. Barnen menar också att de läser för det är roligt
och spännande.
Kan du inte läsa klarar du inte dig, hur vet man till exempel
vilka pizzor som finns på menyn eller vad det står i tidningen? ( ”Johan”)
Medan ”Filip” som inte gärna läser inte vet varför man ska kunna läsa, man klarar sig
säkert ändå.
Jag tror att man klarar sig utan att kunna läsa jättebra, jag vet inte
varför det är bra att kunna läsa, men någon anledning finns det säkert. (”Filip”)
Vad lär du dig när du läser?
Här var svaren väldigt lika, även pojken som inte gillar att läsa svarade snarlikt övriga
elever. Samtliga barn menar att de lär sig nya ord och att de blir bättre på stavning. De
sa även att deras fantasi blir bättre om de läser samt att de blir bättre på att prata för att
de har fått ett större ordförråd.
Läsning gör att jag blir bättre på att stava för jag lär mig nya ord
samtidigt som jag ser hur orden stavas. Detta görs helt automatiskt. (”Linn”)
De äldre barnen menar också att man lär sig bäst när man samtalar om det man läst med
någon. Vilket även ”Filip” anser har betydelse för huruvida läsningen blir intressant
eller inte.
31
4.4 Tolkning av resultat
Av de tolv elever jag intervjuade anser jag att elva elever har en god inställning till
läsning. De förstår läsningens betydelse och varför det är nödvändigt att kunna läsa. De
menar att genom läsning lär man sig stava olika ord och att man får bättre fantasi genom
att läsa bra och roliga böcker.
Läsning gör att jag blir bättre på att stava för jag
lär mig nya ord samtidigt som jag ser hur orden
stavas. Detta görs helt automatiskt. ( ”Linn”)
Det är också nödvändigt att eleverna läser bra böcker som de kan relatera till sig själv
för att de ska bli bra läsare. Några elever sa att läsningen i skolan är bra för att man läser
mycket skönlitteratur i många olika ämnen. Författaren Jan Nilsson menar att barnen
har rätt när de påpekar skönlitteraturens medverkan i flera ämnen. Att ta hjälp av
skönlitteraturen i mer än bara svenskämnet är viktigt. Att barnen får arbeta
sammanhängande utifrån skönlitteratur och egna erfarenheter stärker dem i läsningen
men det väcker också lusten till att vilja läsa och arbeta vidare med innehållet man
arbetar med.46
Att vi ska samtala om det som lästs menar Vygotsky, Liberg och Lundberg är av stor
betydelse för barnets läsutveckling, även Ulla Wagner menar att genom att samtala om
det lästa får man ett vidare perspektiv på det man läst. För genom samtalet, som blir
texter, bilder, rörelser och lek bearbetas barnets nya kunskap till något mer än bara ord
på ett pappersblad.47
Den elev som inte gillar läsning anser att läsning är något helt onödigt. Enligt honom
själv läser han aldrig, för det är svårt och böckerna är tråkiga vilket innebär att de är
tjocka med liten, svår text.
Läsning är jobbigt för texten är tråkig och svår. ( ”Filip”)
Enligt läraren läser han inte sådana böcker. Utan han läser istället tunnare böcker med
stor text. Han vill egentligen bara läsa serietidningar men det är också jobbigt för texten
46
47
Myndigheten för skolutveckling, Jan Nilsson, Det leksamma allvaret, Stockholm 2004
Wagner Ulla, Samtalet som grund, Stockholm 2004
32
är liten. Att denna elev kommit in i en ond läscirkel är helt uppenbart, han läser mindre,
blir sämre på att läsa och läsutvecklingen minskar för att till slut upphöra helt. Läraren i
klassen försöker ge honom böcker utifrån hans sportintresse men inget nappar. Men att
han börjat läsa lite och samtala med fritidspedagogen om texterna ser läraren som något
positivt. Läraren har sett att hennes undervisning inte når fram till eleven och efter
utvärdering av sin undervisning försökt ta hjälp av en annan person. Det kan kanske
vara så att ”Filip” upplever kraven som mindre nu när han är ensam med sin ”vän” och
att läsningen nu enbart är utifrån hans kunskaper och erfarenheter. Däremot anser
läraren att han inte bör läsa serietidningar i skolan. Vilket jag kan tycka är lite fel, för
utifrån denna elev hade han kanske velat läsa något ur tidningen istället för som idag
nästan ingenting alls. Det måste vara bättre att läsa lite oavsett innehåll än ingenting
alls, kan man sedan samtala om serietidningens innehåll och koppla det till något i
pojkens vardag eller göra innehållet i det han läst till något mer än bara bokstäver på ett
blad. Kan man kanske få pojken att vilja läsa lite till. För enligt Smith är det viktigt att
elever känner och upplever sig som läsare och samtalet kring texten gör att det blir mer
än bara pratbubblor från roliga figurer.48 Det kan kanske även vara som Piaget menar att
pojken är i ett annat utvecklingsstadium än resterande elever och därmed behöver ha
undervisningen på ett annat sätt som gör att han får det lättare med inlärningen.
