File

Behaviorism
(Beteendepsykologi)
Varför gör vi som vi gör?
Behaviorism – Kort
sammanfattat
• Människans och djurens beteende i centrum, ganska starkt
åtskilt från psykoanalysen.
• Tre stora forskare: John B Watson, Ivan Pavlov och Burrhus F.
Skinner.
• Pavlov la grunden för nya tankar, Watson formulerade teorin
och namnet behaviorism, Skinner försökte omsätta teorin i
praktik.
• Dagens beteendepsykologer framförallt kända för sitt
terapiarbete, behandla fobier och tvångssyndrom.
Ivan Pavlov (1849-1936)
• Medicinsk forskare, visade hur matsmältningen styrdes av
nervsystemet. fick Nobelpris i medicin 1904 för detta.
• Pavlovs experiment med hundar var banbrytande och
överraskande för honom själv.
• Experimentet till en början: Hundarna fick slangar och rör
inopererade, då Pavlov och hans assistent skulle mäta tiden
från att hunden fick köttfärs i munnen till att magsaften
sipprade fram.
• Hundarna började dock sippra fram magsaft innan de fick mat.
• Experimentet fortsatte, men med nya förutsättningar.
Ivan Pavlov
• Det klassiska experimentet användes med hjälp av termerna
stimulus och respons.
• Upplägget: Pavlovs hund fick mat, producerade då saliv (som
kunde mätas från hundens spottkörtel).
• Mat var en stimulus (S), en signal, som framkallade ett svar,
s.k. respons (R) från hunden. Responsen var salivet.
• Ny stimulus in. En ringsignal innan maten kom. Efter att
ringningen och maten använts tillsammans ett antal gånger,
räckte den signalen för att hunden skulle svara.
• Maten blev då en obetingad stimulus (OS),
Reaktion som följde Obetingad Respons (OR).
Ringsignalen betingad Stimulus (BS),
Saliven Betingad Respons (BR).
Ivan Pavlov
• Inlärningen kallas för Klassisk betingning. Experimentet visade
på en mekanism som finns hos alla människor och djur: En
ursprungligen neutral stimulus, efter betingning, förknippas
med en särskild respons.
Annat exempel: Om någon blåser dig i ögat (obetingad
stimulus), så blinkar du (obetingad respons).
• Pavlov såg också att betingningen gick att ta bort. Om klockan
ringde ett flertal gånger och hundarna inte fick någon mat,
framkallade inte ringsignalen längre någon salivutsöndring.
Kallas utsläckning.
Ivan Pavlov & klassisk
betingning
• Under försöken kollapsade hunden tillslut, och började tjuta.
• Pavlov lyckades dämpa hundarna med hjälp av
nervstimulerande psykofarmaka, något som många ansåg var
lovande när det gällde behandling av några mänskliga
neuroser.
John B. Watson (1878-1958)
• Amerikan som byggde vidare på Pavlovs idéer. Mest kända
experiment gjordes på en Albert, elva månader gammal.
• Albert lekte med en vit råtta, och höll den mycket kär. En dag
när Albert lekte med råtta, slog Watson ett slag på en
järnstång, Albert reagerade omedelbart med gråt och ville
aldrig mer leka med vita råttor.
• Det obehagliga ljudet hade förknippats med vita råttor. Albert
visade dock samma förskräckelse för hundar, kaniner och
skäggiga människor.
• Albert hade generaliserat från vissa egenskaper hos råttan, så
att andra stimuli än det ursprungliga var farligt och
skrämmande.
John B. Watson
• Varför blev detta experiment så berömt?
• Först och främst gjorde betingningen på en människa, ett
försvarslöst spädbarn. För det andra gav Alberts generalisering
en ganska bra förklaring till fobiers uppkomst.
• Freuds resonemang om omedvetna mekanismer i människan,
det var rent hokus pokus, enligt Watson.
• Han menade att det enda psykologen kan studera, förstå och
påverka är människans yttre beteende.
• Eftersom fobier är en olycklig betingning av något, behöver du
bara ”ombetinga” personen.
John B. Watson
• Watson var otroligt entusiastisk när det gäller behaviorismens
möjligheter, särskilt möjligheten att påverka människor. I sin
bok ”Behaviorism” från 1925 sa han följande:
• ”Ge mig ett dussin friska, välskapta spädbarn och min egen
specificerade värld att uppfostra dem i och jag garanterar att
jag kan ta vilken som helst och träna honom till vilken
specialitet som helst – läkare, advokat, konstnär,
företagsledare, och ja, även tiggare och tjuv, oavsett hans
anlag, böjelser, förmåga, kallelse och hans förfäders ras”
• Är det här möjligt? Kan man forma en människa till att bli
precis vad som helst?
Burrhus F. Skinner (19041990)
• Amerikan som inspirerades av både Pavlov & Watson, men
gjorde många självständiga insatser. Intresserade sig för
instrumentell inlärning (kallas också operant betingning).
• För detta konstruerade han särskilda försök, som sedermera
kom att kallas Skinnerboxar.
• Principen var följande:
En råtta springer runt i en låda, ser en spak och trycker ner
den. Inget händer först, men vid ett senare tillfälle trycker
råttan ner spaken samtidigt som en liten lampa lyser, och vips
får den mat.
• Varje gång råttan trycker ner spaken efter att lampan blinkat,
får den mat. Därefter har råttan förstått alltsammans, och
trycker då ner spaken i precis rätt ögonblick (varje gång).
Burrhus F Skinner
• Skinner gjorde ett flertal experiment med råttor och duvor,
som visade att Skinner kunde få djuren att utföra
komplicerade uppgifter.
