Sexuell hälsa – Program för Malmö stad
för skola, fritidsverksamhet och socialtjänst
Antaget av kommunfullmäktige 1999-04-29
1
INNEHÅLL
Sida
Inledning
2
1. Sexuell hälsa
4
1.1 Hur den främjas
2. Lägesbeskrivning
5
2.1 Kunskap om sexualitet och kulturmöten
2.2 Sexuellt överförbara sjukdomar
2.3 Hiv och aids
2.4 Aborter
2.5 Tonårsgraviditeter
2.6 Könsstympning
2.7 Missbruk och sexualitet
2.8 Prostitution
2.9 Omvärlden
2.10 Sexuella problem
3. Hur man arbetar i Malmö idag
9
3.1 Epidemiologisk bevakning
3.2 Ungdomar
3.3 Män som har sex med män
3.4 Missbrukare
3.5 Prostituerade
3.6 Hivinfekterade och deras närstående
3.7 Flyktingar/invandrare och allmänheten
4. Förebyggande nivåer och metoder
12
4.1 Primärprevention och sekundärprevention
4.2 Hälsofrämjande insatser
4.3 Metoder och teorier
5. Mål för sexuell hälsa i Malmö
14
6. Åtgärdsprogram
14
6.1 Epidemiologisk bevakning och folkhälsorapportering
6.2 Information och utbildning för att stärka normer och attityder som främjar sexuell hälsa
6.3 Förebygga hiv, sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter
6.4 Sexuell hälsa som en del av allmän vård och hälsa
6.5 Psykosocialt stöd till hivinfekterade vuxna och barn, deras närstående och personal
6.6 Utveckling av effektiva metoder för att främja sexuell hälsa i befolkningen i samverkan
med verksamheter som stödjer andra folkhälsomål
6.7 Dokumentation och utvärdering
Lagar, rekommendationer och internationella konventioner
Källor och litteraturlista
Ordlista
17
17
19
2
Inledning
Sexuell hälsa - Program för Malmö stad är framarbetad av en arbetsgrupp under ledning av
Stadskontoret, Välfärds- och Folkhälsoenheten och riktar sig främst till de kommunala
verksamheterna inom skolsektorn, fritiden och socialtjänsten. Programmet kan även vägleda
insatser i samverkan med sjukvården och primärvården och andra icke kommunala
verksamheter.
Arbetet har utgått från lokala, nationella och internationella lagar, författningar, riktlinjer och
handlingsprogram samt vetenskaplig litteratur (se bifogad förteckning). Åtgärdspunkterna
överensstämmer med Smittskyddslagens intentioner och Nationell folkhälsopolicy för
HIV/STD. Programmet försöker spegla den utveckling som pågår i samhället, dess
prioriteringar, forskning och framsteg. Dokumentet beskriver övergripande mål för att främja
den sexuella hälsan och därigenom också förebygga hiv i befolkningen.
I mitten av 1980-talet fanns ett uttalat hot att aidsepidemin även skulle drabba Sverige. En
omfattande samhällsmobilisering sattes igång nationellt, regionalt och lokalt. Vid årsskiftet
1998/99 fanns totalt 4.917 rapporterade fall av hivsmitta, varav 1.133 personer hade avlidit.
Sedan 1995 har incidensen, dvs antalet nya fall av hiv, minskat från 3-400 till 250 fall per år.
Samtidigt har antalet personer som avlider i aids per år minskat från som högst 158 under -95
till 28 avlidna under -97. I epidemiologiska termer innebär detta att prevalensen, dvs
förekomsten av hivsmittade personer som lever i samhället, ökar eftersom det är färre
personer som dör av aids än antalet nytillkomna fall av hiv per år. Dessutom lever hivpositiva
längre än tidigare, både utan och med aids, tack vare bromsmedicinering.
Sedan 1987 har ett statligt extra bidrag funnits för hiv förebyggande arbete. I framtiden
förutsätts regionala och lokala organ ta större ansvar för finansieringen av hivförebyggande
insatser både inom sjukvården och andra samhällsorgan. Det fortsatta arbetet kräver en
vidareutvecklad samverkan av de resurser som kan ställas till förfogande. Samverkan bör ske
mellan olika aktörer på skilda arenor för att främja folkhälsan på bred front - där sexuell hälsa
är en del.
Vetenskapligt dokumenterade metoder, förankring, kompetens, kvalitet och effektivitet skall
styra verksamheterna för att uppnå målen. Viktiga samarbetsområden finns inom alkohol-,
tobak- och drogförebyggande folkhälsoarbetet samt programmet som förebygger våld mot
kvinnor. Ambitionen är att Sexuell hälsa - Program för Malmö stad skall vara ett underlag för
samverkan mellan kommunens verksamheter och insatser utförda av frivilligorganisationer,
föreningar, samfund och motsvarande.
En viktig samarbetspartner i det kommunala arbetet är Region Skåne. Då organisationen på
regional nivå är under uppbyggnad, kvarstår en del frågor kring gränssnittet gentemot
kommunens åtagande som bland annat berör hivprevention och sexuell hälsa.
Föreliggande program skall ses som ett utvecklingsdokument som kan komma att påverkas av
diskussioner kring specifika frågor såväl inom kommunen som med Region Skåne.
En referensgrupp med företrädare för stadsdelarnas folkhälsofrågor, kommunala verksamheter
samt representanter från frivilligorganisationer föreslås tillsättas, för att utveckla en konkret
plan för hur programmet skall genomföras. Huvudprincipen är att arbetet skall genomföras
inom ramen av befintliga resurser. Programmet skall ses som ett stöd för att det pågående
folkhälsoarbetet även skall beakta frågor som rör sexuell hälsa.
3
Arbetsgruppen för programmet har letts av Anne-Marie Wangel vid Stadskontoret, Välfärdsoch Folkhälsoenheten. Gert-Inge Brander har varit sakkunnig från RFSU. Representanter från
kommunala verksamheter har varit: Eva Renhammar Stadskontoret, Välfärds- och
folkhälsoenheten, Jan Jönsson Utbildningsförvaltningen, Agneta Schultze Primärvården &
Ungdomsmottagningarna Södra Innerstaden, Detlef Schultze Vuxenenheten Södra
Innerstaden, Branka Verovic Skolhälsovården Rosengård samt Taisto Vierimaa och Hans
Bertil Hansson vid Smittskyddsenheten Skåne. I programarbetet har även samverkan skett
med Bertil S Hanson, Socialmedicinska enheten, Universitetssjukhuset MAS.
4
1. Sexuell hälsa
Hälsa är ett omtvistat begrepp. Folkhälsoarbete brukar beskrivas utifrån - att förebygga
sjukdom och att främja hälsa, med skillnad mellan sjukdom/icke sjukdom och hälsa/ohälsa.
Hälsa och sjukdom betraktas då som ytterligheter eller motsatser på samma skala. Istället för
en skala kan man använda två olika dimensioner: frisk och sjuk respektive bra och dålig hälsa.
