Formande gemenskap
- att samlas runt pärlan
Roland Spjuth
Medarbetardagarna
Okt 2012
”Med himmelriket är det också som
när en köpman söker efter fina pärlor.
Om han hittar en dyrbar pärla går han
och säljer allt han äger och köper
den” (Matt 14:45-46)
Pärlan och frikyrkans
identitetskris!?
Frikyrkans livsnerv är
inte ”heliga individer”
utan ”de troendes
gemenskap”
Visionen om det fulla livet (pärlan)
Matt 19:16-22
En ung man som ägde mycket
Då kom en man fram till honom och frågade: ”Mästare,
vad skall jag göra för gott för att få evigt liv?” Jesus sade:
”Varför frågar du mig om vad som är gott? Det finns bara
en som är god. Men vill du gå in i livet, så håll budorden.”
”Vilka?” frågade han, och Jesus svarade: ”Dessa: Du
skall inte dräpa, Du skall inte begå äktenskapsbrott, Du
skall inte stjäla, Du skall inte vittna falskt, Visa aktning
för din far och din mor och Du skall älska din nästa som dig
själv.” Då sade den unge mannen: ”Allt detta har jag hållit.
Vad är det som fattas?” Jesus svarade: ”Om du vill bli
fullkomlig, så gå och sälj allt du har och ge åt de fattiga; då
får du en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig.” När
ynglingen hörde svaret gick han sin väg bedrövad, för han
ägde mycket.
Apostlagärningarna 4:32-35
Egendomsgemenskap
”Alla de många som hade kommit till tro var ett
hjärta och en själ, och ingen betraktade något av
det han ägde som sitt; de hade allt gemensamt.
Med stor kraft frambar apostlarna vittnesbördet
om att herren Jesus hade uppstått, och de fick
alla riklig del av Guds nåd. Ingen av dem led
någon nöd. De som ägde jord eller hus sålde sin
egendom och kom med köpesumman och lade
ner den vid apostlarnas fötter, och man delade ut
åt var och en efter hans behov.”
Kol 3:9-15
Ljug inte för varandra, ni har ju klätt av er den gamla människan
och hennes vanor och klätt er i den nya, som förnyas till verklig
kunskap och blir en bild av sin skapare. Då är ingen grek eller
jude, omskuren eller oomskuren, barbar, skyt, slav eller fri. Nej,
Kristus blir allt och i alla.
Som Guds utvalda, heliga och älskade skall ni alltså klä er i
innerlig medkänsla, vänlighet, ödmjukhet, mildhet och tålamod.
Ha fördrag med varandra och var överseende om ni har något att
förebrå någon. Liksom Herren har förlåtit er skall också ni förlåta.
Men över allt detta skall ni ha kärleken, det band som ger
fullkomlighet. Låt Kristi frid råda i era hjärtan, den som ni kallades
till som lemmar i en och samma kropp. Visa er tacksamhet.
”Om du är ensam, vems fötter ska du då tvätta?”
(Basileios den store)
… men pärlan är inget ”ideal”
Bonhoeffer, Liv i gemenskap
Den som drömmer fram en bild av
gemenskap, kräver av både Gud, andra
och sig själv att drömmen ska uppfyllas.
Han kommer med fodringar på den kristna
gemenskapen, upprättar sin egen lag och dömer
både bröderna och Gud själv efter den.
Kristen gemenskap är inget ideal, utan en
gudomlig verklighet … Gud hatar drömmeriet.
Den som älskar sin egen dröm om vad en kristen
gemenskap ska vara högre än denna gemenskap
själv, kommer att bidra till upplösning.
Slutsatser
1) Det liv vi längtar efter förutsätter formande
gemenskaper inte individuell helighet
2) Visionen om det fulla livet men inte
legalism
3) Barmhärtighetens gemenskap - inte
idealism och drömmar om en perfekt
gemenskap
Varför är det så svårt att etablera
formande gemenskaper?
Se de stora skiftena i Sverige under 100 år!
?
Institutioner
Konsumtion.
OFFENTLIGT
Arbete
Fritid
PRIVAT
Familj
Frikyrkorörelserna formade i en annan tid!
a) Väcka en ”sovande kyrka”. Förutsatte ett
kristet land (”kyrkan mitt i byn”).
b) Del i folkrörelsernas kollektiv. Se
föreningsmodellens kris!
c) Fragmentisering och individualism gör det
oerhört svårt uppehålla det gemensamma
livet.
… hur upprättas formande gemenskaper
i en ”splittrad tid”?
Sociologiska problem måste också mötas
med sociala lösningar (praktiker)
1) Tiden – söndagsfirandet
2) Familj och sexualitet – den lilla gruppen
3) Konflikter – Herrens måltid
Del 1
Tiden och söndagsfirandet
”Tiden” avslöjar flera av våra största avgudar:
Jag/vi kontrollerar och planerar livet.
