Läs‐ och språkförmåga bland elever – en sammanfattning av tre artiklar Social bakgrund har visat sig ha stor betydelse för elevers läsande i ett flertal studier. Social bakgrund är komplext att mäta då det består av många dimensioner exempelvis föräldrars utbildning, ekonomiska förhållanden och boende. Tre artiklar, som på olika sätt och i olika utsträckning behandlar social bakgrund, språklig kompetens och läsutveckling, kommer att presenteras här. De publicerades 2009 respektive 2010. Gemensamt för artiklarna är att de utgår från stora enkätundersökningar. Den ena artikeln, Direct and indirect effects of parents’ education on reading achievment amnong third graders in Sweden, av Eva Myrberg och Monica Rosén lyfter fram föräldrars utbildningsnivå som en viktig faktor för barnens möjligheter att utveckla kunskaper i läsning. Den andra, Young People’s Reading: The Importance of the home environment and family support, av Christina Clark och Lucy Hawkins, visar på hur de resurser som finns i hemmet varierar utifrån social tillhörighet, genus och etnicitet samt hur detta i sin tur påverkar elevers attityder till läsning samt läsvanor. Den tredje artikeln, Språklige minoriteters prestasjoner i naturfag og lesing i PISA 2000 och 2006 – en nordisk sammanlikning presenterar hur språkliga minoritetselever klarar läsuppgifter och naturorienterade uppgifter. Direct and indirect effects of parents’ education on reading achievment amnong third graders in Sweden, av Eva Myrberg och Monica Rosén Utgångspunkt Myrberg och Rosén hypotes är att förmågan att lära i skolan är beroende av elevens sociala klasstillhörighet och föräldrars utbildning. Hypotesen testas genom att studera hur föräldrars utbildning påverkar läsinlärning. Hur har forskarna gått tillväga? Myrberg och Roséns artikel är består av två studier dels PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) 2001 dels en lässtudie från 2001. I båda ingår frågor till föräldrarna. Cirka 10 600 elever i 9‐10‐årsåldern i 717 klasser och 292 skolor har deltagit. Antalet flickor och pojkar var ungefär lika många. Myrberg och Rosén skriver inget om vare sig kön eller etnicitet i denna artikel. Vilka resultat fann forskarna? Hypotesen bekräftas när forskarna analyserar sitt material. Föräldrars utbildning har direkt inverkan på antalet böcker i hemmet. Föräldrars utbildning har direkt påverkan på tidiga läsaktiviteter i hemmet med barnet och indirekt via böcker i hemmet. I figuren nedan syns även att böcker, tidiga läsaktiviteter och tidigt läsande har inverkan på läsutvecklingen under skolåren. Figur 1. Föräldrars utbildning och dess betydelse för läsutveckling Myrberg och Rosén menar även att föräldrars utbildning är en grund för förväntningar och strävan när det gäller barnens läsutveckling. Tidiga läsaktiviteter kan vara att läsa högt för barnet. Tidig läsning påverkar läsförmågan positivt i årskurs 3. Vad kan skolan göra? – en reflektion Elevers sociala bakgrund är för lärare svåra, för att inte säga omöjliga, att påverka. Lärare har dock även de stor påverkan på barns läsutveckling. Om föräldrars utbildning har stor betydelse behöver förskolan och skolan skapa miljöer som är kreativa för läsutveckling. Exempelvis bör det finnas böcker i klassrum och på skolan, förslagsvis i ett bibliotek. Förskolan kan stimulera till läsaktiviteter. Lärare kan läsa högt för eleverna. Young Peoplés Reading: The Importance of the home environment and family support av Christina Clark och Lucy Hawkins (2010) Utgångspunkt Christina Clark och Lucy Hawkins (2010) artikel Young Peoplés Reading: The Importance of the home environment and family support, beskriver de resurser som barn har i hemmet och som stödjer literacitet. Artikeln bygger på en enkätstudie och har inga teoretiska utgångspunkter utan är en redovisning av enkäten. Syftet med enkätstudien är även att undersöka hur literacitet påverkas av demografiska faktorer. I literacitet ingår: •