Den upplevda hälsan kan variera inom dessa kontinuer. Beroende på var man befinner sig kan
man därför uppleva olika grader av välbefinnande.
WHO har definierat sexuell hälsa, fritt översatt, som en integrering av kroppsliga,
emotionella, intellektuella, och sociala aspekter av sexualitet, på de sätt som är positivt
berikande och som förstärker personlighet, kommunikation och kärlek.
Sex- och samlevnadsarbete benämns allt oftare med det internationella begreppet Sexual and
Reproducitve Health som ofta förkortas till begreppet ‘reproduktiv hälsa’. Detta program
använder begreppet sexuell hälsa eftersom reproduktiv hälsa främst syftar på den
heterosexuella hälsan; förmågan till fortplantning; den fertila åldern 15-49 år och har ett
kvinnligt perspektiv. Sexuell hälsa och sexuellt välbefinnande däremot är vidare begrepp och
utgår från ett jämlikhetsperspektiv, då det inkluderar alla - oavsett kön, ålder, sexuell livsfas,
sexuell identitet och önskan om fortplantning.
Den sexuella hälsan är betydelsefull för människors livskvalitet och psykiska hälsa. I
begreppet livskvalitet ingår fysiska, psykiska, sociala och existentiella dimensioner som
värderar människans totala situation. Sexuell hälsa innebär inte endast förmåga till samlag. I
vidare mening är utgångspunkten en tillåtande syn och respekt för varje individs behov och
uttryck för sitt sexuella välbefinnande och sin sexuella identitet utan förtryck och fördomar.
1.1 Hur den främjas
Sexuell hälsa främjas genom:
• kunskap om sexualitet och fortplantning
• respekt för individens integritet
• frånvaro av sexuellt överförbara sjukdomar
• frånvaro av könsstympning och sexuella övergrepp
Detta kan uppnås i ett samhälle som
• är fritt från fördomar
• har en tillåtande men respektfull kommunikation om och en positiv syn på sexualiteten och
den sexuella identiteten
• erbjuder stöd och hjälp till personer som har sexuella problem
• erbjuder stöd och hjälp till de som lever med hiv/aids och deras närstående
5
2. Lägesbeskrivning
I en internationell jämförelse har Sverige genom resurser och långsiktigt hivförebyggande
arbete varit framgångsrikt med att kontrollera utbredningen av hiv i samhället. En del av
framgången kan tillskrivas den tradition som sedan 1950-talet finns i Sverige av att
kommunicera om sexualitet. Förutom nationella hiv/aids strategier, som inrättades 1986, finns
obligatorisk sex- och samlevnadsupplysning i skolor och en etablerad infrastruktur med
preventivmedels-, mödravårds- och ungdomsmottagningar. Dessutom erbjuds fri
undersökning och behandling för sexuellt överförbara sjukdomar och kontaktspårning görs vid
smitta.
2.1 Kunskap om sexualitet och kulturmöten
Kunskaper, attityder och beteenden kring hiv/aids hos allmänheten har utvärderats ett flertal
gånger i Sverige. Resultat från 1997 visar på hög kunskap, ökad kondomanvändning samt
minskat sexuellt risktagande i de yngre grupperna. Undersökningen visade också att yngre
män hade signifikant mer fördomar om hiv och var mer ointresserade av aidsrisk än andra. I
Sex i Sverige undersökningen från 1996 framkommer att andelen som samlagsdebuterat vid
14 till 15 år har ökat markant sedan föregående mätning 1967. För kvinnor har andelen ökat
från 7% till 32% och för män har andelen ökat från 17% till 29%. I 1997 års attityd- och
vaneundersökning Drogvanor bland Malmöelever uppgav 25% av flickorna och 30% av
pojkarna i åk9 att de haft samlag. Andelen varierar dock mellan de olika stadsdelarna, från 8%
till 37% för flickor och 19% som lägst till 45% som högst för pojkar. Samma undersökning
visar att över tid har andelen pojkar i åk9 som anger att de använt kondom vid det senaste
samlaget ökat från 51% 1991 till 62% under 1997.
Den 1 januari 1998 hade Malmö 251.000 invånare av vilka 22% är utrikes födda. Bland
ungdomarna i åldern 10-17 år är 25% födda utomlands och 19% är födda i Sverige, men har
minst en förälder som är född i utlandet. Malmö är en segregerad stad både ekonomiskt och
kulturellt. 150 olika födelseländer finns representerade i Malmö och här möts människor med
olika bakgrund när det gäller kultur, normer, värderingar och kvinnosyn mm. Denna
verklighet gör sig främst påmind i skolan, där en del flickor med muslimsk bakgrund, ej tillåts
av familjen, att delta i sex- och samlevnads- och gymnastikundervisning. Dessutom möts
vårdpersonal av föräldrars krav på inspektion av unga flickors ‘jungfrulighet’, dvs att
fastställa att mödomshinnan är intakt.
2.2 Sexuellt överförbara sjukdomar (STD)
I begreppet sexuellt överförbara sjukdomar urskiljs ”samhällsfarliga” sjukdomar vars
förekomst regleras enligt Smittskyddslagen, dvs hiv, gonorré, syfilis samt klamydia. De som
inte registeras och inte kräver kontaktspårning är herpes och kondylom. Även Hepatit B och C
regleras, dock som annan samhällsfarlig sjukdom.
Incidensen, dvs antalet nya fall, av klamydia i Malmö stad har minskat från 1.400 fall under
1990 till 356 fall under 1997. Ett trendbrott rapporterades under 1998 både nationellt och
lokalt då incidensen ökade, i Malmö till 468 fall. 67% av klamydiafallen i Malmö finns i
åldersgruppen 20-29 år, 15% i gruppen 15-19 år och 30% i gruppen över 30 år. Incidensen av
gonorré och syfilis har också ökat från att i princip ha varit utrotade som inhemsk smitta. Både
homo- och heterosexuell smitta rapporteras. Majoriteten av gonorré- och syfilisfall är
6
importerad smitta, efter oskyddat samlag med personer i baltiska, afrikanska och asiatiska
länder. Dessa länder beskrivs som högendemiska områden vad det gäller STD och hiv.
Ökningen av klamydia- och gonorréfall kan tydas som tidiga varningstecken för fler nya fall
av hiv än förväntat, eftersom STD incidensen är en slags ‘vägvisare’ (prediktor) för sexuellt
riskbeteende i befolkningen. Dessutom har en fortsatt minskning av kondomförsäljningen
observerats under 1998.
2.3 Hiv och aids
Årligen rapporteras cirka 250 nya fall av hiv i riket. Emellertid finns det inga säkra indikatorer
på att hivincidensen minskar. Lokalt i Malmöområdet (tabell 1) rapporteras 30-40 hivfall per
år. Antalet fall av heterosexuell smitta ökar, främst på grund av smitta utomlands. Antalet
nyrapporterade fall av hiv bland män som har sex med män har minskat men är ändå relativt
hög proportionellt till befolkningen i stort. Medianåldern vid diagnos av hiv har sjunkit sedan
slutet av 1980-talet med 2 á 3 år till 29 år för heterosexuell och 33 år för homosexuell smitta.
