SEMIOTIK
GRUNDBEGREPP
Den semiotiska skolan
• Den semiotiska skolan
• Semiotik, som betyder ”läran om tecken och
betydelser, intresserar sig främst för
mottagaren och dess
• uppfattningar av exempelvis en bilds
betydelse. Man ser kommunikation som
textläsning och
• bildförståelse som något inlärt, att tecken
kräver ett mentalt arbete för att förstås.
Semiotiska grundbegrepp
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Tecken och symboler
Inom semiotiken är ett tecken något som kan tolkas. Ett tecken består av två oskiljbara
enheter:
1. Innehåll (det uppenbara, vad och hur vi ser ,exempelvis en gul cirkel rakt framifrån mot
en vit
bakgrund)
2. Uttryck (det associativa, exempelvis att en individ associerar en gul cirkel med solen,
värme,
blomma eller dylikt om vi anser att något är attraktivt eller inte)
Ordet symbol kommer av grekiskan ”symballein” vilket betyder kasta samman, foga
samman. Det
finns egentligen inget enhetligt bruk av termen ”symbol” utan användningen av termen
varierar inom
matematik, logik, teologi för att nämna några discipliner. Det finns dock en tanke om en
minsta
gemensamma nämnare, nämligen att symbolen är något närvarande som representerar
något
frånvarande, exempelvis att ett kors representerar Kristus.
Definition av tecken
• Ett tecken har olika betydelse i olika kulturer, i olika
språk och hos olika människor. Vad vi menar
• med eller hur vi uppfattar ett tecken bestäms av vår:
• ● kultur (svensk, västerländsk, kristen och så vidare)
• ● sociala och samhälleliga ”plats” (förälder, barn,
överklass, arbetarklass, invandrarklass med
• mera)
• ● av vår mentala föreställning av tecknet (våra
erfarenheter och personliga eller privata
• association)
Definition av tecken II
Pierce
•
•
•
•
•
•
•
Kategori 1. Ikon
Förklaring
En ikon är ett tecken som
liknar sitt objekt på något sätt,
det vill säga den ser ut (eller
låter) som tecknet (det
betecknade).
Definition III
•
•
•
•
2. Index
Ett tecken med ett direkt
och existerande samband
med ett objekt är ett
index
• (rök är ett index på eld).
Definition IV
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
3. Symbol
En symbol är ett tecken
vars samband med ett
objekt är en fråga om
konventioner,
överenskommelser eller
regler. Ord, siffror och
noter är exempel på
symboler. Det finns inget
som egentligen säger att
den romerska siffran V ska
stå för fem utan det har vi
bestämt genom
konventioner och regler i
vår kultur.
Konventioner och koder
• Konventioner och koder
• För att förstå tecken och symboler behövs gemensamma
kulturella och sociala överenskommelser, så
• kallade konventioner (sedvanor). Utan konventioner
uppstår inte kommunikation, tecknen förblir
• privata. Ett samhälle utan konventioner fungerar och
existerar överhuvudtaget inte. Vår erfarenhet av
• liknande tecken gör det möjligt för oss att reagera på ”rätt
sätt” och på det sätt fungera i ett socialt och
• samhälleligt sammanhang. För att studera konventioner i
ett samhälle är det nödvändigt att studera
• samhällets kultur, sociala struktur, historia, språk med
mera.
Kontext
• Bilder och i synnerhet massmediebilder förekommer
sällan ensamma, utan presenteras oftast i ett
• sammanhang tillsammans med exempelvis text, musik
eller tal. En bild på en bil har alltså ingen
• entydig betydelse. Innebörden skiftar beroende på hur
bilden är framställd, i vilket sammanhang den
• har kommit till och i vilket sammanhang den
presenteras. En bild på en bil kan alltså representera
• olika saker och få en fundamental annorlunda
betydelse beroende på kontext (sammanhang). För att
• studera kontextens betydelse har man inom
bildforskning fastställt olika typer av kontexter.
Inre kontext
• Tecknets inre kontext syftar på tecknets inre beståndsdelar. Man
brukar inom semiotiken tala om
• teckens denotativa (det uppenbara) och konnotativa (associativa)
betydelse.
• ● Denotation (det uppenbara) Tecknets
• grundbetydelse. Denotativa tecken är ”fenomen som är
• uppenbart synliga och kan beskrivas” En bild på en bil denoterar
(betecknar) begreppet bil.
