Laborationskompendium
Medicinsk mikrobiologi, 7,5hp
Labhandledare:
Ann Erlandsson
Fakulteten för Teknik- & Naturvetenskap
Avdelningen för Kemi och Biomedicinska ämnen
Karlstads Universitet
INNEHÅLLSFÖRTECKNING:
SKYDDSFÖRESKRIFTER ............................................................................................................. 3
STERILTEKNIK.............................................................................................................................. 4
Utstryksteknik ................................................................................................................................... 4
Renkulturer av bakterier .................................................................................................................. 4
ODLINGSMEDIER FÖR BAKTERIER ........................................................................................ 5
Allmänna medier ...................................................................................................................................... 5
Selektiva medier........................................................................................................................................ 5
Diagnostiska eller differentierande medier ............................................................................................ 5
Medier med flera funktioner ................................................................................................................... 5
Antibiotika ........................................................................................................................................ 6
Gramfärgning................................................................................................................................... 7
Metodbeskrivningar ......................................................................................................................... 8
Metodbeskrivning - Utstryksteknik på agarplatta ...................................................................... 8
Metodbeskrivning - Resistensbestämning ..................................................................................... 9
Metodbeskrivning - Gramfärgning .................................................................................................. 10
LABORATION, MIKROBIOLOGI .............................................................................................. 11
Dag 1. ....................................................................................................................................................... 11
Dag 2. ....................................................................................................................................................... 12
2
SKYDDSFÖRESKRIFTER
Allmänna skyddsföreskrifter vid kurs laborationer med levande mikroorganismer vid Institutionen
för kemi.
1. Laboratorierocken ska skydda privata kläder från kontakt med infekterat
material och ska därför vara helt knäppt och helt skydda ärmarna.
Laboratorierocken ska förvaras skild från privata kläder. Ta av er ringar och
klockor när ni arbetar med levande mikroorganismer.
2. Tänk på att smitta kan överföras; via aerosolbildning när man t ex öppnar
odlingsflaskor, tar av gummiproppar, samt vid oaktsamhet när man ”kastar”
plattor och packar sopsäckar. Var försiktiga.
3. Tänk på att smitta kan överföras vid slamning av kulturer t.ex. vid
resistensbestämning och objektglas agglutinationer. Var försiktiga.
4. Använda objektglas och pasteurpipetter ska kastas i speciella plastbyttor;
märks riskavfall. Plattor, platinöser och andra engångsutensilier som kommit
i kontakt med infektiöst material kastas direkt i riskavfall.
5. Vid spill av infekterat material, häll först på desinfektionsmedel, låt stå
angiven tid och torka sedan av.
6. Torka av arbetsytan med desinfektionsmedel efter varje avslutat arbetspass.
7. Händer bör ej komma i kontakt med infekterat material.
8. Tvätta händerna noga (tvål och vatten) varje gång ni lämnar lokalen samt om
ni kommit i kontakt med infektiöst ämne. Använd även handdesinfektion (alt
70 % etanol).
9. Ät och drick inte på laboratoriet!
3
STERILTEKNIK
Sterilteknik är en teknik som används inom många discipliner. Begreppet steril
avser total avsaknad av levande organismer. Vid substratberedning till
bakteriologisk odling är steriltekniken helt avgörande. När man arbetar med
bakteriologiska prov är det viktigt att jobba så rent som möjligt. Man får inte
från egen normalflora eller förorenade utensilier tillföra någon bakterie som
sedan tillskrivs provet. Det är också viktigt för att skydda sig själv. Vid arbete
med vissa bakterier bör man p.g.a. smittrisken arbeta i dragskåp. Dessa
bakterier kommer ej att ingå i kommande laborationer.
UTSTRYKSTEKNIK
Olika utstrykstekniker används beroende på vilket krav på renhet som ställs.
Nedan redogörs för den teknik som används rutinmässigt på kliniska
laboratorier. Vi arbetar på våra ordinarie labbänkar (om inte annat anges i
manualen). Man kan använda sig av en platinaögla (platinös) som kan brännas
av eller engångsöglor av plast. Det som används mest på medicinskt
mikrobiologiska laboratorier är plastöglor. Observera att plastöglan tas ur
förpackningen först när den ska användas, att man aldrig lägger tillbaka en
plastögla som tagits ur förpackningen och att man inte lägger en använd ögla på
en arbetsyta - den slängs direkt i därför avsedda avfallskärl!
