Riskbruk, missbruk och
beroende av alkohol:
definitioner och begrepp
samt skador, särskilt fysiska
Fredrik Spak, Lektor, docent,
överläkare
Socialmedicin. Sahlgrenska
akademin, Göteborgs U.
www.socmed.gu.se
Fördelningen i befolkningen
Riskbruk
Figur 1. Alkoholkonsumtion som
kontinuum.
Risk för problem
Inga problem/låg risk
Påtagliga problem
Begynnande problem
Riskbruk, missbruk, beroende
av alkohol
Varför bekymra sig om
definition
Precision i kliniskt arbete (rätt åtgärd för rätt
tillstånd)
Undvika att fastna i enbart svåra tillstånd (komma
in tidigare i förloppet)
Folkhälsoperspektiv
Underlätta forskning och kvalitetsuppföljning
Diagnoser
ICD- 10
beroende
(missbruk) skadligt bruk
(harmful use)
abstinens
DSM-IV
beroende
missbruk (abuse)
abstinens
Alcoholism: definition saknas
Beroende (enligt DSM-IV)
Minst tre av följande kriterier under en och samma 12månadersperiod
Behov av större dos för att uppnå ruseffekt
Abstinensbesvär när bruket upphör
Intag av större mängd eller under längre tid än vad som avsågs
Varaktig önskan att minska intaget
Betydande del av livet ägnas åt bruket/missbruket av alk eller
nark
Viktiga sociala aktiviteter försummas
Fortsatt användning trots kroppsliga och psykiska skador
Missbruk (abuse) enligt DSM-IV
Upprepad användning av alkohol eller narkotika
som leder till misslyckande att fullgöra sina
skyldigheter
Upprepad användning av alkohol eller narkotika i
riskfyllda situationer ex i arbetslivet eller bilkörning
Upprepade kontakter med rättsväsendet till följd av
missbruk
Fortsatt användning trots återkommande
problem
Varför blir det skador?
1. Toxisk (gift) exposition
2. Benägenhet att få skador
A. Ärftliga faktorer
B. Nedgången (t.ex. pga. näringsbrist)
C. Bristande nedbrytning i levern
för alla
vid skrumplever
En bredare syn på skador inkluderar
psykiska och social problem.
Men vi hinner inte också detta idag.
De sociala kommer till stor del pga. det hänsynslösa
prioriterandet av droger och de psykiska för drogernas
interferens med viktiga signalsubstanser samt att man
allvarligt stör sociala relationer
Diagnoser: bra eller dåligt?
Svårigheter: säger mycket lite om
varaktighet och svårighetsgrad
Därför: undersök också dessa
faktorer, samt annan samtidig
problematik
Skador, varför?
A. Toxisk inverkan (kan döda celler)
B. Etanol är både vatten och fettlösligt
Etanol skadar myelin (fetthölje som
snabbar upp nervernas impulsspridning)
C. Toxiska ämnen kommer ut i blodet
pga. man dricker snabbare än
nedbrytningen (> 7 gr etanol/timme
för 70 kg person) leder till utflöde av
acetaldehyd.
Alkoholens nedbrytning
________Lever_________
_ _ _ _ _ _ _ _Blod___
__muskler_____
Etanol
Acetaldehyd
alkoholdehydrogenas
Ättiksyra
CO2 + H2O
Acetaldehyddehydrogenas
= Antabus
Forts, skador alkohol
Intoxikerad (berusad); sämre balans,
koordination och reaktionshastighet
leder till skador
Sämre omdöme leder till slagsmål som
leder till skador
Påverkan på signalsubstanser
Ombyggda cellmembran
Alkohol och skador
Kvinnor- män- ungdomaräldre
Kvinnor – se nästa bild
Biologiska faktorer och
alkoholkoncentration hos kvinnor
(BAL)
Vikt
Kroppssammansättning fett/vatten
Enzymatisk aktivitet
ADH Alkoholdehydrogenas
ALDH Acetaldehyddehydrogenas
Hormonella effekter
Medicinering
Kompensation genom dryckeshastighet
Olika kroppsfunktioner som
på påverkas av alkohol
1. Nästan allt
2. Specifika förhållanden
A. Totalkonsumtionsteorin
B. Preventionsparadoxen
C. Skyddsfaktor eller ej
Olika kroppsfunktioner som
på påverkas av alkohol
1. Nästan allt
2. Specifika förhållanden
A. Totalkonsumtionsteorin
B. Preventionsparadoxen
C. Skyddsfaktor eller ej
Kvinnor- män- ungdomaräldre
Män – betydligt mer problem särskilt sociala
Ungdomar
A. Flickor likartad fördelning fett/vatten som pojkar
upp till c:a 16 år
B. Känsligare
Äldre
A. likartad fördelning fett/vatten (ålder oklar)
B. Minskande leveraktivitet (avser hög ålder)
Preventionsparadoxen
Preventionsparadoxen innebär att:
Den största förebyggande effekten uppnås om insatserna riktas mot hela befolkningen och inte endast mot högriskgrupperna.
Måttlighetskonsumenter som grupp
åstadkommer fler alkoholrelaterade
skador än missbrukarna/alkoholberoende.
Preventionsparadox:
Alk. kons
Värnpliktiga o rattfylleri
Procent
värnpliktiga
i gruppen
%-andel
Totalt antal
rattfyllerister rattfulla
i varje grupp personer
1-15
45,8
2,1
78
15-40
37,5
4,9
149
41-75
9,5
7,6
59
76-125
2,6
10,4
22
125+
1
12,4
1
i cl/vecka
Källa: Leifman, Kühlhorn & Romelsjö 1996
Riskprofiler för sjukdomar
där det inte finns, respektive
finns, en skyddande effekt av
alkohol
Risk för bröstcancer hos kvinnor
Ackumulerad bröstcancerincidens per 1000 kvinnor vid 80 års ålder I förhållande till antal glas alkohol per dag.