Tabell 1 Antalet nyrapporterade hivfall och smittväg i Malmö stad och Malmöhus län under 1985-98
År
Smittväg
Blodprodukter/övrigt
Mor-barn
Intravenösa
missbrukare
Heterosexuell
Homo-/Bisexuell
Okänd
Totalt
varav icke nordiska
medborgare
tom
1994
1995
1996
1997
1998
*34
6
52
1
1
5
1
4
5
1
3
3
Totalt
sedan
1985
37
10
69
156
256
14
15
17
13
18
9
504
36
35
32
15
8
1
31
220
301
1
638
197
13
12
11
13
246
Källa: Tabell sammanställd av data från Smittskyddsenheten 1999.
*ingen inhemsk blodsmitta efter 1986
Sedan hösten 1996 kan man erbjuda behandling för hiv. Under 1998 behandlades 160
patienter vid Infektionskliniken på universitetssjukhuset - UMAS. Bromsmedicinering har
föranlett att färre hivinfekterade personer utvecklar eller dör i aids. För närvarande är
resultaten lovande, både vad det gäller att förhindra utvecklingen av aids och att minska
mängden cirkulerande virus. Dock är det för tidigt att dra långsiktiga slutsatser, då man inte
vet vad som sker på sikt med resistensutveckling och biverkningar. I svenska studier (före
behandling med bromsmediciner) har inkubationstiden från hivinfektion till aids uppskattats
till mer än 10 år. Tre fall av aids utan tidigare vetskap om hivinfektion diagnostiserades under
1998 i Malmöhus län.
2.4 Aborter
Preliminära data för 1998 från Socialstyrelsen visar att riksgenomsnittet för aborter är 18 per
1.000 kvinnor i åldern 15-44 år. Det totala antalet aborter i Malmö har legat relativt stabilt och
kvarstår som rikets högsta abortfrekvens med 24,7 per 1.000 kvinnor. Bidragande orsaker
anses vara den i Malmö höga andelen kvinnor med invandrarbakgrund. En undersökning av
7
1.285 abortsökande kvinnor i Malmö påvisade en stark korrelation mellan olika
sociodemografiska faktorer, antal upprepade aborter och bostadsområde.
Antalet tonårsaborter (<15-19 år) har minskat med 40% sedan den utökade abortlagstiftningen
infördes. Anledning till minskningen är enligt Folkhälsorapporten 1997 ungdomsmottagningarnas abortförebyggande arbete, subventionering av p-piller till kvinnor under 18 år, samt
sex- och samlevnadsundervisning i skolorna. Data från Socialstyrelsen 1998, visar 24,8
aborter per 1.000 flickor i Malmö mot 17,6 i riket. Det faktiska antalet har sjunkit i Malmö
från 230 som högst under 1990 till 142 under 1997. Under perioden 1993-96 var andelen
aborter högst i S. Innerstaden och Centrum. Lägst andel återfanns i Limhamn-Bunkeflo, Husie
och Oxie.
2.5 Tonårsgraviditeter
Cirka 100 tonårsflickor per år väljer att fullfölja sin graviditet. Församlingsspecifik data för
Malmö visar att antalet fullföljda tonårsgraviditeter varierar över tid men har sjunkit från som
högst 21,7 under 1989 till 14,9 födslar per 1.000 flickor under 1997, dvs 91 tonårsflickor som
födde barn. Antalet tonårsgraviditeter speglar till viss del arbetet med att förebygga oönskade
graviditeter, men är inte helt enkelt att förklara, då kulturella och individuella faktorer också
styr besluten. Vissa sociogeografiska mönster förekommer som även sammanfaller med
invandrartäta områden i Malmö.
2.6 Könsstympning
Kvinnlig könsstympning, oavsett samtycke, är enligt lag förbjuden i Sverige. Könsstympning
som sedvänja anses strida mot de mänskliga rättigheterna och omfattas i FN-konventionen om
barns rättigheter. Kvinnlig könsstympning är en traditionell kulturell företeelse och
förekommer globalt, men är mer vanligt förekommande i länder inom ett bälte som sträcker
sig från Väst- till Östafrika. Enligt RFSU:s beräkningar från 1994 bor det i Sverige cirka
10.000 kvinnor från Somalia och Etiopien där i princip alla kvinnor stympas. Cirka 2.000 är
under 7 år och riskerar att bli könsstympade. I Malmö bor cirka 700 kvinnor, från Etiopien,
Eritrea, Somalia och Sudan, varav cirka 330 är under 15 år. Uppgifter som anger hur många
av dessa flickor könsstympas i annat land saknas. Sedan 1992 finns ”Nätverksgruppen mot
kvinnlig könsstympning i Malmö”. Nätverkets funktion är att ge stöd och rådgivning,
information och upplysningsinsatser. Mål är att synliggöra, att sprida kunskap samt att
förebygga kvinnlig könsstympning.
2.7 Missbruk och sexualitet
I Malmö är amfetamin och/eller heroin vanliga droger för injektionsmissbrukare. Heroin
dövar sexlusten. Amfetamin ökar initialt sexlusten men leder efterhand till sämre förmåga till
sex. Antalet ‘tunga narkomaner’, dvs varje-dag-missbrukare och injektionsmissbrukare,
uppskattas till mellan 1.100 och 1.300. Under 1997 hade Sprutbytesprogrammet vid
Infektionskliniken MAS 1.031 individer som totalt gjorde 15.000 regelbundna besök. Det
finns ett femtontal hivpositiva missbrukare i Malmö, varav ungefär hälften är i aktivt
missbruk. Två nya hivfall identifierades, under -97, vilka troligtvis var sexuellt smittade, då de
haft oskyddade samlag med hivinfekterade personer. Uppskattad hivprevalens bland antalet
kända injektionsmissbrukare i Malmö är <1.5%, jämfört med 8% i Stockholm, där ingen
8
sprutbytesverksamhet finns. Internationella fall-kontroll-studier visar att sprutbytesprogram
leder till en begränsning av hivspridning. Motsvarande studier är ännu ej gjorda i Sverige.
2.8 Prostitution
Antalet prostituerade kvinnor i Malmö under 1997 uppskattades av Prostitutionsgruppen till
cirka 200, varav 70 var nytillkomna under året. Majoriteten var svenskor och boende i Malmö.
60% av kvinnorna var missbrukare; 90% av dessa använde heroin. 75% av de kvinnor som
gatuprostituerar sig har varit utsatta för sexuella och/eller emotionella övergrepp. Cirka 60
kvinnor prostituerar sig regelbundet, dvs minst en gång per vecka. Obekräftade källor anger
att även manlig prostitution för kvinnliga könsköpare och att manlig homosexuell prostitution
förekommer. Antalet manliga könsköpare i Malmö är svårt att beräkna. Vissa män köper sex
som en engångsföreteelse, då på tillfälligt besök. Andra män är vaneköpare och bofasta i
Malmöområdet. Enligt Sex i Sverige undersökningen 1996 har 13% av männen åtminstone
någon gång köpt en sexuell kontakt, oftast under utlandsbesök. Köp av sexuella tjänster i
Sverige är straffbart från 1 januari 1999.
