VERKSAMHETSPLAN FÖR
SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR
Läsåret 2016-2017
Saltsjö-Duvnäs förskolors verksamhetsplan 2016/17
Organisation
Saltsjö–Duvnäs förskolor består av Långsjöns förskola med fem avdelningar och Saltängens
förskola med sex avdelningar uppdelat på två hus, Skeppet och Oceanen. Vi har en årsplan
där vi lägger in vår verksamhet under året.
Förskolorna leds av förskolechef Lisa Dessle.
Vi har en ledningsgrupp bestående av två arbetslagsledare, Elizabeth Westberg och Jeanette
Ljungman som gemensamt med Lisa Dessle arbetar med förskolans organisatoriska och
praktiska frågor.
Vi har även en utvecklingsgrupp där Lisa Dessle, Anette Lindberg, Jenny Sörman Kullnes och
Petra Kraus ingår. Utvecklingsgruppen arbetar med att utveckla förskolans pedagogiska
verksamhet.
Inom organisationen finns det olika arbetsgrupper.







Pedagogiska grupper för förskollärare.
Arbetsplatsträffar, APT med olika innehåll.
Reflektionsmöten där pedagoger reflekterar och planerar sitt arbete på avdelningen.
Arbetsmiljögrupp på varje förskola.
Föräldraråd.
Nätverk – samarbete med Stockholms universitet.
Hösten 2016 har vi ett samarbete med Stockholms universitet där professor Hillevi
Lenz Taguchi och Tove Gerholm bedriver ett forskningsprojekt på flera förskolor i
Nacka kommun.
Styrdokument
Vår värdegrund och vision styrs av Läroplanen för förskolan, (Lpfö 98 rev 2016), Plan för
diskriminering och kränkande behandling, Barnkonventionen samt Nacka kommuns
utbildningspolitiska strategi. Varje avdelning har en egen arbetsplan som revideras varje år.
Vision och verksamhetsidé
På Saltsjö-Duvnäs förskolor ses barn som resursrika med förmågor och möjligheter med kraft
och lust att lära. Vi ser att kunskap om världen är något som vi människor skapar gemensamt i
vår kommunikation med varandra. Pedagogerna intar ett inlyssnande förhållningssätt och låter
sig på så sätt inspireras av barnens frågor och hypoteser. Därmed blir pedagogerna
medforskare till barnens kunskapsprocesser. Leken är en viktig källa till ett lustfyllt lärande.
En viktig grund för hela vårt arbete är vår syn på det kooperativa lärandet likväl som det
individuella lärandet.
Under barnens förskoletid vill vi att de upplever samhörighet, glädje, nyfikenhet och trygghet.
Vi bemöter varje enskilt barn med familj varje dag.
På Saltsjö-Duvnäs förskolor får varje barn möjlighet till att vistas i en vacker utemiljö. Vi har
både skog, naturreservat, sjö och hav i vår närmiljö som vi tar tillvara i vår verksamhet.
När barnen avslutat sin förskoletid på Saltsjö-Duvnäs förskolor vill vi att barnen ska vara
trygga och ha god självkänsla. De ska vara empatiska, värna om och respektera varandra och
vår miljö, samt inse sin egen betydelse i gruppen.
Vår värdegrund
Med ett inlyssnande förhållningssätt skapar vi en gemensam kultur. Med glädje välkomnar
vi barn och vuxna med respekt för varandras olikheter. Tillsammans vill vi skapa en trygg
och lärorik förskoletid fylld med upplevelser. Vi bemöter varje enskilt barn utifrån dess egna
förutsättningar och behov.
Teori
På Saltsjö-Duvnäs förskolor arbetar vi efter en konstruktionistisk teori 1 vilket innebär att
kunskap, människor, miljö och samhälle ständigt är föränderligt. Vi arbetar efter Läroplan för
förskolan och utgår efter dess strävansmål. Vi ser ett barn som är fullt av frågor, som vill
förstå och som aktivt skapar sin egen kunskap. Vi vet inte alltid exakt när och hur kunskap
uppstår i barnet. Vägen till målet är minst lika viktig. Kunskap konstrueras i reella
upplevelser, utforskande och reflektion. Vi uttrycker det med att lärandet är rhizomatiskt, det
går i oförutsägbara banor och kan uppstå i alla slags förbindelser som upprättas i vår
verksamhet. Genom att anta ett gemensamt utforskande och inlyssnande arbetssätt tar vi
tillvara varje barns olika sätt att tänka och göra.
1
Skolverket, Anna Palmer, 2012 s. 21
Värdegrund och uppdrag
”Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna
och andras rättigheter ska lyftas fram och synliggöras i verksamheten. Barn tillägnar sig
etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser. Vuxnas förhållningssätt
påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett
demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder.
Att hävda grundläggande värden kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga
verksamheten. Verksamheten ska bedrivas i demokratiska former och därigenom lägga
grunden till ett växande ansvar och intresse hos barnen för att de på sikt aktivt ska delta i
samhällslivet.”
Lpfö 98 rev 2016. s. 4
Utveckling och lärande
”Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själv och sin omvärld.
Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska
verksamheten. Den ska utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet
av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet.”
Lpfö 98 rev 2016 s. 9
IKT (Informations- och KommunikationsTeknik) ska användas som ett lustfyllt verktyg
utifrån Läroplanens mål. Olika mål kan uppnås beroende på vilka digitala aktiviteter vi
använder. Vi väljer därför appar och aktiviteter utifrån läroplanen. Det finns en handlingsplan
för användandet av lärplattorna i förskolan och denna utvärderas kontinuerligt.
