Q&A Ansvarsfullt producerad soja
1. Varför är det fokus på soja?
Soja är en av världens största och viktigaste grödor för produktion av vegetabiliskt protein och fett.
Huvuddelen av den soja som produceras används till djurfoder och sojamjöl är en vanligt
förekommande ingrediens i foder för produktion av animaliskt protein - kött, mjölk, ägg och odlad
fisk. Ur sojabönan utvinns även sojaolja, en av världens viktigaste vegetabiliska oljor där även
användning för bioenergi ökar. En liten del av den globala sojaproduktionen går till direkt
humankonsumtion.
2. Vad används sojan till?
Från ett kilo sojaböna utvinns det både vegetabilisk olja och sojamjöl. Fördelningen på volymsbasis är
80% mjöl och 20% sojaolja. Sojamjöl används framförallt som djurfoder, en liten del av sojamjölet
används för human konsumtion. Den andra stora produkten sojaolja används som olja vid matlagning
men även vid framställning av tvål och kosmetika. Under senare tid har efterfrågan på sojaolja ökat
för att användas som råvara vid framställning av biodiesel. Biodieseltillverkningen har ökat både i de
stora sojaodlande länderna men även inom EU. 6% av världens sojabönor används direkt som
livsmedel i länder som Kina, Japan och Indonesien. Lecitin som utvinns ur sojaolja används ofta vid
tillverkning av choklad och andra sötsaker. Trots den ökade efterfrågan på sojaolja är det utan
tvekan sojamjölet som är drivkraften bakom en utökad odling av soja.
3. Hur mycket soja produceras?
År 2012 var världens totala produktionen av soja 270 miljoner ton soja. (Källa: WWF Report 2014,
Growth of soy, impacts and solutions.)
Produktionen i Sydamerika har ökat med 123% mellan 1996 och 2004. Men det räcker inte, FAO
menar att sojaarealen behöver öka med femtio procent till år 2050.
4. Var odlas soja någonstans?
93 % av all soja kom från sex länder; Brasilien, USA, Argentina Kina, Indien och Paraguay. Tre länder,
Brasilien, Argentina och USA står för 90% av exporten av sojabönor.
Odlingen av sojabönor ser väldigt olika ut. I Kina och Indien är odlingen småskalig och arealen
varierar från ett halvt hektar till ett par hektar för varje lantbruk. I Brasilien å andra sidan är
sojaarealen per lantbruk minst 300 hektar och på de riktigt stora gårdarna kan sojaarealen vara upp
till 30 000 hektar.
Sojabönor odlas även i Europa, till exempel Italien, Österrike, Serbien och Ukraina.
5. Går det att odla sojabönor i Sverige?
Ja, redan på 70-talet fanns det försöksodlingar med sojabönor i Sverige. JTI (Jordbrukstekniska
Institutet) har på senare tid bedrivit flera försöksodlingar av sojabönor tillsammans med lantbrukare.
Erfarenheterna från de svenska odlingarna är skiftande, skörden kan bli väldigt sen och avkastningen,
kg per hektar varierar kraftigt. Sammanfattningsvis kan det konstateras att det går att odla sojabönor
i södra Sverige men sorterna måste förbättras och odlingsmetoderna utvecklas för att den ska bli
intressant kommersiellt.
6. Vad är problemet med sojaodling?
I takt med ökad konsumtion av kött och andra animaliska livsmedel i Sverige och EU men i synnerhet
i övriga delar av världen, framförallt Asien, har den globala efterfrågan på soja ökat snabbt. För att
möta den ökade efterfrågan har sojaodlingen expanderat kraftigt framförallt i Sydamerika t ex i
Brasilien och Argentina men även i Bolivia. Den många gånger extremt storskaliga odlingen har
expanderat på bekostnad av unika naturområden som Atlantregnskog, Cerrado och Chaco med
påverkan även på Amazonas. Med förlusten av värdefull biologisk mångfald följer även förlust av
viktiga ekosystemtjänster och stora utsläpp av växthusgaser. Det är ett jordbruk som är beroende av
stora insatser av jordbrukskemikalier med negativa effekter på miljö och människors hälsa. Det
förekommer också inslag av tvångs- och slavarbete samt att lokalbefolkningar berövas rättigheter till
sin mark. Samtidigt bidrar sojaodlingen till en ekonomisk utveckling i berörda länder.
7. Är det bara den sydamerikanska sojaodlingen som är problematisk?
Den stora expansionen av sojaodlingen har skett i Sydamerika och uppmärksammats av massmedia.
Samtidigt finns det problem av sojaodling i andra länder, det har konstaterats att den
nordamerikanska sojaodlingen har problem som bl.a. skapats av den stora användningen av
bekämpningsmedel.
8. Hur mycket sojamjöl behövs för att producera kött?
En stor del av förklaringen till den ökade efterfrågan på sojamjöl är den kraftigt ökade produktionen
av fläsk, kyckling och ägg. FAO har räknat ut att under fyrtio år (1967 -2007) ökade den globala
produktionen av fläsk med 294%, ägg med 353% och kyckling med 711%. Den genomsnittliga
användningen av sojamjöl för att producera 1 kg fläskkött är 263 gram, 1 kg ägg 307 gram, 1 kg
kyckling 575 gram och 1kg nötkött 173 gram. Sojamjölet är en av många ingredienser i ett foder.