Vygotsky menar att barnet istället inte fått tillräckligt med stöd och uppbackning från en
mer erfaren person under läsinlärningen och den fortsatta utvecklingen. Men även att
undervisningen inte förekommit i en trygg miljö. Pojken har inte vågat gå i diskussion
med vare sig kamrater eller lärare, men inte heller med den text han har läst. Smith och
Liberg menar att läraren ska fortsätta med arbetet med att få eleven att själv uppleva sig
som läsare, där vi sätter läsningen i ett meningsfullt sammanhang utifrån barnet själv
och där han ser texten i sin helhet men samtidigt utifrån sig själv. Medan Lundberg
menar att man får gå tillbaka några steg, där vi börjar med att bryta ner ordet till
bokstäver och sedan ljuder fram läsningen. Samtliga menar även att läraren gör rätt som
arbetar utifrån elevens erfarenheter och intressen och utifrån detta jobba med lusten till
läsningen.
48
Smith Frank, Läsning, Kristianstad 2002
33
4.5 Jämförelse
Utifrån
elevernas
och
lärarnas
svar
anser
jag
att
lärarnas
syn
på
läsinlärning/läsutveckling stämmer till stora delar in på hur eleverna känner och
upplever sin läsning. Lärarna når oavsett metod, de flesta av barnen med syftet att
läsning ska vara något som är roligt och spännande. Är den det utvecklas elevernas
läsning.49 Genom att läraren ser till varje elevs individuella läsutveckling och ger
eleverna möjlighet att läsa mycket skönlitteratur i undervisningen utvecklas barnets
läsning. Detta visar sig vara ett bra sätt eftersom eleverna vill läsa mer och har en god
läsutveckling. Dock finns det en elev som inte upplever läsning som något roligt och har
man en sådan elev måste man enligt mig utvärdera sin undervisning och eventuellt
ytterligare en gång ändra på undervisning till honom. Allt för att han ska bli lite mer
intresserad av att läsa. Läraren påpekade detta, att vi som lärare måste utvärdera och se
över vårt utlärningssätt och kanske tack vare sin utvärdering har hon tagit hjälp av en
person som pojken känner sig trygg med och lusten till läsningen har kommit en liten
bit framåt.
49
Liberg Caroline, Barn utvecklar sitt språk, Lund 2003
34
5 DISKUSSION
Detta kapitel kommer att inledas med en diskussion angående den litteratur jag använt
mig av. Därefter diskuterar jag undersökningsmetoden om den fungerade bra eller om
jag skulle ha valt någon annan metod. Slutligen diskuterar jag resultatet som
framkommit i uppsatsen samt vidare forskning.
Mitt syfte med denna uppsats var att undersöka hur lärare ser på sitt arbete med sina
elevers läsinlärning/läsutveckling, vilken metod/metoder använder de sig av? Men även
se hur eleverna upplever läsningen?
Mina huvudfrågor var:
¤ Hur ser lärarna på sitt arbete med läsinlärning/läsutveckling bland elever?
¤ Hur upplever eleverna läsning och arbetet med läsinlärning/läsutveckling?
Jag tycker jag har fått svar på dessa frågor och att jag därmed uppnått mitt syfte med
arbetet.
