2016-07-13
Vaccination av barn
Barnveckan 2016
Ann-Sofie Cavefors, Göteborg
Cecilia Chrapkowska, Stockholm
Kathy Falkenstein-Hagander, Skåne
Välkomna!
•
•
•
•
•
•
•
Introduktion
Immunologi
Vaccinationsprogrammet och sjukdomarna vi vaccinerar mot
Tillsatser i vaccin
Vacciner utanför programmet
Biverkningar
Något om vaccination ur ett globalt perspektiv
BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
Vaccinationsprogram
Målsättning
Varje barn
har rätt till
bästa uppnåeliga hälsa
och rätt till sjukvård
• Kontrollera sjukdomarna
• Förebygga dödlighet och allvarlig sjukdom
– ge skydd mot sjukdomen för det enskilda barnet
och samhället
• Begränsa spridning i samhället
– skydd mot överföra smitta till andra
BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
1
2016-07-13
Svenska vaccinationsprogrammet
Vaccin mot
Infördes
Upphörde
Program
Smittkoppor
1816
1976
Obligatoriskt
Tbc
1940-t
1975 (1986)
Nyfödd +14-15 år
Idag riskgrupper
Difteri och stelkramp
1940-t
Kikhosta
1950-t
Uppehåll 1979-96
Acellulärt vaccin
idag
Polio
1957
Mässling
1971
Röda hund
1974
Till flickor 12 år
MPR
1982
2 doser
Hib
1993
Hepatit B
1996
Pneumokocker
2009
Hpv
2010
Endast riskgrupper
Om
tillräckligt
många
är
vaccinerade
slutar
sjukdomen
att cirkulera:
flockimmunitet
Flickor födda 1999
BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
Nationella vaccinationsprogram
• Allmänna program
– Det nuvarande barnvaccinationsprogrammet
– Finns angivet i Smittskyddsförordningen (SFS 2004:255)
• Särskilda program för riskgrupper
– Regeringen ska under 2016 besluta vilka vacciner som ska ingå
– Inga vaccin finns i dag i det särskilda programmet
– Tills vidare gäller Socialstyrelsens riktade rekommendationer
•
•
•
•
Tuberkulos
Hepatit B
Pneumokocker
Influensa
BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
Smärtlindring
Vaccination av prematura barn
• Vaccineras enligt sin kronologiska ålder
• Ökad risk för svår infektionssjukdom
• I vissa landsting rekommenderas en extra dos
vaccin vid 2 mån ålder
• Ordinarie vaccinationer vid 3, 5 och 12 mån
• Gäller DTP-IPV+Hib (Hep B) samt PCV
–
–
–
–
–
–
–
Hållas i förälderns famn
Förberedelse
Amning eller glukos
Sittande
Avledning
Taktil stimulans
EMLA
Rikshandboken, 2015. Förberedelse inför vaccination – hur minskar vi smärta och rädsla
Morris, Neonatal Vaccination: Challenges and ingetvention strategys, Neonatology, 2016
2
2016-07-13
Utförande
– Folkhälsomyndighetens
rekommendationer för profylax till
vuxna mot difteri och stelkramp
– Folkhälsomyndighetens allmänna råd
om vaccination mot pneumokocker
(HSLF-FS 2015:1) Gäller riskgrupper
– Folkhälsomyndighetens allmänna råd
om vaccination mot influensa (HSLFFS 2015:2)
– Folkhälsomyndighetens föreskrifter
om vaccination av barn (HSLF-FS
2015:6)
– Folkhälsomyndighetens
rekommendationer för profylax mot
hepatit B, profylax med vaccin och
immunglobulin – före och efter
exposition
– Folkhälsomyndighetens
rekommendationer för preventiva
insatser mot tuberkulos
– Folkhälsomyndighetens
rekommendationer för vaccination
mot humant papillomvirus (HPV).