• Ett experiment: Vid ljussignalråttan springer upp för ett
klätternät, över en bro och uppför en stege.Pressar sig
genom en tub, in i en hiss.På vägen ner tar råttan i ett
snöreUniversitetsflagga hissasTillbaka till
utgångspunkten, trycka ner en spak-Mål!
• Det här krävde förstås en mängd försök, men poängen
framkommer: Skinner lyckades med sina försök genom att ha
utnyttjat den så kallade förstärkningen.
• Det beteende som belönas förstärks också!
Burrhus F. Skinner
• Den instrumentella inlärningen=beteendet är ett instrument
och medel för att nå målet.
• Skillnaden mellan instrumentell inlärning och klassisk
betingning är: den instrumentella inlärningen bygger inte på
någon ursprunglig reflex (saliveringen hos Pavlovs hundar).
• Instrumentell inlärning bygger på att det beteende som
experimentledaren önskar, förstärks genom någon form av
belöning.
• Förstärkningsmekanismerna var något som Skinner var
intresserad och hoppades kunna tillämpa på människan.
Burrhus F. Skinner Förstärkning
• Positiv förstärkning (Positive reinforcement) - önskvärt
beteende följs av en direkt belöning. Ett djur som gjorde ”rätt”
fick mat. Eller:
http://www.youtube.com/watch?v=JA96Fba-WHk
• Andra vanliga exempel på positiv förstärkning hos människor:
beröm, leenden och kramar.
• Negativ förstärkning (negative reinforcement) – när belöning
består av att något obehagligt tas bort. En råtta får en
obehaglig elektrisk ström tills att den trycker ner en spak. Eller
alarmet ringer på morgonen, ni trycker på snooze och alarmet
slutar.
Burrhus F. Skinner Förstärkning
• Negativ förstärkning ska inte blandas ihop med straff (aversiv
förstärkning).
• Straff – Något obehagligt kommer som en konsekvens av ett
visst beteende. Har du begått ett brott (beteende), får du sitta
i fängelse (konsekvens). Lägger du handen på en varm
spisplatta (beteende), bränner du dig ordentligt (konsekvens)
• Skinner tryckte mycket på omedelbar förstärkning (i råttans
fall: maten ska komma direkt när spaken tryckts ner), och
dessutom kontinuerligt (varje gång spaken tryckts ner)
• Principen om just omedelbarhet och kontinuitet gäller i första
hand vid ny inlärning.
Burrhus F Skinner förstärkning
• Andra sammanhang kan belöningen komma ibland, så kallad
oregelbunden förstärkning. Triss, Lotto och Keno är exempel
på dessa.
• Spelar du varje månad och vinner ibland, kommer du med stor
sannolikhet att fortsätta.
• Oregelbunden förstärkning kan också vara effektiv mot
utsläckning (beteende upphör p.g.a. brist på förstärkning). En
person som ber folk donera pengar till välgörenhet ger inte
upp om 50 personer inte donerar pengar. Det kan likväl vara så
att person nummer 51-54 donerar. En person som inte vinner
på spel, slutar inte om den inte vinner på många försök.
”turen kan ju komma tillbaka”.
Burrhus F. Skinner
• Skinners försök att dressera råttorna och duvorna till att utföra
flera komplicerade prestationer var ett resultat av formning
(shaping). Prestationerna delades upp i olika delmoment och
förstärkte en del i taget.
• Råttan fick belöning för att ha sprungit upp för nätet. När det
var inlärt, krävdes mer. Då skulle den över bron också för att få
mat, och så vidare. Till slut krävdes samtliga delar för att
belöning skulle ske.
Behaviorismens betydelse
• Skinners poäng: försöksdjuren utvecklade det beteende som
omgivningen förstärkte, på samma sätt som människor
fungerar. Människans medvetande betingas av vår omgivning.
• Störst framgång har behaviorismen fått med så kallad
beteendeterapi. Här används både klassisk betingning (ett
stimulus kopplas ihop med ett annat) och
förstärkningsmekanismer.
• Beteendeterapi har använts för att bota fobier för exempelvis
spindlar(araknofobi), sprutor(trypanofobi) , höga
höjder(akrofobi) och trånga rum (klaustrofobi)
Behaviorismen beteendeterapi
• Patienten närmar sig det farliga i små steg, i en avslappnad
och trygg form. Varje steg mot ökad säkerhet inför det farliga
uppmuntras med positiv förstärkning tills att beteendet
”ombetingats”.
• Fobi för spindlar skulle kunna botas så här:
1. Tillsammans med terapeut titta på spindlar bakom en glasskiva.
(berätta hur hon känner sig, och försäkrats att det går bra)
2. Kort hålla i en liten spindel, få beröm och stöd av terapeut.
3. Hålla en längre stund i en spindel. Få beröm och uppmuntran
4. Hålla i större spindlar, få beröm och uppmuntran
5. Hålla i flera spindlar, få beröm och uppmuntran
6. Låta flera spindlar krypa i håret på en.
• Ofta en framgångsrik behandlingsmetod.
Behaviorismen beteendeterapi
• Det typiska: Arbeta direkt med symtom och träna bort det.
• Beteendeperspektivet skiljer sig alltså från psykoanalytiska
eftersom man inte räknar samma slags orsaker till problemen.
• Behavioristerna har fått kritik för sin syn på människan som
totalkontrollerad av omgivningen, samt att terapin ”botar
orsaken” utan att gå till roten med problemet.
• Svar: Det är dels mest givande att studera det faktiska
beteendet och genom en ombetingning har man tagit sig ned
till roten av problemet.