Sammanfattningsvis anser jag att lärarna upplever sitt arbete med läsinlärning/
läsutveckling som välfungerande. De har väldigt lika åsikter om hur man arbetar med
elevers läsutveckling där metoden inte är det viktigaste, utan att man istället utgår från
varje elevs behov och intressen. Detta innebär att man ser till varje elevs behov och att
lusten till vidare läsning stimuleras genom att man använder sig av elevernas
erfarenheter och att eleven känner att läsning är något meningsfullt och intressant.
Barnens upplevelser av läsning och arbetet med läsinlärning/läsutveckling stämmer till
stora delar in på vad lärarna har för mål med undervisningen. Att det finns en elev som
inte riktigt upplever läsningen på samma sätt som övriga klasskamrater är läraren
medveten om. Läraren försöker lösa detta på bästa sätt och kanske har hon kommit lite
närmare pojken. Försöket att få honom intresserad av läsning har iallafall påbörjats med
små framsteg som resultat.
35
5.1 Litteraturdiskussion
All den litteratur jag lyckats finna har jag haft nytta av. Vissa böcker är äldre och man
kan ifrågasätta deras relevans. Stämmer detta in idag eller är det helt ny rön? Jag tror att
det är så pass vetenskapligt innehåll att detta stämmer men i vissa fall har materialet
utvecklats och bearbetats.
Jag har känt stöd i att kunna återkomma till läroplanen och kursplanen för svenska där
jag har kunnat se vad man säger om inlärning och utveckling av läsning och vad
skönlitteraturen har för betydelse för elevens språk och läsutveckling.
Vygotsky och Piagets tankar har varit bra att utgå ifrån. Deras tankar om inlärning och
utveckling av kunskap har varit till hjälp under arbetets gång.
Jag fick stort förtroende för läsforskarna Ingvar Lundberg, Frank Smith och Caroline
Liberg som har skrivit många böcker som berör ämnet och därför kände jag att de är
trovärdiga. Det är inte antalet böcker de skrivit som gör dem trovärdiga utan innehållet i
dem. De skriver lättförståligt vilket jag ansåg som en fördel i mitt sökande av
information bland alla andra böcker i samma ämne. Deras forskning om läsinlärning
och läsutveckling var intressant och ökade mitt förtroende till dem. Att läsforskarna
befinner sig i olika läger är intressant för jag känner att som blivande lärare kommer jag
att plocka lite från båda lägren. Jag kommer att anpassa min undervisning efter eleverna
och inte efter en viss metod. Alltså kommer jag att ha nytta av samtliga läsforskares
värderingar för att slutligen göra dem till mina egna.
Vidare fick jag även förtroende för författarna Nilsson och Wagner. De skriver
lättförståeligt och har snarlika tankar om läsinlärning/läsutveckling vilket jag upplever
trovärdigt. Eftersom de utifrån läsforskarnas olika åsikter bearbetar dem och gör dem
till sina egna. Författaren Stadler är lite av en annan åsikt när det gäller läsinlärning än
Nilsson, Smith och Liberg, men hon anser samtidigt att läraren måste vara flexibel och
lärarkunskapen och de kvalifikationerna läraren har är av minst lika stor betydelse som
metoden han/hon använder. För trots att hon tror på en metod ser hon också att det är
mer som spelar in än själva metoden du använder.
36
5.2 Metoddiskussion
Jag valde att använda mig av en kvalitativ undersökning, intervjuer. Eftersom jag ville
ha utförligare svar på mina frågor och föra en diskussion med intervjupersonen. Jag
tyckte att detta var lyckat eftersom jag kunde föra en diskussion med samtliga
intervjupersoner oavsett om personen var åtta eller 62 år gammal. Detta hade jag inte
upplevt om jag valt någon annan metod. Jag valde att intervjua elever och lärare från
årskurs två till årskurs fyra. Jag hade gärna haft med elever och lärare från årskurs fem
och sex men av olika skäl valde lärarna att avböja medverkan i mitt arbete. Det hade
varit intressant med deras medverkan för eleverna i de årskurserna har ännu mer
läserfarenhet och deras syn på läsning i skolan hade varit intressant att ha med i mitt
arbete.