2.9 Omvärlden
Sexuellt överförbara sjukdomar inklusive hiv har inga gränser. 1998 uppskattade WHO att det
globalt fanns drygt 33 miljoner hivinfekterade individer. Av dem fanns drygt 22 miljoner i
länder söder om Sahara i Afrika, 6,7 miljoner i Sydostasien och 1,4 miljoner i Sydamerika. I
Västeuropa är ungefär en halv miljon människor testade som hivpositiva. Under 1998
beräknades att 5,8 miljoner personer hivsmittades och att 2,5 miljoner dog i aids. Cirka 7.000
personer i åldern 10-24 år smittas med hiv varje dag, vilket innebär cirka fem ungdomar i
minuten. De flesta av dem bor i södra Afrika. I de närliggande baltiska länderna har antalet
rapporterade fall av hiv ökat till katastrofala nivåer, främst bland unga missbrukare och
prostituerade kvinnor. Tillförlitlig data för heterosexuell hivsmitta saknas. Andra STD som
syfilis, gonorré och klamydia är vanligt förekommande i t ex de baltiska länderna och i
Ryssland.
2.10 Sexuella problem
I rapporten Sex i Sverige uttryckte 70% av de svarande att de var `mycket
tillfreds/tillfreds´med livet i allmänhet och 54% angav att de var ´mycket tillfreds` med
sexuallivet. Även om det allmänna hälsotillståndet bedömdes som´gott`rapporterades 10-30%
av kvinnorna och 2-15% av männen förekomst av sexuell oförmåga (sk impotens hos män och
frigiditet hos kvinnor). Av de personer som angav objektivt konstaterad sjukdom eller
varaktig skada rapporterade 17-37% av kvinnorna och 18-20% av männen förekomst av
sexuell oförmåga.
9
3. Hur man arbetar i Malmö idag
Hivförebyggande arbete genomförs sedan 1994 enligt Riktlinjer för förebyggande insatser mot
HIV/AIDS i Malmö och med olika metoder inom fyra områden: epidemiologisk kartläggning
och uppföljning; information och kunskapsförmedling; intensifierad narkomanvård samt
utveckling av psykosocialt stöd. Sedan 1987 har det statliga extra bidraget finansierat det hivförebyggande arbetet. Utförare har varit sjukvården, andra kommunala förvaltningar och de
frivilliga organisationerna RFSU Projektet Malmö, RFSL-Rådgivningen Skåne, Noaks Ark
Malmöhus, kamratstödföreningen Positiva Gruppen Syd samt RFHL.
Prioriterade målgrupper för insatserna är i överensstämmelse med Nationell folkhälsopolicy
för STD/HIV av Folkhälsoinstitutet (FHI) 1995:65, dvs ungdomar, män som har sex med män,
invandrare/flyktingar, intravenösa missbrukare, andra grupper med särskilda informationsbehov samt utlandsresenärer.
3.1 Epidemilologisk bevakning av sexuell hälsa
Epidemiologisk bevakning av hiv och STD för Malmö sköts dels genom Smittskyddsenhetens
försorg och dels genom datainsamling vid kvinnokliniken, STD-mottagningen och
ungdomsmottagningarna. Klinisk kemiskt laboratorium vid UMAS gör dessutom stickprover
för hivanalys på icke namngivna blodprover, för att bevaka förekomsten av hivinfektion bland
allmänheten. Folkhälsorapporten Hur mår barn och ungdomar i Malmö? (1998) redovisar
hälsoläget för ungdomar på stadsdelsnivå.
3.2 Ungdomar
I läroplanen Lpo94 för grundskolan ingår obligatorisk undervisning om fortplantning och
sexualitet. Motsvarande innehåll finns ej i läroplan Lpf94 för gymnasieskolan.
Undervisningen anses otillräcklig enligt en rapport från Folkhälsoinstitutet. Utöver reguljär
undervisning i grundskolan möts ungdomar av hiv, sex- och samlevnadsupplysning både inom
skolan och på fritiden genom andra insatser. Ett exempel är Ungdomssamtalarprojektet som
pågått i Malmös grundskolor årskurs 9 sedan 1988. Tre samtalstillfällen ges på skoltid med
värderingsövningar och diskussioner om sexualitet och normer.
Andra aktiviteter pågår på fritidsgårdar, i Fritid Malmös regi, för att öka ungdomars
självkänsla och för att minska okunskap och fördomar. Personal och inbjudna gästföreläsare
från frivilligorganisationer försöker att genom samtal skapa ett tillåtande klimat/utrymme och
inspiration till diskussioner i grupp och informationssökning om sex-, samlevnads- och
livsstilsfrågor. RFSL utför t ex identitetsstärkande arbete för att underlätta ‘kom-ut-processen’
för unga bi/homosexuella och i syfte att minska fördomar och mobbning av homosexuella i
skolor och i samhället. Representanter för Noaks Ark ger bland annat basfakta om hiv/aids
och berättar enskilt eller tillsammans med Positiva Gruppen Syd om hur det är att leva med
hiv/aids. RFSU genomför kampanjer för att förmedla säkrare sex budskap på t ex diskotek och
barer där ungdomar möts.
Ungdomsmottagningarna Rooseum och Södervärn erbjuder individuella barnmorskebesök för
preventivmedels-, abort- och sex- och samlevnadsrådgivning. Tonåringar erbjuds även
kurator- och psykologsamtal samt läkarbesök vid behov. Utbildning och information ges
genom utåtriktad verksamhet och studiebesök på mottagningen. Under 1997 gjordes totalt
10
13.300 besök varav 1.967 var gruppbesök, 8.444 var individuella besök av vilka hälften var
återbesök. 13% av antalet besökare på mottagningarna är män under 25 år. Andelen ungdomar
med utländsk bakgrund är cirka 30%. Högst andel besökare har stadsdelarna Centrum,
Kirseberg, S Innerstaden, Hyllie och Fosie. Cirka 10% av besökarna är bosatta i
kranskommuner eller i övriga landet men studerar i Malmö.
3.3 Män som har sex med män
Personal och volontärer för RFSL Rådgivningen i Malmö/Skåne utför olika förebyggande
insatser. Uppsökande verksamhet görs i särskilda miljöer/erotiska oaser, dvs i parker, på
offentliga toaletter och klubbar, där man delar ut kondomer och glidmedel. Arbetet syftar till
att målgruppen anammar säkrare-sex strategier genom normpåverkan. Kuratorer erbjuder
också psykosocialt stöd till homosexuella i identitetsstödjande syfte. De ger även rådgivning
om hivtestning och om säkrare-sex strategier. I rapporten Från 0-91% av RFSL Skåne
redovisas att av 256 bi/homosexuella män i malmöområdet svarade 91% att de har ”regler”
för att undvika hivsmitta (11% var hivpositiva) och 73% uppgav att de någon gång före 1998
har hivtestat sig. Enligt Sex i Sverige rapporten är riksgenomsnittet för män som har hivtestat
sig 14%.