Mammon är vår trygghet
Karriären är vår livsmening och identitet
Jakten efter tillfredsställelse/nöje.
Hur ska man också hinna med gudstjänst på
söndag?
Söndagen
Den dag som bestämmer alla andra dagar
”Min tid” sätts in i Guds tid (in i Guds
frälsningshistoria). INTE bara söndagen!
Tar emot livet som en gåva från Gud:
tacksägelse
Vi delar varandras bördor och glädjeämnen;
Förbön, kollekt och vittnesbörd
”Allas delaktighet” – speciellt de vilkas tid ingen
fråga efter – se kaffe, värdskap, närvaro, sång,
gemenskap, . . .
Seminarium 2
Familj, hem, sexualitet
& den lilla gruppen
Pärlan och kärlek?
Gud & vår oändliga längtan efter kärlek
Från bondesamhälle till den borgerliga familjen
Det industriella samhället har slagit sönder byns väl
integrerade produktions- och livsenhet.
Uppgift för uppgift har tagits från familjen:
• Arbetet
• Utbildning
• Sjukvård och social trygghet
Konsekvenser
a) Den privata familjen skiljs från den offentliga
världen.
b) När alla funktioner flyttat hemifrån blir det enda
kvarvarande kittet kärleken ( = en stark känsla).
c) Kvinnans roll förändras –hemmets prästinna
(borgerliga hemmet).
Differentiering, specialisering & flexibilitet –
kärnfamiljen anpassad till det nya industrisamhället
Från industrisamhälle till K-samhälle
• Större flexibilitet och rörlighet (jfr postindustriellt arbete).
• Ökade möjligheter till förverkligande och tillfredsställelse.
• Skapar ett splittrat liv. Mycket dra isär och lite håller
samman (känslorna).
Institutioner
Konsumtion.
OFFENTLIGT
Arbete
Fritid
PRIVAT
Familj
2.2. En ideologisk analys: Från romantik till
”den rena relationen”
Shakespeare, Romeo och Julia (1595-96)
En tragedi om ett ungt kärlekspar från två
adliga familjer i Verona som ligger i
dödsfejd (ska familjerna få bestämma?).
Paret ingår ett hemligt äktenskap
(kärleken övervinner allt), men slutar i
tragedi (kan inte bli ”vardagsliv”).
Pjäsens slutord:
"Aldrig har det funnits en historia om mer
olycka, än den här om Julia och hennes
Romeo."
a) Romantiken
• Ett öde som drabbar oss
• Tror på den eviga kärleken som övervinner allt
• Sex är av underordnad betydelse
Konsekvenser:
Det modernas frälsningsbudskap / avgud: Kärleken (”vad
lovsjungs i modern musik?”)
Dålig grund för att leva vardagen tillsammans (jfr de
romantiska filmerna).
Avgudar sviker alltid!
b) Den rena relationen
Anthony Giddens: Intimitetens omvandling (Doxa 1995).
Kärleken är inte ett öde utan autonomt val.
Renodlar familjens betydelse: ”den rena relationen”.
Villkorat kontrakt (”den förhandlande familjen”)
Sambo dess institutionella uttryck.
Sexualiteten avgörande.
Rätten för varje individ att välja den livsform han/hon
önskar (RFSL, Queer-teori, …. ).
Sexualitetetens privatisering en lögn
• Sexualitet spegel av ”konsumtionssamhället”. Det
finns ingen vara som lovar så mycket! Men …
- Jagets njutning blir också pornografins
tingliggörande
- Oerhörd frustration för de som inte når sexuell
tillfredsställelse.
- Överkonsumtion =
sexmissbruk
• Alla avgudar sviker!
Vi formar ett nytt rike genom våra kroppar,
hem & familjer. Den första kyrkan byggdes
nerifrån nya ”hushåll”.
Hem/familj måste ses som en del av
formande gemenskap.
Två moraliska grundsyner: individens
rättigheter och skyldigheter eller moral för
rikets liv.
Vad är pärlan som motiverar nytt tänkande?
Kallelsen
Därför skall en man lämna sin far och sin
mor och hålla sig till sin hustru, och de två
skall bli ett. Detta rymmer en stor hemlighet,
här låter jag det syfta på Kristus och kyrkan.
Men dessutom skall var och en av er älska
sin hustru som sig själv, och hustrun skall
visa respekt för sin man (Ef 5:31-33)
Kärlekens oerhörda gåva och
kallelse:
Jag skulle vilja lära mig älska!
trohet, utgivande, barmhärtighet,
…
Låt oss använda vår nya
vigselordning till att återövra
bröllopet som en vigsel till Gud och
varandra!
Inkarnationens mysterium
Heligheten / pärlan finns mitt i
vårt vardagsrum
Den lilla gruppens gemenskap
Delar vi livet med varandra?