Vi vill ge barnen möjlighet till att söka ny kunskap utifrån samhällets digitalisering och ge
dem verktyg för att kunna ta sig vidare i framtiden.
Barnen ska få vara producenter i användandet av IKT där processen ses som det viktiga, inte
resultatet.
Alla pedagoger ska ha en grundläggande förståelse för lärplattans pedagogiska syften och
utvalda appar. Pedagogerna ska kunna dokumentera med lärplattorna och erbjuda digitala
aktiviteter och i dessa fall vara medforskare.
Välfärd skola genomför, med start höstterminen 2015, en språksatsning. Det övergripande
syftet är att fördjupa alla pedagogers kunskaper om hur man kan arbeta språk-, kunskaps- och
språkmedvetet. Detta ökar likvärdigheten för alla barn och bidrar till ökad måluppfyllelse i
Nackas kommunala förskolor. Saltsjö-Duvnäs förskolor har utarbetat en projektplan för
språksatsningen. Vi arbetar med Skolverkets moduler för Läslyftet för förskolan.
Varje barns utveckling och lärande sker i samspel med omgivningen. Genom att
uppmärksamma och dokumentera relationer mellan barnet och allt det som pågår runt
omkring blir det möjligt att ta in barnens behov, frågor, erfarenheter och engagemang i
verksamheten. Pedagogen måste behärska konsten att lyssna, att se, höra, ställa frågor och
kunna utmana. På så sätt görs barnen kapabla att se att det finns många olika perspektiv,
komplexitet och flertydigheter i världen.
Vi strävar efter att barnen ska finna sin egen subjektivitet och ser sitt eget inflytande i världen.
Barnet ska känna sin egen delaktighet och ses som en tillgång i gruppen. Pedagogens roll blir
bl.a. att tillsammans med barnen upptäcka nyfikenhet och förundran inför naturen, kulturen
och samhället men framför allt inför vad barnen tänker och gör. Pedagogisk dokumentation
blir ett centralt verktyg. Den synliggör vår verksamhet för barn och barn, för barn och
pedagoger, för pedagoger och pedagoger, barn och familj samt för pedagoger och familj. På
så sätt kan vi utmana barnen på bästa sätt.
Hur arbetar vi efter vår verksamhetsplan?








Vi diskuterar ständigt vår värdegrund, vad den står för och vad den innebär för oss i
praktiken.
Vi har ett inlyssnande förhållningssätt till våra barn.
Vi synliggör vår verksamhet genom olika former av dokumentationer. På detta sätt får
vi underlag för reflektioner, analyser och med underlag av dessa utvecklas vårt
fortsatta pedagogiska arbete.
Vi läser aktuell litteratur, aktuella artiklar och reflekterar omkring dessa tillsammans.
Vi har regelbundna pedagogiska möten där vi diskuterar och reflekterar kring den
pedagogiska verksamheten.
Vi ingår i det nätverk kring språk- och neurovetenskap som startat under hösten 2015 i
Nacka kommun. Nätverket leds av professor Hillevi Lenz Taguchi från Stockholms
universitet. Under hösten 2016 ingår vi i den forskning som Stockholms universitet
bedriver tillsammans med Nacka kommun. I denna forskning ingår barn som är fyra
och fem år från Långsjöns och Saltängens förskolor.
Vi utgår från ett normkritiskt förhållningssätt. Detta innebär att vi alltid funderar kring
vilken kultur och vilka normer vi tänker utifrån och vi har ett medvetet och aktivt
genustänk.
Vi arbetar ständigt med inne- likväl som utemiljön. Vi anser miljön vara ständigt
föränderlig och en aktiv part i barnens lärande. Miljön ska kunna anpassas efter
barnens intressen, utveckling och behov.
Kvalitetssäkring
Vi analyserar verksamheten enhets- och avdelningsvis där vi följer upp, utvärderar och
vidareutvecklar arbetet på förskolan vilket innebär att vi har ett regelbundet systematiskt
kvalitetsarbete. Reflektionsboken är ett verktyg där vi följer upp, utvärderar och utvecklar vårt
pedagogiska arbete. På detta sätt vilar vårt arbete på vetenskaplig grund och en beprövad
erfarenhet.
Vi granskar kritiskt kundundersökningen och medarbetarenkäten som görs varje år.
Föräldramedverkan
”Förskolans arbete med barnen ska … ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med
hemmen.”
Lpfö, rev.2016
Vi har en daglig dialog med familjerna. Vi erbjuder föräldrasamtal, föräldramöten och skriver
kontinuerligt brev till föräldrar via mail, Schoolsoft och Instagram.
Vid inskolning använder vi oss av föräldraaktiv inskolning.
Genom dokumentationer på väggar och i våra projektpärmar, välkomnar vi föräldrar till
delaktighet.
Vid olika events som t.ex. sommarfest, gårdsfixardagar, frukost, eftermiddagsfika, Lucia,
bjuder vi in familjerna vilket främjar samverkan och delaktighet.
I föräldrarådet, som är cirka tre till fyra gånger per år, deltar representanter från förskolans
föräldrar och förskolans pedagoger samt förskolechef. Syftet är att ge föräldrar inflytande och
information och öka samarbetet. Föräldrarådet har en egen handlingsplan.
Vi har ett matråd där föräldrar tillsammans med representanter från skolan deltar. Här deltar
även kökspersonal och skolledning.
Vi utvärderar och analyserar kundundersökningen under arbetsåret.
Årshjul
Vi följer denna modell under året för att förtydliga vårt arbete.