• ● Konnotation (det associativa) Tecknets
• kulturella association. Konnotativa (betecknande)
• tecken är symboliska och har associativa betydelser. En bild på en
bil kan konnotera kraft, fart,
• lyx, framgång, miljöförstöring med mera.
Yttre kontext
• Yttre kontext syftar på omgivningen närmast
tecknet, exempelvis musik, text andra bilder
och den
• miljö som bilden presenteras i.
Sändarkontext
• Sändarkontext syftar på de betydelser som vi
införlivar i tecknet/meddelandet beroende på de
• egenskaper som vi tillskriver sändaren. En bild
eller meddelande på första sidan i en väl ansedd
• morgontidning tolkas generellt med höge
tillförlitlighet än i en liten lokaltidning med annan
politisk
• och ideologisk inriktning.
Mottagarkontext
• En människa som betraktar en tecken är alltid
under inverkan av sin individuella bakgrund
samt
• omgivande sociala och språkliga situation i
tolkningsögonblicket, det vill säga kultur,
erfarenheter,
• uppfostran med mera.
Exempel på den kulturella kontextens
betydelse
•
•
•
•
•
•
Trolig betydelse
Stillbild
En ikon med en människa där man uppfattar kön eller en
kroppsdel på den avbildade som är vanligt hos oss
uppfattas ofta som stötande i t.ex. arabvärlden och vissa
delar av Asien.
Exempel
• Affärsöverenskommelse
• Ett tydligare exempel på ovanstående
kommentar.
Exempel
• Framåtpil
• I Asien uppfattas en ikon med en pil som pekar
från
• vänster till höger inte alltid som att den pekar
framåt.
Exempel
• Kamera av
• Ikoner med kors eller kryss kan i Asien
uppfattas som
• stötande eller förvirrande.
Exempel
• Information
• För att förstå innebörden av denna symbol måste man
• förutom att vara bekant med det romerska alfabetet
godta
• och förstå tecknets konvention dvs. att bokstaven står
• som symbol för information.
Exempel
• Musik på/Ljud på
• För att förstå innebörden av detta tecken krävs att man
är
• bekant med vårt västerländska musiknotationssystem
och
• överenskommelsen av symbolens funktion.
Exempel
•
•
•
•
•
Inspelning
Även när det gäller färger så uppfattas innebörden olika
beroende på kulturell kontext exempelvis så uppfattas
färgen röd som en positivt färg i Kina medan den i väst
ofta varnar för någonting.
Historiens påverkan på symboler
• Hänvisning: Följande stycke är baserade på delar av
Carl G. Liungmans bok "Ideogram och
• symboler" (1999)
• Den västerländska kulturen är inte likartad beträffande
tolkning av symboler. En symbols betydelse är inte
absolut, utan skiftar beroende på den kulturella
sammanhanget och historiska tid den presenteras i.
Symbolernas betydelse skiftar beroende vem eller vilka
som lägger beslag på tecknet (subkulturer, ideologiska
organisationer etc.). Ett teckens innebörd vid ett visst
tillfälle är alltså en produkt av
• tecknets bakgrund, exempelvis den allmänna historiska
bakgrunden
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
,
. Det tydligaste exemplet torde
vara hakkorset. Hakkorset symboliska innebörd skiljer sig markant i dagens Europa
jämfört med tiden
före1935. Den historiska bakgrunden har under historiens lopp ändrats och
tecknets innebörd är därför
annorlunda.
Hakkorset används för övrigt i den buddistiska kulturen med innebörden
pånyttfödelse och välgång. Exempelvis återfinns den ofta på statyer på Buddha.
Hakkorset förekom även i den precolumbianska
Amerika (innan européerna kom) , och i Kina där den stod för "wan" som
motsvarar siffran10 000. I
Europa förekom den först i Grekland och återfinns även i länder som England och i
Finland.
Hakkorset har starka associationer till kraft och energi och förekom därför inom
exempelvis
elindustrin. Elmaskintillverkaren Asea, numera ABB, använde tidigare hakkorset i
sin logotyp och
Hakkorset används fortfarande som tecken för elektriska kraftverk i en del kartor.
Fler¨ockuperade symboler i häftet-
