Så här fiskar grannen – fritidsfisket i Sverige
Text: Malin Lönnroth, Centralförbundet för Fiskerihushållning
Färsk statistik från Sverige visar att 1,6 miljoner svenskar i åldern 16 – 80 fritidsfiskade år 2013. De svenska fritidsfiskarna lägger 5,8 miljarder kronor på sin hobby
årligen och de sammanlagda behållna fångsterna från sjö och hav uppskattas till
16,2 miljoner kilo. Ur fiskevattenägarnas synvinkel är det oroande att endast 5 %
av miljardindustrin kommer tillbaka till de som ansvarar för upplåtelser, service
och lokal fiskevård.
U
ndersökningen Fritidsfiske i Sverige 2013 har
genomförts av Statistiska centralbyrån, SCB,
på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten
(HaV). Resultaten bygger på en nationell enkätundersökning baserad på 10 000 slumpvis utvalda personer.
Stor del av fisket sker i inlandsvatten
Hela 70 % av det svenska fritidsfisket sker i inlandsvattnen. Det sammanlagda antalet fiskedagar var 13,3 miljoner dagar varav 9,2 miljoner
fiskedagar i sjöar och vattendrag och 4 miljoner
fiskedagar utmed kusterna och i havet.
Den sammanlagda behållna fångsten uppskattas till 16,2 miljoner kilo, varav 9,2 miljoner kilo
fångats i sjöar och vattendrag respektive 7 miljoner kilo utmed kusterna och i havet.
De fångstmässigt viktigaste arterna för fiske i
sötvattensområdet var abborre, gädda, öring, sötvattenskräftor och gös. I havet är de viktigaste abborre, gädda, makrill, öring och sill/strömming.
Mycket pengar i rörelse
Studien visar att de svenska fritidsfiskarna är beredda att lägga mycket pengar på sin hobby. De
största utgiftsposterna utgörs av fiskeredskap, bå-
tar, resor, båtplatser, kost och logi. De sammantagna utgifterna för fritidsfisket uppgick till hela
5,8 miljarder kronor. Knappt 5 % av detta belopp
utgjordes av fiskekort (283 miljoner kr).
Thomas Lennartsson, förbundsdirektör för
Sveriges fiskevattenägareförbund, anser att det är
tankeväckande att endast knappt 5 % av totalomsättningen utgörs av fiskekort (283 miljoner kr).
–Allt detta fiske skulle inte kunna bedrivas utan det viktiga förvaltningsarbete som till stor del
bedrivs på ideell basis ute i våra fiskevårdsområden, samfällighetsföreningar och hos övriga upplåtare av enskilda fiskevatten, säger han. –Målet
borde vara att 10 % av fritidsfiskets omsättning
ska gå till att utveckla fiskeresursen, den råvara
som är grunden för hela verksamheten. Det innebär att fiskekorten generellt bör bli dubbelt så dyra som idag. Det är hög tid att värdera upp våra
fiskevatten, avslutar Lennartsson.
En stor del av fångsterna återutsätts
Tapio Gustafsson/CFF
När man tar en närmare titt på den svenska statistiken kan man se att en stor del av fångsten återutsätts. I inlandsvattnen var den totala fångsten
16,7 miljoner kilo, men av denna återutsattes 45 %,
så att den behållna fångsten blev 9,2 miljoner kilo.
I havet där totala fångsterna uppgick till närmare 10,2 miljoner kilo, återutsattes 32 %, och den
behållna fångsten uppgick således till knappa 7
miljoner kilo.
Orsaker till återutsättningar anges inte i statistiken men hittas säkerligen både i att man återutsätter undermålig fisk samt i allt mer ökad omfattning sysslar med catch and release-fiske.
Fiskevårdsområdesföreningar förvaltar
I Sverige är handredskapsfisket längs kust och
skärgård samt i de fems största sjöarna fritt sedan
år 1985. Detta har lett till att den lokala förvaltningen och fiskevården inom dessa områden försvårats, då det i praktiken saknas kanaler till inkomst och därmed incitament för engagemang. I
alla andra insjövatten, förutom de fem största sjöarna, är det däremot de enskilda fiskerättsägarna, vanligtvis via fiskevårdsområdesföreningar,
som förvaltar fiskevattnen. Sedan 1981 har 2000
fiskevårdsområdesföreningar bildats i Sverige. På
insjövattnen är det alltså i praktiken som i Finland innan det fria handredskapsfisket infördes
16
Fiskeritidskrift f ör Finland 2 • 2015
Hur ser fritidsfisket ut i Finland?
I Finland har fritidsfiskestatistiken hittills sammanställts vartannat år av Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet. I Finland uppgick antalet fritidsfiskare år 2012 till 1,5 miljoner, varav ca 200 000 deltog i fisket endast som medhjälpare, t.ex. genom
att ro.
Antalet fritidsfiskare har på 2000-talet visat nedgång från ungefär två miljoner till 1,5 miljoner.
Antalet fiskedagar uppgick år 2012 till 16 miljoner.
Fritidsfiskarnas totala fångstmängd uppgick år
2012 till 24,5 miljoner kilo, varav ungefär 75 procent fångades i insjöområdet. Hälften av fångstmängden utgjordes av abborre eller gädda. För
människoföda användes ungefär 19 miljoner kilo.
Kräftfångsten uppgick till 2,5 miljoner stycken.
Andelen signalkräftfångst var nästan 90 procent
av totalfångsten. Därtill befriades levande ungefär 3,5 miljoner kilo fiskar och en miljon kräftor.
Samplet utgjordes av 6 0 00 bostadshushåll. Med
begreppet bostadshushåll avses de personer som
permanent bor i samma bostad. Plockningen inriktades på personer i åldern 18–74 år.
Läs mer:
http://www.rktl.fi/www/uploads/pdf/uudet%20julkaisut/Tilastot/
rktl_tilastoja_1_2014_web.pdf.
Malin Lönnroth
1997. Det är ägarna som ansvar för försäljningen
av fisketillstånd (fiskekort) och andra upplåtelser.
Det är fiskevårdsområdesföreningen som besluter över fiskeregler, priser på fiskekorten och
gemensam ekonomi. Nästan alla fiskevårdsområdesföreningar säljer fiskekort och enligt enkäten
säljs fiskekort för över 280 miljoner kronor (ca 31
miljoner euro). Fiskekortsmedlen används i huvudsak till fiskevård och annan produktutveckling.
Läs mer: Fritidsfiske i Sverige 2013
https://www.havochvatten.se/download/
18.203ea9d8149410b71c2c7c54/1416390851137/
officiell-statistik-JO57SM1401.pdf
17
