© Smedje 2k5
Sömn och sömnproblem hos
barn och ungdom
Hans Smedje
Uppsala Barnpsykiatrimöte 28-29 april 2005
© Smedje 2k5
När, hur och varför sover vi egentligen?
Hans Smedje
Uppsala Barnpsykiatrimöte 28-29 april 2005
© Smedje 2k5
© Smedje 2k5
Vad brukar krävas för att det ska gå bra att sova?
Att ha varit vaken och aktiv under dagen
”Nedvarvning”; minskad aktivitet i
vakenhetscentrum och sänkt kroppstemp
Upplevelse av trygghet och säkerhet
Att inte ha ont eller vara sjuk
Mörkt i sovrummet och lagom temperatur
inga förändringar i sovmiljön under natten
© Smedje 2k5
Hur sover vi?
Vad händer i kropp och hjärna?
Neurofysiologisk registrering i sömnlaboratorium
EEG (hjärnans elektriska aktivitet)
EMG (muskelspänning/avslappning)
EOG (ögonrörelser)
Polysomnografiska grundtillstånd
Vakenhet
NREM-sömn
REM-sömn
© Smedje 2k5
© Smedje 2k5
© Smedje 2k5
© Smedje 2k5
© Smedje 2k5
När muskelparalysen under REM inte fungerar
© Smedje 2k5
Plötsligt genomslag av REM i vakenhet
Kataplexi
© Smedje 2k5
Narkolepsi
1/1000, ofta debut i barndom, men vanligt att symptom missförstås
sömnattacker
kataplexi
hypnagoga, hypnapompa hallucinationer
sömnparalys
Åtgärder
Information, anpassa livet, schemalagda tupplurar, farmaka
© Smedje 2k5
Men varför sover vi?
Sömn hjälper hjärna och kropp återhämta sig. Men hur går det till?
Under sömn når vi ett ”tredje sinnestillstånd”? Vad innebär det?
Människor sover om natten – för att de ser dåligt i mörker…
I ”24/7-samhället” ser somliga sömn som ett substitut för koffein
Och så har vi detta med Bibelns skapelseberättelse – ”en tung sömn”
© Smedje 2k5
Många sömnforskare anser att sömnrubbningar bland
barn är vanliga och betydande problem som får alldeles
för lite uppmärksamhet i klinik och på vårdutbildningar
© Smedje 2k5
Ludde 6 år
fall på läkarutbildningen, BUP- kurs, tema ”barnpsykiatrisk bedömning”
Går sexårsverksamhet, det går inte bra. Bråkig, olustig,
rastlös och trotsig. Föräldrar fått hämta pojken från skolan flera ggr
Familjen länge haft det tungt, Luddes lillasyster är svårt sjuk
Hereditet för adhd
Även: Sover oroligt, huvudvärk, trött dagtid, munandas
...därför bör man även ta ställning till om Ludde har?
© Smedje 2k5
Mera om obstruktiv sömnapné (OSA)
1-3 % OSA i barnaåldrar, vanligare bland handikappade barn
Fysiska effekter kan vara omfattande
Vad har barnpsykiatri med OSA att göra?
Psykiska effekter koncentrationssvårigheter, minnesproblem,
överaktivitet, irritabilitet, försämrade skolprestationer. Enures.
Livskvalitet - och att bli förstådd
© Smedje 2k5
Grundläggande indelning av sömnrubbningar
Insomnier
Dygnsrytmstörningar
Parasomnier
Hypersomnier
Snarkning och andra sömnrelaterade andningsstörningar
Som alltid, man kan inte vara säker på att EN olycka kommer
ensam
© Smedje 2k5
Vanliga sömnproblem bland barn och ungdom
Insomni
Exempel: nattliga uppvaknanden oftast normalfenomen, kan bero på
mindre lyckade sömnrutiner, ibland tecken på bakomliggande problem
Dygnsrytmstörning
Ex: senarelagd sömnfas hos tonåringar - folkhälsoproblem som ökar
© Smedje 2k5
Stress och sömn
All stress(inklusive fysisk och psykisk ohälsa) kan försämra sömnen.
Men det finns stora individuella variationer.