• Sjuksköterska, som
genomgått
specialistutbildning till
distriktssköterska eller inom
hälso- och sjukvård för barn
och ungdomar, eller
godkänd likvärdig utbildning
är behörig att ordinera och
ge vaccination som finns
upptagna i följande
föreskrifter, allmänna råd
och rekommendationer
(HSLF-FS 2015:11)
BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
Lägsta
ålder
2,5 mån
Högsta
ålder
6 mån
Lägsta intervall
från tidigare dos
---
Högsta intervall
från tidigare dos
---
difteri, stelkramp, kikhosta,
polio, Hib, pneumokocker
4,5 mån
12 mån
6 veckor
6 mån
dos 3
difteri, stelkramp, kikhosta,
polio, Hib, pneumokocker
11,5 mån
2 år
6 mån
12 mån
dos 4
difteri, stelkramp, kikhosta,
polio
5 år
6 år
3 år
5 år
dos 5
difteri, stelkramp, kikhosta
14 år
16 år
8 år
11 år
dos 1
mässling, påssjuka,
röda hund
12 mån
6 år
---
---
dos 2
mässling, påssjuka,
röda hund
6 år
12 år
1 mån
11 år
dos 1
HPV
10 år
12 år
---
---
dos 2
HPV
10 år
12 år
6 mån
12 mån
Vaccin mot
dos 1
difteri, stelkramp, kikhosta,
polio, Hib, pneumokocker
dos 2
Läkarordination vid avvikelser från det nationella
allmänna vaccinationsprogrammet
– Ålder för vaccination
– Intervall mellan vaccinationer
– Vaccinsort
BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
Tidsramar för ålder och intervall
Dos
Utförande
SOSFS 2006:22 8§ Vaccination av barn
Barn upp till 18 års ålder som inte har
vaccinerats i enlighet med
vaccinationsprogrammet i 2 § ska erbjudas
kompletterande vaccination. Kompletterande
vaccination mot pneumokocker och HPV
behöver dock inte erbjudas.
Vaccinationslag 1 jan 2013
SmL 2004:168, SFS 2012:452
• Beslut om nya vaccin fattas av regeringen
• Vaccinationer som ges inom nationella
program ska rapporteras till
vaccinationsregistret
• Vaccinationer som ges inom nationella
program ska vara kostnadsfria
BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
3
2016-07-13
Levande vacciner
Inaktiverade vacciner
Bakterier
Virus
Bakteriella (helcell)
Virala (helvirion)
Bacillus Calmette Guérin
MPR
Rotavirus
Oral polio
Gula febern
Varicellae
Vaccinia (smittkoppor)
(Pertussis)
Del av oralt kolera
IPV
Hepatit A
TBE
Japansk B encefalit
Rabies (för humant bruk)
Oral tyfoid
(genetiskt inaktiverad)
BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
Inaktiverade vacciner
Vaccintypernas skillnader
(delkomponenter)
–
–
–
Levande
Inaktiverade
• Biverkningar =
sjukdomssymtom
• Huvudsakligen lokala
biverkningar
• Biverkningar efter en
inkubationstid (7-10
dagar)
• Biverkningar kommer
omedelbart (inom 2448 tim)
• Långvarigt skydd med
fåtal doser
• Utan booster begränsat
skydd
Virus
Bakterier
Inaktiverade TOXOIDER
Hepatit B
Influensa A & B (split & subunit)
Difteri
Tetanus
Pertussis (acellulär)
KOLHYDRAT
–
–
–
Meningokocker (A,C,Y, W135)
Pneumokocker (23-valent)
Tyfoid
KONJUGAT
–
–
–
H. influenzae typ B
Pneumokocker (7,10,13-valent)
Meningokocker grupp C
Rekombinant
PROTEINBASERAT
–
Meningokocker grupp B
BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
Vaccinationsbegrepp
inaktiverade vacciner
Primärvaccination
2 eller 3 doser med
1-2 månaders intervall
+
Boosterdos
BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
Ålder
Vaccination mot
Dos
3 mån
difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib, hepatit B och
pneumokocker
I
5 mån
difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib, hepatit B och
pneumokocker
II
efter minst 6 månader
12 mån
18 mån
Dos I och II är primärvaccinationer
5-6 år
Grundvaccination
6-8 år
10-12 år
BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
14-16 år
4
2016-07-13
Ålder
Vaccination mot
3 mån
difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib, hepatit B och
pneumokocker
I
5 mån
difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib, hepatit B och
pneumokocker
II
12 mån
difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib, hepatit B och
pneumokocker
III
18 mån
5-6 år
Dos
Grundvaccinering
inaktiverade vacciner
Dos 3
Dos 1+2
booster
priming
Dos III, IV, V är boosterdoser och
ger
långvarigt
difteri, stelkramp,
kikhosta,
polio
skydd
IV
6-8 år
10-12 år
14-16 år
Minst 6 månader mellan dos 2 och 3
difteri, stelkramp, kikhosta
Bara dos 1
V
BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
Ålder
Levande vacciner
Ingen boosterdos
Vaccination mot
Dos
3 mån
exempel mässling
5 mån
• Genombrottsinfektioner kan förekomma efter
endast en dos
• 2-10% av personer som fått två doser
utvecklar inte skyddande antikroppsnivåer
• OBS! Behovet av MPR även till icke-immuna
vuxna och till spädbarn inför utlandsresa?
