Samhällsvetenskapliga fakulteten
Göteborgs universitet
Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning
Tidigare utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap
Erik Mattsson
VT 2011
Praktikrapport –
verksamhetsstöd Social resursförvaltning
Social resursförvaltning
Kålltorpsgatan 2
Box 6131
400 60 Göteborg
Social resursförvaltning – vilka är de?
Social resursförvaltning är till för göteborgarna och erbjuder en rad olika tjänster inom
det sociala området. Förvaltningen är ett stöd till stadsdelarna som har det yttersta
ansvaret för sina invånare. En politisk nämnd beslutar om förvaltningens mål och
frågor av övergripande karaktär.
Social resursförvaltnings verksamheter är ofta specialiserade och unika och vänder sig, till
skillnad från socialtjänsten i stadsdelarna, till alla göteborgare. Man jobbar med missbruk,
hemlöshet, utsatta barn och familjer, fältarbete, funktionsnedsättning och mycket mer.
De olika sociala frågorna är kategoriserade under fem större verksamhetsområden: Stöd till
familjer och individer, Boendeverksamheten, Social utveckling, Funktionshinder och övriga
uppdrag samt S2020. Utöver dessa verksamhetsområden sorterar Tillståndsenheten direkt
under förvaltningschefen.
Politiken styr
Frågor som rör verksamhetens mål och inriktning, samt om budget och andra frågor av
övergripande karaktär styrs och beslutas av Social resursnämnd. I nämnden, som
sammanträder en gång i månaden, sitter sammanlagt 15 politiker, nio ledamöter och sex
ersättare. Alla politiker i nämnden har utsetts av kommunfullmäktige.
Min praktikplats – informatör på verksamhetsstöd
Verksamhetsstöd är förvaltningens egen stödfunktion. Ekonomer, personalvetare och
informatörer fungerar som en hjälpande hand för förvaltningens olika enheter och
verksamheter. Som medie- och kommunikationsvetare har jag haft en roll som
informatör – det vill säga arbetat med förvaltningens kommunikationsfrågor och
informationsarbete.
Sammanlagt har vi under våren varit tre informatörer inom verksamhetsstöd.
Arbetsuppgifterna ser lite olika ut för respektive informatör. Min handledare har funktionen
som redaktör för två av förvaltningens kommunikationskanaler; dels ”Startsidan” där det
skrivs och publiceras artiklar, notiser, inbjudan och meddelanden som rör den egna
förvaltningen. Men också det så kallade ”extranätet”, vilket är en webbsida som vänder sig till
personal inom hela det sociala området i Göteborg. Min andra kollega har hand om
uppdatering för förvaltningens verksamheter på goteborg.se. Denna sistnämnda webbplats är
där brukarna själva finner sin information om förvaltningen.
Informatörens vecka
Varje vecka inleds med ett måndagsmöte på morgonen. Under detta möte diskuteras och
utvärderas föregående vecka och arbetet för den kommande veckan fördelas. Som jag tidigare
nämnt ser arbetsuppgifterna lite olika ut för respektive informatör. Men många uppgifter är
också lika för alla, även om publiceringskanalen kan skilja sig. Under veckan hjälps alla åt att
göra intervjuer, skriva artiklar/notiser/inbjudan för Startsida/Extranät, men också konsultera
verksamheterna i olika frågor som handlar om kommunikation.
Jobbet är väldigt varierande. Ena dagen kanske du gör en intervju och skriver om
alkoholvanor bland äldre. Nästa dag kanske du hjälper till att skriva en inbjudan för en enhet
som jobbar för drogmissbrukare. Det vill säga, den ena dagen är inte den andra lik. Men i
mångt och mycket handlar veckan om att skriva och producera texter för olika
kommunikationskanaler. Arbetsveckan sträcker sig från måndag till fredag och tiderna kan
variera, men är oftast klockan 08.00-16.30.
Vad fick jag göra då?
