Jakob Söderman
Motion och hälsa
fd EU-justitieombudsman, VBL 25.6.2004
• All form av motion är bra för ens
välbefinnande. Dessutom är det
varken synd, ohälsosamt eller
olagligt.
Jan-Erik Romar
Vasa 27.1. 2006
[email protected]
http://www.vasa.abo.fi/users/jromar
45
40
40
Vasa (n=141)
35
35
Umeå (n=155)
30
Övriga Finland (n=977)
Umeå (n=157)
Övriga Finland (n=962)
30
25
25
20
20
15
15
10
10
5
5
0
0
Vasa (n=151)
Aldrig
<1/vecka
1-3/vecka
4-6/vecka
Aldrig
<1/vecka
1-3/vecka
4-6/vecka
Dagligen
Dagligen
Rör på sig på egen hand, ej ledd (9-11 år)
Spelar dator- eller videospel (9-11 år)
Antal steg dagligen (Raustorp & al, 2004)
21000
Antal steg
18000
15000
12000
Pojkar
Flickor
9000
6000
3000
0
7
8
9 10 11 12 13 14
Ålder
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Vasa (n=150)
Umeå (n=155)
Övriga Finland (n=975)
Aldrig
<1/vecka
1-3/vecka
4-6/vecka
Dagligen
Deltar i idrottsföreningars träningar (9-11 år)
1
Barns fysiska aktivitet
• Kännetacken för låg fysisk aktivitet är vara
utanför den organiserade idrotten (LME)
• Inaktiva
• Skolans
De vuxnas fysiska aktivitet
• Från ungdom till medelåldern, kvinnor äter i
försprånget (LME)
• Högskoleutbildning,
• Medelklassens barn mera aktiva (LME)
• Aktiva föräldrar ger aktiva barn (Kemper)
Barndom till vuxen
• Idrottsutövning och medlemskap i idrottsförening i 15 års
åldern gav ett svagt samband (LME)
• Samband mellan fysisk aktiv i barndomen och vuxen ålder
(Telama)
• Inställning till ämnet och speciellt betyget hade högt samband
med senare motionsvanor (LME)
• Socialgrupptillhörighet samt teoretiska vitsord hade också
svagt samband (LME)
• Bästa förklaring
• Hög fysisk aktivitet som barn ger bättre
syreupptagningsförmåga som vuxen (Kemper)
Barns och ungas kondition
• Löputhållighet och armstyrka har försämrats
från 1976 till 2001
• Magmuskler och skyttellöpning har blivit
bättre
• I alla
(Nupponen & Huotari 2002)
Faktorer relaterade till barns kondition
Fysisk
Fysisk
aktivitet
aktivitet
Barns
kondition
• Michelsson 2003 påviser ett samband mellan
2
EVIDENCE BASED PHYSICAL ACTIVITY
FOR SCHOOL-AGE YOUTH
STRONG & al. , 2005, The Journal of Pediatrics
• Vikt, övervikt, och fetma
• Hjärtat och cirkulationen
–
–
–
–
M
Lipider och lipoprotiener
B
Aerob kondition
• Astma
• Mental hälsa
– Ängsla och depression
– S
• Musklerna och skelettet
Beväringarnas medelvikt
– Musklernas styrka och uthållighet
– B
• A
Obesity Trends* Among U.S. Adults
BRFSS, 1991-2002
1991
Osteoporos
1995
• Benens slutgiltiga massa, geometri coj arkitektur
bestäms genom den yttre mekaniska
belastningen
• Utvecklas till 20 års ålder, största tillväxten i
benmassa vid c 12,5 ålder (fl) och 14 ålder (p),
längden c ett halvt år tidigare.
• Den mekaniska belastningen orsakar små
förändringar(förkortning, uttänjning, vridning),
vilka påverkar metabolismen
• Vid normal
2002
No Data
<10%
10%–14%
15%–19%
20%–24%
≥25%
Osteoporos
• Fysisk aktivitet i barndomen stärker
benbyggnaden
• I undersökningar 2-3/v, 20- 40 min, men
mera ryckig aktivitet
• Den uppnådda
3
Rekommendationer
• Salis & Patrik, 1994
– Aktiva dagligen i vardagliga bestyr
– Minst 3x/v 20-60 min andfådda och svettiga
• Corbin & Pangrazi, 1996
– Mångsidig daglig motion, 30 – 60 min
• 10-15 min relativt ansträngande
• Surgeon General Report, 1996
– 30 min
CDE,2002
Motionsrekommendationer för förskoleverksamheten. Helsingfors 2005. 44 s.
(Social- och hälsovårdsministeriets handböcker,
Nationell rekommendation för
fysisk aktivitet (Sverige)
”Alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva
i sammanlagt minst 30 minuter. Intensiteten bör vara
åtminstone måttlig, t ex rask promenad. Ytterligare
hälsoeffekter kan erhållas om man utöver detta ökar
den dagliga mängden eller intensiteten.”
ANTAL
• Barnet behöver minst 2 timmar ordentlig motion varje dag.
KVALITET
• Barnet behöver dagligen få öva grundläggande motoriska färdigheter på
varierande sätt i olika miljöer
PLANERING OCH GENOMFÖRANDE
• Förskollärarna skall planera och arrangera målinriktad och mångsidig fysisk
fostran dagligen.
MILJÖ
• Förskollärarnas uppgift är att för barnen skapa en miljö som lockar till motion,
avlägsna hinder för motion och lära ut hur man rör sig tryggt i olika miljöer.
REDSKAP
• Basredskap för barnens motion skall finnas vid dagvårdsavdelningarna. Det
skall finnas tillräckligt med redskap och dessa skall vara lättillgängliga för
barn även under spontan verksamhet.
SAMARBETE
• Personalen inom förskoleverksamheten skall ha ett aktivt och ömsesidigt
samarbete med barnens föräldrar.
4