3.4 Missbrukare
Sprutbytesprogrammet i Malmö öppnade 1989. En daglig drop-in mottagning erbjuder byte av
använda sprutor och kanyler mot nya. Deltagarna i sprutbytesprogrammet rutintestas
regelbundet för hiv och hepatit. De får även upplysning om hivprevention, erbjuds kondomer,
får sårvård och behandling av bölder och infektioner vid behov. Personalen på
Infektionskliniken samarbetar med Smittskyddsenheten och socialtjänsten angående
missbrukarnas sociala situation och behandling. RFHL bedriver ett dagcentra i centrala
Malmö i syfte att erbjuda motivationsarbete, stöd och hjälp med myndighetskontakter till
missbrukare och hemlösa. Dessutom genomförde RFHL under 96/97 intervjuer med
besökarna i syfte att kartlägga hemlösa missbrukares livssituation, kunskap om hiv och för att
ge hivinformation.
3.5 Prostituerade
Prostitutionsgruppen har funnits sedan 1982 inom kommunal förvaltning och bedriver
uppsökande verksamhet bland prostituerade. Genom sprutbytesprogrammet på
Infektionskliniken finns en speciell mottagning i samarbete med Kvinnokliniken. Där erbjuds
prostituerade
och
eller
missbrukande
kvinnor
gynekologisk
undersökning,
preventivmedelsrådgivning, upplysning och kondomer. Förekomst av STD är ovanlig och
beror på att kvinnorna generellt kräver att kunden använder kondom. Några särskilda
kommunala åtgärder riktade till könsköparna och till prostituerande män finns ej.
11
3.6 Hivinfekterade och närstående
Psykosocialt stöd och sociala nätverk för hivinfekterade har etablerats dels som en strategi för
att genom humanitärt stöd minska fortsatt smittspridning och dels för att öka hivinfekterades
ansvarstagande gentemot samhället enligt smittskyddslagens föreskrifter. Syftet är att öka
livskvalitén, stärka välbefinnandet och överlevnaden hos hivinfekterade, då studier har visat
att sociala kontakter/nätverk har en stärkande effekt på immunförsvaret. Behovet av stöd ökar
då bromsmedicinering är mycket krävande, ger biverkningar samt innebär en större
livsomställning än att vara utan behandling för hiv. Å andra sidan mår en del personer bättre
under behandling och upplever ökad livslust och lust för sexuella relationer vilket i sin tur
ökar kravet på den enskildes möjligheter för sexuellt välbefinnande beaktande
smittskyddslagens begränsningar. En smittskyddskonsulent vid Smittskyddsenheten ansvarar
för psykosocialt stöd till främst hivpositiva flyktingar/invandrare och missbrukare. Noaks Ark
Malmöhus har en etablerad volontärverksamhet för att ge psykosocialt stöd åt hivinfekterade
och deras närstående. Förutom daglig verksamhet erbjuds, vid hiv/aids relaterad sjukdom,
hjälp och omvårdnad, i hemmet. Detta utförs i samarbete med sjukhuset och hemtjänsten.
Positiva Gruppen Syd (PG Syd) är en kamratförening för hivpositiva. Genom frivilliga
insatser ger man ut en månadstidning och ger hjälp och stödj till varandra kring hivrelaterade
frågor. Dessutom besöker PG Syd infektionskliniker i regionen och informerar om
verksamheten.
3.7 Allmänna insatser
Invandrare och flyktingar har varit en definierad målgrupp för hiv-förebyggande arbete.
Särskilt hälsofrämjande arbete riktat till invandrare/flyktingar består bland annat av hiv/STD
information utifrån manligt-kvinligt perspektiv. Detta sker t e x genom Svenska-förinvandrare (Sfi)-undervisningen. F.d. Invandrarförvaltningen har i samarbete med Malmöhus
Läns Landsting under flera år gett information, anordnat diskussioner och seminarier kring
hiv/STD, sex och samlevnadsfrågor och kulturmöten. Mans- och kvinnointernat för hiv/STD,
sex och samlevnadsfrågor och kulturmöten. Mans- och kvinnointernat för invandrare har
också genomförts med Kvinnokliniken och STD-mottagningen
Infektionskliniken vänder sig dels till allmänheten och erbjuder hiv-testning med rådgivning
STD-mottagningen på UMAS har en drop-in-mottagning en kväll i veckan för undersökning
och behandling av STD. Vid påvisad infektion ges kulturanpassad rådgivning och
kontaktspårning utförs. Vid sex och samlevnadsproblem erbjuds sexologisk behandling och
preventivmedelsrådgivning vid Kvinnokliniken. RFSU-Projektet erbjuder gratis
telefonrådgivning samt viss samtalsterapi gällande frågor som rör sex och samlevnad. Noaks
Ark Malmöhus genomför uppdragsutbildningar om hiv/aids och ger information till
allmänheten och till olika yrkesgrupper. Insatserna görs enskilt eller i samarbete med Positiva
Gruppen Syd, i syfte att öka kunskapsnivån och minska fördomar om hiv och aids i samhället.
Folkhälsoinstitutet organiserar och genomför rikstäckande masskampanjer med hiv/aids
information. I Malmö genomförs lokala aktioner i samarbete med RFSU Projektet och RFSL
Rådgivningen för att påminna allmänheten om hivsmittan och kondomanvändning. Årligen
genomförs manifestationer i samband med ‘Världs AIDS dagen’ den 1 december.
12
4. Förebyggande nivåer och metoder
Utmaningen i hivförebyggande arbete och främjande av sexuell hälsa är att nyckelorden
kärlek, lust och sex sällan är baserade på rationellt tänkande i stunden. Kunskap, identitet,
mognad, insikt, normer och attityder måste få prövas och testas över tid i den sociala miljön
och inom olika sociala nätverk. Förmågan och möjligheten till kommunikation om sexualitet
och sexuell identitet är grundläggande för arbetet med sexuell hälsa och det sexuella
välbefinnandet.
Hälsa beror inte bara på möjlighet till bot, lindring, tillgång till hälso- sjukvård och
upplysning. Hälsa beror också på varje persons livsstil: vilket riskbeteende man har och vilka
risker man tar, vad man gör för att minska risken för ohälsa eller för att bibehålla hälsan.
Begreppet hälsa inrymmer inte bara medicinska utan också sociala, psykologiska, emotionella
och andra faktorer. I propositionen Prioritering inom hälso och sjukvåren avser begreppet
hälsa ”de samlade förutsättningarna för en god livskvalitet”.
4.1 Primärprevention är förebyggande insatser oftast på befolkningsnivå, för att förhindra att
sjukdom uppstår bland ‘friska’ i befolkningen. För smittsamma sjukdomar som hiv och andra
STD är det insatser som syftar till att man förblir oinfekterad.
Sekundärprevention är insatser på individnivå, som görs för att upptäcka sjukdom på ett
tidigt stadium, för att förebygga komplikationer och fortsatt spridning av smittsam sjukdom.
