Specialitet: Godkänt datum: Cystiskt makulaödem (=svullnad på gula fläcken) Vad är cystiskt makulaödem? Cystiskt makulaödem, vanligen kallat CME, är ett tillstånd som påverkar näthinnan i gula fläcken (=makula) och då specifikt det lager av näthinnan som innehåller ljuskänsliga synceller – i makula företrädesvis de så kallade tapparna. Syncellerna omvandlar ljusstrålar till elektriska impulser vilka via synnerven stimulerar syncentra i hjärnan att känna igen bilder. CME innebär förekomst av flera vätskefyllda cystor med associerat ödem (=vätskeansamling) i näthinnan i och kring gula fläcken. Förtjockningen leder till att syncellernas inbördes ordning splittras med följd att detaljseendet på både långt och nära håll påverkas. Makula är ett litet område längst bak i ögats näthinna som ansvarar för det skarpa centralseendet och möjliggör bland annat detaljseendet. När skador, ärrbildningar eller ödem (CME) uppträder i makula kan man som patient uppleva bland annat: Centralscotom - områden i det centrala synfältet försvinner eller fragmenteras. Krokseende – raka linjer upplevs som böjda. Mikro- och/eller makropsi – objektet man fokuserar på med det skadade ögat upplevs mindre respektive större jämfört det friska ögat. Vad orsakar CME? Vi känner inte den exakta mekanismen till varför CME uppkommer men vi vet att tillståndet förknippas med: Retinal venocklusion (försvårat eller upphävt avflöde av blod från näthinnan) Uveit (inflammation i uvea: o irit o iridocyklit o chorioretinit 2 o panuveit o bakre sklerit Sockersjuka (diabetesretinopati) Genomgången ögonkirurgi Genomgånget ögontrauma Medicinbiverkan Vanligaste orsaken till CME är efter grå starrkirurgi där uppemot 3 % av individer som genomgått operation kan drabbas. Vanligen inom några månader efter operation. Om CME uppträder i ett öga föreligger ökad risk för att det kan uppträda också i det andra ögat. Vilka symtom föreligger vid CME? De vanligaste symtomen vid CME inkluderar Nedsatt synskärpa och Central bildförvrängning – se tidigare bild CME påverkar inte det perifera seendet. Andra symtom kan inkludera: Rosafärgad bild Dimseende Ljuskänslighet Mikro/makropsi Ibland föreligger CME utan några symtom. Hur diagnostiserar man CME? Din ögonläkare kan fastslå diagnosen genom bland annat Genomgång av anamnes o Tidigare sjukhistoria o Aktuella symtom Undersökningar bland annat: o Undersökning av ögonbotten (funduskopi) o Kontrastfotografering av ögonbotten (ett färgämne med speciella kemiska och optiska egenskaper sprutas in i blodbanan varefter man fotograferar ögonbotten i förutbestämda intervall) o Optisk koherenstomografi (OCT – Infrarött ljus används för att avbilda anatomin i gula fläcken) 3 Hur behandlas CME? Behandlingen individualiseras beroende på bakomliggande orsak och kan inkludera en eller flera av följande: Läkemedel o Inflammationsdämpande ögondroppar Steroider, Icke-Steroider: Var för sig eller i kombination o Inflammationsdämpande läkemedel i systemform Det vill säga i tablettform och/eller Direkt in i blodbanan Vanligen associeras dessa ödem med inflammatoriska systemsjukdomar (RA, Mb Becterew o dyl) och sköts tillsammans med reumatolog. o Injektioner Steroider: Under ögats bindehinna alternativt Direkt in i glaskroppen (intravitrealt) Anti-VEGF Framför allt vid ödem som uppkommer vid o Diabetes och/eller i samband med o Venocklusion Anti-VEGF injektioner kombineras vanligen vid dessa tillstånd med laserbehandling. Laserbehandling o Se ovan samt vid våt AMD där kärlen inte ligger så nära centrum av gula fläcken o Verkningsmekanism: Stimulera delar av näthinnan (pigmentepitelet) att resorbera vätskan som läkt ut För att reparera (”täta”) sjukablodkärl som läker vätska och blodkomponenter Vitrektomi o En kirurgisk vårdåtgärd vilken innebär avlägsnande av glaskroppen – en gelatinös substans vilken fyller ut utrymmet mellan regnbågshinnan/linsen och näthinnan Lyckligtvis är prognosen vid korrekt behandlad CME god. Helandet kan dock gå långsamt och ta många månader i anspråk, exempelvis upp till 6 månader efter vitrektomi. 4 Vilka komplikationer finns det vid behandling av CME? Som vid alla vårdåtgärder finns det risk för komplikationer vid anti-VEGF behandling. En del listas enligt nedan: Läkemedel: o Steroider som tablett eller som ögondroppe kan ge Förhöjt intraokulärt tryck Snabbare utveckling av grå starr Injektioner/vitrektomi o Linsskada med risk för utveckling av grå starr (=katarakt) o Näthinneskada med risk för näthinneavlossning (=amotio) o Infektion. Införsel av smittämne - vanligen bakterier - till ögats inre via instrumenteringen och eller förorenad stickkanal. För de flesta individer överväger dock behandlingsvinst risken för komplikationer vilken trots allt är mycket liten. Kommentarer