RENKULTURER AV BAKTERIER
Eftersom det finns så mycket bakterier i oss, på oss och runt oss är det viktigt
att arbeta så sterilt som möjligt för att inte kontaminera provet. Det är också
viktigt att kunna arbeta rent eftersom man, för att kunna typa bakterier, måste
ha rena bakteriekulturer. Dessa sk renkulturer ska härstamma från en enda
bakterietyp. Man vill alltså att en enda bakterieart (stam) skall växa på plattan
och inte flera olika. För att vara säker på att man får en renkultur måste
bakterier alltid tas från enstaka kolonier på en platta. En enstaka koloni bildas
från en enda bakterie som sedan delar sig exponentiellt och ger upphov till flera
miljoner bakterier och man får, efter inkubation, en synlig koloni av bakterier.
Det viktigaste trots allt är att det som växer på plattan dagen efter härrör från
ursprungsprovet och inte från laboratoriebänken, laborantens tumme eller
något annat.
Om man dagen efter ska ha möjlighet att se om man lyckats med att få en
renkultur får man inte ta för mycket material eftersom man då får en
konfluerande växt och kan inte med ögat urskilja enstaka kolonier och de kan
då inte heller plockas vidare för typning. Vid renodling av en bakterieart som
växer med små kolonier (t.ex. streptokocker) tar man en hel koloni och stryker
ut på en ny platta. Vid renodling av en bakterieart som växer med större
kolonier (t.ex. koli) räcker det med att man doppar plastöglan i en koloni och
stryker ut. Utstrykstekniken går ut på att, oavsett om man använder
platinaögla eller plastögla, få fram enstaka kolonier.
4
ODLINGSMEDIER FÖR BAKTERIER
Olika bakterier har olika krav på näringslösningar samt olika förmåga att växa
vid tillsatts av olika kemikalier alternativt under extrema koncentrationer av
t.ex. H+ eller extrem jonstyrka. En del bakterier kräver dessutom en speciell
miljö omkring sig t.ex. aerob miljö (syrerik), CO2 rik miljö eller anaerob miljö
(helt utan syre). De har dessutom olika tolerans när det gäller uttorkning. Sätt
in en bytta med avjonat vatten i termostaten när ni inkuberar över natt. Byt varje
dag. Speciella boxar finns om ni behöver CO2 rik miljö eller anaerob miljö.
Allmänna medier
Allmänna medier är näringsrika medier varpå de allra flesta bakteriearter växer.
De används när man misstänker en bakteriellt orsakad infektion t.ex. en sepsis
och man vill få den aktuella bakterien att växa fram oavsett vad den är för art.
De är dock inte så allmänna att samtliga bakteriearter växer, så vid vissa
frågeställningar måste man använda speciella medier.
Selektiva medier
Dessa medier innehåller ämnen som är toxiska för de flesta arter (ex
gentianaviolett), alternativt koncentrationer av vanliga ämnen som är toxiska för
vissa bakterier men inte för andra (ex 10 % NaCl-lösning). Selektiva medier kan
även vara näringsfattiga och på så sätt selektera bakterier som inte är så
näringskrävande. De gynnar sålunda vissa bakteriearter men missgynnar
andra. Medierna används när man vill selektera fram och få bara en viss
bakterieart att växa.
Diagnostiska eller differentierande medier
Dessa medier innehåller ämnen som vissa bakterier kan använda i sin
ämnesomsättning medan andra är oförmögna till det. Vid ett eventuellt
nyttjande av ämnet (ex laktos) bildas det vid ämnesomsättningen nya produkter
(ex mjölksyra) vilka kan påvisas. Om t.ex. produkterna är sura eller basiska ger
de ett färgomslag i mediet om detta även innehåller en pH-indikator.
Medier med flera funktioner
Många medier har en dubbel funktion. Ett exempel är streptplattan som
selekterar växt av streptokocker och innehåller blod vilket gör att man kan se
vilken typ av hemolysin streptokockerna producerar eftersom vissa ger en
ofullständig hemolys (grön uppklarning) och andra en fullständig (gul
uppklarning).
5
Fasta medier och agarplattor
Används för att anrika de bakteriearter som finns i det prov som skickas till lab.
