Den Svenska Ekonomin

Den Svenska Ekonomin
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat
författat av Magnus Alvesson
Nr 5 • 2010 10 07
Produktivitetsutvecklingen tappar fart –
en långsiktig utmaning för tillväxten
• Svensk ekonomi förefaller, efter en period av snabb tillväxt under 1990-talet
och första hälften av 2000-talet, ha drabbats av en trendmässig nedgång i
produktiviteten. Konjunktursvängningar ger tvära kast i produktivitetsutvecklingen. Även om man bortser detta, kan man skönja att när effekterna av de
stora investeringarna i IT, avregleringar produkt- och tjänstemarknaderna
fortsätter att klinga av, kommer produktivitetsutveckling att bli långsammare
på medellång sikt.
• Den globala finansiella krisen innebar att produktiviteten föll tillbaka kraftigt,
vilket är vanligt i skiftet mellan hög- och lågkonjunktur. Främst sjönk produktiviteten inom tillverkningsindustrin pga det djupa efterfrågefallet, men även
tjänstesektorn drabbades. Byggindustrin har haft en svagare utveckling
under en längre period. Allt eftersom näringslivet har anpassat sin produktionsstruktur, och efterfrågan tagit fart igen, har produktivitetsnivåerna höjts.
Detta är en konjunktureffekt och har mindre betydelse för den långsiktiga
potentiella tillväxten i svensk ekonomi.
• Produktivitetshöjande reformer bör ta sin tyngdpunkt i marknadsbaserad
allokering av resurser. De primära faktorerna bakom långsiktig produktivitetstillväxt är investeringar i fysiskt kapital och i humankapital, men även i forskning och utveckling. Därför måste incitamentsstrukturen anpassas så att
företagens beslut (investeringar) och av enskilda (utbildning) blir långsiktigt
förenliga med ökad tillväxt. Samtidigt måste de framsteg som gjordes under
1990-talet och framåt, dvs. ökat inslag av globalisering, avreglering och
konkurrens bibehållas och fördjupas för att svensk ekonomis potential ska
kunna förverkligas. Den offentliga sektorn har en viktig roll, inte minst genom
investeringar i infrastruktur som kan öka effektiviteten i ekonomin, i synnerhet
på arbetsmarknaden.
250
Nivå (index; vänsterskala)
6
5
200
4
3
150
2
Trend
100
1
0
50
‐1
Årlig förändring (%)
‐2
0
Källa: OECD
Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 1000
E-mail: [email protected] www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, 08-5859 7720.
Magnus Alvesson, 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 7730
2008
2006
2004
2002
2000
1998
1996
1994
1992
1990
1988
1986
1984
1982
1980
1978
1976
1974
‐3
1972
Demografin och produktiviteten i en ekonomi är det
som långsiktigt bestämmer den ekonomiska tillväxten och ekonomins konkurrenskraft, och som
därmed lägger grunden för den ekonomiska välfärden. Under de senaste 30 åren har vi sett att produktiviteten i svensk ekonomi sjönk tillbaka under
1980-talet, för att sedan ta fart under 1990-talet
fram till mitten av 2000-talet. Därefter inleddes en
period av sjunkande produktivitetstillväxt, som tog
sin början redan innan den globala finanskrisen bröt
ut.
Produktivitetsutvecklingen, 1970 - 2009
(BNP per arbetad timme)
1970
Svensk produktivitet faller trendmässigt
Den Svenska Ekonomin
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat, fortsättning
Nr 5 • 2010 10 07
frågan ökar och företagen drar upp resursutnyttjandet. Allt eftersom kapacitetsutnyttjandet växer, och
kapital och arbetskraft tas i allt större anspråk, sjunker produktionen per insatsenhet. Därtill kommer att
nyinvesteringar och nyanställningar ofta kräver en
inkörsperiod innan full kapacitet nås. När konjunkturen sedan vänder, dras produktionen ned och med
hög kapacitet förstärks ofta nedgången i produktiviteten. Detta vänder igen, när företagen anpassar
kapitalstrukturen och antalet anställda till den lägre
efterfrågan. När konjunkturen igen vänder uppåt tas
de färre resurserna i större anspråk, och produktiviteten stiger.
Även i ett internationellt perspektiv har den svenska
produktivitetsutvecklingen varit stark sedan början
av 1990-talet. Dock följde detta på en period av relativt svag utveckling från mitten av 1970-talet till
mitten av 1980-talet. Minskningen i produktiviteten
under 2008-09 är dels en effekt av att nivåerna
redan var höga efter den snabba tillväxten under
början av 2000-talet, dels av att svensk ekonomi
drabbades förhållandevis hårt av krisen med stor
negativ påverkan i tillverkningsindustrin.
