Ett magasin från optikbranschen
Tema Ögonhälsa
– droppar, kosttillskott
och butiker som satsar kliniskt
Ny laserteknik
mot åldersseende
Stor efterfrågan
på certifiering
Helhetsservice
viktigast i Strängnäs
NR 8.10
TESS 2434
NINA 2435
PAULA 2425
GLENN 2360
samma ansikte
samma kläder
samma miljö
olika uttryck...
glasögon gör skillnad!
TESS 2434
ADAM 2361
SAM 2374
START
3
Hälsa och snart höst
Efter en lång skön sommar som bland annat bjöd på värmerekord, fotbolls-vm och
en del regn återgår nu branschen till ett högre tempo. Kedjornas inköpsmässor, Silmo i Paris och en ökad kundtillströmning i butikerna står nu på agendan. Samtidigt
sätter terminerna för nya och gamla optikerstudenter vid KI och Linnéuniversitetet
igång. September är en hektisk månad med andra ord.
I detta nummer av OPTIK tittar vi närmare på temat ögonhälsa. Vi har besökt en
optiker som nästan avvecklat glasögon- och linsförsäljningen till förmån för det kliniska undersökningsarbetet och en annan optiker som tydligt satsar på kvalitet och
som understryker att en synundersökning inte är gratis. Fler och fler optiker i Sverige går i denna riktning. Visserligen finns det fortfarande ett stort fokus på pris,
mode och kombinationserbjudanden. Men det kliniska inslaget betonas allt oftare
som en väg till att höja optikeryrkets status.
Vår konsumentsida är tänkt att användas i butik, kopiera den gärna och dela ut till
kunderna. Eller lägg tidningen i butiken. Väntande kunder kan i detta nummer läsa
mer om torra ögon och ögondroppar. Många kunder är osäkra på vad som gäller
där.
Apotekets avreglering har betytt att en ny marknad öppnar sig för optikerna.
Kosttillskott och receptfria läkemedel är nu – för vissa kedjor och fristående som
valt att satsa på det – ytterligare en gren i butiksträdet. För den som vill få en djupare inblick i kosttillskottsdjungeln rekommenderas vetenskapssidorna.
OPTIK önskar en lagom arbetsintensiv höst och trevlig läsning.
MATS ALMEGÅRD
redaktör
4
HELHETSANSVAR
18
21
AVREGLERAT
BRANSCHPLOCK
REDAKTION
08-410 114 20
[email protected]
Mats Almegård, redaktör
Micke Jaresand
Wilhelm Jaresand
Curt Lundberg, AD
ANSVARIG UTGIVARE
Richard Pettersson
Optik 8 2010
ANNONS och DISTRIBUTION
Bokning och annonsförsäljning:
Renée Lindén
08-601 25 20
[email protected]
Annonsmaterial:
Gunilla Dagerman
08-612 89 60
[email protected]
Prenumerationsärenden
Gunilla Dagerman
08-612 89 60
[email protected]
Tryck Exakta Tryck, Hässleholm 2010
28
Konsument: Ögonhälsa ... 10
Ny lag hotar säkerhet ... 12
Fortsatt expansion ... 20
Certifiering igång
... 22
Krönikan ... 30
Vetenskap ... 31
... och mycket mer!
4
ÖGONHÄLSA
TEXT M AT S A L M E GÅ R D FOTO W I L H E L M JA R E S A N D
Se & Synas i Strängnäs är noggranna med att tala om
för kunden att det kostar att gå till optikern. Detta eftersom de anser att kvalitet alltid måste få kosta och
att optikern inte bör rea ut sina kunskaper.
Helhetsansvar styr i Strängnäs
Redan i skyltfönstret till Se & Synas-butiken i Strängnäs är personalens inställning till billiga synundersökningar tydlig. I
fönstret hänger en skylt där det står: ”En
del tycker att synundersökning ska vara
gratis, det tycker inte vi”. Butikens motto är
istället att erbjuda kvalitet, ett bra utbud,
ett personligt omhändertagande och generös service.
– Vi tycker att man ska ta betalt för synundersökningar. En del tycker att det ska
vara gratis, men det gör inte vi. Optikerna
måste bestämma sig: vill vi ha hög kompetens med mycket vidareutbildning, eller ska
vi sälja ut oss och erbjuda gratis synundersökningar?, säger Pernilla som är en av de
anställda.
Ulla Fahlén är ägare till butiken och hon
hade även tidigare en butik i Västerås som
såldes hösten 2007. I Strängnäsbutiken
arbetar förutom Ulla, döttrarna Johanna
Fahlén och Pernilla Lundblad, samt Katarina Hellman. De är alla fyra utbildade leg
optiker och Johanna och Pernilla har dessutom gått masterutbildningen i Norge. Det
är talande för butikens starka fokus på hög
kvalitet. Denna inriktning står fast, sedan
Ulla Fahlén köpte butikerna i Västerås och
Strängnäs för femton år sedan.
– Då var jag anställd på Domus Optik i
Västerås, men när Coop ville sälja köpte jag
två butiker som var en del av Se & Synas.
Fokus var att ha bra sortiment och hålla
hög nivå på både service och kvalitet. Se-
dan dess har vi gått på så många kurser
och vidareutbildningar som det varit möjligt, säger Ulla.
Efter försäljningen från Coop var Se &
Synas tio butiker som samarbetade utifrån ett högkvalitetskoncept, men samtidigt
hade en hel del friheter. För två år sedan
gick Se & Synas med i Synologen.
– Det var den organisation som kunde
erbjuda fritt arbetssätt, med en inriktning
mot hög kvalitet och synhälsoundersökningar. Det är viktigt att ha en större organisation i ryggen om den samtidigt erbjuder valfrihet att utvecklas som man vill,
säger Johanna.
Att alla fyra i butiken är optiker tycker de
är viktigt, eftersom de alla kan svara på
kundernas frågor och att de också kan följa
kunderna, från undersökningsrummet, ut i
butiken för bågval och sedan till verkstaden
där glaset slipas in i bågarna och till sist till
köpsituationen då kunden får sina glasögon
levererade.
– Våra kunder uppskattar att vi tar oss
tid med dem och de brukar också uttrycka
att de känner sig trygga när de får följa oss
från undersökningsrummet ut till butiken
för val av bågarna. Det gör också att vi får
mycket tid att informera våra kunder om
vad som är viktigt för just dem. UndersökOptik 8 2010
5
Ulla, Johanna, Katarina och Pernilla: leg
optiker med kundens bästa för ögonen.
ningsrummet är bästa stället att informera,
eftersom det är lugnt och stillsamt och en
plats där vi är ensamma med kunden, säger Pernilla.
Men, tillägger Ulla, idag är det inte självklart att det börjar med en undersökning
och slutar med val av glasögonbågar. I takt
med att glasögon blivit en modeaccessoar
och att människors kunskaper om glasögon och varumärken ökat, händer det ofta
att det börjar med att kunden kommer in
och tittar på bågar och först därefter beställer en synundersökning.
– Därför har det blivit ännu viktigare att
vara aktiv i butiken. När vi sedan kommer
in i undersökningsrummet diskuterar vi
också vilken typ av glas kunden önskar och
alla alternativ som finns. Det är stor skillnad på ett par premium- och ett par standardglas. Vi tycker självklart att kunden ska
ha det bästa, men det är deras eget beslut.
Är det svårt att diskutera glas med kunderna – blir det abstrakt för dem?
– Nej, det gäller bara att vara konkret.
Särskilt när det gäller progressiva glas är
det lätt att jämföra med skor till exempel. Ett par billiga fungerar bra, men köper
man ett par handgjorda av hög kvalitet får
man bättre komfort, längre hållbarhet och
det känns skönare att gå i dem. Då kostar
det ju lite mer, men kunderna förstår också
Optik 8 2010
varför. Kunden har alltid rätt att veta varför
priserna skiljer och vad de får ut av de olika
varianterna, säger Ulla.
När kunderna hämtar ut sina glasögon får
de också med skriftlig information om sin
synstatus.
– Jag tror det är en av anledningarna till
att vi har många stamkunder och återvändare.
Återvändare?
– Ja, vi har många som varit kunder,
men som sedan valt att prova lågprisalternativen. När de märker skillnaden i vilken
tjänst man får och kvaliteten på produkterna – då återkommer de till oss.
Se & Synas i Strängnäs erbjuder en fullständig synundersökning som innehåller
en noggrann anamnes, binokulära tester,
synfältstest, pupilltest, motilitet och ögonbottenfotografering, där kunden kan välja
att även få en medicinsk bedömning av
ögonläkare på alla undersökningsresultaten. De understryker alla hur viktigt det är
med en historik över kundernas synhälsotillstånd och att hälsokontroller är viktigt,
också i förebyggande syfte.
– Vi har ett jättebra samarbete med en
ögonklinik, men med masterutbildningen
och förhoppningsvis tillståndet att få börja dilatera skulle vi kunna remittera ännu
bättre och det besparar mycket tid och energi för alla inblandade. Det är kanske extra viktigt i en liten stad där det inte finns
någon ögonläkare. Idag samarbetar vi också med Eyediagnostics och det fungerar
bra. I nuläget får vi inte mejla ögonbottenbilder till ögonmottagningen på sjukhuset,
men vi hoppas att denna process kan snabbas upp när vi får dilatera så vi kan skriva
ännu bättre remisser och underlätta för remissmottagaren, säger Pernilla.
För närvarande samarbetar Se & Synas i
Strängnäs med en ögonläkare som arbetar
i butiken två gånger i månaden.
– Ögonläkaren ingick i köpet kan man
säga. Han har varit hos oss i 15 år och
tycker det är mycket roligt att komma ut i
butiken. Vi vill inte vara ögonläkare, det är
inte det hela diskussionen kring dilatering
handlar om. Vi ser honom som en extremt
viktig resurs, säger Ulla.
Ambitionen att erbjuda högsta kvalitet
gäller i Se & Synas fall alltså både för det
kliniska arbetet och produkterna de säljer.
Glasögonbågarna i butiken handplockas på
Synologens interna mässor, eller på SOLFmässan.
– Vi vill ha ett brett och bra sortiment. Det är roligt att sälja fina
glasögon och det gör yrket varierat:
>
6
att det handlar om kliniska undersökningar, men även försäljning och mode, säger
Katarina.
Glasen kommer från Hoya, men så länge
det inte handlar om att göra borrhål eller
industriglasögon slipas alla glasögonbågar
in i butikens verkstad.
– Det är ytterligare en aspekt av det varierade yrket. Hade jag varit 18 idag, hade
jag inte tvekat: jag hade blivit optiker igen,
säger Ulla.
– De optiker som utbildas idag är väldigt
duktiga, men det skulle vara bra med mer
praktik under utbildningen.
På linssidan tjänar de dock inte så mycket
säger de.
– Men kontaktlinser ska självklart finnas
tillgängligt för våra kunder och vi erbjuder
alltid våra kunder att uppdatera till de senaste linserna och modernaste materialen.
– Vi gör kontaktlinsundersökningar och
försöker hålla rimliga linspriser. Det ska
vara möjligt att handla linser lokalt och inte
bara på nätet. Vi hoppas att kunderna uppskattar detta och handlar så att det gynnar
lokalsamhället. Vi uppmanar också linskunderna att göra regelbundna kontroller,
så att de tar hand om sin synhälsa.
En ytterligare del i helhetsservicen för
kunderna är Ögonapoteket, där de – precis som andra Synologenbutiker – erbjuder pollenpreparat i form av nässprej och
tabletter, ögondroppar mot torra ögon eller irriterade ögonlock, sterila våtservetter
och annat.
– Vi har fått utbildning och konceptet är
både enkelt och bra. Dessa produkter skiljer sig ju något från våra andra, och det
gäller att rapportera försäljning till statliga
bolaget Apotekens Service och hålla dem
åtskilda från andra varor, säger Katarina.
Hur fungerar detta för er?
– Alla som vill ha pollenmediciner har
inte hittat hit än, men så finns det också ett
väldigt bra apotek i stan. Vi informerar om
torra ögon och allergier i undersökningsrummet. Men vi tror att kunderna kommer
hitta till detta lilla ögonapotek också. Vi är
ju inte intresserade av att sälja värktabletter. Allt vi gör är relaterat till synen.
Se & Synas i Strängnäs har som uttalat mål att höja standarden inom yrket genom vidareutbildning och ett starkt fokus
på kvalitet. De välkomnar möjligheten till
vidareutbildning med poäng som Optikerförbundet erbjuder, bland annat under Optometridagarna.
– Vi tycker att Optikerförbundet valt rätt
väg med Optometridagarna. Upplägget är
bättre nu och poängsystemet också. Vi vill
att det ska synas vilka som utbildar sig och
hur många poäng man tar. Det är en konkurrensfråga, säger Pernilla.
– Det borde löna sig att förkovra sig och
vidareutbilda sig, och när vi börjar med dilatering måste det börja märkas även i lönekuvertet, säger Ulla.
Att det skulle vara svårt att ta betalt för
undersökningar avfärdar de som en myt:
– Det gäller bara att berätta att vi har
flera års högskoleutbildning och att vi erbjuder en bra undersökning där vi inte
tummar på kvaliteten. Tandläkare och bilmekaniker kan ju ta betalt och där är det
ingen som ifrågasätter att arbetet kostar
pengar, säger Ulla.