Dessa kan vara allmänna, selektiva eller diagnostiska, allt beroende på
frågeställningen:
­ Blodagarplatta
Innehåller blod och är ett rikt medium varpå det mesta växer dock ej t ex
Hemofilus influenzae, Neisseria gonorrhoeae och Neisseria meningitidis.
­ Streptplatta (Dubbelskiktad blodplatta)
Består av två skikt. Det övre skiktet innehåller streptomycin som hämmar de
flesta bakterier utom streptokocker. Det innehåller även blod som
streptokockerna hemolyserar varför det blir en zon runt varje bakteriekoloni.
För att man ska se hemolysen tydligt är skiktet tunt. Det undre skiktets
funktion är att skydda plattan mot uttorkning som annars lätt skulle kunna
inträffa p.g.a. det tunt gjutna överskiktet. Observera att Stafylokocken inte
växer alt. växer dåligt på den här plattan. Hemolys se ”Medier med flera
funktioner”.
­ Resistensplatta (Medium A)
Mediet används för att odla bakterier och testa deras känslighet för olika
antibiotika. Mediet är näringsrikt eftersom man vill att så många sorters
bakterier som möjligt skall kunna växa på det. Medierna är ofta anpassade
till vissa antibiotikalappar (eg måste man köpa allt från en firma). Vissa
bakteriearter kräver speciellt medium. Det medium som finns till förfogande
på den här laborationen är ISOSENSITEST medium A.
­ Blåplattan innehåller laktos vilket bryts ned av t.ex. E.Coli och ger sura
nedbrytningsprodukter (tex mjölksyra) som sänker pH, då plattan även
innehåller en pH-indikator sker det ett färgomslag till gult runt
bakteriekolonierna.
­ Chokladagar (hematinplatta)
Innehåller blod som upphettats och serum. Det är rikt medium som det
mesta växer på.
Antibiotika
Antibiotika används ofta som enda behandling mot bakteriella infektioner. För
att testa bakteriestammens känslighet mot olika antibiotika använs
antibiotikaindränkta lappar med en definierad koncentration. De lappar vi
använder till känslighetsprövning på våra laborationer är Penicillin V, Ampicillin
och Erytromycin. Tänk på att zonstorleken är påverkad av bakterietätheten! Följ
anvisningarna för resistensbestämning!
Antibiotika kan även användas för diagnostik av bakterier. Bacitracin
(zon›16 mm – Streptokocker gr A), novobiocin (‹16 mm – S. Saprofyticus),
optochin (›12 mm – pneumokock) och oleandomycin (inhiberar växt av de
bakterier som normalt förekommer i svalg utom H. Influenzae) är sådana
exempel. Bacitracin är den diagnostiska antibiotika som används i denna
laboration. Bacitracin läggs på streptplattan.
6
GRAMFÄRGNING
Denna färgningsmetod utgör basen för en indelning av bakterier i två
huvudgrupper som skiljer sig med avseende på cellväggens uppbyggnad.
Metoden har fått sitt namn efter den danske bakteriologen Christian Gram
som 1884 upptäckte den av en slump. Han skulle utarbeta en
färgningsmetod för humana vävnader och behandlade vävnadssnitt med
gentianaviolett och därefter en jod-kaliumjodid-lösning (Lugols lösning).
När han sedan behandlade med etanol avfärgades snitten. Emellertid
innehöll några av dem också bakterier och Gram fann att dessa behöll
färgen vid etanol-behandling. Senare fann han att det också förekom
bakterier som avfärgades av etanol. Dessa började kallas Gram-negativa till
skillnad från de bakterier som behöll färgen och kallades Gram-positiva.
Hur denna skillnad i färgningsreaktion uppkommer är inte helt klart men
den orsakas av den grundläggande skillnaden i struktur mellan Grampositiva och Gram-negativa bakteriers cellväggar. Ett färg- (oftast
kristallviolett) jodkomplex bildas inne i bakteriernas cellvägg och kan
extraheras från Gramnegativa bakterier med organiska lösningsmedel
(oftast alkohol eller alkohol-aceton lösning). Gram-positiva bakteriers
peptidoglycanrika cellväggar dehydratiseras vid behandling med dessa
lösningsmedel. Detta får cellväggens porer att sluta sig och gör att färgjodkomplexet ej kan lösas ut utan stannar kvar och den Gram-positiva
bakterien färgas därmed blå av kristallviolett-jodkomplexet. Gramfärgning
inkluderar numera även en kontrastfärgning med rött, t.ex. karbolfuksin
eller safranin, efter alkoholbehandlingen. De Gram-negativa bakterierna blir
då röda av kontrastfärgen till skillnad från de blå Gram-positiva.