Varför ges inte MPR vaccinet tidigare?
12 mån
18 mån
mässling, påssjuka, röda hund
I
mässling, påssjuka, röda hund
II
5-6 år
6-8 år
10-12 år
14-16 år
BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
Mässlingsutbrott i Europa:
Susceptibility of infants too young to be immunized
Vilka vacciner kan ges samtidigt?
Fler inaktiverade vacciner
Inaktiverade vacciner och levande vacciner
E. Leuridan et al. 2012, Vaccine
5
2016-07-13
Rätt eller fel?
Vad bör beaktas?
• Flera levande vacciner: helst med 4 veckors
mellanrum, undantag kan göras individuellt
• PPD går bra att sätta innan, samtidigt eller 6
veckor efter MPR
• Efter BCG: vänta 3 månader innan man ger
annat vaccin i samma arm
• Efter blodtransfusion/gammaglobulin: vänta
om möjligt minst 3 månader med MPR
Quiz
Rikshandboken, 2015
Primärvaccination innebär ...
Hur kan en primärvaccination med ett
inaktiverat vaccin se ut?
… att kroppen inducerar ett
immunologiskt minne
2 eller 3 doser med någon eller några
månaders mellanrum
Rätt
Fel
Rätt
Fel
BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
Aktiv immunitet uppnås…
Aktiv immunitet uppnås…
… när antikroppar överförs från placenta till
barnet
… när kroppens kommer i kontakt med ett
smittämne
Rätt
Rätt
Fel
BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
Fel
BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
6
2016-07-13
Vad är ett immunologiskt minne?
Vilken roll har påfyllnadsdosen?
Kroppens förmåga att ge ett antikroppssvar mot
ett smittämne som den tidigare kommit i
kontakt med
Påfyllnadsdosen aktiverar det immunologiska
minnet och ger kroppen ett långvarigt skydd
Rätt
Fel
Fel
BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
Varför har vissa länder 3-dos
primärvaccinering?
Varför skall det gå minst 6 månader mellan
dos 2 och 3?
På grund av en hög smittorisk behöver barnet
ett tidigt skydd
Eftersom det tar tid för kroppen att bygga ett
immunologiskt minne
Rätt
•
•
•
•
•
Rätt
Fel
Rätt
Fel
BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
Difteri
Tetanus - stelkramp
Smitta via närkontakt och luftburet
Toxinproducerande bakterie
Laryngit, tjocka beläggningar
Myokardit, neurit
Dödlighet 5-10 %
• Clostridium tetani finns i jord och i tarm hos
djur
• Sporer i jord infekterar sår
• Toxinbildande bakterie
• Individuellt skydd
• Neonatal tetanus
BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
7
2016-07-13
Hudreaktioner
Stelkrampsvaccination vid sårskada
2009-2013
• Om barnet följt vaccinationsprogrammet
behövs i allmänhet inte påfyllnadsdos
• Om påfyllnadsdos är indicerad; Ge
kombinationsvaccin
lokal reaktion 5cm
övriga utslag, klåda
allvarlig
icke-allvarlig
allvarlig
icke-allvarlig
Infanrix-polio-hib
0
17
9
60
Pentavac
0
30
12
38
Synflorix
3
13
15
57
Prevenar 13
0
7
4
40
Infanrix-polio
12
218
2
97
Tetravac
3
264
6
137
MMRvaxPro
0
9
5
40
Priorix
0
2
9
61
Källa: Läkemedelsverket
BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
BLFs
Kunskapscentrum för Barnhälsovård
Kikhosta
Bordetella pertussis
• Toxinbildande bakterie
– Förkylning med hosta
– Kikningar
– Cyanos
– Apné
– Komplikationer som pneumoni och otit
arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
•
•
•
•
Allvarlig infektion under 1 års ålder
Apné kan vara första symptom hos spädbarn
Profylax till spädbarn vid smitta
Viktigt att vaccinera i rätt tid
(FoHM)
Folkhälsomyndigheten dec 2014
BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
Att förebygga kikhosta hos spädbarn Folkhälsomyndigheten 2015
8
2016-07-13
Polio
• Fekal-oral smitta
– förorenat vatten
– kontaktsmitta
• Barn under 5 år drabbas huvudsakligen
– Feber, huvudvärk, illamående, kräkning, förlamning
