Diabetes och ögat
Diabetes är en av våra vanligaste sjukdomar.
Diabetes kan i vissa fall medföra förändringar i kroppens
blodkärl, bland annat i ögats näthinna. Om dessa inte
upptäcks i tid kan de på sikt leda till försämrad syn och i
sällsynta fall blindhet.
Idag har vi undersökningsmetoder som gör det möjligt att
upptäcka förändringar innan du själv märker av symtom så
som t.ex. synnedsättning.
Synskärpan på ett skadat öga kan
inte alltid återskapas, men förloppet kan oftast bromsas.
Det finns två typer av diabetes.
Cirka 4% av Sveriges befolkning har diabetes.
Av dem som är över 80 år är drygt var femte person
drabbad.
Typ 1 (ungdomsdiabetes) utgör 10–20% av alla
Typ 1
diabetesfall och beror i de flesta fall på Insulinbrist
Typ 2 (åldersdiabetes) utgör 80–90% av alla diabetesfall
och beror på att kroppens celler inte kan tillgodogöra sig
Insulinet, s.k. insulinresistens, i kombination med en
sviktande insulinproduktion.
Typ 2
Diabetes är en snabbt växande sjukdom och antalet
patienter i Europa beräknas öka med ca 25% under de
kommande tio åren. I första hand är det diabetes Typ 2
som
blir vanligare på grund av försämrade kostvanor och
minskad motion.
Synen är ett av våra viktigaste sinnen.
När vi öppnar ögonen strömmar ljuset in. Det passerar
genom hornhinnan, linsen och glaskroppen och vidare till
näthinnan. Näthinnan består av miljontals små synceller
som fångar upp det vi ser. Syncellerna omvandlar bilden
till elektriska signaler som skickas till hjärnan där bilden
återskapas.
Vad är diabetesretinopati?
Diabetesretinopati är ett samlingsbegrepp för de förändringar
som kan uppkomma i näthinnan vid diabetes. Förloppet är
smygande och förändringarna är till en början helt
symtomfria. Med tiden kan gula fläcken (macula)
påverkas eller blödningar i glaskroppen uppstå, som kan
ge symtom i form av synnedsättning.
Frisk ögonbotten
Diabetesförändringar
Näthinnan består av ett stort antal små blodkärl
(kapillärer). Vid diabetes förändras dessa. De förhöjda
blodsockervärdena leder till att kärlväggarna försvagas
och små utbuktningar på blodkärlen uppstår
(mikroaneurysm).
Utbuktningarna är de första synliga förändringarna och vid
undersökningen syns de som små röda prickar på
näthinnan. I vissa fall kan utbuktningarna brista och börja
läcka olika blodprodukter. Då syns förändringarna som
svullnader, blödningar eller som utfällningar av blodfetter
(så kallade hårdaexsudat). När utfällningarna hamnar i
gula fläcken påverkas synförmågan.
I ett senare skede kan kapillärer täppas till varvid små
mikroinfarkter uppstår. Detta leder till ett försämrat
blodflöde och syrebrist i näthinnan. Kroppen försöker
kompensera detta genom utsöndring av olika ämnen som
stimulerar bildandet av nya blodkärl (kärlproliferation).
Problemet är att de nybildade blodkärlen är svaga och lätt
brister. Då uppstår blödningar i glaskroppen eller framför
näthinnan som leder till en hastig synnedsättning.
I slutändan kan blödningarna leda till ärrbildning på
näthinnan som därmed riskerar att lossna och i värsta fall
orsaka blindhet.
Hos personer med diabetes av Typ 1 och som insjuknat
före 10-årsåldern förekommer i praktiken inga
näthinneförändringar före puberteten.
Hos personer med diabetes av Typ 2 syns
näthinneförändringar i upp till en tredjedel av fallen redan
då diabetesdiagnosen ställs.
Hur vanligt är diabetesretinopati?
Proliferativa förändringar.
Man räknar med att 35–65% av alla personer med diabetes
har någon form av näthinneförändringar och för 10–35%
är synen hotad.
Diabetesretinopati som hotar synen har två former. Hos
personer med diabetes av Typ 1 är tillväxt av nya små
blodkärl (så kallade proliferativa förändringar) den
vanligaste formen.
Bland personer med diabetes av Typ 2 är förändringar i
området kring gula fläcken (så kallad makulopati)
vanligast.
Riskfaktorer.
Det finns några saker som vi vet påverkar uppkomsten
och förloppet av diabetesretinopati
De viktigaste riskfaktorerna är:
Sjukdomsdurationen(det vill säga hur länge någon
har haft diabetes)
Makulopati
Efter 20 år med sjukdomen har ca 90% av både Typ 1 och
Typ 2 patienterna någon form av näthinneförändringar.
Otillfredställande inställning av blodsockervärdet
Hos både Typ 1 och 2 är blodsockervärdet av avgörande
betydelse för prognosen.
Högt blodtryck.
Avvikande blodfettsvärden.
Hormonella omställningar. Ex. graviditet
Rökning
Förebyggande åtgärder
Till att börja med krävs god kontroll av grundsjukdomen,
blodtryck, blodfetter men även att man slutar röka.
Dessutom är det viktigt att ögonbotten (näthinnan)
undersöks regelbundet genom ögonbottenfotografering.
eller av ögonläkare. Då kan de smygande, helt symtomfria
förändringarna upptäckas i tid
Ögonbottenfotografering – hur går det till?
För att kunna fotografera ögonbotten med bästa möjliga
bildkvalitet används pupillvidgande ögondroppar. Därefter
fotograferas ögonbotten med en specialkamera.
Pupillerna förblir stora i ett par timmar och i vissa fall
ända till nästa dag. Fram till pupillen återfått sin naturliga
storlek påverkas synskärpan och du ska undvika
bilkörning.
Du kan även komma att känna dig bländad av starkt ljus
och då kan ett par solglasögon minska besvären.
Hur ofta skall ögonen undersökas?
Första undersökningen
Typ 1 från 10-års ålder.
Typ 2 vid diabetesdebut.
För mer information
Diabetesförbundet
http://www.diabetes.se
Fortsatta kontroller
Som regel kontrolleras ögonbotten vartannat till vart tredje
år.
Välreglerade kostbehandlade Typ 2 diabetespatienter
kontrolleras vid diabetesdebuten och sedan vid terapistart.
Om förändringar på ögonbotten upptäcks individanpassas
kontrollintervallerna
Specialundersökningar på ögonkliniken
Fluoresceinangiografi. Det innebär att ett gult
färgämne sprutas in i ett blodkärl i armen före
själva ögonbottenfotograferingen för att upptäcka
behandlingskrävande områden.
Ultraljudsundersökning för att utesluta
näthinneavlossning i de fall då glaskroppen
grumlats av blod.
OCT-undersökning (Optical
Coherence Tomography) ger en snittbild av
näthinnan som underlättar bedömning av eventuell
svullnad i gula fläcken.
10
.