•
•
barns läsglädje barns attityder till läsning barns användning av text •
barns läsutveckling Hur har forskarna gått tillväga? 17 089 elever i åldern 8 till 16 år deltog i studien. Eleverna fick besvara en enkät online. Totalt medverkade 112 skolor i England, Nordirland, Scotland och Wales. Förutom enkätstudien hade forskarna möjlighet att relatera enkätstudien till 4503 elevers resultat för läsutveckling. Antalet flickor respektive pojkar som deltog i studien var ungefär lika många. Forskarna var intresserade av om etnicitet har någon betydelse för läsutveckling och eleverna kategoriserades efter ”Vit” , ”Mix”, ”Asiatisk” och ”Svart” utifrån elevernas svar på enkäten om etnisk tillhörighet. Vilka resultat fann forskarna? Några intressanta data från enkäten angående resurser i hemmet är att: •
•
•
85% av eleverna har en egen eller har tillgång till en mobiltelefon 77% av eleverna har en egen eller har tillgång till en dator 73% av eleverna har egna böcker Christina Clark och Lucy Hawkins menar att tillgång till resurser som ovan har betydelse för läsutveckling. Framförallt elever som kämpar med läsning har lägre tillgång till datorer, dagstidningar, veckotidningar och en egen arbetsplats än elever som ligger över genomsnittet i läsning. Det skulle kunna tolkas så, men inte med nödvändighet, att föräldrars socio‐ekonomiska status har betydelse för läsutveckling. Flickorna har procentuellt sett fler eller lättare tillgång till mobiler, datorer böcker, veckotidningar och ett eget skrivbord. Den mest markanta skillnaden mellan pojkar och flickor är att flickor har betydligt fler egna böcker. Elever med asiatisk bakgrund har fler egna böcker och tillgång till veckotidningar i högre grad än svarta. Enkäterna analyserades och olika information relaterades till varandra. Framförallt fann forskarna att föräldrars uppmuntran och egna läsande samt samtal mellan föräldrar och barn om läsning var positivt för barnens förhållande till läsning. Barnen gillade att läsa, läste regelbundet och hade en positiv attityd till läsning. Dessutom menade barnen att god läsförmåga är viktigt för att lyckas i livet. Figur 2. Föräldrars påverkan på barns läsning. Förutom att barnet utvecklar ett läsbeteende medför även föräldraaktiviteterna att barnets läsförmåga ökar. Christina Clark och Lucy Hawkins menar även att uppmuntran, samtal och föräldrars läsande har mycket stor betydelse för att barnet ska befinna sig över förväntat resultat för åldern när det gäller läsförmåga. Figur 3. Föräldrafaktorer som påverkar barnens läsförmåga. Värt att notera är att det inte finns någon skillnad i hur ofta barnen pratade med föräldrarna om det lästa hemma utifrån socio‐ekonomisk bakgrund. Men det är stor skillnad mellan olika etniska grupperingar. I gruppen ”Mix”, ”Asiatiska”, och ”Svarta” talar föräldrarna oftare med barnen om vad barnen läser jämfört med gruppen ”Vita”. Vad kan skolan göra? – en reflektion Ett viktigt resultat är att barn som pratar med sina föräldrar om det de läser i mycket större utsträckning än de som inte pratar om sin läsning med föräldrarna tycker att läsning är roligt. I skolan borde samtal om läsande förekomma i större utsträckning för att gynna fler barns läsutveckling. Lärares läsning borde synliggöras och lustfyllda kreativa läsaktiviteter finnas med i det dagliga skolarbetet. Språklige minoriteters prestasjoner i naturfag og lesing i PISA 2000 og 2006 – en nordisk sammanlikning av Rita Hvistendahl och Astrid Roe (2010) Utgångspunkt Rita Hvistendahl och Astrid Roe (2010) artikel presenterar och diskuterar resultat för språkliga minoriteter i Norden i PISA 2000 og 2006. Syftet är att undersöka hur språk påverkar förmågan att besvara naturkunskaps‐ och läsuppgifter. I artikeln jämförs