4.2 Hälsofrämjande (health promotion) är insatser som skapar förutsättningar för människor
att leva ett gott liv och att främja sin hälsa. Det engelska begreppet lanserades i Ottawa
manifestet 1986, för att förverkliga Alm Ata-deklarationen, dvs ‘Hälsa för alla’. Fem strategier
beskrivs för hälsofrämjande verksamhet. Den som oftast lyfts fram är att skapa ‘stödjande
miljöer’, genom åtgärder som riktar in sig på hur människors vardagsliv ser ut. Hur dessa
olika vardagsliv/arenor som t ex skolan, arbetet, fritiden är utformade är i sin tur avgörande
för människors hälsa. Lokalt hälsoarbete är en annan strategi där utveckling av personliga
färdigheter är viktig. Syftet är att stärka befolkningens aktiva medverkan i hälsoarbetet och ta
kontroll (eng. empowerment) över sin miljö, hälsa och hälsoval. En ytterligare strategi är
förnyelse av hälso- och sjukvården, där man särskilt ser primärvårdens uppgift i det
hälsofrämjande arbetet.
4.3 Metoder och teorier
Det finns ett stort antal vetenskapligt beprövade teorier och metoder som är användbara inom
hivprevention och för att främja sexuell hälsa. Ett syfte med teorierna är att förstå vad som
avgör vad människor gör - istället för vad de säger att de gör - för att främja sin hälsa. Det är
viktigt att man tar tillvara denna kunskap och använder de metoder som anses mest effektiva
(eng. evidence based) enskilt eller i kombination. Teorier om social inlärning är
grundläggande. Ett flertal författare belyser vikten av att förena STD-prevention med arbetet
för att minska antalet oönskade graviditeter, genom att förespråka kondomanvändning och
icke-penetrerande sex (ej samlag); samtidigt som bra hälsoservice skall vara tillgänglig för
alla. Exempel på vanligt förekommande begrepp och termer inom beteendevetenskaplig
forskning är:
13
• Salutogent (hälsomässigt) perspektiv (av salus latin för hälsa) innebär att man söker efter
orsakerna till att människor trots olika påfrestningar håller sig friska, istället för att fråga
efter varför de blir sjuka. Antonovsky lanserade begreppet KASAM, som står för ‘känsla av
sammanhang’ som underlättar för människor att hantera olika utmaningar i livet. Begreppet
bygger på tre komponenter: begriplighet - att det som händer i livet går att förklara,
hanterbarhet - att man inte är ett offer för omständigheter utan själv kan påverka dem samt
meningsfullhet - som handlar om delaktighet och motivation.
• Harm reduction ‘skademinskning’ är en term som används för t ex sprutbytesprogram, dvs
då man genom utbyte av orena till rena sprutor minskar den skada som annars kan uppstå.
• Normbearbetande metoder är när man medvetet försöker påverka en person eller grupp, att
ifrågasätta sina normer för att omvärdera dem och de beteende de betingar.
• Forumspel är en metod då teman belyses genom vissa förutsatta former och roller. Till
skillnad mot rollspel, då innehåll och aktörer är givna med en passiv publik; byts i
forumspel aktörer ut sinsemellan eller med den aktiva publiken under spelets gång. På detta
sätt speglas attityder, känslor och normer som berör det forum (publik) som deltar genom
den dialog/spel som sker.
• Peer education är ett begrepp som brett används för då ‘lika undervisar lika’ som har eller
delar samma sociala grupp, normer och beteenden.
• Möjliggöra (eng. enable) och bemyndigande/självbestämmande (eng empowerment) är
begrepp som ingår i metoder som skapar förutsättningar för individen att bli beslutsfattare
om sitt eget liv och att kunna/få sätta gränser. Ett viktigt verktyg är att kunna förhandla
(eng. negotiate), t ex om kondomanvändning, för att kunna påverka sin situation.
• Stödjande miljöer, i vid mening, skapas både genom strukturella förutsättningar som t ex
en rökfri miljö eller att erfarna handledare erbjuds som samtalspartners för personal.
Ytterligare exempel är Hälsofrämjande skolor som genom avtal förbinder sig att skapa
förutsättningar för att samtliga personer på en skola kan uppnå bättre hälsa: dels genom att
utveckla skolans vardag som en stödjande och främjande miljö för fysisk och psykosocial
hälsa, dels stärka och utveckla hälsoundervisningen.
• Psykosocialt stöd och sociala nätverk är insatser som syftar till att stärka välbefinnandet
och ge positiva effekter på hälsotillståndet genom att t ex minska social isolering och
främja befolkningens engagemang i en närmiljö.
14
5. Mål för sexuell hälsa i Malmö
MÅL
♦
♦
♦
♦
♦
Främja en positiv och tillåtande syn på sexualiteten
Främja respekten för individens integritet
Främja attityd- och beteendeförändringar kring könsroller, hiv och sexuell identitet
Främja en jämlik könsfördelning mellan kvinnor och män som arbetar för sexuell hälsa
Minska ojämlikheter i sexuell hälsa för kvinnor, män, i olika befolkningsgrupper och i
olika stadsdelar
♦ Minska incidensen av hiv och andra sexuellt överförbara sjukdomar
♦ Minska förekomsten av oönskade graviditeter
♦ Minska förekomsten av sexuellt våld, könsstympning, prostitution och injektionsmissbruk
Arenor är de miljöer, platser där det förebyggande arbetet skall ske, som överensstämmer
med målen och begreppet sexuell hälsa. Exempel:
• Grundskola och gymnasium (inklusive friskolor)
• Övriga utbildningsinstitutioner, arbetsmarknadsutbildningar och svenska-för-invandrare
(Sfi)-undervisning
• Socialtjänsten inklusive vård & omsorg och missbruksvård
• Fritiden: kultur, idrott och föreningsliv
Aktörer är de kvinnor och män, personal och frivilliga som i samarbete skall genomföra
insatser och åtgärder inom olika områden, som överensstämmer med målen och begreppet
sexuell hälsa. Exempel:
• Kommunal förvaltning, t ex socialtjänsten och hemtjänsten
• Frivilliga organisationer som arbetar med att främja sexuell hälsa och att förebygga hiv.
• Folk- och idrottsrörelsen, kultur och invandrarföreningar, kyrka och religiösa samfund/
församlingar m.fl.
6. Åtgärdsprogram
Programmet för sexuell hälsa har sju övergripande mål som skall förverkligas genom insatser
inom sju områden:
1. Epidemiologisk bevakning och folkhälsorapportering
2. Information och utbildning för att stärka normer och attityder som främjar sexuell hälsa
3. Förebygga hiv, sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter
4. Sexuell hälsa som en del av allmän vård och hälsa
5. Psykosocialt stöd till hivinfekterade vuxna och barn, deras närstående och personal
6. Utveckling av effektiva metoder för att främja sexuell hälsa i befolkningen i samverkan
med verksamheter som stödjer andra folkhälsomål
7. Utvärdering
6.1 Epidemiologisk bevakning och folkhälsorapportering
Syftet är att kunna följa utvecklingen av sexuell hälsa samt rapportera och identifiera
förändringar, inom olika befolkningsgrupper, som kan föranleda nya prioriteringar med det
förebyggande arbetet.