Får barnen plats?
Inåtvänd eller utåtriktad? ”Medlemskap”?
Likforma inte den lilla gruppen! Från
kommunitet till arbetsgemenskap
FRÅGOR
1) Vad ser du som de stora utmaningarna för en
formande gemenskap? Brist på vision om rikets
skönhet, legalism, idealism, individualism och/eller
det splittrade livet?
2) Roland hävdar att söndagen kan vara en dag som
utmanar vår tids stora avgudar och de krafter som
splittrar livet. Vad tycker du om hans tankar? Vad
ser du själv att du/ni kan göra av söndagen för att
detta skall förstärkas i ditt eget sammanhang?
3) Stämmer det att vår frikyrkliga kultur har anammat
en för privatiserad syn på familj och hem? Hur kan
vi återerövra familjen & hemmet som en
grundläggande bas i vårt gemensamma liv? Vilken
roll kan smågruppen ha?
Del 3
Konflikter och Herrens måltid
Den största hotet mot
formativ gemenskap (pärlan &
viljan att älska):
Konflikter och oförsonligheter
Frälsning är försoning
Ty han är vår fred, han har med sitt liv på jorden
gjort de två lägren till ett och rivit skiljemuren,
fiendskapen. Han har upphävt lagen med dess
bud och stadgar för att i sin person skapa en
enda människa av de två, en ny människa, och
så stifta fred. I en enda kropp försonade han de
båda med Gud genom korset, då han i sin person
dödade fiendskapen. Han har kommit med
budskap om fred för er som var långt borta och
fred för dem som var nära (Ef 2:14-17)
Fader vår
… Och förlåt oss våra skulder,
liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till
oss …
… Ty om ni förlåter människorna deras
överträdelser skall er himmelske fader också
förlåta er. Men om ni inte förlåter
människorna skall inte heller er fader förlåta
er era överträdelser.
(Matt 6:12, 14-15)
Det är inte främst psykologi (må bra) utan
det är en frälsningsfråga!
Guds kärlek (”pärlan”) möter oss som
försoning i en söndrad värld.
”Förlåtelsen är fullkomlighetens
enda form i denna värld.”
Augustinus
Försoning är en ”pärla” och
oförsonlighet en pestsmitta
(obs! angående övergrepp)
Konflikter tillhör inte det privata
– det handlar om Guds rike
Försoningspraktiken i Matt 18:15-20
Om din broder har gjort dig någon orätt, så gå och
ställ honom till svars i enrum. Lyssnar han på dig
har du vunnit tillbaka din broder. Men om han inte
vill lyssna, ta då med dig en eller två till, för på två
eller tre vittnesmål skall varje sak avgöras. Om han
vägrar lyssna på dem, så tala om det för
församlingen. Vill han inte lyssna på församlingen
heller, betrakta honom då som en hedning eller en
tullindrivare. Sannerligen, allt ni binder på jorden
skall vara bundet i himlen, och allt ni löser på jorden
skall vara löst i himlen. Vidare säger jag er: allt vad
två av er kommer överens om att be om här på
jorden, det skall de få av min himmelske fader. Ty
där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt
ibland dem.
Praktiker för konfliktförvandling
En väg mellan förnekelse och kamp för egen
rätt – gemenskapens helande
Syftet är försoning och återupprättelse av
brustna relationer (rättfärdighet).
Se Matt 18:12-14 (förlorade fåret) och 18:2135 (hur många gånger ska jag förlåta?)
Att ”lösa och binda”
Låt processerna ta tid! Gemensamt ansvar
Mynnar ut i löften om Jesu närvaro
Försoning och Herrens måltid
Om du bär fram din gåva till offeraltaret och
där kommer ihåg att din broder har något otalt
med dig, så låt din gåva ligga framför altaret och
gå först och försona dig med honom; kom sedan
tillbaka och bär fram din gåva. Skynda dig att
komma överens med din motpart medan ni ännu
är på väg, så att han inte överlämnar dig åt
domaren och domaren lämnar dig åt vakten och
du sätts i fängelse. Sannerligen, du slipper inte ut
förrän du har betalt till sista öret (Matt 5:23-26)
Evangeliet handlar om att Gud vill
försona världen med sig!
Guds mission är försoning
Vi måste ta aktivt ansvar för att bryta murarna
mellan människor i Sverige!
• De många kulturernas församling
•
-
En plats för de som inte normalt får vara med
Funktionshinder
De äldre
....
… Och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit
dem som står i skuld till oss …
Frågor
4) Hur kan vi bli bättre på att ta itu med
konflikter och oförsonligheter? Berätta gärna
positiva erfarenheter för varandra när du varit
med om försoning! Vad kan vi lära av dessa
erfarenheter?
5) Vad har jag inte tagit upp som du anser
avgörande för ”formande gemenskaper i en
splittrad tid”?
