Epiretinalt membran

Specialitet:
Godkänt datum:
Epiretinalt membran
Vad är ett epiretinal membran?
Gula fläcken (=makula) är ett litet område centralt och baktill på näthinnan och ansvarar
bland annat för skärpan i detaljseendet. Näthinnan är ett lager av ljuskänsliga nervceller
baktill på ögats insida. När en ljusstråle träffar syncellerna skickas elektriska signaler via
synnerven till syncentra i hjärnan där de omtolkas till bilder. Skada på gula fläcken förorsakar grumlat centralseende vilket gör det svårt att utföra synintensivt närarbete som exempelvis läsning av liten text eller nålpåträdning.
Vid stigande ålder börjar glaskroppen –
den glasklara gelatinösa substans vilken
fyller ut ögats insida – att skrumpna och
dra sig bort från näthinneytan.
I takt med att glaskroppen drar sig undan
kan ärrvävnad bildas på näthinneytan ett
så kallat epiretinalt membran (macularpucker).
Ibland drar ärrvävnaden ihop sig vilket
leder till att näthinnan skrynklar ihop sig
eller börjar bukta något du som patient
mer eller mindre märker av via symtom
enligt nedan
Orsaker till epiretinalt membran inkluderar bland annat:
 Glaskroppsavlossning
 Näthinnehål och/eller näthinneavlossning
 Intrabulbär inflammation
 Genomgånget allvarligt ögontrauma (via ögonkirurgi alternativt skada)
 Sjukdomar vilka påverkar näthinnans blodkärl
2
Vilka symtom har man vid epiretinalt membran?
När skador eller ärrbildningar uppträder i
makula kan man som patient uppleva
bland annat:
 Centralscotom: Områden i det
centrala synfältet försvinner eller
fragmenteras
 Bilddistorsion med krok och/eller
vågseende – raka linjer upplevs
vågformade och/eller böjda
 Mikro- och eller makropsi – objektet man fokuserar på med det
skadade ögat upplevs mindre respektive större jämfört det friska
ögat
 Svårigheter med det finstilta
och/eller nålpåträdning
Det perifera seendet (kringseendet) påverkas inte
Hur diagnostiseras ett epiretinalt membran?
Din ögonläkare påvisar tillståndet genom
 Genomgång av din sjukhistoria
o Se ovan
 Undersöka näthinnan med bland annat:
o Funduskopi
o Kontrastförstärkt fotografering av näthinnan (angiografi kontrastförstärkt
medFluorescein (FAG) och/eller Indocyaningrönt (ICG)
o OCT – Optisk koherens tomografi (infrarött ljus avbildar näthinnans centrala
delar)
3
Hur behandlas ett epiretinalt membran?
Vid milda symtom behövs vanligen inte någon behandling. Kontakt med optiker för refraktionering och byte av glas alternativt byte till bifokala glas eller separata glasögon för
avstånds- och närseende kan räcka. Ögondroppar, mediciner eller laserkirurgi förbättrar
inte synskärpan.
Vid mer uttalade symtom rekommenderas ögonkirurgi eller så kallad vitrektomi. Ingreppet
utförs vanligen utan behov av läggas in på sjukhus men under sterila förhållanden i en
operationssal.
SCHEMATISK BILD AV ÖGAT
UNDER EN VITREKTOMI
Under kirurgi använder din ögonkirurg
tunna instrument för att avlägsna ärrbildningen i gula fläcken (makula).
Efter avlägsnande av ärrvävnaden planar
näthinnan ut och synskärpan blir gradvis
bättre samtidigt som bilddistorsionen försvinner.
Läkningsprocessen tar vanligen tid –
man räknar med upp till sex månader innan effekten av en operation helt kan utvärderas.
Man kan inte garantera att synskärpan
återgår till den normala med vanligen
brukar den bli något bättre.
Kirurgi kan övervägas när symtomen
kraftigt påverkar dina dagliga aktiviteter.
Finns det någon risk med vitreoretinal kirurgi?
Som vid alla kirurgiska åtgärder kan komplikationer inträffa. Dessa inkluderar:
 Infektion
 Blödning
 Näthinneavlossning
 Recidiv av sjukdomen
 Snabb utveckling av grå starr
Det är vanligt att utvecklingen av grå starr (=linsgrumling) förvärras efter en vitrektomi.
Om grå starr föreligger redan innan operation brukar man operera den först. Du kan diskutera detta och eventuella komplikationer innan beslut om operation med din ordinarie
ögonläkare.
Kommentarer