Marknadekonomins modeller: Varieties of capitalism

Marknadekonomins modeller:
Varieties of capitalism
Lars Niklasson,
Linköpings universitet
Från teori till verklighet
 I verkligheten ser marknadsekonomi
ut på många olika sätt
 Hur kan vi jämföra dem utan att
drunkna i fakta?
 A. Den rena (deduktiva) teorin: Nek
=en ”best practice” som alla bör efterlikna
 B. Empiriskt härledda typologier: VoC
= flera olika ”best practice”
 Olika slutsatser för politiken
(a) Ekonomfrågan
 Vad är den optimala regleringen
av ”marknaden”?
 Bör alla länder göra lika?
 Leder globaliseringen till att alla länder
blir lika (konvergerar)?
 VoC: Nej, det finns två optima,
två ”varianter av kapitalism”
När är det här intressant?
 Inom EU (och WTO): Kan vi utveckla en
gemensam ekonomisk politik?
 Makroekonomin: Euron, Stabilitets- och
tillväxtpakten, ”EU2020”
 Arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik
 FoU, ”Innovativ union”
 Regionalpolitik, jordbrukspolitik
 Vi behöver förstå konflikter och varför
länder gör olika inom den ekonomiska
politiken
Var går konfliktlinjerna i den
ekonomiska politiken?
 Spara eller låna?
 Tyskland vs Grekland/”PIIGS”
 Hur komma ifatt USA?
 Var utvecklas high tech bäst?
 Utvecklingsekonomier: Östeuropa
 Statens roll?
 Statsstyrda ekonomier: Frankrike m fl
 Oreglerade ekonomier: UK
 Fackens roll?
 Korporativa länder: Tyskland m fl
 Börsen eller bankerna som ägare?
 UK vs Tyskland
Finns det mönster (modeller,
varianter) i ekonomin?
 Flera litteraturer söker mönster
 Hall & Soskice (2001):
 Hur styrs företagen? 2 modeller
 Rationalistisk, deduktiv typologi (?)
 Har svårt att förklara hur företagen byter
strategi
 Schmidt (2002):
 Hur förändras tre länder? UK, Fr, Ty
 Politiska och ekonomiska processer
 Idéer, diskurser, spår
(b) Statsvetarfrågan
 Hur skapas regelverk för ekonomin?
 (a) Hall & Soskice (2001)
 Två jämviktspunkter (equilibrium, självuppehållande)
 Men bortser från politikens inverkan
 (b) Schmidt (2002)
 Politiker agerar i en kontext (”mediating factors”):
historisk institutionalism
 Ledarskap utövas genom idéer, ”discursive
institutionalism”
 (c) Vilka alternativa förklaringar finns i
litteraturen?
 Punctuated equilibrium: hög abstraktionsnivå
 Advocacy coalitions: ingår i ovanstående
 Garbage can, policy streams: ingår i ovanstående?
Ekonomiskpolitiska ”gåtor”
 Varför är tillväxten olika stark i
Europas länder?
 Varför har näringslivet olika sammansättning (branschspecialisering)?
 Varför går strukturomvandlingen från
low tech till high tech olika fort?
 Varför är näringspolitiken så olika i
Tyskland, Frankrike, UK, USA etc?
 Statens roll, fackens roll, bankernas roll
Näringspolitik och policy
 Politics: beslutsprocessen




Politiken är spårbunden
Länder agerar och reagerar olika
Globaliseringen blir en kraftmätning
Vems regler ska gälla i EU, WTO mfl?


Amerikanisering?
Förtyskning?
 Policy: resultatet, den förda politiken


Länder kan analyseras som modeller
Förfina (eller förkasta) modellen



Många politikområden har betydelse för företagen
Ny metod för benchmarking, leder till nya slutsatser
Kvalitativ metod; jfr välfärdspolitiken
1.Hall & Soskice: Startpunkten
 Hur utveckla policy? Företag? Tillväxt?
 VoC utgår från






moderniseringsteorier (Schonfield),
starka och svaga stater,
neokorporatism,
Social systems of production,
kvalitetsproduktion.
Fokus på Baden-Württemberg och Italien.
 Företag i nationell kontext: institutionerna
styr beteende men också interaktionen
mellan individer.
Företagen i fokus
 Företag består av förmågor (capabilities) och
relationer/kontrakt, koordineringsproblem (Milgrom &
Roberts 1992).