• En av 200 leder till pares
– 5-10 % av barn med pares dör pga andningsförlamning
• Minskning 99% globalt mellan 1988 och 2012
http://www.polioeradication.org/Dataandmonitoring/Poliothisweek/Poliocasesworldwide.aspx
Global polio vaccine switch date April
2016
Haemophilus influenzae typ b
•
•
•
•
•
Kapslade bakterier ger invasiv infektion
Smittar via kontakt och droppsmitta
ÖLI, otit, pneumoni
Epiglottit, meningit, sepsis
Före vaccination (1992) insjuknade 1 barn av
200 under 5 års ålder i Sverige i invasiv infektion
– Dödlighet 2-3 %
– Hörselskador 20 %
– Andra neurologiska resttillstånd 2-5 %
BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
Pneumokocker
•
•
•
•
Incidens av invasiv pneumokockinfektion
bland barn under 5 år 2005-2014.
Globalt mycket vanlig infektion
Normalflora, friska bärare, vanligast hos barn
Pneumoni , otit , sinuit
Mer än 90 serotyper
– 10-13 typer orsakar de flesta invasiva
infektionerna
• Invasiv: Sepsis, meningit
• Resistens mot antibiotika
BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
Bild: Folkhälsomyndigheten
9
2016-07-13
Mässling
• Mycket smittsam luftburen virusinfektion
• Feber, snuva, konjunktivit, hosta, utslag
• Komplikationer
Countries that have introduced pneumococcal conjugate vaccines in
their national Immunization programs, by income status* — worldwide,
2012, http://www.cdc.gov/mmwr/preview/mmwrhtml/mm6216a4.htm
– Otit 7-9 %
– Pneumoni 1-6 %
– Encefalit 1 per 1000
– SSPE 1 per 100 000 till 1 000 000
– Dödsfall 1-10 per 10 000
– Sjukhusvård 20-25 %
Measles notification rate mars 2015-feb 2016
Mässling i Sverige
http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-ochsjukdomar/vaccinationer/vacciner-a-o/massling/
ECDC rapport Mässling jan 2016
• Jan-dec 2015, 30 länder, 3969 cases
– Germany accounted for 62.1% of all cases reported during this
period.
• 88,9 % of all cases had a known vaccination status
– 85 % were unvaccinated
– 77 % of the cases in the target group for routine childhood MMR
vaccination (1–4-year-old children) were unvaccinated
• One measles-related death was reported during the in a 19month-old child in Germany
• Six cases were complicated by acute measles encephalitis.
BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
http://ecdc.europa.eu/en/healthtopics/measles/epidemiological_data/Pages/measles_m
aps.aspx
Påssjuka
• Feber, svullnad av spottkörtlar, orkit/ooforit,
andningspåverkan, pankreatit
• Komplikationer
– Sterilitet är mycket sällsynt
– Meningit 10 %, kan ge nedsatt hörsel
– Dödsfall 1 per 100 000
BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
10
2016-07-13
Rubella
• Kongenitalt rubellasyndrom
– 90 % risk första 10 veckorna
– 10-20 % risk vid 16 veckor
– Sällsynt efter 20 veckor
• Hjärna, hjärta, ögon och öron
• Solidaritetsvaccination
Humant papillomvirus HPV
• 100 olika typer av virus, ger bla kondylom och cancer
• 420 fall /år av cerviixcancer i Sverige
• Tvådosschema (flickor 9-13 år)
– Intervall mellan doserna minst sex och max tolv månader
• Tredosschema (flickor över 13 år och immunsupprimerade)
– 0,2 och 6 månader
– Alla doser bör ges inom ett år
• Cellprovskontroller fortsätter
• Ofta lindrigt förlopp, ofta subklinisk infektion
BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
BCG
• Länder med ökad risk för TBC ≥25 fall/100 000 inv
och år
– Erbjuds BCG-vaccination vid 6 mån
• Länder med hög risk för TBC ≥100 fall/100 000 inv
och år
– Screening av migranter
• Länder med särskilt hög risk ≥300 fall/100 000 inv
och år
– Tidig BCG-vaccination innan 6 mån
*Officiella siffror är osäkra från många länder och
incidensen kan variera inom ett land.
BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
Hepatit B prevalens
Riskländer för tuberkulos 2015
(WHO)
Hepatit B
1. Nyfödda till mödrar med hepatit B
2. Barn som tillhör någon grupp där det finns ökad
risk för hepatit B-smitta
– exempelvis om en familjemedlem bär hepatit B-smitta
– om barnet eller föräldrarna kommer från ett land med
medelhög till hög förekomst av hepatit B (2 % eller
mer)
– eller om barnet är under sex år och ingår i en
barnomsorgsgrupp med ett barn som har hepatit B
Lancet okt 17, 2015
BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
11
2016-07-13
Definition
Aluminium
Vanliga tillsatser:
• Aluminium
• Stabilisatorer
• Odlingsmedium
• Formaldehyd
Icke längre
förekommande tillsats:
• Kvicksilver
• Aluminium är den vanligaste metallen i marken
• Livsmedelsverket 2006: aluminium i
modersmjölksersättning och barnvälling: låga halter
under 400 µg/l
• Drygt 2 dygnsmängder modersmjölksersättning ger
samma aluminiumdos som en dos vaccin
• Europeisk gränsvärde för dricksvatten 100 µg/l
BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
Aluminium som adjuvans
• Höja vaccinets förmåga att stimulera kroppens
antikroppsbildning
• Finns i de flesta bakteriella vacciner i mkt små
mängder
• Kan i sällsynta fall ge lokala
överkänslighetsreaktioner röda kliande knutor
som riskerar att återkomma vid ny aluminiumexposition.
• Kombinationsvacciner enda sättet att minska
mängden aluminium från vacciner
Riktlinjer för barn med
aluminium allergi
1. Barn som har slutat klia på låret/armen
– Ge DTP boostern enligt
barnvaccinationslprogrammet
– Injicera inte i låren/eller den arm där reaktionen
funnits
2. Barn som fortfarande har klåda på låret/ armen
– Det är inte farligt att ge vaccinet (typ IV)
– Risken för nya kliande noduli kan vara ökad
– Avvakta är ett alternativ
Netterlid,
2010
Stabilisatorer
• Kan vara socker, aminosyror eller proteiner
• Skyddar vaccinet från värme och i
frystorkningsprocessen
• Frystorkade vacciner behöver ”bulk matrix”
• Exempel
– Sackaros (Act-HiB)
– Natriumglutamat (BCG)
– Gelatin, albumin (MMR-vax-pro)
BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
12
2016-07-13
Odlingsmedium
Konserveringsmedel
• Virus/bakterier odlas i odlingsmedium
• Innehåller näringsämnen och antibiotika
• I inaktiverade vacciner kan finnas rester av
odlingsmedium
• I levande vacciner finns odlingsmedium för virusen ska
kunna leva
• Bacteriocida/-statiska och iaktiverande egenskaper
• Exempel MPR
• Även vaccin mot vattkoppor, rotavirus, influensa och
TBE är kvicksilverfria
– kycklingembryo fibroblaster
– humana lungfibroblaster
• Kvicksilverinnehållande Thiomersal ingår inte i några
vaccin i det allmänna vaccinationsprogrammet
• Vaccinationsprogrammet kvicksilverfritt sedan 19921993
BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
Formaldehyd
Kvicksilver
• Används för att
• döda virus i inaktiverade vacciner
• försvaga toxiner i toxoidvacciner
• Kontaktallergi mot formaldehyd förekommer vid
annan exposition men har aldrig beskrivits pga
vaccinexposition
• Mycket låga doser
• Formaldehyd frisätts från möbler (och tobaksrök):
En bebis andas in lika mycket formaldehyd som i
en dos vaccin av att vistas inomhus 4-40 timmar
• Det kvicksilverinnehållande
konserveringsmedlet Thiomersal ingår inte i
några vaccin i det allmänna
vaccinationsprogrammet.
• Allmänna vaccinationsprogrammet har varit
kvicksilverfritt sedan 1992-1993
• Även vaccin mot vattkoppor och TBE är
kvicksilverfria
BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
Vilka biverkningar ska rapporteras?
•
•
•
•
•
Vad är allvarliga händelser?