Kocker i hopar, kedjor och par.
Feta, stora, smala, små eller kockoida stavar.
7
METODBESKRIVNINGAR
Metodbeskrivning - Utstryksteknik på agarplatta
1. Plattan som ska användas läggs på bordet med locket nedåt. Ta plastöglan
direkt ifrån förpackningen, utan mellanlandning på bänken eller någon
annanstans, och håll den i höger hand.
2. Plattan med bakteriekulturen, som också ligger på locket, fattas på sidorna
med vänstra handens fingrar, lyfts av och vänds med agarytan uppåt. Tag med
öglan upp litet bakteriemassa och lägg tillbaka plattan i locket.
3. Den oanvända upp- och nedvända plattan fattas med vänstra handens
fingrar. Stryk med öglan enligt mönstret nedan. De sista strykningarna bör ge
kolonier uppkomna från enstaka celler. Har man ett patientprov (bomullspinne)
odlas primärstryket med bomullspinnen och sekundär och tertiärstryk med
plastögla.
Bacitracin, oleandomycin lapp
Sekundärstryk;
plastögla (samma)
Primärstryk;
bomullspinne vid prov från t ex svalg
platsögla vi odling för renkultur
Tertiärstryk; plastögla (samma)
4. Plattan vänds upp och ned och sätts tillbaka på locket. Plastöglan kastas i
riskavfall.
5. Plattan inkuberas i lämplig miljö. Anaerob miljö i ”anaerobbox”; tillsätt 10 ml
dest. vatten i en särskild påse (se bifogad bruksanvisning), CO2 - rik miljö i
”anaerobbox”; fyll en agarplatta med dest. vatten och tänd ett stearinljus, tillslut
locket. Ställ boxarna i 37oC inkubator. Aerob miljö Inkubera direkt i inkubatorn,
sätt en mugg med avjoniserat vatten för att öka luftfuktigheten i inkubatorn. I
denhär laborationen inkuberas alla plattor i aerob miljö.
8
Metodbeskrivning - Resistensbestämning
Resistensbestämning utförs på bakteriella isolat för att bestämma vilket
antibiotika som är effektivt mot den stam som har orsakat infektionen.
Resistensmönster är i vissa fall även av diagnostiskt intresse (se ovan).
Material:
Resistensplatta, blå ögla, bomullspinnar, sterila rör med steril PBS (fosfat
buffrad salin, motsvarar fysiologisk saltlösning), antibiotikatestlappar och
venflon-nål.
Metod för Gram+ kocker
En blå ögla doppas i 10 bakteriekolonier. Den uppsamlade bakteriemassan
suspenderas noga i 1 ml PBS. Från suspensionen överförs en fylld blå ögla till
ett nytt rör med 1 ml PBS, suspendera noga och kasta öglan (se Fig 1).
Figur 1
Gram+ kocker
Sätt i bomullspinne och
stryk ut enl Fig 2
Kasta
Sätt i en steril bomullspinne och stryk ut på resistensplattan genom att först
stryka ut ett kryss över hela plattan och sedan sprida ut bakterierna genom att
”måla” med bomullspinnen jämnt över hela plattan (se Figur 2). Rotera pinnen
samtidigt. Sätt till sist, med hjälp av en venflon-nål, på en antibiotikalapp av
varje sort på plattan. Fördela lapparna jämt över plattan (se Figur 3).
Antibiotika lappar som används i är Ampicillin, PcV, Erytromycin,
Figur 2 a
Figur 2 b
Figur 3
Man vill ha en så jämn bakterieväxt som möjligt på hela plattan. Det är också
viktigt att man får en lagom tät växt av bakterier. Lagom i det här fallet är en
knappt konfluerande växt eller en nästan heltäckande matta av bakterier. Tänk
på att det är en koncentrationsgradient som bildas runt den
antibiotikaindränkta lappen. Denna koncentrationsgradient kommer att vara
lika från platta till platta (om man följer de anvisningar som finns från
tillverkarna av dessa antibiotikalappar). Förutsatt att man har en konstant
mängd bakterier (knappt konfluerande växt) kan man med zonens storlek
avgöra vid vilken koncentration av respektive antibiotika man har en
bakterieavdödande effekt.