Fem relationer: facken, yrkesutbildning, investerare, andra
företag, anställda.
 LME: huvudsakligen hierarki och marknad. CME: mer
av nätverk, samverkan, ofullständiga kontrakt,
utbyte av information.
 Institutionerna styr beteende (North). Ex: gemensam
yrkesutbildning förutsätter att alla är med och att
individen får jobb. Kontroll via föreningar etc
hanterar ett avancerat samarbetsproblem.
 Investeringar beror på kontrollmöjligheter (intern
information eller kvartalsrapporter). Informella
normer ger vägledning.
LME och CME: Kärnan
 Nationella institutioner ”styr” företagens strategier,
att investera i specifika eller generella tillgångar.

Institutionella komplementariteter:
kapitaliseringsgrad/arbetsrätt.

CME, Tyskland: finansiering, intern struktur,
partsrelationer, utbildning, teknisk utveckling.
LME, USA: motsv. Bild s 43, 47.

 Variation inom grupperna, t ex branschkoordinering
(Tyskland) vs gruppkoordinering (Korea, Japan).
Frankrike passar inte i någon av idealtyperna.
Comparative institutional
advantage


Comparative institutional advantage: radikala eller
inkrementella innovationer, specialiseringsmönster.
Implikationer: ekonomisk politik för samarbete mellan
företag, följ idealtypens logik.



CME förutsätter inflytande i politiken (staten, partierna,
decentralisering), svag exekutivmakt. Företagen har intresse
av olika typer av välfärdspolitik.
Länderna försvarar sina modeller internationellt, t ex i EU.
Globalisering leder inte till konvergens: företagen är olika,
bara vissa verksamheter vinner på att flyttas till låglöneländer,
politiken kan förstärka skillnaderna. Rörligt kapital kan leda till
justeringar inom CME.
VoC har en fylligare bild av politiska förändringar.
Långsammare anpassning i CME.
4.Hall & Gingerich: Empiri
 Empirisk analys
 Samband mellan koordinering av
kapital och arbete
 Andra sfärer
 Komplementaritet
 Olika politiska reaktioner på
ekonomiska utmaningar
6.Casper, Lehrer & Soskice:
IT och bioteknik
 Hur utvecklas IT (programvaruutveckling) och
bioteknik i Tyskland? Dålig utveckling har varit ett
politiskt problem.
 USA/Tyskland tabell 6.1 sid 204.
 Tyska företag väljer nischer med låg risk: bankerna
har information om företag men inte om branscher.
 Stora förändringar av IT och bioteknik, även i
Tyskland: BioRegio (statligt) och av IT-företagen.
 Väljer olika nischer i USA och Tyskland.
 Tyskland: tjänster (applikationer) till mjukvaror resp
plattformsteknologier. Lokala strategier.
7.Taylor: Problem med data
 Presenterar VoC som en lösning på handelsteori och
endogen tillväxtteori. Finns det empiriska belägg?
 Hall & Soskice använder patentdata, men är det rätt
att gruppera hela branscher? Hur mycket förklaras av
USA snarare än LME? Hur räknas patenten? Finns det
andra mått? Patent är rimliga på aggregerad nivå
men inte mikronivå.
 Innovationsgraden sjunker med branschens
mognadsnivå. Mindre tydliga branschmönster vid
andra tider. Sambandet gäller inte för alla LME/CMEländer. CME mer innovativa än LME. Ignorerar statens
roll för innovationer.
5.Kenworthy: Blandformer
 Invänder mot de två modellerna, att
hybrider kan också vara effektiva.
 Problem med data om koordinering i länder
i Hall & Gingerich. Alternativa data.
 Data om makroekonomiska resultat ger
olika men svaga samband. Kausala
mekanismer måste specificeras.
 USA har influerats av japanska arbetssätt,
dvs ökad informell koordinering.
2.Crouch: Vilka typologier?


Leta komponenter i enskilda länder snarare än att klassificera helheter. Hur
många typer? Hur omfattande är typerna?
Problem med dualismen. Neoklassisk ekonomi är en teoretisk konstruktion,
nyliberalism är inte det.