Under min praktikperiod har jag inte haft någon större praktikuppgift då mina kollegor inte
såg något behov av detta. Istället har jag gjort de vanliga, dagliga sysslor som en informatör
på verksamhetsstöd har. Nedan följer en rad olika exempel på uppgifter jag gjort under dessa
månader:
Agerat ”journalist”
Jag har skrivit väldigt många olika typer av texter för startsida/extranät. Alltifrån längre
artiklar till kortare notiser. De längre artiklarna har då också inkluderat intervjuer, foto,
bearbetning av intervjumaterial och slutligen själva artikelskrivandet. Jag har också skrivit
mängder av olika inbjudan. Inom förvaltningen arrangeras ofta seminarier, mässor,
konferenser och liknande. Då får man som informatör hjälpa till att skriva inbjudan till
dessa och publicera i de olika kommunikationskanalerna.
Agerat gatekeeper
Ofta får man olika typer av textmaterial skickat till sig från personer inom förvaltningen.
Det rör sig om texter som de vill få publicerade på startsida/extranät/goteborg.se. Som
informatör fungerar du som en slags gatekeeper som bestämmer vilken information som
är relevant för respektive kanal, om det är något som är värt att publicera eller inte.
Projekt klarspråk
Tillsammans med min informatörkollega har vi börjat lägga upp en kommunikationsplan
för hur förvaltningen ska börja använda ett enklare skriftspråk. Vi har bearbetat
klarspråksmaterial, träffat lingvister, gjort preliminära aktivitetsscheman och börjat se
över förvaltningens skriftspråk. Eftersom förvaltningen först och främst vänder sig till
medborgarna i Göteborg är det av stor vikt att man använder ett enkelt och lättbegripligt
språk. Då sparar man både tid och pengar.
Medieträning och kommunikationsplanering
Jag har varit med på möten där olika verksamheter behövt stöd i kommunikationsfrågor:
”Vad gör vi när uppdrag granskning hör av sig?”, ”Hur ska jag svara journalisten?”, ”Hur
når vi vår målgrupp på bästa sätt?”, ”Vilka kommunikationskanaler ska vi använda oss
av?”. Genom medieträning och kommunikationsplanering har vi hjälpt verksamheter inom
förvaltningen att hitta rätt målgrupp, rätt kanaler och rätt budskap.
Övriga uppgifter
Här har jag samlat sådana arbetsuppgifter/moment som inte är lika tydliga så de har en
egen kategori. Det rör sig bland annat om korrekturläsning. Som informatör får du hjälpa
till att korrläsa texter, särskilt de som ska ut i tryck. Jag har också hjälpt till att inventera
några av förvaltningens databaser där man samlar olika typer av informationsmaterial. Jag
har tagit bort inaktuellt material och lagt till nytillkommet.
Som praktikant har jag också fått vara med på olika möten. Möten som bland annat
handlat om hur hemlöshetsfrågan ska kommuniceras i Göteborg, hur goteborg.se ska
utvecklas i framtiden, men också hur olika verksamheter ser på sitt
kommunikationsarbete.
Till övriga arbetsuppgifter hör också mediebevakning och foto. Jag har hjälpt till att ta
foton vid några tillfällen, till exempel mingelbilder vid öppet hus. Mediebevakning
innebär att jag vid något tillfälle hjälpt till att skanna av vad medierna i Göteborg skrivit
om förvaltningen en specifik dag. En viktig del i kommunikationsarbetet är just att följa
mediebilden av Social resurs.
Vad har praktiken gett mig?
Praktikperioden har varit väldigt givande och rolig. Jag lämnar min praktikplats med
en känsla av att jag faktiskt kan och har hittat rätt i mitt karriärval. Min teoretiska
kunskapsbas har nu byggts på med mer praktisk kunskap.
Genom praktikperioden har jag fått en inblick i rollen som informatör och jag känner
verkligen att det är något som jag vill arbeta som i framtiden. Även om jag har mycket kvar
att lära i min yrkesroll har jag fått en känsla av att jag ändå klarar av att ”stå på egna ben”.