Produktivitetsutvecklingen, 1990 - 2009
(BNP per arbetad timme)
170
Produktiviteten sjönk kraftigt under 2008-2009 för
att ta fart igen under första halvåret 2010. De kraftiga förändringarna beror främst på den djupa efterfrågekris som i synnerhet drabbade tillverkningsindustrin. Innan krisen hade sysselsättning och investeringar varit höga och den avmattning i produktiviteten som normalt sker i slutet av en högkonjunktur hade redan gett effekt. Tillsammans med
det hastiga omslaget i produktionen ledde detta till
ett kraftigt fall av produktiviteten. Samtidigt har omställningsförmågan i svensk ekonomi förbättrats och
den snabba neddragningen av sysselsättningen i
kombination med ökad efterfrågan under första
halvåret 2010 har dragit upp produktiviteten igen.
Det är dock osannolikt att den nedåtgående
trenden, som rådde innan krisen, har påverkats.
160
150
140
Danmark
130
Tyskland
Sverige
120
USA
110
Finland
100
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
90
Källa: OECD
Den höga produktivitetstillväxten under 1990-talet
hänger sannolikt samman med boomen inom ITsektorn. Produktiviteten växte under 1980-talet med
ca 1,9 % årligen jämfört med 2,9 % under decenniet
som följde. Den höga tillväxten fortsatte under första hälften av 2000-talet med en tillväxt på 3,8 %
innan takten dämpades och sedan kraftigt minskade i samband med den globala krisen. Under 1990talet investerades mycket i s k informations- och
kommunikationsteknologi (IKT). Detta ledde till dels
ökad produktivitet i de företag som investerade i
och använde ny IT-teknologi, dels till att produktiviteten i IKT-producerande företag bidrog till den
höga tillväxten. Även investeringar i s k immateriella
tillgångar, som forskning och utveckling, design och
kompetensutveckling har haft en stor påverkan (se
Edkvist, Ekonomisk Debatt, nr 2, 2010). Efterhand
som IT-boomen klingar av, minskar bidraget från ITsektorn till övriga delar av ekonomin samtidigt som
utvecklingen inom sektorn stannar av. Dock finns
det fortfarande stor potential till produktivitetsökningar genom spridning och fördjupning av
användningen av IT i fler sektorer.
Näringslivets produktivitet, kvartal 1980-2010
(Årlig förändring i %, BNP per arbetad timme,
kalenderkorrigerad)
8
6
4
2
0
‐2
‐4
‐6
‐8
Källa: Konjunkturinstitutet
Produktivitet kan mätas på olika sätt. Arbetskraftsproduktivitet är det vanligaste måttet, och kan anges som förädlingsvärde per sysselsatt eller per
arbetad timme. Ofta är det tillgången på statistik
som avgör vilket mått som används. Kapitalproduktivitet, dvs. relationen mellan produktionen och kapitalstocken, är ett annat mått på produktivitetsutvecklingen. I båda fallen samverkar en rad faktorer som styr produktivitetsutvecklingen, som t ex
utbildningsnivån eller investeringar i ny teknologi.
Produktivitet är ofta vansklig att tolka över kort tid.
Det cykliska konjunkturförloppet, dvs konjunkturupp- och nedgångar, påverkar kortsiktigt produktivitetsutvecklingen utan att det nödvändigtvis har
långsiktiga konsekvenser. Normalt under en konjunkturuppgång stiger produktiviteten när efter-
2 (4)
Den Svenska Ekonomin
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat, fortsättning
Nr 5 • 2010 10 07
Eftersom arbetskraftsproduktiviteten är det mest
använda måttet, och det som är lättast att mäta, är
det i huvudsak detta mått som refereras i denna
text.
snabbt. Utöver kreditexpansionen som skedde efter
1990-talskrisen är inslaget av IT inom denna
bransch stort. Även företagstjänster uppvisar en
relativt hög produktivitetstillväxt, men som helhet
ökar inte produktiviteten inom tjänster i samma omfattning som inom tillverkningsindustrin. Delsektorer
som hushållstjänster och handel har inte haft
samma starka utveckling som de övriga delarna av
tjänster.
Industrin driver såväl produktivitetsuppgång som nedgång
Det är främst inom tillverkningsindustrin som produktivitetsutvecklingen varit stark sedan början av
1990-talet, med undantag för IT-kraschen i början
av 2000-talet. Tjänstesektorn har vuxit något långsammare medan byggsektorn har uppvisat en betydligt mer modest produktivitetsutveckling.
Tjänstesektorns produktivitet, kvartal 1980-2010
(BNP per arbetad timme, säsongs och kalenderkorrigerad)
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Näringslivets produktivitet, kvartal 1980-2010
(BNP per arbetad timme, säsongs och kalenderkorrigerad)
5.0
6
4.5
4
4.0
2
3.5
3.0
0
2.5
-2
Tjänster
Företagstjänster
Övriga tjänster
2.0
-4
1.5
1.0
-6
Totalt (förä.%, hö skala)
Näringsliv
Industri
Tjänster
Källa: Konjunkturinstitutet
Utmaningen på medellång sikt för svensk ekonomi
är att återigen höja produktiviteten inom näringslivet
efter den avmattning som skett efter 2000-talets
mitt. Sannolikt kommer drivkraften att inte vara densamma, utan andra källor för tillväxt måste få växa
fram.