– Vi måste skilja på produkt och tjänst.
Det gäller att vara tydliga och vi har bestämt att vi ska hålla dessa åtskilda. Det är
två olika saker. Vi måste lära våra kunder
att hålla isär varor och tjänster, så att de
inser att de inte kan ”få” undersökningen
i glasögonpriset – de betalar ju ändå, bara
att det inte syns, säger Johanna.
Optik 8 2010
en
Nu äv med
g
för dim
atism
g
i
ast
LACREON -teknologin
för fukt som aldrig tar slut
% kumulativt kvarvarande vätande
ämne i linsen (ug/lens)
TM
100
Förändringar av linsens egenskaper under
Det fuktrika ämnet simulerar mucinskiktets
80
användning bidrar i hög grad till försämrad
naturliga vätande egenskaper. Det frisätts
60
komfort i slutet av dagen.
inte under användning och bidrar till att
40
Ingen förlust
av vätande
ämne under
användning
20
0
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20
Med Lacreon -teknologin bäddas ett
™
fuktbevarande ämne in i linsmaterialet och
bevara tårfilmens stabilitet och linsens
hydrofila egenskaper, vilket avsevärt
det stannar kvar i linsen under hela dagen . förbättrar komforten i slutet av dagen.
1
Tid (timmar)
Komfort som varar från morgon till sen kväll
1. Sheraton H et al. Chemical Characterisation of 1•DAY ACUVUE® MOIST® and 1•DAY ACUVUE® Contact Lenses. ARVO. 2006. UV-absorberande kontaktlinser ersätter inte solglasögon eftersom de inte helt täcker ögat och det omkringliggande området.
ACUVUE®, 1•DAY ACUVUE® MOIST®, och LACREON™ är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2010.
8
ÖGONHÄLSA
TEXT och foto M AT S A L M E GÅ R D
Sedan i våras driver Catarina Ericson på egen hand C-Optik i Kalmar.
Butiksdelen är obefintlig – istället satsar Catarina fullt ut på noggranna syn- och hälsoundersökningar.
Det kliniska står i fokus
– Istället för att lägga mycket energi på
att sälja bågar, så använder jag tiden till att
göra hälsokontroller på ögonen och att vara
noggrann kliniskt, säger Catarina Ericson
som äger och driver C-Optik på egen hand.
Catarina Ericson är ett välkänt ansikte i
optikbranschen. Hon började som assistent, utbildade sig sedan till leg optiker och
blev delägare i optikbutik i Kalmar, sedan
började hon arbeta på Högskolan i Kalmar
(idag Linnéuniversitetet) med att bygga upp
optikerutbildningen. Då satsade hon på en
masterutbildning i Buskerud, vid Pennsylvania College of Optometry.
– Samtidigt som Högskolan i Kalmar
skulle starta optikerutbildningen sålde vi
den butik jag då varit delägare i under 8 år.
På högskolan stannade hon i några år,
sedan blev hon klinisk chef på KlarSynt.
Sedan april driver hon sin egen synklinik
C-Optik i Kalmar (som är fristående) och
arbetar också med Optikerförbundets State
of the Art-dokument, Sveriges Optikerförbunds efterutbildningsprogram (SOFEP)
och som föredragshållare.
Det som skiljer C-Optik från en ”vanlig”
optikbutik är att utbudet av produkter är
väldigt begränsat. Det finns heller ingen
butiksdel där kunderna kan droppa förbi.
Catarina erbjuder istället synundersökningar som bokas i förväg.
–Jag tycker om att sitta i undersökningsrummet. Eftersom jag valt att driva verksamheten på egen hand finns inget utrymme för en stor butikslokal och det är inte
heller mitt fokus. Att vara uppdaterad på
bågar kräver också tid och energi. Jag riktar in mig på det kliniska.
Målet för Catarina är att inte vara en
konkurrent till de redan befintliga optikbu-
Catarina Ericson satsar på det kliniska.
tikerna i Kalmar, snarare ett komplement.
– Jag jobbar med den kliniska biten, de
andra optikerna får kunder med grundliga
recept och kan sälja fler glasögon. Om de
inte har tid eller möjlighet att utföra vissa
undersökningar kan de skicka dem till mig.
När mina kunder frågar vem som säljer
glasögon av ett särskilt varumärke svarar
jag på det.
En synundersökning på C-Optik är fullständig och innehåller en hälsokontroll, vilket ligger i linje med vad kvalitetsnormen
säger. Catarina undersöker inre, yttre ögat
och synfält: refraktion, pupill-reflex, tryckmätning, pachymetri, anamnes, biomikroskop på främre delen och bakre segmentet,
ögonbottenfotografering med OCT och synfältscreening. Allt dokumenteras.
– Jag har regelbunden kontakt med
ögonläkare – om det skulle vara något konsulterar jag självklart alltid. Ögonklinikerna
är dock överhopade. Vi behöver fler privata
kliniker som avlastar. Det finns några som
satsar på detta i Sverige, men de är inte så
många och jag är nog den mest utpräglade
eftersom jag inte har någon butik med produkter.
Men Catarina har ett begränsat sortiment som hon erbjuder till försäljning.
Förutom linser handlar det om glasögon –
som dock inte exponeras på vägg, utan ligger i en utdragslåda som kunder som speciellt efterfrågar det kan välja bland.
– Det är mest tänkt som en service till
de som inte vill gå till någon annan optiker,
men grundtanken är att alla får ett recept
och sen är det fritt att köpa var de själva
vill. C-Optik erbjuder också kosttillskott,
som Cezin, Lucea och Thera Tears sortiment med ögondroppar och kapslar från
BOL Pharma.
Istället för att tjäna på gungorna, vad hon
Optik 8 2010
missar på karusellen – genom att sälja produkter och erbjuda billig synundersökning – ser Catarina till att ta betalt
för undersökningen. En normal undersökning hos henne
tar cirka en timme och för det betalar kunden 695 kronor.
– Detta informerar jag kunden om när de bokar tid. Efter en undersökning brukar kunderna ofta säga att jag
borde ta mer betalt och jag kan bara hålla med. Även detta
är egentligen för lågt.
Kunderna består till största delen av personer som är
äldre än 45.
– De inser att de måste vara rädda om sina ögon och
kontrollera att allt
”Fler och fler optiker rör sig
står rätt till så att
i den kliniska riktningen. Det är
de får behålla synen
också ett måste – att vi visar vad vi
länge. Men jag har
kan och att vi vågar ta betalt
även en del ungdomar
för det.”
som främst kommer
för att få ett linsrecept och så handlar de linser på nätet.
Vad tycker du om det?
– Det är ingen nyhet att Internet är här för att stanna.
När var du senast på banken exempelvis? Internet är enkelt och smidigt. Man kan inte skicka ögonen på kontroll
på nätet, men man kan handla på nätet. Det viktigaste är
att alla kontrollerar sina ögon regelbundet. Jag återkallar
alla mina kunder efter en överenskommen tid. Sen är det
ju självklart så att det är skillnad på olika glasögon och att
Internets utbud inte motsvarar det som finns hos en optiker med kvalitetsbågar. Men jag informerar och låter kunden avgöra.
Den typ av upplägg som Catarina valt är vanligare i Norge, Holland och England. I Sverige är det fortfarande relativt ovanligt, men Catarina tror att det kommer att förändras i framtiden:
– Fler och fler optiker rör sig i den kliniska riktningen.
Det är också ett måste – att vi visar vad vi kan och att vi
vågar ta betalt för det. Om inte vi optiker värderar vårt eget
yrke, hur ska då allmänheten kunna göra det? Kunderna
är beredda att betala mer om de vet vad de tjänar på det i
hälsa. Det handlar om att informera kunderna.
Vad har varit den största utmaningen för dig?
– Kostnaden för maskinerna är den stora utmaningen,
men jag visste vad jag vill ha och att det var tvunget att få
kosta en del. Jag har också funderat mycket på hur jag
skulle profilera mig gentemot allmänheten men även optikerkollegorna. Det gäller att det tolkas rätt av kollegorna
också. Jag ser mig som ett komplement inte som en konkurrent.
– Det går att leva på en verksamhet av det här slaget,
men det är tufft i början. Det gäller att bygga en kundkrets
och det arbetar jag på för fullt.
Optik 8 2010
Den nya generationen
23 g 26 sePt . 2010
PARiS noRD VILLEPINTE
silmoparis.com
SILMO 2010,
Bara 30 miNuter fråN ceNtrala Paris
och 10 miNuter fråN cdG flyGPlatseN
Välkommen till Paris Nord VillePiNte mässområde
deN iNterNatioNella affärsmötesPlatseN
enkel åtkomSt meD ReR-tåg,
Bil elleR gRAtiSBuSSAR
AÉROPORT ROISSY
CHARLES DE GAULLE
PORTE
MAILLOT
GARE
DU NOR D
GARE
SAINT LAZAR E
GARE
DE L’EST
GARE
DE LYON
GARE
D’AUSTERLITZ
GARE
MONTPARNASSE
AÉROPORT D’ORLY
PrakTISk INfOrMaTION om öppettider, gratisbussar, hotellbokning o.s.v.
hittas på silmoparis.com
Kontakt : Promosalons sverige aB - tel : 08 660 40 11 - [email protected]
10
KO N S U M E NT
text M AT S A L M E GÅ R D foto wilhelm jaresand
Torra ögon ett vanligt problem
Torra ögon är en vanlig åkomma. Många
som har torra ögon märker det inte ens.
Vanliga symptom är ”trötta ögon” med irritation, klåda, sveda eller en ”grusig”
känsla i ögonen. Många inser inte ens att
dessa diffusa irritationer kan vara symptom på torra ögon. Det är också vanligt
att de som har svidande ögon accepterar
detta som ett naturligt tillstånd, men det
finns hjälp att få.
Vad torra ögon beror på skiljer från fall till
fall. Den vanligaste orsaken är brist på tårvätska, eller att sammansättningen i tårvätskan rubbats. Det är relativt vanligt att
tårproduktionen nedsätts hos äldre personer. Andra anledningar till torra ögon
är kontaktlinsanvändning, biverkningar av
mediciner, eller sjukdomar som exempelvis
reumatiska åkommor.
Rinnande ögon kan – hur konstigt det än
låter – också vara ett tecken på torra ögon.
– Det kan bero på att tårvätskan inte har
rätt balans. Tårfilmen består av 3 delar,
närmast hornhinnan ligger ett slemskikt,
sedan ett vattenskikt och längst ut ett oljeskikt. Om oljeskiktet inte är stabilt så rinner vattenmängden över, säger Catarina
Ericson, leg optiker.
Tårvätskan utsöndras kontinuerligt av
tårkörtlarna. Ögonlocken fördelar tårvätskan till en tunn film över ögats yta.
Det är denna film som kallas tårfilmen.
Dess uppgift är att förhindra uttorkning
av ögat, vara ett smörjmedel vid blinkning
och skydda ögat mot infektioner. Tårfilmen
innehåller nämligen näringsämnen, joner
och enzymer som skyddar mot just infektioner.
Torra, dammiga, rökiga miljöer och bildskärmsarbete förvärrar torra ögon.
– Känner man irritation bör man fråga
sin optiker. Han eller hon kan hjälpa till att
rekommendera ögondroppar, eller ögon-
Viktiga droppar.
gel som lindrar symptomen, säger Catarina
Ericson.
På marknaden finns ett stort utbud ögondroppar eller ögongeler och det är inte helt
lätt att veta vad man ska köpa. Även här är
Catarinas rekommendation rak:
– Fråga optikern! Produktutbudet är en
hel djungel och som privatperson vet man
inte vad man ska leta efter. Visst går det
att prova sig fram, men det är enklast och
mest verkningsfullt att fråga optiker. De
kan göra bättre undersökningar än exempelvis Apoteket som också säljer tårersättningsmedel.
Preparaten som smörjer ögonen är olika
från produkt till produkt. En del är cellulosabaserade, andra innehåller hyaluronsyra.
– Hyaluronsyra är ett kroppseget ämne,
vilket innebär att det finns naturligt i kroppen och känns därför ofta väldigt bra. Oavsett vilken typ så innehåller de också ämnen för att efterlikna den egna tårvätskan
så mycket som möjligt.
Linsanvändare bör vara extra försiktiga,
eftersom det gäller att använda preparat
som fungerar tillsammans med kontaktlinserna. Generellt gäller också att endospipetter är bättre än tårersättning på flaska,
eftersom de senare innehåller konserveringsmedel som kan vara irriterande på
vävnaderna i ögat.
– Preparat som innehåller benzalkonklorid är mest irriterande för ögat. Såna finns
inte ens hos optiker, men förekommer på
apoteken. Använder man linser måste man
vara noggrann och se så att eventuella
konserveringsmedel är godkända för kontaktlinsbruk. Benzalkonklorid används även
i ögondroppar för andra sjukdomstillstånd.
De som har svårare besvär med tor�ra ögon kan istället för droppar använda gel
som är mer tjockflytande och som smörjer
ögat bättre. Nackdelen är att det kan ge lite
dimsyn om man använder gel på dagen.