Missöden under mina undersökningar var i stort sett inga. Det jag kände som störst
”problem” var tidsbristen. Jag hade gärna intervjuat fler elever från varje klass, men det
fanns det absolut inte tid till. Det hade varit intressant med ett större urval elever för att
riktigt kunna se om lärarnas målsättning i undervisningen med elevernas läsutveckling
stämmer in, upplevs den likadant om man ökar antalet elever. Kanske skulle jag ha
intervjuat barnen i grupp istället, då hade man fått höra fler barns åsikter, men då kanske
jag inte fått de diskussioner jag nu hade.
Det som jag fann mest positivt med mina undersökningar under arbetets gång var att jag
fick bra respons från de fyra lärarna jag intervjuade samt att alla föräldrar var positiva
till min undersökning och gav sitt samtycke till sina barns deltagande.
5.3 Resultatdiskussion
En sammanfattning av de resultat jag fick fram i min undersökning om hur lärarna
upplever sitt arbete med läsinlärning/läsutveckling bland sina elever var att deras
inställning och upplevelser var förvånansvärt lika. För oavsett ålder och den metod de
arbetar med har alla fyra lärare samma syn på läsutveckling, det vill säga att man måste
arbeta efter lustens väg. Lärarna är överens om att metoden i sig inte är det viktigaste,
utan att de istället arbetar utifrån varje elevs behov och erfarenheter vid
läsinlärningen/läsutvecklingen. Detta poängterar läsforskarna Liberg, Smith och
Lundberg, de menar att elevens motivation och engagemang ökar om de får läsa om
37
sådant som ligger nära deras intressen och som de kan relatera till sig själva. Jag stötte
inte på några stora skillnader mellan lärarnas sätt att se på hur undervisningen bör vara,
för att bästa resultat med läsning ska uppnås för eleverna. Men en fundering dök upp
under arbetes gång, eftersom lärarnas svar var så lika funderar jag på om det är skolans
tankar de pratade om eller är det så att alla är av samma åsikt när det gäller
läsinlärning/läsutveckling.
Slutsatserna om hur eleverna upplever läsning samt sin läsinlärning/läsutveckling anser
jag mycket väl stämmer in på lärarnas mål med undervisningen det vill säga att eleverna
vill läsa och utveckla sin läsning mer. Jag vill poängtera att dessa svar endast är från tre
elever från respektive klass och att detta inte betyder att man generellt kan dra dessa
slutsatser, men det tycks vara så utifrån mitt resultat.
Dock finns det en elev som avvek i sina svar och åsikter om läsning. Han vill inte läsa
något. Vad det beror på kan jag bara spekulera om, men att de försöker komma tillrätta
med hans inställning till läsning är viktigt och bra.
Det som jag kommer att ta med mig som blivande lärare är att verkligen försöka se till
varje elevs läsutveckling. Att man inte låser sig vid någon metod, utan kan vara flexibel
utifrån elevens behov och att alltid försöka få eleverna till den så kallade ”lusten väg”,
där läsning leder till att eleverna vill läsa mer. Den vägen tror jag vi når genom att
arbeta mycket med hjälp av skönlitteraturen och kopplingar till elevernas egna
erfarenheter. Jag kommer att ta med mig vad samtliga läsforskare och författare menar;
jag som lärare ska få mina elever intresserade av läsning och där jag arbetar utifrån
elevens intressen och erfarenheter när det gäller läsinlärningen och läsutvecklingen. Jag
anser att om en elev har svårigheter med läsinlärningen beror det till största del på det
pedagogiska arbetssätt man använder sig av. Att läraren inte arbetar efter elevens
inlärningsvillkor eller erfarenheter, men denna åsikt är högst personlig.
5.3.1 Fortsatt forskning
Det finns mycket forskning om läsinlärning och läsutveckling vilket är mycket bra. Det
är viktigt att man fortsätter forska om barns läsinlärning och utveckling av läsandet.
Men det viktigaste är antagligen att lärarna ute på våra skolor läser och fortbildar sig
38
inom läsinlärning och läsutveckling. Tyvärr finns det alldeles för många elever ute i
skolverksamheten som inte kan läsa enligt de mål som finns för våra elever i de
respektive årskurserna. För trots all den forskning som finns om läsinlärning/
läsutveckling så är det ändå många elever ute i skolorna som inte behärskar läsningen
och detta är något som måste ändras. Men med ett fortsatt intresse för elevers
läsutveckling finns det bra möjligheter för elevernas utveckling av sin läsning.