Bortser från militärsektorn i USA.
Patentdata mäter olika traditioner; mer radikala innovationer i Nya Zeeland än i Tyskland,
Sverige och Schweiz? Är IT alltid innovativt? Var Tyskland aldrig innovativt?
Institutionella teorier överdriver skillnader i rum eller över tid. Bortser från skillnader i
organisationsform mellan företag i samma land.
Idealtyp eller realtyp (USA)? Försteg i nya industrier pga first mover
advantage och stark internationell ställning (=ej LME).
Tyskland har en svagare stat än andra CME, men en strikt
antikartellagstiftning. Decentraliserad lönebildning i Frankrike, Italien och
Japan (Calmfors & Driffill).
Schmidt använder tre modeller och för in politiskt skeende. EspingAndersen. Whitley. Amable.
Kan modellerna förenklas utifrån formen av koordinering? Occams rakkniv:
förklara mer med mindre. Hybrider? Varför nationella? Crouch: governance.
9.Hancké, Rhodes & Thatcher:
Varthän?
 Lista över invändningar s 276f. Företag i Tyskland
önskar liberaliseringar. Nya koalitioner. Hur ge plats
för motsättningar?
 Förändring av regler utan effekt, med begränsad
effekt eller med omstörtande effekt pga
complementarities. Makropolitiska strukturer? Tre
bortglömda grunder för koordinering: nätverk mellan
företag, intressekonflikter och staten.
 Ny typologi som för in staten som en andra
dimension: Staten nära eller på armlängds avstånd
från ekonomin. Klassintressena kan vara organiserade
eller oorganiserade.
 Hur har CME reagerat på globaliseringen? När kan
företagen välja High-value/high-skill strategier?
 VoC kan hantera kritiken
En ny typologi?
Staten
nära
företagen
Armlängds
avstånd
Fragmenterade Etatisme:
intressen
Frankrike
LME:
Storbritannien
Organiserade
intressen
CME:
Tyskland,
Sverige (?)
Kompenserande:
Italien
Intro, Hancké: Kritiken

Kritik mot ansatsen, typologierna:




Kritik mot specifika delar:





LME bäst på produktivitetstillväxt (Phelps, Eichengreen),
Tyskland är inte längre CME (Streeck).
Individer experimenterar lokalt, motsägelser (ambiguity)
snarare än institutioner (Crouch), typologier förenklar för
mycket.
Andra faktorer förklarar skillnader mellan företag, t ex politik
och konflikt mellan grupper. Bortser från intressekonflikter.
Vad är komplementaritet? Vilka mekanismer? Jämviktsläge?
Hybrider är lika bra (Kenworthy).
Mönstren tycks bestå (kap 8). Men bilindustrin prövar likartade
lösningar i USA och Tyskland. Olika nischer inom branscher.
EMU ledde till väntade förändringar i strategier (Thatcher).
Kritik mot den begränsade typologin, vill ha fler alternativ:

National Business Systems (Whitley). Social Systems of
Innovation and Production (Amable). Subsystem (Crouch).
Förändring snarare än stabilitet (Streeck & Thelen).
8.Hall & Thelen: Institutionalism?
 VoC har likheter med ”logic of
appropriateness” och med institutioner som
equilibrium. Ingen av dem fångar
institutioner som resurser.
 Är VoC en funktionalistisk teori? Ser en roll
för politiken. Endogena förändringar.
Balans mellan företag och regering.
”Defection”, ”reinterpretation”.
 Liberalisering är mångtydigt. Betydelsen av
politiska koalitioner.
3.Streeck & Thelen: Förändring?

Institutionell förändring: liberalisering gradvis. Analyser underskattar förändringarna.



Formella institutioner som kan upprätthållas av tredje part. Institution är inte det
samma som beteende (rational choice m fl). Kan vara det samma som policy. En
organisation är en institution om den förväntas åtlydas (?). En social regim. Ett
implementeringsgap.
Förändringar kan ske under ytan (USA, Frankrike, Japan). Institutionen lever kvar men
beteendet är förändrat. Fundamental förändring uppstår när många aktörer byter logik,
inte när ”aktörer besegrar strukturer” (Katznelson). Aktörer stödjer förändring inom
ramarna.