9
Metodbeskrivning - Gramfärgning
Material:
Kristallviolett i droppflaska, Lugols lösning i droppflaska, Aceton-alkohol i
droppflaska Saffraninlösning i droppflaska.
NaCl 0,9 %, blå ögla, objektglas, tidtagarur, brännare
Hushålla med lösningarna. Blanda flaskorna innan användning. Akta
händer, kläder och bänkar. Torka ur diskhon ordentligt efteråt. Om
nödvändigt använd lite av aceton-alkohol lösningen för att få bort färgen.
1. Placera med hjälp av den blå öglan en liten droppe fysikalisk
koksaltlösning (för varje koloni som ska infärgas) på ett objektglas.
Objektglaset kan delas in i flera fält. Märk med blyerts!
2. Ta lite bakteriemassa från en koloni med en ögla (den mängd ni tagit
ska nätt och jämt bli synlig på glaset) och lägg bredvid droppen. Rör
sedan ihop bakterien och koksaltdroppen. Dropparna ska inte bli
synligt grumliga.
3. Lufttorka preparatet och fixera preparatet genom att försiktigt föra
objektglaset, med bakteriesidan uppåt genom en brännares låga. (OBS:
kokta bakterier ändrar form)
4. Täck bakterierna med kristallviolett och låt verka i 1 minut.
5. Skölj försiktigt bort färgen med Lugols lösning.
6. Täck bakterierna med mera Lugols lösning och låt verka i 1 minut. Häll
av lösningen.
7. Avfärga i aceton-alkohol tills ingen blå färg längre löser sig. Det kan ta
ca 20-60 sekunder.
8. Skölj försiktigt i vatten i ca 5 sekunder.
9. Täck bakterierna med saffranin. Låt verka i 1 minut.
10. Skölj försiktigt i vatten i ca 5 sekunder. Låt lufttorka.
11. Undersök i mikroskop. Använd 100* lins och immersionsolja. Tvätta av
mikroskopen med xylen och rispapper efter användning.
Grampositiva bakterier förblir blåvioletta och gramnegativa blir rosa till röda.
10
LABORATION, MIKROBIOLOGI
Målen för den laborativa arbetsuppgiften är att:
- ge kunskap om var bakterier finns och hur de kan odlas
- öka förståelsen för kraven på renhet vid mikrobiologiskt arbete och annat sjukvårdsarbete
- ge förståelse för mikrobiologisk metodik.
Dag 1.
Material och utförande:
5 st. blodagarplattor, 1 streptplatta, 1 chokladagarplatta, 1 resistensplatta, 1
blåplatta, 1 blodplatta med en renkultur av en apatogen (ej
sjukdomsframkallande) bakterie, tejp, plastöglor, provtagningspinnar för svalg
och näsa, bacitracin, antibiotikalappar.
Ni laborerar i grupper om tre.
För utförande se under rubrikerna; Utstryksteknik på agarplatta,
Resistensbestämning, Utförande Gramfärgning
Märk plattorna i botten med respektive nummer och inkubera dem över natt i
37o C i termostat. Plattorna ska stå vända med locken nedåt.
Behandla de fem blodagarplattorna på följande sätt:
Platta nr 1: Tag av locket och låt plattan stå öppen på bänken i 15 - 120 min.
Sätt därefter på locket igen. Gör upp med dina klasskamrater så du fördelar tid
och plats lite olika.
Platta nr 2: Spotta lite på ena halvan av agarytan och lägg ett hårstrå på den
andra.
Platta nr 3: Dela in botten av plattan i fyra kvadranter med en märkpenna. De
fyra kvadranterna berörs med tejp som först tryckts mot olika provytor. (t.ex
labbänk, toa, undersida skor, handfat, smycke, golv, blomjord etc.).
Platta nr 4: Dela in plattan i tre delar. Tryck tummen mot den ena delen. Tvätta
sedan händerna som vanligt och tryck därefter tummen mot den andra delen.
Tvätta till sist händerna omsorgsfullt med tvål och vatten och använd därefter
handsprit (alt 70% etanol) som får lufttorka. Sedan spriten torkat bort trycker
du tummen mot den sista tredjedelen.