Källa: Collaborative Group on Hormonal Factors in Breast Cancer (2002) British Journal of Cancer 87 1234-1245.
PHEPA- projektet
24
Risk för hjärthjärt- kärlsjukdom
1.6
Relative risk
1.4
1.2
1.0
.8
.6
0
20
40
60
80
100
120
140
160
Grammes alcohol per day
Källa: Corrao G, Rubbiati L, Bagnardi V, Zambon A & Poikolainen K. (2000) Alcohol and coronary heart disease: a meta-analysis Addiction 94, 649-663.
PHEPA- projektet
25
Alkoholens andel av sjukdomsbördan
(Global Burden of Disease 2002) n
Låg födelsevikt
Cancer Mun o svalg
Cancer esofagus
Cancer lever
Cancer bröst
Depression
Epilepsi
Hypertoni
Ischaemisk hjärtsjukdom
Stroke, hemorrhagisk
Stroke, ischaemisk
Diabetes
Lever cirrhos
EUROPA
M
K
2
2
44
33
49
41
40
3
13
6
1
49
45
36
25
-16
-13
27
-13
3
-46
-6
-6
67
58
VÄRLDEN
M
K
0
0
22
9
37
15
30
13
7
3
1
23
12
22
10
4
-1
18
1
3
-6
-1
-1
39
18
Tot
0
19
29
25
7
2
18
16
2
10
-1
-1
32
% alla sjukdomar
11,1
6,5
4,0
1,7
1,3
Alkoholens andel av en viss
sjukdom (AAF _ acohol
attributable fraction)
Så mycket av dessa sjukdomar orsakas av
alkohol hos europeiska män (%)
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Levercirros
Stroke
Cancer i mun och svalg
Cancer i matstrupen
Övrig cancer
Mord/dråp
Övriga avsiktliga skador (våld)
Olyckor med motorfordon
Övriga oavsiktliga skador
63
26
41
46
11
41
32
45
32
Källa: World Health Organization (2002) The World Health Report 2002. Reducing risks, promoting healthy life. Geneva; World Health Organization.
28
Alkohol och cancer
3-6 glas i veckan ger 25% ökning av bröstcancer (Chen m fl, JAMA Nov.
2011)
10% av alla nya cancerfall beräknas ha alkoholorsak hos män och 3%
hos kvinnor.
(2011 Schutze m fl)
.
Drygt 4% av alla dödsfall anses relaterade till alkohol – vilket motsvarar
ca 100/vecka.
(FHI – socialstyrelsen 2012)
Alkohol och sjukdomar
Rubriken var satt till fysiska
sjukdomar, DET ÄR EN BRIST
Blandning av tillstånd (sjukdomar)
A. Kroppsliga tillstånd kommer inte
tidigt (varför vänta med upptäckt)
När blir den totala alkoholkonsumtionen farligt?
Metaanalys av Corrao G et al, Prev Med 2004.
25g/dag
50 g/dag
100g/dag
Högt blodtryck
1,43
2,02
3,86
Kärlkranssjukdom
0.81
0.87
1.13
Hjärninfarkt (Ischemisk stroke)
0.90
1.17
4,37
Hjärnblödning(Hemorragisk stroke) 1,19
1,82
4,7
Oral cancer (Munhåla)
1,86
3,11
6,45
Coloncancer (Tjocktarm)
1,05
1,10
1,21
Bröstcancer
1,25
1,55
2,41
Skrumplever (Levercirros)
2,9
7,13
26,52
Odds ratio för olika sjukdomar i förhållande till frekvens av
riskdrickande av alkohol (”Berusningsdrickande”)
Dawsons et al. 2009
1-3 ggr/mån
1-2 ggr/vecka
3-4 ggr/vecka
Hypertension
(Högt blodtryck)
All CHD
(Kardiovaskulär sjukdom)
Alkoholberoende
1,01
1,04
1,43
0,99
0,96
0,85
2,10
2,69
5,27
Leversjukdom
1,62
2,78
2,40
Sociala problem
1,30
1,34
1,94
14
Antal alkoholrelaterade dödsfall fördelat på kön (underliggande
eller bidragande dödsorsak). Åldersstandardiserade dödstal
per 100 000 invånare. 1969–2010.
Antal
Drogutvecklingen i Sverige
Källa: Socialstyrelsen, EpC
Vad kan man mer säga
När man slutar går nästa samtliga
alkoholproblem tillbaka.
¾ av alla med alkoholmissbruk/-beroende
slutar med sitt missbruk/beroende (de flesta
utan vård)
ALLA som arbetar med klienter/patienter
behöver förstå att den gruppen utgör en
minoritet –låt inte negativa erfarenheter
bestämma hur du ser merparten av
klienterna/patienterna
Var kan man läsa mer?
http://ec.europa.eu/healtheu/doc/alcoholineu_content_en.pdf
www.who.int/whr/2002/en (Burden of disease) och 2012
www.can.se
http://www.niaaa.nih.gov/Publications/AlcoholResearch/
http://www.phepa.net/units/phepa/html/en/Du9/index.html
www.fhi.se bl.a Alkohol och hälsa 2005
http://www.vgregion.se/sv/Ovriga-sidor/Alkohol-ochandra-droger---kunskapsstod/
http://www.fas.se/sv/Bokhandel/Folkhalsa-ochlevnadsvillkor/Alkoholforskning-och-politiken/
Åke Nordén Alkohol som sjukdomsorsak. Tika Förlag
1995