– Har man svåra besvär kan man kombinera och använda droppar på dagen och
gel på natten.
Det är dock inte bara preparat som droppas eller smörjs in i ögonen som kan motverka torra ögon. En viktig aspekt är också
att fundera på vad man äter.
– Omega 3-tillskott har en positiv effekt
på tårfilmen i ögat. Att äta fet fisk och linfrö
kan hjälpa. Annars finns kosttillskott hos
optiker och apotek.
Att bli av med besvären kan ta lång tid,
oavsett om det gäller att använda ögondroppar eller kosttillskott kan det ta flera
veckor, upp till 6–8 veckor innan full effekt
upplevs. Catarina uppmanar därför att man
går grundligt tillväga och kontrollerar ögonen hos en optiker.
– Det är bäst. Att identifiera problemet
och se vad som eventuellt kan göras för att
avhjälpa det. När man sedan använder preparat tycker jag att endospipetter är bäst,
då behöver man inte fundera på konserveringsmedel alls.
Optik 8 2010
Helt klara glas
inomhus och kvällstid
Anpassar sig snabbt
Mörka utomhus
Transitions och swirl är registrerade varumärken tillhörande Transitions Optical, Inc. och Adaptive Lenses är ett varumärke tillhörande Transitions Optical, Inc., © 2010 Transitions Optical Inc.
12
JURIDIK
text M AT S A L M E GÅ R D
Ny lagstiftning ett hot mot
Ett planerat riksdagsbeslut gör att kravet på att köparen måste visa upp giltigt recept vid köp och utlämning av kontaktlinser upphör. Den nya lagen är
tänkt att träda ikraft den 1 januari 2011. Optikerförbundets ordförande Paul
Folkesson och Optikbranschens vd Fredrik Thunell är eniga:
– Det nya lagförslaget känns ogenomtänkt och konsekvenserna för patientsäkerheten är djupt beklagliga.
Enligt Proposition 2009/10:210 ändras
reglerna för kontaktlinshantering. Från
och med den 1 januari 2011 kommer det ej
längre vara nödvändigt att visa upp ett giltigt recept vid köp och utlämning av kontaktlinser. Detta öppnar också för oreglerad
handel på nya marknadsplatser som hos
marknadsknallar, bensinmackar, livsmedels-, party- och kosmetikabutiker.
– Dessa saknar troligen kompetens om
de medicinska aspekterna kring kontaktlinser, skötsel och giltig ordination. Risken
är stor att detta missköts till följd av okunskap. Dessa handlare har ju ingen aning
om hur kontaktlinser ska hanteras och
kunderna får information därefter, säger
Paul Folkesson, ordförande i Optikerförbundet.
Propositionen har lett till en hel del diskussioner inom optikbranschen. På Optikerförbundets hemsidas diskussionsforum
undrar många kring lagförslaget.
– Sanningen är att vi trodde att vi visste
när vi i Referensgruppen till 2009 års Behörighetsutredning lyfte frågan kring patientsäkert handhavande av linser både med
och utan styrka. Vi hade en kommunikation
med utredningens tjänstemän och det var
också från dessa vi fick besked om att frågan lyfts från utredningen genom propositionens förslag. Varken Optikerförbundet
eller Ögonläkarföreningen har tillfrågats
under utredningen, vilket är mycket konstigt. Det är inom våra professioner som
dessa frågor hanteras dagligen och det är
också där det finns djupast kunskaper, säger Paul.
– Då vi fick sakernas tillstånd klart för
oss i början av maj, satte vi full fart och
fick till ett möte med ansvarigt kansliråd
på Socialdepartementet den 7 maj, därefter har vi informerat Socialutskottet genom dess ordförande. Vi informerade bland
annat om resultatet av CLEER-projektet och de risker som resultatet pekar på
vid oreglerad försäljning och reaktionerna
blev starka. Trots det har inget hänt, säger
Fredrik Thunell, vd för Optikbranschen.
Optikerförbundet och Optikbranschen
presenterade också förslag på en kompletterande lagtext, men utan att få någon respons.
– Eftersom vi kom in så sent i förfarandet förstod vi att vi behövde ha ett konkret
förslag. Detta hade inneburit att patientsäkerheten och den fria konkurrensen på
lika villkor hade säkerställts, men detta har
dessvärre lämnats obeaktat, säger Fredrik.
Fri handel verkar alltså ha varit ett viktigare kritierium att beakta än patientsäkerheten. Detta bekymrar givetvis alla i optikbranschen och diskussionsforumet på
Optikerförbundets hemsida har som sagt
varit flitigt använt.
– Bland annat är det många unga nyutexaminerade optiker som tycker det är
konstigt att allt de lärt om patientsäkerhet och kontaktlinshantering är frågor som
inte verkar vara av vikt för politikerna, säger Paul.
– Det finns en frihandelsagenda som Europaparlamentet vill driva igenom som resulterar i fri kontaktlinshandel på europeisk nivå. Politikerna verkar tycka att detta
är en liten fråga i ett stort sammanhang
och vi kom in sent som sagt, säger Fredrik.
Efter det att den politiska majoriteten
inte hörsammat Optikerförbundets och Optikbranschens invändingar valde organisationerna att vända sig till den politiska
oppositionen för att lyfta upp frågan på bordet. Men även det utan resultat.
– Alla, från höger till vänster, tycker att
detta är bra eller har i alla fall ej röstat
emot. Jag undrar om politikerna verkligen inser vidden av vad de beslutat?, säger
Paul. Trots att man har fått en redovisning
i ett europaperspektiv på signifikant incidentutfall som visar på flera fall vid oreglerad försäljning väljer man frihandel utan
kontroll, utan tanke på patientsäkerhet.
– Rimligen ska en regering och dess
riksdag värna sin befolkning överordnat
marknaden. Den totala politiska enigheten
kring frihandel väcker oprovocerat en och
annan tanke kring detta beslut.
Ett resultat av lagförslaget är att det
kommer att finnas två lagskrifter i konkurrens med varandra: en som säger att giltig
ordination ej behövs, och en som säger att
det visst behövs, nämligen Optikerföreskriften SOSFS 1995:4 – enligt vilken en legiOptik 8 2010
patientsäkerheten
”Sveriges optiker måste informeras om hur myndigheterna tolkar
lagförslaget, så att vi kan hålla oss inom lagens gränser.”
timerad optiker är skyldig att kontroller att
giltig ordination föreligger.
– Detta hämmar också den fria konkurrensen och lämnar frågor om hur dessa
båda motstridiga lagtexter ska tolkas, säger
Fredrik.
– De har också hänvisat till att lagstiftningen för kontaktlinshantering är föråldrad
eftersom den tillkom innan Internet erbjöd
handel med linser. Med lagrådets resonemang i propositionen får vi förvänta oss ett
avskaffande av receptförfarandet inom sjuk-
vården och fritt fram att köpa varor som
medicin, tobak, sprit och vapen ”med hänsyn
till att det numera är möjligt och vanligt att
köpa” över Internet, säger Paul och citerar
propositionens sida 205.
– Lagförslaget öppnar ju för självordination av linstyp och hur de ska bäras genom
lagrådets och socialdepartementets proposition, så det torde vara överförbart med
samma höjd på resonemang för oreglerad
försäljning av mediciner och övriga varugrupper som jag nämnde tidigare.
Optikerförbundet och Optikbranschen har
nu lämnat in en ny skrivelse riktad till socialministern, folkhälsoministern och deras respektive statssekreterare samt till rättschefen
på Socialdepartementet. Svar har efterlysts.
– Vi vill utreda hur man tänkt i frågan.
Sveriges optiker måste informeras om hur
myndigheterna tolkar lagförslaget, så att vi
kan hålla oss inom lagens gränser, säger
Paul Folkesson.
Arbetet fortsätter alltså tills viktiga frågetecken åtminstone fått en förklaring.
Glasögonglas från SOLA
Lika mångsidiga som dina kunder –
perfekta för ett aktivt liv
Finns med
den topprankade
ytbehandlingen
Teflon® EasyCare*
SOLA Elan HDv
En ny standard inom progressiva glasögon, med ett brett användningsområde
Optik 8 2010
Carl Zeiss Vision
www.vision.zeiss.com
14
V I S I O N FO R ALL
TEXT OCH FOTO Malin Nordström, Emma Ris, Ulrika Wogatai
Annorlunda examensarbete gav mersmak.
Behovet av hjälp är stort.
Examensarbete ett hjälparbete
P
å påskaftons morgon i våras började resan på det äventyr vi sent
kommer glömma. Från Linköping
flög vi via Amsterdam och Lima
till Santa Cruz i Bolivia, där vi landade mitt
i natten. På flygplatsen möttes vi av Vision
for Alls lokala kontakter och blev skjutsade
till hotellet. Första dagen i Santa Cruz var
vi lediga på grund av att det var val. Så då
gavs det tid för oss att ställa om till tidskillnaden och gå igenom och sortera de glasögon vi haft med oss och de som fanns på
plats sedan en tidigare resa. Med på resan
var vi tre optikstudenter från Linnéuniversitet och John Godoy. Vision for alls lokala
kontakt Maria, som arbetar för en kvinnoorganisation, var med i alla tre städer vi besökte och hjälpte till som assistent. Vi åkte
på denna resa i samband med våra examensarbeten och använde informationen
från undersökningarna som underlag i våra
arbeten.
Första dagen i Santa Cruz blev vi upphämtade strax efter klockan 8 på morgonen och körde till en klinik i ett fattigare
område utanför stan. Där möttes vi av en
lång kö och alla applåderade när vi klev ut
ur bilen. Vi ställde iordning vår arbetsplats
på klinikens gård och John tog de första 3
patienterna och visade hur det brukar gå
till. Efter det började även vi göra synundersökningar och dela ut glasögon. Arbetet
fungerade bra. Tre av oss gjorde synundersökningar hela tiden och två delade ut
glasögon. Då vi studenter endast kan några
ord och fraser på spanska var det skönt att
ha en tolk till hands som kunde hjälpa oss
när parlören inte räckte till. Under första
dagen hann vi göra 266 synundersökningar
och dela ut 340 glasögon.
Det var en del media på plats och en tvkanal ville göra en direktsänd intervju med
oss nästa morgon. På plats i tv-studion,
en väldigt enkel lokal, blev John intervjuad
och Emma gjorde synundersökningar på
en dam. Reklamen för synundersökningen
slog verkligen och det var mycket folk som
kom till undersökningsplatsen. Vi jobbade
hårt för att hinna med så många som möjligt innan vi skulle hinna med en buss till
Sucre på eftermiddagen. En timma efter
det att vi slutat jobba och höll på att packa
ihop var det fortfarande folk kvar som ville
få sina ögon undersökta. Behovet är verkli-
gen stort! Vi hann i alla fall undersöka 173
stycken och dela ut 230 glasögon innan det
var dags att åka till busstationen.
Efter en 16 timmar lång resa var vi på
morgonen framme i Sucre och efter frukost
tog vi en lokal buss upp till byn Tarabuco
som ligger 3 500 meter över havet. Här drev
folket runt med sina mulor och vagnar och
bar sina traditionella kläder med poncho,
hatt, långa flätor och allt. När vi kom fram
blev vi varmt välkomnade av en kvinna som
jobbar på sjukhuset och som hade organiserat arbetet. Vi arbetade i en lokal som låg
på sjukhusets gård. Denna dag arbetade vi
bara på eftermiddagen men hann ändå undersöka 161 personer. De flesta personer vi
undersökte var mellan 50–65 år och hade
framförallt behov på nära håll. Leendena
och uppskattningen vi fick när vi höll +2,50
flippern framför ögonen på patienterna är
obeskrivlig. Här i Tarabuco fann vi även tydligt utvecklade katarakter och pterygium
som antagligen beror på att byn ligger på
så hög höjd och solen är väldigt stark på
dagarna. Många hade gått långt väg från
andra byar för att bli undersökta. I denna
by pratade de flesta Quechua och mindre
spanska. Vi hade ingen engelskspråkig tolk
Optik 8 2010
15
En synundersökning och ett par nya glasögon är en stor glädje.
men våra assistenter från sjukhuset kunde
i alla fall översätta till spanska och tillsammans med gester fungerade arbetet bra.
I Tarabuco stannade vi tre dagar och undersökte totalt 500 personer och delade ut
595 par glasögon. Sista dagen jobbade vi
till strax efter lunch och sedan var det dags
att ta lokalbussen tillbaka till Sucre för att
sedan ta en nattbuss till Cochabamba.
Efter en bussresa på cirka tio timmar
var vi framme i Cochabamba och efter frukost på hotellet var det dags att börja arbeta. Vi blev skjutsade av en chaufför (som
senare visade sig se endast 0,4–0,5) till ytterligare ett sjukhus där vi satte upp våra
syntavlor och glasögonlådor i en föreläsningssal.
Optik 8 2010
Vissa personer som vi inte kunde dela ut
glasögon till, framförallt på grund av hög
astigmatism, fick med sig tomma bågar
och ett recept så att de kunde gå till den lokala optikern och få glas inslipat. I Cochabamba arbetade vi i totalt 3 dagar på två
olika kliniker. 396 undersökningar utfördes
och 436 glasögon delades ut.