15
Delmål
• att följa förekomst och utbredning av sexuellt överförbara sjukdomar, aborter,
könsstympning, sexuella övergrepp samt tecken på sexuell ohälsa
• att följa och bevaka förekomst och utbredning av STD och hiv ur ett regionalt och
internationellt perspektiv
• att dokumentera och rapportera insatser som främjar sexuell hälsa i befolkningen
6.2 Information och utbildning för att stärka normer och attityder som främjar sexuell
hälsa
Syftet är att höja andelen av befolkningen som använder kondom som säkrare-sex strategi och
att verka för att genomsnittsåldern för samlagsdebut inte sänks. Insatserna skall genomföras
med insikt och kunskap om sexualitet, sexuell identitet, kulturella skillnader och utifrån
kvinnligt/manligt perspektiv.
Delmål
• att erbjuda alla ungdomar, inom den obligatoriska skolan, friskolan och särskolan,
kunskapsundervisning och normdiskussioner i sex och samlevnad
• att erbjuda alla studerande inom gymnasieskolan, inklusive det individuella programmet,
friskolan, gymnasiesärskolan, eftergymnasial utbildning och högskolan undervisning om
sex och samlevnad
• att ägna särskild uppmärksamhet åt personer som pga sociala miljöer lever i en utsatt
situation t ex utan fast bostad eller på behandlingshem
• att minska fördomar kring könsroller, hiv och sexuell identitet genom metoder som
påverkar normer och attityder
• att motverka verbala sexuella trakasserier
• att genom informations och utbildnings insatser förebygga könsstympning
6. 3 Förebygga hiv, sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter
Arbetet syftar till att minska förekomsten av hiv och andra sexuellt överförbara sjukdomar och
att minska förekomsten av oönskade graviditeter till nationella nivåer eller lägre, samt att
minska antalet injektionsmissbrukare.
Delmål
• att skapa stödjande miljöer och därigenom förutsättningar för individer att ändra sitt
riskbeteende för oönskade graviditeter, hiv och STD
• att samverka med gränsländer för att förebygga hiv och STD
• att förmedla kunskap kring sexuell hälsa till injektionsmissbrukare
6.4 Sexuell hälsa som en del av allmän vård och hälsa
• Insatserna syftar till att minska ojämlikhet i sexuell hälsa inom befolkningen och att minska
antalet sexuella övergrepp samt att förhindra att könsstympning utförs på kvinnor boende i
Malmö.
16
Delmål
• att uppmärksamma förekomst av sexuellt utnyttjande och våld
• att förebygga sexuella övergrepp
• att identifiera flickor som riskerar könsstympning
6.5 Psykosocialt stöd till hivpositiva vuxna och barn, deras närstående och personal
Insatserna syftar till att ge ökat välbefinnande och överlevnad för hivpositiva vuxna och barn,
samt att förebygga anmälningar av hivpositiva till Smittskyddsenheten för oaktsamhet.
Delmål
• att erbjuda hivpositiva personer psykosocialt stöd och sexologisk rådgivning som en del av
hivförebyggande arbete
• att värna om barn till hivpositiva och hivpositiva barns unika situation på skola och i
samhället
• att uppmärksamma eventuell diskriminering och vidta åtgärder
• att erbjuda stödjande miljöer för närstående till hivpositiva och personal
6.6 Utveckling av effektiva metoder för att främja sexuell hälsa i befolkningen i
samverkan med verksamheter som stödjer andra folkhälsomål
Syftet med insatserna är att genom samverkan mellan olika folkhälsoprogram förebygga drogoch alkoholanvändning som påverkar omdömet och ökar det sexuella risktagandet, samt att
minska nyrekrytering till injektionsmissbruk och minska antalet prostituerade.
Delmål
• att etablera samverkan mellan resurser inom kommunala förvaltningar, sjukvård och
frivilligorganisationer för insatser som främjar den sexuella hälsan och som inkluderar
hivförebyggande insatser
• att planera insatserna i samverkan med integrationsarbetet
• att samverka, med vård och lärarutbildningar inom högskolan, i utbildning av studerande i
området sex och samlevnad
• att erbjuda föräldrautbildning för en ökad samsyn om normer och attityder mellan föräldrar,
skola och samhälle
6.7 Dokumentation och utvärdering
Syftet är att dokumentera, följa upp och utvärdera de olika hälsofrämjande aktiviteterna, för
att kunna följa utvecklingen och/eller effekten av insatserna för den sexuella hälsan, utifrån
bland annat ett jämlikhetsperspektiv.
Delmål
• att utvärdera verksamheter och insatser
• att utveckla effektivare metoder som främjar sexuell hälsa i befolkningen
17
Lagar, rekommendationer och internationella konventioner
• Smittskyddslag 1988:1472 / 1995:1315 Särskilda underrättelser vid infektion av HIV
• Förbud mot könsstympning av kvinnor 1982:316 (ändring 1998:407)
• Prop 1997/98.177,179 och 180 angående diskriminering pga etnisk tillhörighet,
funktionshinder och sexuell läggning
• Hälso- och sjukvårdslag 1982:763;
• 2§ ”all vård ska lämnas på lika villkor”
• Patientjournallag 1985:562; 7§ Sekretess; 14§ Offentlighet och sekretess
• Landstingets hälso- och sjukvård 1992:567
• Kommunernas hälso- och sjukvård 1990:1465 och 1992:567
• Socialtjänstlag 1980:620; 1§ Socialtjänstens mål; 2§ Kommunens ansvar; 11§ Åtgärder
mot missbruk; 22§ Vård i familjen och i hem för vård eller boende
• 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet (Lpo94)
• 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf94)
• Prioritering inom hälso och sjukvåren Prop. 1996/07:60
• Främja hälsa - förebygga sjukdomar. Slutrapport från Folhälsoprogrammet och
Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet, 1998
• Ottawa - Manifestet om hälsobefrämjande arbete, Socialstyrelsen augusti 1987
• IPPF Charter on Sexual and Reproductive Rights International Planned Parenthood
Federation November 1995
• European policy for health for all. WHO Reviderad 1991
• Health For All targets for 21st century. WHO17 juni 1998
• Europe for the prevention of AIDS Community Programme 1996-2000 European
Communities, 1997 Decision No 647/96/EC.
