Cystiskt makulaödem (=svullnad på gula fläcken)

Specialitet:
Godkänt datum:
Cystiskt makulaödem
(=svullnad på gula fläcken)
Vad är cystiskt makulaödem?
Cystiskt makulaödem, vanligen kallat CME, är ett tillstånd som påverkar näthinnan i gula
fläcken (=makula) och då specifikt det lager av näthinnan som innehåller ljuskänsliga
synceller – i makula företrädesvis de så kallade tapparna. Syncellerna omvandlar ljusstrålar till elektriska impulser vilka via synnerven stimulerar syncentra i hjärnan att känna
igen bilder. CME innebär förekomst av flera vätskefyllda cystor med associerat ödem
(=vätskeansamling) i näthinnan i och kring gula fläcken. Förtjockningen leder till att syncellernas inbördes ordning splittras med följd att detaljseendet på både långt och nära
håll påverkas.
Makula är ett litet område längst bak i
ögats näthinna som ansvarar för det
skarpa centralseendet och möjliggör
bland annat detaljseendet.
När skador, ärrbildningar eller ödem
(CME) uppträder i makula kan man som
patient uppleva bland annat:
 Centralscotom - områden i det
centrala synfältet försvinner eller
fragmenteras.
 Krokseende – raka linjer upplevs
som böjda.
 Mikro- och/eller makropsi – objektet man fokuserar på med det
skadade ögat upplevs mindre respektive större jämfört det friska
ögat.
Vad orsakar CME?
Vi känner inte den exakta mekanismen till varför CME uppkommer men vi vet att tillståndet förknippas med:
 Retinal venocklusion (försvårat eller upphävt avflöde av blod från näthinnan)
 Uveit (inflammation i uvea:
o irit
o iridocyklit
o chorioretinit
2




o panuveit
o bakre sklerit
Sockersjuka (diabetesretinopati)
Genomgången ögonkirurgi
Genomgånget ögontrauma
Medicinbiverkan
Vanligaste orsaken till CME är efter grå starrkirurgi där uppemot 3 % av individer som
genomgått operation kan drabbas. Vanligen inom några månader efter operation. Om
CME uppträder i ett öga föreligger ökad risk för att det kan uppträda också i det andra
ögat.
Vilka symtom föreligger vid CME?
De vanligaste symtomen vid CME inkluderar
 Nedsatt synskärpa och
 Central bildförvrängning – se tidigare bild
CME påverkar inte det perifera seendet. Andra symtom kan inkludera:
 Rosafärgad bild
 Dimseende
 Ljuskänslighet
 Mikro/makropsi
Ibland föreligger CME utan några symtom.
Hur diagnostiserar man CME?
Din ögonläkare kan fastslå diagnosen genom bland annat
 Genomgång av anamnes
o Tidigare sjukhistoria
o Aktuella symtom
 Undersökningar bland annat:
o Undersökning av ögonbotten (funduskopi)
o Kontrastfotografering av ögonbotten (ett färgämne med speciella kemiska
och optiska egenskaper sprutas in i blodbanan varefter man fotograferar
ögonbotten i förutbestämda intervall)
o Optisk koherenstomografi (OCT – Infrarött ljus används för att avbilda anatomin i gula fläcken)
3
Hur behandlas CME?
Behandlingen individualiseras beroende på bakomliggande orsak och kan inkludera en
eller flera av följande:
 Läkemedel
o Inflammationsdämpande ögondroppar
 Steroider, Icke-Steroider: Var för sig eller i kombination
o Inflammationsdämpande läkemedel i systemform
 Det vill säga i tablettform och/eller
 Direkt in i blodbanan
 Vanligen associeras dessa ödem med inflammatoriska systemsjukdomar (RA, Mb Becterew o dyl) och sköts tillsammans med reumatolog.
o Injektioner
 Steroider:
 Under ögats bindehinna alternativt
 Direkt in i glaskroppen (intravitrealt)
 Anti-VEGF
 Framför allt vid ödem som uppkommer vid
o Diabetes och/eller i samband med
o Venocklusion
 Anti-VEGF injektioner kombineras vanligen vid dessa tillstånd
med laserbehandling.
 Laserbehandling
o Se ovan samt vid våt AMD där kärlen inte ligger så nära centrum av gula
fläcken
o Verkningsmekanism:
 Stimulera delar av näthinnan (pigmentepitelet) att resorbera vätskan
som läkt ut
 För att reparera (”täta”) sjukablodkärl som läker vätska och blodkomponenter
 Vitrektomi
o En kirurgisk vårdåtgärd vilken innebär avlägsnande av glaskroppen – en gelatinös substans vilken fyller ut utrymmet mellan regnbågshinnan/linsen och
näthinnan
Lyckligtvis är prognosen vid korrekt behandlad CME god. Helandet kan dock gå långsamt
och ta många månader i anspråk, exempelvis upp till 6 månader efter vitrektomi.
4
Vilka komplikationer finns det vid behandling av CME?
Som vid alla vårdåtgärder finns det risk för komplikationer vid anti-VEGF behandling. En
del listas enligt nedan:
 Läkemedel:
o Steroider som tablett eller som ögondroppe kan ge
 Förhöjt intraokulärt tryck
 Snabbare utveckling av grå starr
 Injektioner/vitrektomi
o Linsskada med risk för utveckling av grå starr (=katarakt)
o Näthinneskada med risk för näthinneavlossning (=amotio)
o Infektion. Införsel av smittämne - vanligen bakterier - till ögats inre via instrumenteringen och eller förorenad stickkanal.
För de flesta individer överväger dock behandlingsvinst risken för komplikationer vilken
trots allt är mycket liten.
Kommentarer