Emmas examensarbete handlar om storleken på forier/tropier och covertest på avstånd utfördes därför på så många patienter som möjligt. Hittades en rörelse mätte
Emma upp avvikelsen med prismastav.
Malins examensarbete handlar om förbättringen i visus som de hjälpsökande kan få
med hjälp av glasögonen och binokulär fri/
habituell/bästa korrigerad visusmätning på
avstånd utfördes. Ulrikas examensarbete
handlar om förekomst av hyperopi och om
det finns något förhållande till yrket och
läs- och skrivkunnigheten. Patienterna fick
därför fylla i vad de arbetade med och om
de kunde läsa och skriva på journalkortet.
Efter åtta dagars arbete och 1 335 synundersökningar åkte vi studenter vidare till
Uyuni för en tredagars tur bland saltöken,
vulkaner, flamingos i laguner och gejsrar.
Sista dagen tillbringades vid Lake Titicaca
i närheten av La Paz. På grund av vulkanutbrott på Island fick vi tillbringa två extra
dagar i La Paz och två i Lima, men till slut
fick vi åka hem till Sverige fulla av intryck
och minnen.
TRENDSPANING
Medvetna konsumenter
Genom att se hur kunderna lever och vad de är
intresserade av, är det lättare att erbjuda dem
rätt produkter. Identifierar du olika kundgrupper och ser deras olika behov, så har du som
kontaktlinsoptiker unika möjligheter att få din
verksamhet att växa.
Handen på hjärtat, hur ofta tänker du på vilket
konsumentmönster dina kunder har?
Om det inte är ofta, så är det dags att tänka
om. Kunderna och deras ögonhälsa är hjärtat
av verksamheten och det dagliga arbetet, och
i förlängningen verksamhetens vinst. Att vara
medveten om vilka processer som påverkar
kundens beslut kan vara helt avgörande i en
ökad konkurrens.
Ett exempel är hållbarhetstrenden som snabbt
blivit till en livsstil. Att i dag fatta medvetna,
hållbara samhällsbeslut är mer än bara en trend,
det är en uppmärksammad och dokumenterad
rörelse, som blir allt mer populär. I Europa har
idéerna kring en hållbar livsstil och miljötanken
varit starka sedan 1980-talet. Med den ökade
globaliseringen har fler och fler människor
anslutit sig till vad som kallas LOHAS, Lifestyle of
Health and Sustainability.
med hälsa och välbefinnande att göra. De är
ofta trendiga, unga vuxna, som snabbt anammar nyheter, speciellt när det kommer till nya
teknologier, media och välbefinnande.
Ungefär 15-20 procent av alla konsumenter kan
kategoriseras som LOHAS. Redan 2006 såg
man att det här kundsegmentet representerar
över 400 miljarder euro världen över. Det är en
siffra som sedan ökat – och ökar – dramatiskt.
Varför är det då så viktigt att uppmärksamma
den här kundgruppen?
Jo, dels är det en grupp med stark köpkraft.
Dels ses de som förebilder och inspirerar andra
konsumenter till ett ändrat köpbeteende. De
skapar och driver nya trender, och påverkar
utvecklingen av nya produkter.
Men för att handla måste de ha tilltro till att
företaget, verksamheten eller varumärket hjälper
dem i deras strävan mot ett mer etiskt och ärligt
samhälle.
Exempel på hur LOHAS påverkar utvecklingen
av nya produkter är:
LOHAS
produkter
Vanliga produkter
inspirerade av
LOHAS
Elbilar
Energisnåla verktyg
Det här är LOHAS
Organiska kläder
Organisk mat/dryck
Du möter dem säkert i ditt dagliga arbete.
Det är en kundgrupp som är starka köpare av
rättvisemärkta produkter, särskilt dem som har
Förnybar energi
Lågenergilampor
Steget till att tanken om hållbarhet letar sig in i
kundernas medvetande när de väljer ögonvård
är inte långt borta. Vad kommer du som optiker
rekommendera dem då?
Så lyssna in dina kunder och deras behov, och
var lite extra uppmärksam på dina LOHASkunder och vad de efterfrågar för typ av produkter. Genom att ligga steget före, hålla utkik efter
nyheter och erbjuda dem produkter som tilltalar
deras livsfilosofi, så kan du samtidigt få din egen
verksamhet att växa.
LOHAS är här för att stanna, och vi har bara sett
början av en utveckling som kommer att gå mot
ett mer medvetet och hälsosamt samhälle. Dem
som lär sig att identifiera det här konsumentsegmentet, och lär känna deras viktigaste värderingar och vad som driver deras köpbeteende,
kommer att vara morgondagens vinnare.
LOHAS – en snabb översikt
• Dediceradtillpersonlighälsaochen
välmående planet
• Livsstilsorienterad,kvinna,kulturelltbildad
• Starkköpareavrättvisemärktaprodukter
• Stårförca20procentavkonsumenterna
globalt sett
• Ansvararförenmarknadsandelpå400
miljarder euro, och den bara växer
• Villigattbetalamerförproduktersomäri
samklang med kroppen
• Anammartidigtnyamedier
References
1 Euromonitor International, 9 April 2008.
www.academyofvisioncare.com
TEKNIK
text O C H FOTO mats almegård
17
Med en ny teknik kan de som tidigare sett bra utan hjälpmedel erbjudas laseroperation mot presbyopi.
Ny teknik kan bota åldersseende
Tidigare laseroperationer har riktat in
sig på närsyntet eller närsynthet. Men med
en ny teknik finns nu möjligheten att göra
något åt presbyopi också – om synen tidigare varit perfekt vill säga. Företaget som
erbjuder detta i Sverige heter Optivy och är
ett relativt nystartat litet tremannaföretag.
Sedan februari i år samarbetar de med Cityakuten Nya Ögon, men har planer på att
expandera i Sverige, Norge, Finland och
Danmark.
Själva lasern tillverkas av det tyska företaget Technolas perfect vision och Optivy
har införskaffat den enda lasern i sitt slag
som är i bruk i Norden.
– Technolas har kommit till efter att
Bausch & Lombs refraktiva kirurgidivision
gått samman med Perfect vision, säger Eugene Steiner, som är vd på Optivy.
Själva behandlingen skiljer sig alltså från
tidigare refraktiv kirurgi genom att det inte
skärs några snitt eller lock. Själv operationen går till så att man snabbt bränner
in små ringformade förändringar i patientens hornhinna. Behandlingen sker mycket
snabbt och resultatet blir en slags multifokal förändring av hornhinnan.
– Man kan säga att vi ”punktsvetsar” fem
små ringar i hornhinnan. Som ett resultat
av de bränningarna får man en liten extra
lins som är positiv, vilket motsvarar ett läsglasöga. På nära håll tittar pupillen genom
den lilla förhöjning som bildats. På längre
avstånd ser man förbi den. Behandlingen är snabb, enkel och smärtfri eftersom
det inte finns några smärtimpulser i hornTillverkningen sker till
hinnans inre,
sker, säger
stordär
deloperationen
för hand.
Björn ”Nalle” Tengroth som är senior advisor i Optivy, med många års erfarenhet av
refraktiv kirurgi i Sverige.
Optik 8 2010
Det är en kompromiss på samma sätt som
multifokala linser eller progressiva glasögon är det, säger Björn.
– Vi får inte våra unga ögon och vår bra
syn tillbaka. Precis som alla andra hjälpmedel är det en kompromiss. Linsen blir
stelare och stelare ju äldre vi blir, säger
Eugen.
Eugene Steiner söker samarbete med optiker.
Till en början opereras det icke-dominanta ögat och i många fall räcker det med att
operera just detta.
– De flesta patienter tycker att det räcker. Det finns en möjlig biverkan och det är
att man blir lite mer närsynt och tappar en
linje på syntavlan, säger Eugen.
– Med det icke-opererade ögat ser man
bra på långt håll, med det opererade på
nära håll. Hjärnan avgör vilket öga som den
litar på automatiskt, säger Björn.
En av fördelarna med denna nya teknik
är att hela behandlingen sker inne i hornhinnan så att man inte behöver skära något ”lock” i hornhinnan. Efter några timmar
märks effekten och egentligen kan patienten gå till jobbet direkt efter operation. Ett
par timmars vila rekommenderas dock.
Vad är det negativa med behandlingen?
– En del kunder kan ha för högt ställda
förväntningar. Det blir inte helt knivskarpt.
En annan begränsning är att denna behandlingsform endast är aktuell för de
som innan de blev ålderssynta såg bra utan
några hjälpmedel. Har man varit närsynt
eller översynt går det inte att operera med
just denna metod.
– Denna behandling är lämplig för de
som tidigare sett bra. De är inte vana vid
att se dåligt, och blir irriterade när de läser
menyer, eller ska titta på sms. De flesta
tycker inte att läsglasögon är något problem när de läser, men det kan vara jobbigt
när man är ute på stan eller i vardagliga situationer.
För att avgöra huruvida en operation är
möjlig eller ej krävs det en ordentlig förundersökning.
– Vi söker därför samarbete med Sveriges optiker. De kan hjälpa oss att få fram
bra kunder som är lämpade för denna operation. De kan tjäna på att de får in kunder
som de normalt inte träffar, säger Björn.
Hur menar du då?
– Det är många presbyoper som bara går
till macken och köper läsglasögon. Kommer de till en optiker blir de informerade
om en rad andra hjälpmedel och en del
kanske helt enkelt inte passar för operation, där finns en potentiell kundkrets för
progressiva glasögon och liknande, säger
Björn.
18
ÖGONHÄLSA
text micke jaresand och W ilhelm Jaresand foto : wilhelm jaresand
Nya och gamla apotek existerar idag sida vid sida.
Långbänk slutade
med avreglerad marknad
Avregleringen av handeln med läkemedel har öppnat möjligheten för bland andra optiker att sälja receptfria mediciner
och preparat. Beslutet togs i riksdagen
förra sommaren efter flera års stötande
och blötande i olika instanser. Från början
var det långt ifrån självklart att apoteksmonopolet skulle brytas, men när det väl
skedde var den politiska enigheten stor.
Redan under 1980- och 1990-talen inleddes
en serie avregleringar av tidigare statliga
monopol. Exempelvis television, elmarknad, inrikesflyg, telekommunikation, post
och tågtrafik öppnades upp för konkurrens.
Bakgrunden till avregleringarna var framför allt ett utslag av en politisk förändring
i Sverige och omvärlden. Sverige behövde modernisera sin syn på konkurrens och
tillgänglighet. Politikerna insåg att man
inte längre kunde hänvisa konsumenterna
till bara en leverantör av tjänster och produkter. Konkret hoppades man också att en
ökad konkurrens i slutändan skulle leda till
lägre priser för kunderna. I vissa fall, blev
detta också effekten, men i andra fall har
priserna faktiskt stigit, trots avskaffandet
av monopolet.
Apoteksmonopolet var tidigt uppe på
agendan för branscher som borde avregleras. Ändå dröjde det väldigt länge innan så
verkligen skedde. Det finns flera orsaker
till att de tog längre tid att avreglera läkemedelsförsäljningen än exempelvis telefonin. Men det argument som tagit störst
plats i diskussionerna kring apoteksmonopolets avskaffande är patientsäkerheten.
Flera aktörer menade att det fanns stora
risker förknippade med fri försäljning av läkemedel.
Ett annat argument som framfördes mot
avregleringen var att det skulle öka läkemedelsindustrins makt, genom möjligheten att spela ut flera distributörer och
återförsäljare mot varandra och på så sätt
skaffa sig fördelar. Ett tredje skäl för att
inte avreglera läkemedelsförsäljningen var
att Apoteket faktiskt fungerade bra. Precis som Systembolaget, som ju fortfarande
har monopol på försäljning av alkohol, höll
Apoteket ett brett sortiment och relativt bra
tillgänglighet i form av öppettider och antal
butiker.
ne blott. Riksdagen genomförde en ändring
av läkemedelslagen som dels möjliggör för
privat ägda apotek att sälja alla slags läkemedel, dels tillåta försäljning av receptfria
läkemedel i detaljhandeln.
Ännu finns inte någon officiell utvärdering av hur det första året med avreglerad
läkemedelsförsäljning påverkat priser och
tillgänglighet. Erfarenheter från Danmark
som avreglerade läkmedelsförsäljningen
2001 visar dock att tillgängligheten på receptfria läkemedel ökat något samtidigt
som priserna sjunkit lite grand. Men effekten har varit långtifrån så stor som man
hade förväntat sig.
För Sveriges optiker innebär avregleringen att man idag har möjlighet att utveckla
ett helt nytt affärsområde. Några har redan
tagit mer samlade initiativ, bland annat Synologen med sitt Ögonapoteket. Andra intar
en mer avvaktande hållning. Erfarenhetsmässigt vet man att det tar tid att etablera nya affärsområden inom detaljhandeln,
men med den årsgamla avregleringen finns
i alla fall möjligheten.
Men våren 2009 (26 år efter att TV-monopolet bröts) var apoteksmonopolet ett minOptik 8 2010
19
Vissa optikbutiker och kedjor har inrett en avdelning för kosttillskott och receptfria läkemedel.