Reaktioner/händelser som
Nya oväntade biverkningar
Mindre vanliga och sällsynta biverkningar (FASS)
Sådant som tycks öka i frekvens
Sådant som tycks öka i allvarlighetsgrad
Allvarliga händelser
– leder till döden
– är livshotande
– nödvändiggör sjukhusvård
– leder till förlängd sjukhusvård
– leder till invalidisering (eller missbildning)
Källa: Rikshandboken
BLFs
Kunskapscentrum för Barnhälsovård
arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
Källa: Läkemedelsverket
BLFs
Kunskapscentrum för Barnhälsovård
arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
13
2016-07-13
Hög feber
• Feber >40°C är en oväntad reaktion
• Viss kontrovers kring paracetamol efter vaccination
Rapportering av biverkningar
(Läkartidningen 25–26/2013)
• Bra att söka vård och utesluta annan orsak till höga
febern
• Ingen kontraindikation för framtida vaccinationer
http://www.lakemedelsverket.se
BLFs
Kunskapscentrum för Barnhälsovård
arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
Kraftig lokal reaktion
Hög feber
Hög feber (>40°C) eller ihållande gråt i >3 timmar efter
vaccination
enligt tillverkaren kontraindikation inför nästa dos
Bedömning av ansvariga läkaren
vaccinationsserien kan fortsättas
• Svullnad >5cm
• Svullnad över hela armen eller låret
• Ingen absolut kontraindikation för fortsatt
vaccinering
• Läkarbedömning i det individuella fallet
(om det inte finns några särskilda omständigheter som talar emot det)
Källa: Vaccination av barn - Socialstyrelsen
Källa: Vaccination av barn - Socialstyrelsen
BLFs
Kunskapscentrum för Barnhälsovård
arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
BLFs
Kunskapscentrum för Barnhälsovård
arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
HHE prognos
HHE Hypotonisk hyporesponsiv episod
• HHE vid 3 mån ålder - 101/105 barn följts upp:
Triad
– Plötsligt insättande slapphet
– Bristande kontakt
– Blekhet eller cyanos
– 1 barns föräldrar avböjde vaccination
– 100 barn revaccinerades utan biverkningar
• Inga resttillstånd rapporterade
Debut: 3-4 timmar efter vaccinationen
Duration: 6-30 minuter
Vanligast efter första dos
Vaccine, 2007
BLFs
Kunskapscentrum för Barnhälsovård
arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
Vaccine, 2007
BLFs
Kunskapscentrum för Barnhälsovård
arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
14
2016-07-13
Äggallergi
Allergi och vaccination
Allergiska barn bör vaccineras enligt gängse rutiner
med två undantag:
• MPR- och TBE-vaccinering
– De flesta äggallergiska barn kan vaccineras enligt
gängse rutiner.
– Endast de barn som tidigare fått svår
allmänreaktion efter intag av, eller efter annan
kontakt med, spårämnen av ägg bör vaccineras
först efter bedömning av erfaren specialistläkare.
– Det föreligger en specifik allergi/överkänslighet mot
någon vaccinkomponent.
– Uttalat allergiska barn som tidigare reagerat med
anafylaktiska tillbud eller andra svåra symtom i
samband med injektioner.
Barn som tillhör någon av dessa undantagsgrupper
bör remitteras till allergikunnig läkare för
bedömning och eventuell vaccinering.
BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
•
•
http://www.lakemedelsverket.se/upload/halso-ochsjukvard/behandlingsrekommendationer/vaccination.pdf 2001
http://www.barnallergisektionen.se/stenciler_nya06/a6_vaccination.ht
ml 2011
BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
Anafylaktisk reaktion - rapporter 2009-2013
MässlingPåssjukaRödaHund vacciner:
• Priorix
1 (132)
• MMRvaxPro 1 (110)
4-valenta
5-valenta
6-valenta
Pneumokockvaccin
Folkhälsomyndigheten
Årsrapport Folkhälsomyndighet 2014
0
0
0
0
Rikshandboken
http://www.rikshandboken-bhv.se/
Fass
http://www.fass.se/
BLFs
Kunskapscentrum för Barnhälsovård
arbetsgrupp barnvaccinationer 2016
• Kunskapsguiden.se Information till föräldrar
• WHO 2015 Global coverage
Summaryhttp://apps.who.int/immunization_monitoring/globa
lsummary
15