Bygg
Källa: Konjunkturinstitutet
IT-sektorns betydelse bekräftas av den snabba produktivitetsutveckling som skedde där från 2000talets början. Samtidigt ser man en dämpning under
senare år. Även den kemiska industrin har utvecklats starkt från redan höga produktivitetsnivåer.
Andra sektorer inom tillverkningsindustrin har också
sett en hög produktivitetstillväxt, i årsgenomsnitt
med nästan 5 % från 1993 – 2005.
Produktivitetshöjande reformer nödvändiga
Orsakerna till produktivitetsutveckling och därmed
den ekonomiska tillväxten är ofta komplexa. Tillväxten i ekonomin bestäms av förändringen av
arbetskraften, kapitalstocken (dvs investeringarna)
och av produktivitetsutvecklingen. De förstnämnda
faktorerna har naturliga begränsningar (arbetskraftens storlek och lagen om avtagande avkastning), medan produktiviteten styrs av en mängd faktorer som är svårare att identifiera. Detta benämns
vanligtvis som multifaktorproduktivitet och är den
restpost som återstår för att förklara tillväxten när
effekterna av arbetskraftsförändringen och kapitalstocken inkluderats (se t ex artiklar av Dale
Jorgenson för en utförligare diskussion). Till stor del
är detta den teknologiska utvecklingen och kvaliteten hos humankapitalet som långsiktigt påverkar
produktivitetsutvecklingen, och som därmed utgör
grunden för den långsiktiga tillväxten.
Tillverkningsindustrins produktivitet, 1994-2009
(BNP per arbetad timme)
12.0
10.0
8.0
6.0
4.0
2.0
0.0
Totalt
Kemisk industri
Maskin
Transportmedel
Handel Hushållstjänster
Finansiella tjänster
Trävaror
Metall
El‐ och optikprodukter (IT)
Källa: SCB
Den ekonomiska politiken kan sällan direkt påverka
produktivitetsutvecklingen och därmed tillväxten.
Det handlar oftare om att ge förutsättningar för en
Beträffande tjänsteproduktionen är det främst inom
de finansiella tjänsterna som produktiviteten vuxit
3 (4)
Den Svenska Ekonomin
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat, fortsättning
Nr 5 • 2010 10 07
1980-talet kunde förutse de långtgående effekterna
av IT-boomen eller av globaliseringens påverkan.
Istället måste man vinnlägga sig om att ge stabila
förutsättningar och riktiga incitament för att ekonomins aktörer skall kunna fatta rationella beslut. För
näringslivet är det viktigt att dels fortsätta avregleringsprocessen av ekonomin, men också att anpassa beskattningen så att det gynnar långsiktigt
risktagande och investeringar. För den enskilde
handlar det i stor utsträckning om att ges incitament
till att fördjupa och förbättra utbildningen för att på
så sätt expandera humankapitalet, en grundsten i
produktivitetsutvecklingen och för den ekonomiska
tillväxten. Den offentliga sektorn kan bidra genom
att dels bredda och fördjupa reformarbetet, dels
genom t ex utökade infrastruktursatsningar. Bättre
transporter kan bidra till att skapa större arbetsmarknadsregioner och därmed en bättre fungerande arbetsmarknad.
dynamisk miljö inom ett stabilt ramverk. Där kan
företag men även individer långsiktigt anpassa sig
till de yttre ekonomiska villkoren och allokera sina
resurser (i form av investeringar eller utbildning) så
att största effektivitet uppnås.
Den starka produktivitetsutvecklingen i ekonomin
under 1990-2005 sammanföll med en ökad globalisering, snabbare avreglering inom såväl varu- som
tjänstemarknaderna, och en snabb teknologisk utveckling pådriven av IT investeringar. Globaliseringen ledde till ökad konkurrens liksom ett större inslag
av utländska företag verksamma i Sverige. Båda
faktorerna leder till ökad produktivitet. Expansionen
av IT i den privata och den offentliga sektorn har
dessutom inneburit stora effektivitetsvinster och att
många verksamheter omorganiserats och anpassats, i sig ytterligare en faktor för ökad produktivitet.
Många av de faktorer som ledde till produktivitetsboomen under 1990-talet framtill mitten av 2000talet kan dock inte upprepas. De är av engångsnatur. Samtidigt är det svårt, för att inte säga omöjligt, för myndigheter och politiker att styra utvecklingen och välja ut de sektorer eller faktorer som
ska utgöra nästa tillväxtmotor. Inte många under
Magnus Alvesson
Swedbanks Ekonomiska sekretariat
105 34 Stockholm
tfn 085859 7740
ek.sekråswedbank.se
www.swedbank.se
Ansvarig utgivare
Cecilia Hermansson, 085859 7720.
Magnus Alvesson, 085859 3341
Jörgen Kennemar, 085859 7730
Swedbanks Månadsbrev om den Svenska Ekonomin ges ut som en service till våra
kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av
analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet
eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet
eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings)beslut
även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare
skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av
eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbanks Månadsbrev.
4 (4)