Några satsar stort
– andra vill vänta och se
Möjligheten att sälja receptfria läkemedel i butik tas emot med varierande entusiasm bland optikkedjorna. Vissa hurrar
och satsar stort, medan andra inte tycker
att det är något värt att satsa på. Ytterligare andra vill vänta och se.
fönstren, produkterna på både hyllan och
disken samt försöker prata med alla kunder om dem, säger leg optiker Monica Söderqvist på Synsam i Linköping.
kommer såklart formulera en strategi för
att möta kundens önskemål, säger Ulrik
Bengtsson, produktchef på Specsavers.
Synoptik kör på samma linje och har enligt vd Roland Olsson inga planer på att ta
Klarsynt har i sin satsning byggt upp sein varken receptfria läkemedel eller kostparata avdelningar i butikerna där de har
tillskott.
sina ögonhälsoprodukter. De har också ett
Synologen är en av de kedjor som har valt
– Jag nöjer mig med att säga att vi inte
så kallat abonnemangssystem där man får
att satsa stort. De flesta av medlemsbutivalt att satsa på detta, säger Roland.
sina läkemedel automakerna är idag utrustade med ”Vi har valt att endast
tiskt hemskickade i förutnågot som de kallar Ögonasälja produkter med
Ännu är det inte jättevanligt att kunder
bestämda intervaller. Vidapoteket.
väldokumenterad effekt
kommer in och frågar efter produkterna.
reutbildning av personalen
– Det är ett sortiment av
från kända tillverkare.”
De är ännu ovana att handla receptfria läanses också viktigt, därför
både receptfria läkemedel
kemedel hos sin optiker. Mestadels sker
erbjuder man en webbaserad utbildning
och tårsubstitut. Vi har valt att endast sälförsäljningen av ögonläkeom ögonhälsa och recept- ”I dagsläget har vi inte prioja produkter med väldokumenterad effekt
medel efter att en optiker
fria produkter med tillhöfrån kända tillverkare, därav har vi valt bort
riterat detta alls. Självklart
eller någon i butikspersorande kunskapsprov.
naturläkemedel och kosttillskott, säger
följer vi utvecklingen ...”
nalen informerat kunden
– Vi vill stärka kompeThomas Elfsberg, vd på Synologen.
om produkterna.
tensprofilen i butikerna och gå bort ifrån
– Apoteket har avreglerats efter ett
den prisfokusering som råder idag, säger
Även Synsam har valt att aktivt arbeta
40-årigt statligt monopol och konsumenAnders Åhrlin, vd på Klarsynt.
med ögonläkemedel. Genom att tydligt visa
terna har en otroligt stark vana att gå till
upp produkterna på butikshyllor, kassadisk
sitt apotek. Dock har redan 10 procent av
Specsavers ser inte ögonläkemedel som
och i provrum fångar man inte bara kunomsättningen av receptfria läkemedel sålts
något värt att satsa på i dagsläget. De har
dens uppmärksamhet, man påminner även
utanför de traditionella apoteken. En utendast tårsubstitut till försäljning.
optikerna och butikspersonalen att aktivt
veckling som utmanar, säger Thomas Elfs– I dagsläget har vi inte prioriterat detta
marknadsföra ögonläkemedlen.
berg.
alls. Självklart följer vi utvecklingen och
– Vi har skyltar i både butiken och skyltOptik 8 2010
20
BRANSCHNYTT
Text och foto Mats A lmegård
I nya lokaler, och med butik nummer 100 invigd
blickar Specsavers fram emot ytterligare butiker
i Sverige.
Specsavers fortsätter etablera
Hur är intresset för att bli franchisetaJörgen Brandt som är InformaI oktober förra året flyttade
gare hos Specsavers?
tionschef på Specsavers.
Specsavers svenska huvudkontor
– Mycket stort. Det finns också ett stort
När Specsavers etablerade
in i nya lokaler invid Gullbergskajen
intresse från kunder och media.
sig i Sverige köpte de upp den
i Göteborg. Tobaksdoften från intilVarför detta stora intresse?
då befintliga kedjan Blics 57 buliggande Swedish Matchs snustill– Vi har ett starkt grundkoncept som vi
tiker runt om i landet. Målsättverkning ligger tung utanför, men
inte ändrar på. Visst gör vi modifieringar
ningen är att bli dubbelt så stoinne är det luftigt, avskalat och
och är långt ifrån statiska. En stor utmara och ha 120 butiker i landet.
stilrent i vitt och grönt, vilket är de
ning är att vi nu närmar oss positionen som
– Den hundrade butiken är en
klassiska Specsaversfärgerna. To- Kristina Eriksson
marknadsledare och då väntar givetvis nya
viktig milstolpe för oss. Inte enbart
talt arbetar fyrtio personer i de nya
för att det är en jämn och fin siffra, utan för utmaningar. Samtidigt har vi här hjälp av
lokalerna.
moderbolaget i England. De har gått ifrån
den också säger att vi är nära vårt mål. Vi
Nyare än huvudkontoret är Specsavers
att vara en utmanare till att vara marknärmar oss en ställning som marknadslehundrade butik i Sverige som invigdes i
nadsledande. De låter oss fatta
dande, säger Hans-Jörgen.
maj. Den ligger några mil norr om Göteegna beslut, men är ett bra stöd i
borg, närmare bestämt i Stenungssund.
utvecklingen.
Specsavers finns idag från Ystad
Tillsammans med sin mamma och en
kompis startade Kristina Eriksson här fran- i söder till Gällivare i norr. Men
En stor anledning till Specsaironiskt nog är etableringen i Göchiseverksamhet och hittills har det varit
vers framgångar i Sverige stateborg inte lika stark som man
kraftig trafik i butiken.
vas givetvis marknadsföring. Med
önskar – trots att det är där hu– Det har varit full fart, vilket innebär
hjälp av regelbundna marknadsfullbokat med en kund varje halvtimme i två vudkontoret ligger.
undersökningar bygger företaget
– Vi är dåligt representerade i
veckor, säger Kristina Eriksson.
Hans-Jörgen Brandt
upp sin kommunikation i tidningar,
Göteborg och arbetar på att etable– Efter att jag tog examen i Kalmar 2007
radio, TV och på Internet. Totalt investera oss bättre i området.
har jag arbetat hos Specsavers i Eslöv och
rar Specsavers cirka 140 miljoner kronor
Samtidigt blir det svårare och svårare att
Farsta, men det känns väldigt kul att öppna
etablera nya butiker, vilket enligt Hans-Jör- brutto på marknadsföring varje år. Det är
eget. Samtidigt är det en stor trygghet att
en relativt hög siffra i branschen, samtidigt
gen Brandt inte enbart beror på konkuringå i en kedja som jag känner till inifrån.
har hela optikbranschen intensifierat sina
rensen från andra företag och kedjor, utan
Det är familjärt, trots att det är en så stor
marknadsföringskostnader.
även på att butikerna inte får kannibalisera
kedja.
– De första åren gick mycket av markpå varandra.
nadsföringen ut på att skapa varumärkes– Specsavers är ett volymföretag vilket
Kristina Erikssons butik är liksom alla ankännedom. Den tiden är förbi. Nu kommugör att det är en balansgång när det ska
dra Specsaversbutiker i Sverige en franchinicerar vi istället värde för pengarna, brett
öppnas nya butiker. De får inte ta kunder
sebutik.
produktutbud, professionellt bemötande
från våra befintliga butiker. Detta är egent– Vi har en fullständig franchisemodell
och service, säger Anders Santon, som är
ligen utmaningen, i kombination med att
i Sverige, så är det inte i andra länder där
marknadschef på Specsavers.
hitta bra butiksytor och lägen. Det är inga
Specsavers är verksamma. Jag antar att
Ni satsar stort trots finanskrisen?
problem att hitta duktiga optiker som vill
det är ett arv från tiden med Blic, men vi
– Antingen bygger man vindskydd och
jobba för oss.
tycker det är ett bra sätt att skaffa lokala
duckar eller så bygger man väderkvarnar
och dedikerade affärsidkare, säger HansOptik 8 2010
21
för serviceleveranser till kund. På så sätt
månaden hade vi 20 000 unioch utnyttjar snålblåsten, vi har
skapas ambassadörskunder som rekomka besökare på sajten, säger
valt det senare alternativet. Vårt
menderar sina vänner att gå till oss. Det
Hans-Jörgen.
koncept med valuta för pengarna
skapar tillväxt på sikt.
Men det är inte bara utåt –
står sig också starkt i hårda tider.
med marknadsföring – som
Då letar kunderna billigare alternaI Specsavers ”retailteam” ingår sju perSpecsavers satsat hårt de setiv och finner dessa hos oss.
soner. De åker runt i landet och diskutenaste åren. De har också strukKänner ni konkurrensen från
rar med butikerna om vad som kan och bör
turerat upp butiksdriften och
andra lågprisaktörer som exemgöras för att ytterligare förbättra resultalanserat ett nytt ledarskapspropelvis Smarteyes?
Anders Santon
gram för alla butikschefer. Ansvarig tet. Under ledning av Anna Karin Holck har
– Vi öppnar 17 butiker per år och är
nu totalt 100 butiker. Smarteyes har väl cir- för dessa båda projekt är Anna Karin Holck, också ett rankingsystem införts, där varje
butik enkelt kan gå in och läsa av hur de
som är retailchefpå Specsavers:
ka tio. Vi ser inte det som en utmaning. De
ligger till i jämförelse med andra Specsa– Vi har arbetat hårt med detta i ett och
har också en annan inriktning där de bara
versbutiker.
ett halvt år. Det har givit resultat.
kommunicerar lågpris. Vår linje är snarare
– Systemet bygger på 4 paraVi arbetar mycket med nöjd-kundatt kunderna ska ha flera par och byta ofmetrar: tillväxt räknat i pengar,
index, vilket innebär att vi ber våra
tare. Vi driver gärna på att kunderna byter
tillväxt räknat i antal nya kunder,
kunder berätta för oss om hur de
oftare, det är bra för hela branschen.
lönsamhet och nöjd-kund-index.
upplever vår leverans, och att vi
Butiker som fyller dessa fyra parabaserat på den inputen ser till att
Ett marknadsföringsevenemang som fått
metrar genererar tillväxt på både
förbättra de delar som kan förmycket uppmärksamhet de senare åren
kort och lång sikt. Detta system är
bättras.
är Årets Glasögonbärare. När jag besöockså ett sätt att sprida vinnarglöLedarskapsprogrammet lanker Specsavers har årets kampanj precis
Anna
Karin
Holck
den, få butikerna att satsa ännu
serades i mars och syftar till att
startat. Årets upplaga påminner om tidiutveckla samarbetet mellan chefer och an- hårdare och att lära av varandra.
gare års, med undantaget att det numer är
Målet är satt. Butikerna ökar i antal. Loställda i butik, samt att butikerna ska bli
omöjligt att anmäla sig i butikerna. Årets
kalerna är nya och internt sker förbättmer effektiva och kundorienterade.
tävling är uteslutande internetbaserad.
ringsarbetet för fullt. Nu återstår bara att
– I och med detta går Specsavers ifrån
– De tävlande ska vara mellan 18 och 30
se om Specsavers når sitt mål och etableatt bara sälja glasögon till att vara kundfoår. Hittills har vi 600 anmälda. Detta är en
kuserade på allvar. En bra ledare tar ansvar rar ytterligare 20 butiker i Sverige.
mycket lyckad satsning. Bara under första
Optik 8 2010
22
BRANSCHNYTT
Text : Mats A lmegård Foto : Wilhelm Jaresand
Certifieringen för Optikbranschens kvalitetsnorm i synvården
har kommit igång på allvar. I slutet av maj träffade Geir Bergström och Michaela Nemers Dorsell 13 kursdeltagare som
siktar på att göra provet som leder till att de kan certifiera
sina butiker.
Certifieringsprocessen igång
I och med utbildningstillfället i slutet av
maj lämnar Geir Bergström över ansvaret
för utbildningen för de butiker som vill certifiera sig enligt Optikbranschens kvalitetsnorm till Michaela Nemers Dorsell.
– Det ska bli roligt att träffa personal
från butikerna runt om i landet, säger Michaela.
Optikbranschens Kvalitetsnorm i synvården är framtagen med utgångspunkt i
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Detta kvalitetsarbete omfattar all personal i en
optikerverksamhet.
– Vi går gemensamt igenom alla lagtexter och kvalitetsnormer. Det är inte alltid
lätt att tyda texter och lagparagrafer så att
de är överförbara till den praktiska verksamheten. Det hjälper vi dem med. Upplägget är att kursdeltagarna får ägna en
stor del av tiden åt självdiagnos. Det innebär att de som deltar får diskutera och
ställa frågor utifrån sin egen verksamhet.
Det är viktigt att fånga upp vad som är aktuellt i deras vardag, säger Michaela.
Själva utbildningen består av tre delar. I
det första steget läser deltagarna in sig på
normen och de lager den bygger på. Detta sker på hemorten och tar cirka en halv
dag. Andra steget är en endagarskurs då
man träffar andra kursdeltagare och ledaren för kursen. Det avslutande tredje steget
är implementering av normen i verksam-
Geir Bergström lämnar över certifieringsarbetet till Michaela Nemers Dorsell.
heten och själva certifieringsprovet. Denna
certifiering är därefter giltig i 2 år. Därefter
är det dags att göra ett nytt prov för att bli
certifierad på nytt.