I min universitetsutbildning i medie- och kommunikationsvetenskap hade jag en grund att stå
på vad gäller kommunikationsområdet. De viktigaste teoretiska kunskaper jag kände att jag
kunde tillämpa praktiskt var till exempel teorier om kommunikationsplanering och
internkommunikation. Det har varit väldigt lärorikt att få tillämpa sin teoretiska kunskap i
verkliga och skarpa situationer.
Varför läser vi inte mer av det här?
Samtidigt har jag reflekterat en del kring min egen utbildning. Jag har märkt under praktiken
att jag saknar vissa viktiga delar som en informatör bör behärska. Särskilt vad det gäller
skrivande. Som informatör/kommunikatör måste du vara en skicklig stilist och vara bekväm i
olika journalistiska genrer.
Den stora utmaningen för mig var att snabbt få en känsla för det journalistiska hantverket,
något som jag verkligen inte fått med mig från min egen utbildning. Det är en gåta för mig att
vi genom utbildningen inte tränat mer på skrivandet. Det tar tid att omvandla sitt akademiska
språk till ett enklare och mer lättbegripligt skriftspråk.
Nu i efterhand hade jag också önskat att få med mig mer praktisk kunskap om olika
datorprogram, till exempel indesign och photoshop. Även om vi haft kurser i programmen
tycker jag inte dessa varit tillräckligt omfattande.
Man kan också fråga sig varför inte praktik är en obligatorisk del i utbildningen? Jag tycker
att institutionen borde försöka arbeta mer mot branschen och etablera kontakter med
företagen/organisationerna. Vi studenter kan då lättare knyta nödvändiga kontakter och steget
ut i arbetslivet blir enklare.
Vad har jag lärt mig?
Även om jag till en början fick kämpa med det journalistiska skrivandet är det nog den biten
jag utvecklat och förbättrat mest under praktikperioden. Mina informatörkollegor var tidigare
journalister, så de har verkligen lärt mig olika tips och metoder som jag tar med mig i mitt
framtida skrivande.
Jag har lärt mig mer om den politiska processen i Göteborg vad gäller förvaltning och
nämnder. Dessutom har jag fått en ökad förståelse för hur informationsarbetet bedrivs inom
kommunal verksamhet. Överhuvudtaget har jag lärt mig väldigt mycket om informatörsrollen.
Jag har en större inblick i vilka kunskaper som krävs i yrket och vad jag behöver förbättra för
att bli en duktig informatör.
Jag har fått en insikt i och förståelse för hur olika företag/organisationer bedrivs utifrån
väldigt skilda spelregler och principer. Ett privat företag drivs mer av vinstintresse och det är
möjligtvis också ett högre tempo. En förvaltning har helt andra målgrupper och spelregler.
Förvaltningen har inget vinstintresse och därför finns inte heller samma resurser vad det gäller
informationsarbete. Detta var något jag märkte av när vi till exempel planerade vår
klarspråkskampanj. Med en stram budget kunde vi till exempel inte ta in extern hjälp för att
förbättra skrivandet på förvaltningen.
Vad ska du tänka på som framtida praktikant?
Är du en kommande praktikant på verksamhetsstöd på Social resursförvaltning så kan du
känna dig lugn. Du kommer bli väl omhändertagen av kunniga och trevliga medarbetare. Du
kan se fram emot en kul och lärorik praktikperiod. Mina råd till dig som framtida praktikant
kan sammanfattas i två punkter:
Våga ta för dig
Praktikperioden blir som mest givande om du är på tå och visar att du vill och kan. På
Social resurs finns ett klimat som uppmuntrar till egna initiativ – så var inte rädd för att
komma med idéer och förbättringsförslag. Vågar du ta för dig kommer du också få mer
ansvar och ses som vilken medarbetare som helst. Du blir inte praktikanten, utan
informatören.
Var prestigelös
Var beredd på att ta konstruktiv kritik och ta det inte personligt om någon till exempel har
synpunkter på en text du skrivit. Du kommer direkt från skolan och ska givetvis inte
kunna lika mycket som de som varit verksamma informatörer i flera år. Lyssna på deras
råd och tips så kommer du utvecklas och lära dig väldigt mycket.