39
Källförteckning
Allard Birgitta & Sundblad Bo (1981). LUS - en bok om läsutvecklig. Stockholm: Liber.
Cederberg Ann- Christin (2000). Barnintervjuer – vägledning vid utredningsarbete.
Falköping: Liber.
Dahlström Edmund (1975). Intervju- och enkätteknik. Stockholm: Natur och kultur.
Hoien Torleiv & Lundberg Ingvar (1990). Läsning och lässvårigheter. Stockholm:
Natur och kultur.
Kåreland Lena (2001). Mötet med barnboken. Uddevalla: Natur och kultur.
Liberg Caroline (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.
Liberg Caroline (2003). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur.
Linden Sara (1993). Stöd för barns inlärning. Malmö: Runarförlag AB.
Lundberg Ingvar (1984). Språk och läsning. Stockholm: Liber.
Lärarförbundet (2001). Läroplan för de obligatoriska skolväsendet, förskoleklass och
Fritidshemmet (Lpo 94). Solna: Tryckindustri informationen.
Malmgren Lars-Göran & Nilsson Jan (1993). Litteratur läsning som lek och allvar.
Lund: Studentlitteratur.
Myndigheten för skolutveckling (2004). Det leksamma allvaret – fyra
språkutvecklande miljöer. Kalmar: Liber.
Smith Frank (2002). Läsning. Kristianstad: Liber.
Stadler Ester (1998). Läs- och skriv inlärning. Lund: studentlitteratur.
40
Wagner Ulla (2004). Samtalet som grund- om den första skriv- och läsutvecklingen.
Stockholm: Bonnier.
Kursplanen för svenska i grundskolan,
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0304&infotyp=23&skolform
=11&id=3890&extraid=2087 051123
Referens litteratur
Johansson Bo & Svedner Per Olov (2001). Examens arbetet i lärarutbildningen,
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget.
41
Bilaga 1
Hej!
Mitt namn är Gabriella Olsson och jag läser till lärare på Lärarhögskolan i Malmö. Nu
ska jag skriva en C-uppsats som bland annat består i att undersöka elevers syn på
läsning men även också undersöka hur de ser på sin egen läsutveckling. Jag vill
intervjua barnen med hjälp av bandinspelning. Detta för att det underlättar för mig när
jag sammanställer svaren. Intervjubarnen kommer att vara helt anonyma detsamma
gäller skolan och ingen annan än jag kommer att ta del av svaren. Jag ber dock om
tillåtelse att intervjua ert barn med hjälp av bandspelare. Oavsett om ni godkänner
intervjun eller inte med ert barn, är jag tacksam om ni kan skriva underst och därefter
lämna tillbaka detta papper till klassläraren.
Tack på förhand!
Gabriella Olsson
Jag tillåter att mitt barn (elevens namn)…………… medverkar i en inspelad intervju.
Jag tillåter inte att mitt barn (elevens namn)………………medverkar i en inspelad
intervju.
Datum……………..
Underskrift…………………………
42
Bilaga 2
Intervju frågor till lärarna
1. Vad är det viktigaste i din undervisning när det gäller läsinlärning/läsutveckling?
2. Hur arbetar du på lektionerna med läsinlärning?
3. Använder du dig av någon speciell läsinlärningsmetod?
4. Hur arbetar du på lektionerna med individuell läsutveckling bland eleverna?
5. Hur stimulerar man elever till god individuell läsutveckling?
6. Vad kan du som lärare göra för att förebygga eventuella lässvårigheter bland
eleverna?
7. Hur upplever du att dina elever känner för läsning?
Intervju frågor till barnen
1. Är det kul att läsa, varför är det så ?
2. När läser du?
3. Vad läser du för något när du är hemma och i skolan?
4. Hur mycket läser du?
5. Varför ska man kunna läsa?
6. Vad lär du dig när du läser?
7. Vem bestämmer vad du ska läsa?
8. Vem var det som hjälpte dig att lära dig läsa?
9. Vad är det bästa med läsning?
43