– Men då behöver de inte komma på utbildning, säger Michaela.
Under året beräknar Michaela att det blir
5–6 ytterligare kurstillfällen. Totalt finns
det ett hundratal butiker i landet som inte
redan är certifierade.
– De som inte är certifierade bör höra av
sig till mig så att vi kan boka in ett kurstillfälle, säger Michaela.
I varje butik ska det finnas en medicinskt
ansvarig, vilket man blir efter att ha gått kursen och klarat certifieringsprovet. Oftast är
det verksamhetschefen som är medicinskt
ansvarig, men i det fall där verksamhetschefen inte är legitimerad optiker är det en anställd legitimerad optiker. Om en medicinskt
ansvarig byter jobb, eller säger upp sig,
krävs det att butiken certifierar sig på nytt.
Optik 8 2010
KAMPANJ på en oslagbar kombination!
Ögonbottenkamera Kowa NonMyd 7 & Synfältsmätaren Visubit™
2
kunder per vecka
täcker månadskostnaden!
a
n
i
d
Öka
!
r
e
t
k
intä
Produkter som ingår i kampanjen:
•
Funduskamera Kowa NonMyd 7
med programvara VK2.
BESTÄLL FÖRE
2010-09-30
så får du dessutom 10.000:till marknadsföringsaktiviteter.
För mer information
Ring Mats Olsson, prod.chef
Mobilnr 070-543 97 84
•
Synfältsmätare med VisuBit programvara
inklusive dator.
•
30” datorskärm
•
Elektriskt höj och sänkbart bord VPS
•
Trådlöst tangentbord
•
Trådlös mus
•
Game pad
•
Väggfäste för datorskärm
•
Installation
•
Utbildning av installerande tekniker
Kampanjerbjudande
tillsammans med Ikano Bank
t.o.m 2010-10-31
Instrumentavdelningen, Fagerstagatan 21, 163 08 SPÅNGA, tel. 08-621 26 00
[email protected] - www.essilor.se
24
INSÄNDARE
öppet brev:
E
fter 45 år i optikbranschen som leg.
optiker, reagerar jag starkt emot
hur optikerrollen håller på att sänkas i status. Vilken leg. läkare, tandläkare,
veterinär och så vidare som har högt specialkunnande skulle gå med på att få sin
kompetens, kunnande och sin arbetsinsats
belönad med 1 krona? Eller till och med
utföra en helt kostnadsfri undersökning av
patient, samt tillåta att det dessutom görs
reklam för detta i tidningar och TV?
Vilken känsla och uppfattning förmedlar
vi optiker då vår yrkesroll och kunskap ges
bort gratis? Förmodligen ger det intryck
av att en synundersökning är en lätt, enkel
procedur utan krav på nämnvärt kunnande.
En procedur som dessutom endast tar en
liten stund att genomföra och därför inte är
något värd och således kan skänkas bort.
Alltså: en styrkebestämning enligt löpande-band-principen: Varsågod nästa!
Är det den framtid Du som optiker vill
ha? Vart tog yrkeshedern och yrkets status vägen? Är det tillfredställande att jobba
Se till att skydda
Din Yrkesroll
i framtidens allt
hårdnande bransch
på ackord och inte ha möjlighet att använda hela sitt kunnande på grund av tidsbrist
gentemot patient. Och att dessutom inte
få betalt för arbetet. Allt beroende på effektivitetskrav från butiksägare som vill ha
”snabba cash”.
Varför ta studielån, läsa flera år på högskola och sen vidareutbilda sig fortlöpande
hela livet för att hålla sig á jour med, och
fördjupa sig inom vårt kunskapsområde i
ett kommande arbetsliv, när utvecklingen
tillåts ta denna ”billiga väg”?
De optikkedjor som idag gör allt för att
minimera optikerns roll, samt ännu allvarligare, inte tar till vara optikerns kapacitet
och kunskap på något sätt. Ska de tillåtas
få fortsätta på detta vis? Utan oss optiker
har de ingen verksamhet!
Hur kan man som optiker säga att man
lever upp till den kvalitetssäkring som är
gällande enligt Optikerförbundets/Optikbranschens kvalitetsnorm? Nej, sätt ner
foten och gör det nu. Skydda Din kunskap
och Din yrkesheder och förmedla detta till
Din arbetsgivare och de få personer som
styr dessa kedjor. Protestera, diskutera och
se allvaret i detta. Alla har vi ett ansvar för
vår framtid. Än går trenden att vända. Optikerns roll måste vara att ge varje patient/
kund bästa möjliga synhjälp och synhälsovård. Se till att förmedla Din kunskap ut
mot våra patienter/kunder och ta betalt för
den. Alla andra yrkesgrupper gör det och
det ska självklart även vi göra.
En förundersökning hos en tandhygienist
kostar idag mellan 600–800 kronor. Vad ska
då en synhälsoundersökning kosta? Värdet borde ligga mellan 750–1000 kr för den
tjänst vi utför.
Roland Tell leg. optiker
[email protected]
ANNONS
─ Det finns ju en hel del
lagrat i minnet, säger
Rodenstocks produktchef Leif
Andersson, när han reflekterar
över hela 45 år inom optikbranschen.
Han har sett den optiska
teknologin ständigt överträffa
sig själv på nära håll och varit
en av dem som gått i bräschen
och drivit utvecklingen framåt.
Med glasen
i fokus
- Det har skett en ofattbar utveckling,
säger Leif Andersson, när han blickar
bakåt, själv redo att ta ett nytt steg framåt.
I oktober går han i pension efter mer än
45 år hos Rodenstock och det tidigare
Uppsala Optiska Industri.
- Det är en lång tid som gått rasande
fort, säger Leif och menar att det beror på
att det varit en oerhört stimulerande och
rolig bransch att arbeta inom.
Rodenstocks produkter har alltid
funnits med under den här tiden även
om andra fabrikat också funnits i sortimentet. Som produktchef, glasexpert och
kvalitetsledare har Leif sett den intensiva
utvecklingen på nära håll.
- Det ansågs ju som en sensation när
det stora 62 mm singelvision-glaset i mineralmaterial kom på tidigt 60-tal, berättar
han, och det går ju inte att jämföra med
dagens sofistikerade glas som kan totalanpassas efter olika individer. - De progressiva glasens utveckling, från de
omnifokala glasen som var våra första
försök med progressiva glas, till dagens
individuella Impression-glas är rent häpnadsväckande.
- Lägg också till alla högindexglas i
plastmaterial, säger Leif som kan berätta
om hur utvecklingen gått till.
- Vårt företag var först i Sverige med
både vacuumbehandling och coating av
mineralglas och med ett sliperi för plastglas.
Redan här var vi ett innovativt företag med
produkter i toppklass, berättar Leif och minns
när företaget på 70-talet investerade i specialanpassade lokaler och i ny maskinpark
för RX-tillverkning av glas och coating med
den bästa maskinparken som fanns att tillgå
på världsmarknaden.
Företaget var också tidigt ute med att
sälja inslipsautomater. - Jag tror att det är
många av de äldre optikerna som minns vår
outslitliga Silwing slipautomat som fanns i
många optikerverkstäder, säger Leif och ler.
- Och det är klart, tillägger han, tänker
man tillbaka på allt som hänt och att jag faktiskt varit med och praktiskt hanterat arbetet i
alla utvecklingssteg, så har nog tiden trots allt
varit ganska lång.
Ny på jobbet
Mikael Dahl
Som ny produktchef på Rodenstock
tillträder Mikael Dahl. Mikael har
under ett flertal år arbetat som
konsult åt Rodenstock och har ett
långt förflutet i branschen inom
produktion, system och försäljning.
”Tänk efter före
så slipper du
problem efter.”
Leif delar med sig av goda
principer när det ska beställas glas.
På senare år har Leif Andersson varit
rådgivare åt optikerna för alla de glastekniska problem som kan uppstå i butikerna. Det finns mycket att tänka på med
anpassningar av t. ex. progressiva glas för
att det skall fungera som man tänkt sig.
- Avancerade produkter kräver ett
kunnigt hanterande, säger Leif, och en
hel del erfarenhet har man ju kunnat lagra
i minnet för att ta fram när det behövs.
Som produktchef tillträder Mikael Dahl.
Se information intill.
Maria Haga
Maria Haga började på Rodenstock
i augusti. Maria ansvarar för försäljning av bågar i hela södra och
västra Sverige. Med sig har hon en
gedigen erfarenhet från optikbranschen, både från leverantörsledet
och butiksledet.
www.rodenstock.se
Se bättre!
Optik 8 2010
25
Sedan i våras ligger ett antal State of the Art-dokument (SOTA)
på Optikerförbundets hemsidas intranätdel. Åtkomsten till
dessa sker genom inloggning och sedan är det bara att ladda
hem dokumenten. Tanken är att de ska fungera som kliniska
riktlinjer för hur optiker ska arbeta.
text och foto mats almegård
SOTA: Fler dokument och kurser
– Man kan också säga att dokumenten ger
tips, idéer och stöd för den kliniska vardagen, säger Catarina Ericson som är en av
de ansvariga bakom SOTA.
I SOTA belyses olika tillstånd och situationer, samt vilka undersökningar och
eventuella åtgärder dessa kräver. En slags
allmän yrkeskunskap i skriftlig form. För
närvarande ligger dryga tiotalet dokument
på Optikerförbundets hemsida, men arbetet med fler pågår ständigt – samtidigt som
de publicerade dokumenten revideras.
– Arbetet fortgår och texterna behöver så
småningom uppdateras och revideras. Det
sker efter hand. Vi hinner inte revidera allt
på en gång. Men alla dokument skrivs för
att följa kvalitetsnormen, så de som ligger
ute är aktuella. Samtidigt tillkommer fler
hela tiden. När vi författar ett dokument
kommer man på tre andra ämnen som borde beskrivas i egna SOTA-dokument.
Vidareutbildade optiker och experter
inom olika områden skriver dokumenten
som sedan granskas av Peter Gierow, Rune
Brautaset och Catarina Ericson. Inom den
medicinska världen är SOTA ett vanligt begrepp.
– Ögonläkarna har haft sina SOTA länge,
en del av dessa har varit intressanta för oss
optiker att ta del av. Men nu när optikeryrket går mot det mer kliniska hållet är det
Optik 8 2010
”... grundtanken är
densamma: att ge mer
medicinsk, klinisk trygghet
att stå på. Optiker måste
söka ny kunskap, det är
ett led i utvecklingen.”
Catarina Ericson
viktigt att vi ger ut egna. Det är också ett
steg i riktningen mot att bli bäst i Europa.
SOTA skiljer sig mycket från land till land.
– I USA är ett dokument av detta slag på
närmare 30 sidor, här är de på 3–5 sidor
beroende på ämne. Men grundtanken är
densamma: att ge mer medicinsk, klinisk
trygghet att stå på. Optiker måste söka ny
kunskap, det är ett led i utvecklingen.
Är det bara optikerna som bör läsa SOTA-dokumenten?
– Är butikschefen inte optiker bör han eller hon ändå läsa dessa dokument. Vissa,
av optikern i butiken utvalda dokument,
lämpar sig också för assistenterna. De har
här möjligheten att få fördjupad förståelse
och bli kunnigare så att de kan informera
kunderna bättre. Assistenter får ju aldrig ta
över optikerns sysslor, men det är bra om
de får insikt i arbetet.
Sveriges Optikerförbunds efterutbildningsprogram (SOFEP) följer dessa dokument. Kurserna har varit mycket efterfrågade och till hösten arrangeras två olika
kurser.
En av kurserna kommer att vara ”Fördjupade undersökningar med biomikroskopet”. Den andra är kursen ” Att använda
Volk-lins” som även gick i våras. Mer om
kursernas innehåll finns på hemsidan, där
även anmälan görs.
– SOFEP är ett led i att höja yrket. Där
det behövs mer kunskap kompletterar vi
gärna med kurser. Hittills har intresset var
mycket stort, vilket bevisar att efterfrågan
finns. Håll ögonen öppna när utbildningen
ges i din region.
En linsvätska inspirer
VAD ÄR Bio inspi RAti o n ?
Bioinspiration är ett område inom vetenskapen där man studerar och
överför naturens bästa idéer till att utveckla banbrytande produkter
och teknologier. Ett exempel är fjärilen Blå Morpho. Fjärilen har inget
blått färgpigment utan får sin färg genom en struktur på vingarnas
yta som bara refleketerar blått ljus. Genom att imitera fjärilens sätt att
skapa sin blå färg har forskare utvecklat energisnålare LED displayer
med renare färger.
Bioinspiration används även inom området ögonhälsa och nu har turen
kommit till linsvätska.
rad av ögats egen biologi
Nu introducerar vi Biotrue™ multi-purpose solution
Med tre bioinspirerade innovationer är Biotrue™ utformad att fungera på samma sätt som ögat.
Matchar pH värdet hos hälsosamma tårar för att bibehålla ögats naturliga miljö.
Drar nytta av ett smörjämne som finns naturligt i ögat för att fukta linsen på samma
sätt som ögat gör.