Platta nr 5: Tvätta händerna omsorgsfullt med tvål och vatten Tryck fingrarna
(alla) på plattan.
11
Streptplatta: Ta med en provtagningspinne prov från munhålan och svalget.
Gör ett utstryk. Använd bomullspinnen till primärutstryket (stryk tätt och snurra pinnen så att alla dess sidor kommer i kontakt med plattan) och ta sedan
en blå ögla till sekundär och tertiärstryket. Lägg en bacitracin lapp så att den
finns i både primärutstryket och sekundärutstryket. Se sid 8.
Chokladagar: Ta med en provtagningspinne prov från munhålan och svalget.
Gör ett utstryk. Använd bomullspinnen till primärutstryket (stryk tätt och snurra pinnen så att alla dess sidor kommer i kontakt med plattan) och ta sedan
en blå ögla till sekundär och tertiärstryket. Lägg en oleandomycin lapp så att
den finns i både primärutstryket och sekundärutstryket Se sid 8.
Blåplatta: Ta prover med tejp från diverse platser i toaletten.
Resistensplatta: Gör en resistenbestämning enligt metodbeskrivning se sid 9.
Dag 2.
Material:
utrustning för Gramfärgning, ljusmikroskop med immersionslins, gårdagens
utodlingar
Utförande:
1. Studera de inkuberade plattorna. Se frågorna 1-6 under examination.
2. Välj sex bakterier som du vill studera och gramfärga enligt metodbeskrivning
s 11. Dela upp objektglaset (se bild nedan) i 6 delar:
märk glaset
med namn
bakteriekoloni 1
bakteriekoloni 2
osv
(matt del)
3. Studera de Gramfärgade bakterierna i mikroskop vid 100 gångers förstoring.
Se fråga 7.
12
4. Läs av resistensbestämningen och kontrollera med hjälp av tabellen om
stammen är känslig för det givna antibiotikat. Se fråga 8.
Antibiotika
Penicillin V
Ampicillin
Erytromycin
Staf. epidermidis och
andra koagulasnegativa
stafylocoker
S
I
R
31-34
35
30
mm
31-34
35
30
mm
10-22
23
17
mm
S = Sensitiv
I = Intermediär
R = Resistent
Examination
je grupp besvarar följande ”lab kopplade” frågor (olika frågor är relevanta för
olika plattor) som examineras muntligt vid gemensam genomgång.
1. Växer det bakterier? Ungefär hur många kolonier? Fåtal, måttligt, rikligt,
överväxt!?
2. Är det flera olika sorter? Jämför koloniernas utseende, storlek och färg. Hur
ser dessa ut (morfologi)?
3. Är plattan allmän/diagnostisk/selektiv?
4. Har du lyckats med utstryken? Kan enskilda kolonier ses i tertiärutstryk?
5. I vilka prov har du funnit normalflora?
6. Hur fungerade handtvätten? Tvättades normalfloran bort? Hade
desinfektionsmedlet någon effekt?
7. Vilken form och gramfärg har bakterierna du valt att göra preparat på? Fann
du flera sorter?
8. Hur fungerade resistensbestämningen? Vilket antibiotika skulle du ordinera
till en patient med denna bakterie? Motivera!
Följande frågor som har att göra med vilka olika patogena bakterier som kan
förekomma i olika patientprov examineras muntligt vid gemensam genomgång.
1. Vid misstanke om sepsis tar man vanligen ett blodprov, vilka bakterier är
vanligt förekommande här?
2. Vid misstanke om meningit tar man vanligen ett liqvorprov, vilka
bakterier är vanligt förekommande här?
3. Då man konstaterat en lunginflammation (pneumoni) tar man tex ett
sputum prov på patienten och odlar från detta, vilka bakterier är vanligt
förekommande här?
4. Vilka bakterier är vanligt förekommande vid infektion i svalg (nämn 2)?
13
5.
6.
7.
8.
9.
Vilken bakterie är vanlig vid både otit och sinuit?
Nämn 2 bakterier som är vanliga vid sår infektioner?
Vlken är den vanligaste bakterien vid urinvägsinfektion (UVI)?
Nämn 4 stycken bakterier som är tänkbara patogener i prov från faeces.
Nämn 3 stycken bakterier som är tänkbara patogener i prov från uretra,
cervix och rektum (dessa är alla tre mycket svårodlade).
14