flickor och pojkars resultat samt elever från den språkliga majoriteten och elever från språkliga minoriteter. Majoritetsspråkselever är elever med svenska, danska, norska, isländska och finska som sitt första språk. Med minoritetselever avses elever vilkas båda föräldrar är födda utomlands. Denna grupp delas in i elever som är födda utomlands och elever som är födda i Norden. Sverige har störst antal elever med två utlandsfödda föräldrar av de nordiska länderna. En svag ökning har skett sedan 2000 fram till 2006 i så väl Sverige som övriga nordiska länder. Läsning definieras i PISA som •
•
en baskunskap för att kunna tillägna sig information och kunskap från skrivna texter att eleven kan reflektera över det hon/han har läst. Läsproven mäter inte specifikt läshastighet och förmåga att avkoda utan hur eleven förstår, tolkar och reflekterar över olika texter som berättande, beskrivande och argumenterande texter. Även förmågan att läsa olika typer av diagram och tabeller mäts. Hur gick forskarna tillväga? Rita Hvistendahl och Astrid Roe har jämfört resultaten i läsning och naturorienterade uppgifter från PISA 2000 och PISA 2006. PISA‐studien mäter 15‐åringars kompetens i läsning, matematik och naturkunskap vart tredje år. 2006 var fokus på naturorienterade ämnen och 2000 på läsning. 2006 fanns även frågor som gällde elevens motivation och strategier för lärande i naturkunskap vilket inte fanns med 2000. De har även studerat elevernas intresse för naturorienterade ämnen och hur det påverkar förmågan att svara på uppgifterna. Vilka resultat fann forskarna? •
•
•
•
•
•
•
•
•
Genomgående i PISA presterar elever från språkliga minoriteter i Norden sämre än övriga elever i såväl läsning som naturorienterade uppgifter. Det gäller både 2000 och 2006. Flickor som tillhör majoritetsbefolkningen presterar bäst. Elever som har högt resultat i läsning har även högt resultat i naturkunskapsuppgifterna. Detta beror på att naturkunskapsuppgifterna inleder med en lästext som är nödvändig att förstå och lösa uppgiften. Dessutom är i stort sett samtliga uppgifter i PISA‐studien byggda på literacy‐definitionen att eleven ska kunna reflektera över problemställningar mer än att enbart ha kunskaper i ämnet. Minoritetseleverna har större intresse för och är mer motiverade att läsa naturorienterade ämnen än majoritetseleverna men de presterar sämre i naturorienterade uppgifter Minoritetsflickor presterar bättre än minoritetspojkar i läsning. Minoritetsflickor visar störst intresse av naturorienterade ämnen men de presterar i stort sett lägre än alla andra elever. I Norge och Island presterar de dock bättre än minoritetspojkarna i samma land. Naturorienterade uppgifter som upplevs som enkla av majoritetseleverna klarar flera av minoritetseleverna. En större procentandel minoritetselever än majoritetselever svarar inte alls på vissa uppgifter. Intressant är att vid flervalsuppgifter där man ska kryssa för ett alternativ så är det endast 1% som lämnar blankt oavsett språklig bakgrund. Att gissa är ju fullt möjligt på sådana uppgifter. Vad kan skolan göra? – en reflektion Tidigare forskning visar att uppgifter i naturorienterade ämnen till stor del handlar om elevens förmåga att förstå texter och inte att utföra praktiska uppgifter. Hvisendahl och Roe menar att det beror på att uppgifterna kräver god läsförmåga och kompetens i skolspråket avseende naturorienterade ämnen. Det innebär att eleverna behöver kunskap om och erfarenhet av att arbeta med naturorienterade texter i skolan. De behöver också arbeta med begrepp på såväl svenska som modersmålet för att förstå och kunna använda begreppen. Ett sätt att arbeta med detta i skolan är en systematisk integrering av språkligt arbete i naturorienterade ämnen så att eleverna får syn på de språkliga uttryck och mönster som är utmärkande för respektive ämne.