Innehåller bioinspirerad proteinhantering, som hjälper till att bibehålla tårproteiner.
Vätskan bibehåller deras gynnsamma aktivitet samtidigt som denatuering förhindras.
© 2010 Bausch & Lomb Incorporated. ®/™ denote trademarks of Bausch & Lomb.
28
BRANSCHPLOCK
REDA K TÖ R W I L H E L M JA R E S A N D , o p t i k @ ra d i ca l p r. s e • I L LU S T R AT I O N E R A N N A Ö D LU N D
Rundare former. Trenden med
rundare glasögon är tydlig. Nu lanserar Giorgio Armani två oftalmiska glasögonbågar
(en för män och en till kvinnor) i minikollektionen Frames Of Life. Inspirationen är
hämtad från 40- respektive 20-talet med
tidstypiskt rundade bågar och smala skalmar. Mannens 40-talsinspirerade bågar
är något ovalare och tjockare. Färgschemat går från dova, svarta bågar till ljusare, sköldpaddsmönstrade. Gemensamt för
båda modellerna är den tubformade plastdetalj som smyckar skalmen.
Syn(punkter) på bilkörning. EUROM 1 hade i juli ett möte angående synens inverkan på bilkörning. Jim Higgins, irländsk medlem i Europeiska Parlamentet och ordförande i Transportutskottet, var värd för debatten som var tänkt att
informera medlemmar i Europeiska Parlamentet om vikten av god syn vid bilkörning.
Renato Pocaterra, professor vid Bicoccauniversitetet i Milan diskuterade statistik som
visade kopplingar mellan dålig syn och hela 59 procent av trafikolyckorna i Italien. En
undersökning gjord vid Bicocca visar att var tredje person har synvärden under den lagliga gränsen. Man förespråkar införandet av löpande, obligatoriska synuppföljningar vilket även diskuterats i Sverige. Modellen har fungerat i bland annat Florida där pensionärers inblandning i trafikolyckor har minskat drastiskt.
Imiterar naturen. Biomime-
tikforskningen har som mål att hitta potentiella
lösningar till teknologiska, biomedicinska eller
industriella utmaningar genom att utveckla nya
produkter som hämtat inspiration från naturen.
Bausch + Lomb lanserar nu en kontaktlinsvätska baserad på biomimetikforskningen. Biotrue
är namnet på denna vätska. Tre beståndsdelar i vätskan har hämtat inspiration från ögat
självt. För det första är den pH-balanserad för
att matcha hälsosamma tårar, i syfte att bibehålla ögats naturliga miljö samt ge optimalt aktiveringsstöd till desinfektionen. För det andra
ingår hyaluronan, som hjälper till att dra vatten
till linserna. För det tredje håller Biotrue vissa
fördelaktiva tårproteiner aktiva under längre tid
genom att vätskan innehåller lysozym.
Optiker årets företagare. Johan och Marie Karvik, som tillsammans
äger och driver Optiker Karvik, Kaustika Optik AB, är Årets Företagare 2010 i Nässjö
kommun. Bland annat motiverades priset med att Optiker Karvik under några år har gått
från 4 till 11 miljoner i omsättning, att ledningen arbetar långsiktigt och drivs av en stark
vision som omsätts praktiskt i konkreta mål. Detta tillsammans med faktumet att Johan
och Marie ”verkställer sin kreativitet i handling”. Som exempel på det sistnämnda anfördes faktumet att de båda finns med tillsammans med personalen, både i butiken och i
marknadsföringen: ”Hela personalen är ’ansiktet utåt’ i företagets marknadsföring, där
man använder olika teman allt från ’slitvargar i gruvan’ till ’formula1-team’.”
Optik 8 2010
29
Mer teknologi.
Tillbaka till 70-talet. I juli
Silmo växer i ny lokal. 23
september invigs Silmo. Nytt för i år är att
mässan bytt lokal till 80 000 kvadratmeter
stora Paris Nord Villepinte. Anledningen till
lokalbytet är både att mässan växt och att
ett modifierat mässupplägg efterfrågats.
Nu kommer det till exempelt vara möjligt
att erbjuda olika lounger för möten, arbete
och avkoppling.
Samtidigt som mässan äger Silmo Academy rum. Det innebär tre olika konferenser spridda över två dagar. Målet är att öka
kunskapen inom refraktiva operationer, visuell ergonomi och ögats åldrande. I vanlig
ordning delas också Silmo d’or-priser ut till
de främsta innovatörerna och de ledande
inom design, men inte lika lättvindigt som
tidigare år, nu har man nämligen skurit
ner tävlingskategorierna från arton till åtta.
Silmo pågår mellan 23 och 26 september.
Mer information på hemsidan: www.silmoparis.com
lanserades GANT sin nya herrkollektion,
Rugger Eyewear, över hela världen. Kollektionen riktar sig till män i åldrarna 20–
40 år med ”mogen” smak och innehåller
15 oftalmiska och 11 solbågar. Egentligen
släpptes Rugger för allra första gången redan på 70-talet. Först nu kommer Ruggerkollektionen i modern tappning. Dock tydligt besläktad med sin 70-talsförebild. Det
är mycket sköldpaddsmönster i diskreta
färger, vilket ger kollektionen ett ganska
propert utseende. Bågarna är tillverkade i
metall, acetat och i vissa fall blandat acetat
och metall.
Det har varit
mycket Wayfarer, Clubmaster och andra
retromodeller från Ray-Ban på sistone.
Men nu lanserar de också en ny, mer teknologiskt inriktad kollektion gjord i kompositmaterial. Istället för acetat i retrostil
handlar det här alltså mer om teknik, lätta
och hållbara material och en mer futuristisk design – även om det också finns en
skön twist på en pilotmodell i kollektionen.
Dåtid möter nutid.
Carrera på FB. Fler och fler
börjar inse Internets obegränsade potential
som marknadsföringskanal. Carreras ”fanpage” på Facebook gillas i skrivande stund
av nästan 82 000 personer. Där kan man
ladda upp en bild
på sig själv och
se vilken Carrerabåge man passar bäst i. Lite
som Silhouette
Virtual Mirror-appen till iPhone.
Mot piratkopiering.
Leverantörer dömda.
Bundeskartellamt i Tyskland har dömt
fem av de största glastillverkarna till
böter på sammanlagt 115 miljoner euro. Tillverkarna dömdes för olaglig kartellbildning
som syftade till att gemensamt behålla höga priser på sina produkter. Svenska Favoptic.
com kommenterar domslutet i ett pressmeddelande:
– Beslutet om bötfällning är naturligtvis viktigt för oss då vi, förutom i Sverige, Finland,
Danmark och Norge även säljer glasögon på den tyska marknaden, säger Carl Erik Eriksson, grundare och vd för Favoptic.
Optik 8 2010
ANFAO – Italiens motsvarighet till SOLF – har
tillsammans med Confindustria utnämnt 7
juli till ”National Anti-Counterfeiting Day”
i Italien. Förfalskning är ett allvarligt problem i många branscher. Enligt WTO står
förfalskade produkter för 8 procent av hela
världens handel. Förra året beslagtogs 19,5
miljoner förfalskade produkter, vilket är
en rejäl ökning från föregående år. Syftet
med anti-piratkopieringsdagen är att öka
medvetenheten kring problemet, samt att
försöka råda bot på problemet i samarbete
med polis och andra institutioner.
30
KRÖNIKA
TEXT åsa dethyre
Se upp för bågen Billy!
G
Åsa Dethyre är bosatt i Annecy i östra Frankrike sedan fem år tillbaka. För
närvarande arbetar hon
som optiker i grannlandet
Schweiz.
”
ad Elmaleh heter min franska favoritkomiker. I ett av sina stand-up-nummer pratar han träffande om det ”blonda folket”
(nordeuropéer), och jämför de hysteriska
fransmännen med, ja just det – oss. Han berättar
om hur det är på skidsemestern då det blonda folket
med elegans marscherar i sina slalompjäxor som
om de hade varit vanliga skor, medan fransmännen
mödosamt avancerar framåt och klackar i häl-tåhackigt och ryckigt. På restaurangen på toppen sitter
den blonda mannen på plats vid fönsterbordet och
äter sin sandwich utan snor i näsan, det blonda håret
på armarna ligger perfekt och den senaste tekniskt
avancerade skidjackan hänger prydligt på stolen.
Majonäsen i baguetten stannar fint kvar på sin tänkta
plats, precis som tomaterna som ligger kvar helt parallellt, och inte ens salladen halkar ur. Fransmannen suger stående på en cola och räknar för varje
klunk hur mycket den är värd, då den kostade minst
20 euro. Han stoltserar sen fram och tillbaks i restaurangen för att glänsa lite med sin dyra dryck, innan det är dags att attackera
sandwichen.
gar som är lika gångbara som bokhyllan Billy. Bågen
Billy helt enkelt. Det skulle finnas minst en på näsan i vartenda svenskt och kanske europeiskt hem.
Och går den sönder är det bara att åka till närmsta
Ikea och köpa en ny reservdel. Bågarna köps i montera-själv-kit och man kan välja färg, material och
skruvsort själv. En personlig prägel är trots allt viktigt. Alla delar finns även i tag-själv-lagret i lösvikt.
Huuujedamej!
Nej, jag ska passa mej, och vakta min tunga om
Ingvar kommer in i affären en dag i Genève. Han håller som bäst på att bygga ett Ikea i stan, och han bor
ju bara ett stenkast bort. Vill han ha nya glasögon
ska jag sälja honom ett par dyra Philippe Starck-bågar som han kan slita länge på. Men ajaj, han kommer väl på att kopiera de uppåtvridbara gångjärnen
i glasögonen till dörrarna på bokhyllan Billy. Nej det
får bli glasbyte i hans egen Skagabåge från Jönköping. Det blir ju dessutom Bill(y-)igt och bra!
[email protected]
Nej, jag ska passa mej, och vakta min tunga
om Ingvar kommer in i affären en dag i
Genève. Han håller som bäst på att bygga ett
Ikea i stan, och han bor ju bara ett stenkast
bort.
En annan ofrånkomlig
sketch handlar om Ikea.
Ett sant intelligenstest för
en otålig fransman som
inte kan uttala namnet på
en enda möbel utan att slå bakut med tungan. Helt
oförklarligt blir det alltid en sista skruv eller planka
kvar när hela möbeln äntligen är färdigmonterad.
Ikea har ju revolutionerat världen med ett svenskt
praktiskt, logiskt och unikt sätt att driva företag. Affärsidén med att låta kunden montera själv och på
så sätt spara lagerplats har många kopierat därefter. Även sättet att hantera reklamationer är generöst och okomplicerat. Inga problem att här ångra,
byta eller lämna tillbaks en vara. Poängen med Ikea
är att många varor är rena mjölkkossorna som finns
i lager år ut och år in. Går en del sönder är det bara
att byta ut den även tio år efter initialköpet. En möbel
köper man som en investering och har kvar i ett stort
antal år, men glasögon går oftast inte ens att behålla
i mer än fem år, för sen tar reservdelarna slut och
tillverkningen har upphört. Helt normalt för oss optiker. Men tänk (ve och fasa!) om Herr Kamprad skulle
få nys om detta, och komma på idén att tillverka båOptik 8 2010
VETENSKAP
31
Ett nytt utbildningsår är här
I dagarna drar vi igång ett nytt utbildningsår. Nytt för i år vid Karolinska Institutet är att vi äntligen startar kursen Diagnostisk optometri för optiker som på
distans vill läsa in den delen av magisterkompetensen som lär krävas för att få
rätten att använda diagnostiska medikamenter. Nytt är också att vi startar kursen
Vetenskaplig teori och metod i optometri.
Även det är en distansutbildning, för alla er
som har en utbildning från tiden innan optikerutbildningen var en universitets- och
högskoleutbildning, men som önskar att
komplettera er utbildning till en kandidatexamen (högskoleexamina). Vi hoppas att
båda dessa utbildningar ska bli väl mottagna och att de lär finnas kvar hos oss i flera
år framöver.
Det känns som utbildningsåret 10/11
är ett mycket spännande år. Något av det
mest spännande är utredningen som behandlar optikers möjlighet att få använda diagnostiska medikamenter. Svaret är
ganska så givet, men hur lång tid det tar
för berörda myndigheter att reglera frågan
är fortfarande oklart. Jag hoppas att tydliga svar på detta kommer i god tid innan
det är dags att söka utbildningarna som
startar hösten 2011. En annan spännande
utredning som bör vara klar innan jul är
Transsportstyrelsens utredning om nya föreskrifter och allmänna råd om medicinska
krav för innehav av körkort m.m. Personligen anser jag att optiker bör ha anmälningsplikt när en patient/kund inte uppnår
körkortskravet samt att det bör regleras
vem som får utföra körkortsintyg och att
optiker även bör få testa synen och intyga
om detta för körkort för tyngre fordon. Ja,
det blir spännande att se vad utfallet blir
även av denna utredning.
Även i de vetenskapliga texterna följer vi
upp månadens tema. På de nästa sidorna
kan ni läsa ett arbete som undersöker olika
kosttillskott. Ni kan även läsa ett spännande arbete om kontaktlinsbärares inköpsvanor och relaterad synstatus.