VoC har svårt att förstå förändringsprocesser (som inte är positiv feedback till institutionell
struktur). Spår innebär obetydliga eller kullkastande förändringar. Settled vs unsettled times
(Swidler). Exogena chocker bestämmer riktningen. Tipping points: gradvis process med stor effekt.
Displacement: byte av paradigm till nytt eller äldre
Layering: kompletterande lösningar i periferin kan förändra centrum (Rothstein, Palier)
Drift: förändring under ytan.
Conversion: institutionen förändras för att passa nya mål: oavsedda konsekvenser, kompromisser,
egenintresse, tid
Exhaustion: uttröttning, self-undermining
Långsam liberalisering i Japan pga avsaknad av välfärdsstat (som kan överta
företagens förpliktelser)? Är liberalisering en självgående process (sönderfall) medan
politik kräver kollektivt handlande?
Slutsatser
 Intressant men för grovt?
 Företagen styrs inte bara av
spelreglerna: de härmar också
 Politiken härmar också
 USA härmade Tyskland, men har gått
en annan väg
 Kommer den tyska modellen att
överleva?
Intro, Vad är VoC?
 En teori om skillnader mellan olika länders näringsliv
och näringspolitik. (Se Hall & Soskice samt Hall &
Gingerich)
 Invänder mot att betrakta företagen som en
abstraktion, lika i alla länder.
 Letar efter mönster, skapade av regelverken.

De enklaste ekonomiska teorierna bortser från skillnader
mellan företag och länder

När blir bilden av den abstrakta och generella marknaden ett
problem?

Bör alla länder ha samma näringspolitik? OECDs ”best
practice”?

Eller finns det viktiga skillnader mellan länder, som kan vara av
godo?
Vad är VoC? (forts)
 Företagen ses som nätverk med koordineringsproblem
 Pga informationsasymmetrier på produkt-,
arbets- och kapitalmarknaderna



Företagen köper tjänster: arbete och kapital
Vem kan man lita på? Banken? Börsmäklaren? Ägaren?
Facket?
Olika arbetsrätt, olika balans mellan börsen och banker:
är det bra eller dåligt?
 Starka fackföreningar i Tyskland, svaga i USA
 Börsen (fonder mm) äger företag i USA. Banker äger
företag i Tyskland
Vad är VoC? (forts)
 Lång- och kortsiktiga ägare har olika
intresse för personalutveckling och
även för olika produktnischer
 Rörlighet (kvartalskapitalism) vs
uthållighet.
 Passar för olika branscher.
 Vem vågar investera i personalutbildning?
 Vem vågar investera i dyr utrustning?
 Vem kan tävla med Kina? Vem kan tillverka
billigare eller bättre?
Vad är VoC? (forts)
 Regleras på olika sätt i t ex Tyskland och USA,
dvs marknaderna ser olika ut.



BMW vs General motors (bilar): vem är bäst på ständiga
förbättringar?
IBM vs SAP (IT, läkemedel): vem är bäst på snabba språng?
Men är det så lätt? Nokia, Ericsson, Samsung, Motorola, Apple…
 Företagen är inbäddade (embedded) i sin
institutionella miljö.

Regelverken utgör sammanhängande system (institutional
complementarities). Förstärkande återkoppling (feedback).
 Arbetsrätten och ägandet är styrande regelverk



Företagen anpassar sina strategier efter regelverken
Olika strategier lönar sig bäst
Svårt att ändra reglerna inom ett område, skapar obalans
Vad är VoC?
 Två jämviktsmodeller: LME (kontrakt) och CME
(ägarstyrning).
 Leder till olika beteende hos företagen, vilket
yttrar sig i olika sammansättning av
näringslivet (specialiseringsmönster):

”Slit och släng” eller långsiktig utveckling
Vad är VoC? (forts)
 Länderna är bra för olika branscher:
”Comparative institutional advantage”.
 Lockar olika investerare.


Bilbranschen utvecklas i små steg och behöver
långsiktiga ägare
High tech behöver snabba pengar, dvs flytta resurser
från olönsamma företa
 Globaliseringen leder inte till konvergens
 Det lönar sig att göra olika (?)