Alla typer av sömnstörningar kan försämras av stress - och sömnbrist
blir sedan en stressfaktor i sig – välkänd ond cirkel
”En trött hjärna behöver sömn, men en rädd hjärna sover dåligt”
© Smedje 2k5
Parasomnier
Mardröm
Ångestattack under REM- sömn, klart medvetande vid uppvaknande,
ofta senare del av natten
De flesta barn har mardrömmar ibland, men för dem med
exempelvis PTSD eller separationsångest kan problemet vara stort
© Smedje 2k5
Parasomnier
Nattskräck och sömngång
”Partiell arousal” under NREM-sömn, ”medvetandet sover”, inträffar ofta
tidigt under natten
Hereditet, stress och psykiatriska tillstånd, sömnbrist, feber, och OSA, kan
disponera eller utlösa
© Smedje 2k5
Nattskräck(Sleep terror)
© Smedje 2k5
Nattskräck och sömngång uppträder alltså i
samband med djupsömn
EEG
EOG
EOG
EMG
© Smedje 2k5
Skillnader nattskräck/sömngång,
mardröm och epilepsi
Nattskräck/
sömngång
Mardröm
Epilepsi
Tidpunkt
förnatten
senare
varierande
Sömnstadium
djupsömn
REM
varierande
Beteende
dramatiskt…
tröstbehov
varierande
Medvetande
Omedv., omtöcknad
klart efter
varierande
Skaderisk
måttlig
låg
låg
Minne
nej (?)
klart
varierande
Hereditet
ofta
nej
varierande
Prevalens
vanligt
vanligt
”ovanligt”
© Smedje 2k5
Sömngång och nattskräck, råd och handläggning
Kartlägg eventuell psykologisk eller medicinsk problematik
Information och åtgärder för att minska skaderisk
Undvik sömnbrist
Väck inte! Agera lugnt under attack!
Tänk på att barnet vanligen inte alls minns attacken
Schemalagd väckning
I sista hand farmakologisk, symptomatisk behandling
Fel attityd
© Smedje 2k5
Rytmiska rörelser och huvuddunkning
Stereotypa upprepade rörelser under insomning och ytlig sömn
Vanligt upp till cirka 2 års ålder
Oftast inget behov av behandling utöver dämpande material i sängen
Beteendetekniker och farmaka har prövats i enskilda fall
© Smedje 2k5
Hypersomni (onormalt sömnbehov,
dagsömnighet)
Kan vara sekundärt till sömnbrist vid olika sömnstörningar
och förekommer vid depression och efter trauma
Två ovanliga tillstånd med hypersomni:
Narkolepsi 0,5-1/1000
Smith-Magenis syndrom (SMS) 1/25000, utvecklingsrubbning,
avvikande melatonininsöndring
© Smedje 2k5
Jesper 10 år en mycket ovanlig sömnproblematik
Redan som spädbarn omvänd dygnsrytm – mammas ”fel”?
Vid 10 års ålder remiss för sömnutredning narkolepsi?
Polysomnografi visade ej narkolepsi - men att Jesper sov kl 16-03
Neuropsykiatrisk utredning visade lindrig utvecklingsstörning,
autistiska och andra psykiska symtom, och ovanligt utseende
Dygnskurva för melatonin i serum var starkt avvikande
© Smedje 2k5
0,5
0,4
0,3
0,2
0,1
0
10 12 14 16 18 20 22 24
Normal melatonin insöndring
Jespers
2
4
6
8
© Smedje 2k5
Jesper - åtgärder och deras effekt
enligt familjen
information, vila under dagen,
anpassad skola (värdefullt)
ljusbehandling (hjälpte inte)
melatonin till natten (sov mera
på natten)
centralstimulantia under dagen
(sov mindre på dagen)
betablockerare på morgonen
(slutade sova om dagen)
Sover nu kl 20 till 06 och är
vaken om dagarna
© Smedje 2k5
Checklista vid sömnproblem
Rör det sig om insomni, rubbad dygnsrytm, parasomni, hypersomni,
andningsstörning eller kombinationer?
Bakomliggande medicinska, psykologiska eller sociala problem?
Hur är sömnhygienen? Kan den förbättras?
© Smedje 2k5
När går det bra att sova? Vad brukar krävas?
Att ha varit vaken och aktiv under dagen
”Nedvarvning”; minskad aktivitet i vakenhetscentrum
och sänkt kroppstemp
Upplevelse av trygghet och säkerhet
Att inte ont eller vara sjuk
Mörkt i sovrummet och lagom temperatur, och inga förändringar i
sovmiljön under natten
© Smedje 2k5
När går det bra att vakna? Vad brukar krävas?
tillräckligt mycket sömn - och rätt tid på dygnet
anledning - och mod att möta en ny dag
© Smedje 2k5
Avslutning
Om företeelsen i sig
Sömnproblem hos barn och ungdom är ett folkhälsoproblem
som ökar i dagens ”24/7” samhälle och ofta förbisedda i både
primär- och specialistsjukvård
Om diagnostik och behandling
Ofta behov av samarbete mellan olika enheter
© Smedje 2k5
Tack för uppmärksamheten
Hans Smedje
Uppsala Barnpsykiatrimöte 28-29 april 2005
© Smedje 2k5