Siffrorna varierar naturligtvis mellan olika länder.
9. Vad menas med att sojan är ansvarsfullt producerad?
Det innebär att sojan är odlad på gårdar som uppfyller en rad viktiga kriterier och är certifierade
enligt RTRS, Proterra, KRAV eller motsvarande system och reviderade av auktoriserad tredjepart.
10. Vad är RTRS?
RTRS står för Round Table on Responsible Soy och är en sammanslutning av odlare av soja, förädlare
av soja, handels- och finansföretag och NGOs. Medlemmarna i RTRS har utarbetat ett antal kriterier
som definierar vad som menas med ansvarsfull sojaodling. RTRS kan certifiera både GMO-soja och
GMO-fri soja.
11. Vad är Proterra?
Proterra är en organisation som satt upp odlingskriterier liknande RTRS förutom att den bara arbetar
med GMO-fri soja. Proterra har inte samma öppna medlemskap och regelutveckling som RTRS.
12. Vad innebär certifieringen?
RTRS standarden består av 5 områden.
1. Leva upp till nationell och lokal lagstiftning. (Det är ofta här den stora skillnaden är mellan
certifierad och ocertifierad odling.)
- Dokumenterad äganderätt till marken
- Jobba med ständiga förbättringar
2. Mänskliga rättigheter
- Ej Barnarbete(-15 år), som kan hindra skolgång eller vara farligt.
- Ej tvångsarbete, eller omhändertagande av pass osv
- Ej trakasserier, diskriminering
- Utbildning och träning på ett språk arbetarna förstår.- Fackföreningsfrihet
- Avtalsenlig lön
- Säker och hälsosam arbetsplats
3. Samhällsansvar
- Upprätta dialog med kringliggande samhälle
- Ersättning till befolkningen vid i anspårkstagande av mark
- Arbeta för att anställa lokalbefolkningen.
4. Miljöansvar
- Riskbedömning av miljöfaktorer
- Minimera utsläpp, t.ex ej eldning av avfall
- Arbeta för att minska utsläpp av växthusgaser
- Ingen skövling av ”ny mark” efter 2009. RTRS utvecklar kartfunktioner som skall visa på vart ev.
expansion kan ske.
5. Good Agricultural practice, G.A.P
- Utsläppsmätningar till vatten och grundvatten
- Orörd mark längs åkerkanter och vattendrag.
- Minska jorderosion
- Integrerat växtskydd
- Inte använda bekämpningsmedel som finns med i Stockholm och Rotterdam konventionen
- Dokumentation av användning av kemiska bekämpningsmedel.
13. Vad innebär certifikat/massbalans/ segregerad (särhållen) ?
Certifikat: Samma princip som grön el, dvs man tillser att en viss mängd certifierad soja odlas. Certifikaten är
ett sätt att direkt ge sojaodlaren en premie som täcker en del av kostnaderna för en mer ansvarsfull odling.
Men man är inte garanterad att den fysiska produkten man köper är certifierad. Detta är ett effektivt
sätt att öka volymen certifierad soja och är det sätt som de flesta i sojadialogen kommer använda för
att säkerställa ansvarsfull producerad soja.
Massbalans: Vid köp av soja är man garanterad en viss mängd certifierad soja. T.ex 25% certifierad
volym och resten ocertifierad.
Segregerad: Menas fysiskt särhållen certifierad soja från odling till användare.
14. Hur kan ni garantera att certifikat enligt RTRS och ProTerra har köpts motsvarande den
soja som används?
Handel med certifikat sker på en öppen börs där alla kan se vilka volymer som handlas av respektive
part. Varje företag kommer att redovisa i sina hållbarhetsredovisningar på vilket sätt man har
säkerställt ansvarsfullt producerad soja.
15. Är det fortfarande tillåtet att använda farliga kemikalier som tex. parakvat?
Ja, det är det än så länge. Dock finns det mål på att fasa ut Parakvat mfl i certifieringen.
16. Vad är den Svenska sojadialogen?
Det är ett samarbete mellan 26 olika livsmedelsföretag och branschorganisationer för att öka
andelen ansvarsfull odlad soja. Anledningen till samarbete är att skapa ett konkurrensneutralt sätt
att ta ansvar för den svenska konsumtionen av animaliska livsmedel. Dvs mellan de
svenskproducerade animaliska livsmedlen och importen av animaliska livsmedel. Det är ett unikt
samarbete för att skapa en mer hållbar livsmedelsförsörjning!
17. Vad är tidsplanen för genomförandet?
2014 skall minst 60 % av den soja som används enligt ovan vara certifierad eller täckas av certifikat
för motsvarande volym. 2015 skall 100 % av den soja som används enligt ovan vara certifierad eller
täckas av certifikat för motsvarande volym.
18. Hur skall detta redovisas?
Förutsättningarna för aktörer i olika led i värdekedjan att spåra sojafotavtrycket ser olika ut.
Respektive företag kommer i sin hållbarhetsredovisning att redovisa det egna arbetet och hur det
framskrider.
19. Hur startade initiativet till sojadialogen?
Lantmännen, Arla Foods, WWF Sverige och dåvarande Svensk Mjölk (numera LRF Mjölk) tog initiativ
till att starta dialogen. Sedan har alla företag och organisationer aktivt bidragit för att skapa ett
gemensamt ställningstagande.