• The Göteborg Declaration: Recommendations for Action Plan for Europe. The Second
Study Conference on Female Genital Mutilation in Europe - Göteborg, July 1-3, 1998
• FNs konvention om barnets rättigheter - 54 artiklar. New York november 1989 Ratificerad
av Sverige och laga kraft 2 september 1990
Källor och litteraturlista
Epidemiologisk data och demografisk statistik
• Smittskyddsenheten Region Skåne Malmö, - Dr HB Hansson tel. 040-33 71 80
• Smittskyddsinstitutet Stockholm, hivdata - M. Arneborn tel. 08-457 23 71
• Socialstyrelsen Epidemiologiskt centrum, Stockholm 018-66 57 67
• Planeringsavdelningen Stadskontoret Malmö, Invandrarstatistik - E. Pålsson 040-34 10 68
• Tonårsaborter och graviditeter, Sdf. S. Innerstaden - R. Stridh 040-34 33 15
• Verksamhetsberättelse Ungdomsmottagningarna Rooseum och Södervärn i Malmö 1997
• Verksamhetsberättelse Prostitutionsgruppen Malmö 1997
Lokala rapporter
• Aidsdelegationen Malmö 1994. Riktlinjer för förebyggande insatser mot HIV/aids i Malmö
• SOS-gruppen Malmö 1994. Arbeten i Malmö mot Sexuellt överförbara sjukdomar (STD)
och oönskade graviditeter Lägesrapport och förslag till handlingsprogram,
• Malmö stad 1996. Sex och samlevnad i ett folkhälsoperspektiv inventering och förslag
• Välfärds- och Folkhälsoenheten Stadskontoret Rapport nr 1, 1997. Utvärdering av
HIV/AIDS uppdrag i Malmö under 1995
18
• Välfärds- och Folkhälsoenheten Rapport nr 2, 1998. Drogvanor bland Malmöelever
Resultat från undersökning i åk 6, åk 9 och i gymnasieskolan åk 2 hösten 1997
• Folkhälsorapport 1998. Hur mår barn och ungdomar i Malmö?
• Malmöhus läns landsting, Lund 1995. Sex och Samlevnadsundervisning i Grundskolan
Enkätundersökning
• Malmöhus läns landsting, Lund 1997. En processutvärdering av frivilligorganisationernas
HIV-preventiva verksamhet i Malmöhus läns landsting
• RFSL Rådgivningen Skåne 1998. Från 0 till 91% En studie bland homo- och bísexuella
kvinnor och män i Malmö
• RFSU Stockholm 1998. En skrift om kvinnlig könsstympning
• Söderberg H. Urban women applying for induced abortion Studies of epidemiology,
attitudes and emotional reactions. Akademisk avhandling Malmö 1998
• Infektionskliniken Universitetssjukhuset MAS 1998. Utvärdering av
Sprutbytesverksamheten på Infektionskliniken i Malmö 1989-1997
• Verksamhetsberättelser: Noaks Ark Malmöhus, Positiva Gruppen Syd, RFSU Malmö,
RFSL Skåne, m fl. 1998
Nationella rapporter
• Folkhälsoinstitutet Hiv-aktuellt 4/98. Vad är sexuell hälsa?
• Folkhälsoinstitutet 1997:39. Hälsofrämjande skola
• Folkhälsoinstitutet 1997:31. En fråga för livet - ett sexualitets- och samlevnadsperspektiv
på Nationell folkhälsopolicy för HIV/STD
• Folkhälsoinstitutet 1997:21. Sex- och samlevnadsundervisning i landets lärarutbildningar
• Folkhälsoinstitutet 1997:18. Sex- och samlevnadsundervisning i grundskolan
• Folkhälsoinstitutet 1997. Sex i Sverige-Om sexuallivet i Sverige 1996
• Folkhälsoinstitutet 1996:115. Att förebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförda
sjukdomar
• Folkhälsoinstitutet 1995:65. Nationell folkhälsopolicy för STD/HIV Utgångspunkter och
principer
• Socialstyrelsen SoS 1997:18. Folkhälsorapport 1997
• SOU 1998:43. Hur skall Sverige må bättre? -första steget mot nationella folkhälsomål
Metoder
• Abraham C, Sheeran P, Abrams D, Spears R och Marks D. Young people learning about
AIDS: study of beliefs and information sources. Health Education Research Vol.6.(1):1929, 1991
• Bandura A. Perceived Self-Efficacy in the Excercise of Control over AIDS Infection.
Evaluation and Program Planning, vol 13:9-17, 1990
• Danzinger R. HIV testing and HIV prevention in Sweden. BMJ vol 316 24 January 1998
• Hansson BG, Hansson HB, Ohlin A-K och Nordenfeldt E. Screening for Anti-HIV and
HBsAg in Pooled Sera from a clinical Chemistry Section as a tool for Epidemiological
Survey. Scand J Infect Dis 25:297-303
• Herlitz C och Strandell A. Public reactions to AIDS in Sweden. European Journal of Public
Health 1997;7:193-198
• Hurley SF, Damien JJ och Kaldor JM. Effectiveness of needle-exchange programmes for
prevention of HIV infection. Lancet 1997;349:1797-1800
• Giesecke J, Ramstedt K, Granath F, Ripa T, Rådö G och Westrell M. Efficacy of partner
notification for HIV infection. The Lancet Vol 338:Nov 2, 1991
• Grunseit A. Impact of HIV and sexual health education on the sexual behavior of young
people: a review update UNAIDS 97.4 Geneve 1997
19
• Kegeles SM och Graham HJ. Recent HIV-prevention interventions for gay men: individual,
small-group and community-based studies AIDS 1998 12 (supplA):S209-S215
• Kippax S, Noble J, Prestage G, Crawford J, Campbell D, Baxter D och Cooper D. Sexual
negotiation in the AIDS era: negotiated safety revisted. AIDS 11:191-197, 1997
• Peersman GV och Levy JA. Focus and effectiveness of HIV-prevention efforts for young
people. AIDS 1998, 12 (suppl.A):S191-S196
• Persson L, Gullberg B, Hanson BS, Mostrup och Östergren P-O. HIV infection: social
network, social support, and CD4 lymphocyte values in infected homosexual men in
Malmö, Sweden. J.Epidemiology Community Health 1994;48:580-585
• Schaalma H, Kok G och Peters L. Determinists of consistent condom use by adolescents:
the impact of experience of sexual intercourse. Health Education Research Vol. 8(2);255269,1993
• Svenson G et al. Europeiska riktlinjer för AIDS peer education för ungdom och Annotated
bibliography about youth AIDS peer education in Europe. Samhällsmedicinska
institutionen Lunds universitet 1998
Ordlista
AIDS eller aids
FHI
HIV eller hiv
RFHL
RFSL
RFSU
Sfi
STD
UMAS
Acquired Immuno Deficiency Syndrome förvärvat immundefektsyndrom
Folkhälsoinstitutet
humant immunbrist virus
Riksförbundet till Hjälp för Läkemedelsmissbrukare
Riksförbundet För Sexuellt Likaberättigande
Riksförbundet För Sexuell Upplysning
Svenska för invandrare
Sexually Transmitted Diseases - sexuellt överförbara
sjukdomar
Universitetssjukhuset Malmö Allmänna Sjukhus
incidens
antal nyupptäckta fall av t ex hiv under en viss period
i befolkningen, ofta per 100.000
prevalens
andelen identifierade fall av t ex klamydia vid en viss tidpunkt
hos en grupp av befolkningen
20