Rune Brautaset
Vetenskap i detta nummer:
Hyaluronan: Egenskaper och oftalmisk
användning 32
Kosttillskott specielltanpassade
för ögonens hälsa 34
Kontaktlinsinköp
– en studie av folks vanor 39
Optik 8 2010
32
VETENSKAP
Av : M arjo rie J. Rah , O D , PhD , Massac hu setts E ye and Ea r In f i rma r y , Contact Lens Se rvi c e , Boston
S vensk öve rsättnin g : Anita He r melin) .
Hyaluronan: Egenskaper
och oftalmisk användning
INTRODUKTION
Kroppen är en komplex samling av system som har utvecklats att utföra väsentliga funktioner. Ögat, ett självunderhållande,
självförsörjande organ, är ett perfekt exempel på detta. För att sköta sig självt, förlitar
sig ögat på en del självproducerande element. Till exempel tårfilmen, som innehåller fler än 490 proteiner, av vilka några är
antibakteriella enzymer som hjälper till att
desinficera ögats omgivning.1 Hyaluronan
(HA) är ett annat element som ögat producerar och dess viktigaste funktion är att
smörja ögat. Några kontaktlins- och linsvätsketillverkare har sett fördelar med HA
och har inkorporerat det i sina produkter
för att behandla torra ögon och för att kontaktlinserna ska bli mer komfortabla.
VAD ÄR HYALURONAN?
HA är en glukosaminoglykan som finns naturligt i kroppens bindvävnader, i navelsträngen och i ledvätskorna.2,3 HA finns
också på flera ställen i ögat, i tårfilmen,4
tårkörteln,5 och hornhinneepitelet.6 Förutom dess smörjande effekt, kan HA ha en
skyddande effekt mot oxidativ skada orsakat av fria radikaler.7,8 Det kan också ha en
påverkan på sårläkning, och det har antiinflammatoriska egenskaper.2 HA används
idag vid flera kirurgiska ingrepp, inklusive
ögonkirurgi (glaskroppen), kataraktkirurgi
(skydd för hornhinneendotelet), och hornhinnetransplantationer (för bättre transparens).2,9
HYALURONANETS SMÖRJANDE
EGENSKAPER
HA har unika viskoelastiska egenskaper,
som bevarar vattnet tack vare sin slumpmässiga öglestruktur. Detta gör att varje
HA-molekyl kan binda upp till 1 000 gånger
sin egen vikt i vatten.10 Men, förändringar i temperatur, pH och skjuvningshastighet kan ha en begränsande effekt på denna
förmåga.2,8,11 HA har två distinkta roller, en
vid öppet öga och en annan när man blinkar. När ögat är öppet är HA mer visköst
och täcker då ögats yta utan att dräneras,
vilket resulterar i en förbättrad TBUT.8,12
Vid blinkning reduceras viskositeten, vilket
innebär att HA sprids över ögat när ögonlocket återgår till sin originalposition.8
STUDIER AV EFFEKTIVITEN MED
HYALURONAN I ARTIFICIELLA TÅRAR
Möjligheten för HA att binda vatten gör
det idealiskt som en komponent i artificiella tårar, och det används faktiskt redan
i några kommersiellt tillgängliga ögon-
droppar (t.ex. Aquify® Long Lasting Comfort Drops [CibaVision, Duluth GA], Blink
Contacts® Lubricating Eye Drops [Abbott
Medical Optics, Santa Ana CA]). Tabell 1 listar flera studier som gjorts med artificiella
tårar som innehåller HA och den effekt de
har på torra ögon och symptom som förknippas med detta. Dessa studier innefattar patienter med milda till mycket torra
ögon, och några kan ha haft corneala förändringar (t.ex. irritation från kontaktlinsbärande, epitelial corneal dystrofi, okulär
pemfigoid, filamentär keratit och neurotrofisk keratit).3,12-15 De viktigaste utfallen
från dessa studier fokuserar på resultaten
från subjektiva frågeformulär och objektiva mätningar av TBUT, men resultat från
andra tester som används för att utvärdera
ögontorrhet (t.ex. phenolröd tråd, mätning
av tårmeniskhöjd, NITBUT och gradering av
bulbär hyperemi) har också studerats.3,12-15
Tabell 1 visar resultaten från dessa studier, men man bör inte göra jämförelser,
då dessa studier inte gjorts under samma
förutsättningar.
EFFEKTIVIT MED HYALURONAN
I KONTAKTLINSTUDIER
Det finns inte så mycket data i litteraturen
beträffande effekten av HA på kontaktlin-
Optik 8 2010
33
Tabell 1: Summering av studier som gjorts kring effekten av HA på torra ögon
Studie 1
0.1 procent natriumhyaluronat
Resultat: Patienterna rapporterade lindring av torrhetsbesvären. Objektiv förbättring
beträffande corneal staining.
Studie 2
0.1 procent natriumhyaluronat vs 0.2 procent natriumhyaluronat vs placebo
Resultat: Ingen signifikant skillnad med Shirmer test, TBUT och rose bengal staining
för 0.1 procent HA vs placebo. Signifikant skillnad i objektiv test för 0.2 procent HA vs
placebo. De flesta patienterna föredrog HA-behandling.
Studie 3
0.05 procent natriumhyaluronat vs 0.1 procent natriumhyaluronat vs 0.3 procent natriumhyaluronat vs bindemedel
Resultat: Ingen signifikant effekt på TBUT för bindemedel eller 0.05 procent HA. TBUT
signifikant fördröjd vid alla mätningstillfällen upp till tre timmar för 0.1 procent och
0.3 procent HA
Studie 4
0.1 procent natriumhyaluronat vs 0.3 procent natriumhyaluronat vs 0.9 procent saltlösning
Resultat: Signifikant förbättring av TBUT upp till 6 timmar för 0.1 procent och 0.3 procent HA. Största förbättringseffekten av symptom över hela 6-timmarsperioden för
0.3 procent HA
Studie 5
0.18 procent natriumhyaluronat vs 0.3 procent hydroxypropylmetylcellulosa/0.1 pro-
ser. I en studie av Itoi med kollegor (1995),
utvärderades effekten av HA på patienter
med 3 and 9 o’clock staining. Dessa patienter hade gaspermeabla kontaktlinser.16
I denna studie fick patienterna slumpmässigt HA eller artificiella tårar. Trots att man
inte kunde notera några signifikanta skillnader i subjektiva symptom, kunde man
notera signifikant färre objektiva tecken
(corneal staining och conjunctival hyperemi) hos gruppen som använde HA-droppar.
Det finns andra studier, som är värda att
noteras, där man utvärderat effekten av
proteinabsorbering hos HA, som tillsatts
som ett vätande ämne i hydrogel- och silikonhydrogelmaterial.17,18 För hydrogellinser, där man tillsatt HA, minskade absorbtionen signifikant av lysozym, albumin och
det större proteinet IgG,17 och för silikonhydrogellinser, blev resultatet reducerat upptag av lysozym.18
Optik 8 2010
SAMMANFATTNING
HA produceras av kroppen och kan vara en
inspiration för utveckling av artificiella tårar, vätande substanser i kontaktlinser och
som vätande ämne i linsvårdsprodukter och
kontaktlinsmaterial — allt som kan vara en
hjälp för att bekämpa torra ögon och dålig
komfort. Varefter man fortsätter att göra
framsteg inom kontaktlinsindustrin kommer ögonprofessionen att få möjlighet att
erbjuda sina patienter bättre komfort. Detta
kommer förhoppningsvis att leda till att patienterna kan bära sina linser under fler
timmar och att färre patienter slutar med
sina kontaktlinser.
Artikeln är tidigare publicerad i Optician.
REFERENSER
de Souza GA et al. Identification of 491 proteins in the tear fluid proteome reveals a large
number of proteases and protease inhibitors. Genome Biol. 2006;7:R72.
Lapcik L Jr, Lapcik L, De Smedt S et al. Hyaluronan: preparation, structure, properties, and applications. Chemical Reviews. 1998;98:2663-2684.
Stuart JC, Linn JG. Dilute sodium hyaluronate
(Healon) in the treatment of ocular surface disorders. Ann Ophthalmol. 1985;17:190-192.
Frescura M, Berry M, Corfield A et al. Evidence of hyaluronan in human tears and secretions
of conjunctival cultures. Biochem Soc Trans.
1994;22:228S.
Yoshida K, Nitatori Y, Uchiyama Y. Localization of
glycosaminoglycans and CD44 in the human lacrimal gland. Arch Histol Cytol. 1996;59:505-513.
Lerner L, Schwartz D, Hwang D et al. Hyaluronan and CD44 in the human cornea and limbal conjunctiva: letter to the editor. Exp Eye Res.
1998;67:481-484.
Scott JE. Extracellular matrix, supramolecular
organisation and shape. J Anat. 1995;187 ( Pt
2):259-269.
Szczotka-Flynn LB. Chemical properties of contact lens rewetter. Contact Lens Spectrum.
2006(4).
Polack FM. Healon (Na Hyaluronate): A review of
the literature. Cornea. 1986;5:81-93.
Rosenbaum D, Peric S, Holecek M et al. Hyaluronan in radiation-induced lung disease in rat. Radiat Res. 1997;147:585-591.
Scott JE, Cummings C, Brass A et al. Secondary
and tertiary structures of hyaluronan in aqueous
solution, investigated by rotary shadowing-electron microscopy and computer simulation. Biochem J. 1991;274:699-705.
Johnson ME, Murphy PJ, Boulton M. Effectiveness
of sodium hyaluronate eyedrops in the treatment
of dry eye. Graefes Arch Clin Exp Ophthalmol.
2006;244:109-112.
Sand BB, Marner K, Norn MS. Sodium hyaluronate in the treatment of keratoconjunctivitis sicca.
A double masked clinical trial. Acta Ophthalmol
(Copenh). 1989;67:181-183.
Hamano T, Horimoto K, Lee M et al. Sodium hyaluronate eyedrops enhance tear film stability.
Jpn J Ophthalmol. 1996;40:62-65.
Prabhasawat P, Tesavibul N, Kasetsuwan N. Performance profile of sodium hyaluronate in patients with lipid tear deficiency: randomised,
double-blind, controlled, exploratory study. Br J
Ophthalmol. 2007;91:47-50.
Itoi M, Kim O, Kimura T et al. Effect of sodium
hyaluronate ophthalmic solution on peripheral
staining of rigid contact lens wearers. CLAO J.
1995;21:261-264.
Van Beek M, Jones L, Sheardown H. Hyaluronic
acid containing hydrogels for the reduction of protein adsorption. Biomaterials. 2008;29:780-789.
van Beek M, Weeks A, Jones L et al. Immobilized
hyaluronic acid containing model silicone hydrogels reduce protein adsorption. J Biomater Sci
Polym Ed. 2008;19:1425-1436.
34
VETENSKAP
AV Emilia Hedkvist o c h L ina M å rtensson
Kosttillskott speciellt
anpassade för ögonens hälsa
En sammanställning av ett svenskt utbud
De senaste åren har det kommit allt fler
receptfria kosttillskott speciellt anpassade för ögonens hälsa. Dessa marknadsförs
som kosttillskott med avsikt att förebygga eller bromsa ögonförändringar och inte
som kosttillskott mot sjukdomar. Detta för
att kosttillskott i Sverige inte går under benämningen läkemedel och därför inte heller får marknadsföras som sådana (”Kosttillskott” 2010).
Kosttillskott kan hittas hos ett stort antal
återförsäljare och utbudet kan vara svårt
att överskåda. Detta kan göra det komplicerat för optiker att ta ställning till kosttillskottens funktion och användningsområde.
Det finns publicerade studier på olika substanser och hur de påverkar ögat (AREDS
Research Group, 2001; Snodderly et al.,
2005;). Det är dock av vidare intresse att
veta om det finns studier gjorda direkt på
de specifika kosttillskotten .
Optiker innehar stor kunskap om ögat
och åldersrelaterade ögonsjukdomar men
för adekvat rekommendation av kosttillskott krävs dessutom kunskap om preparatens påverkan på ögat. Baskunskap inom
områden som oxidativ stress, antioxidanter
och näringsämnen är också nödvändig.
Oxidativ stress
Oxidanter är en grupp ämnen som under
vissa förhållanden kan acceptera en elektron från olika substrat (”Nationalencyklopedin” 2010) och därmed verka oxiderande på substratet. Oxidation innebär att ett
ämne avger elektroner, det vill säga ämnet
oxideras. Ett substrat som blivit utsatt för
oxidation kallas för en radikal och kan bestå av en atom, jon eller molekyl med en
udda, oparad, elektron. Radikaler är normalt mycket reaktiva och kan i sin tur orsaka ytterligare oxidation, det vill säga få andra substrat att oxidera (Borén et al., 1997).
En oxidant kan på så sätt potentiellt skada
kroppens cellmolekyler, så kallad oxidativ stress (Lim, 2002). Oxidanter återfinns i
normal aerob metabolism och ett exempel
på en oxidant är syre, som är starkt reaktivt benäget med blått ljus inom det synliga
ljusspektrat (Berger et al., 1999).
Då oxidanter kan reagera med olika typer
av målceller och orsaka skada har naturen utvecklat många skyddande antioxidativa system (Lim, 2002). Människokroppen
har två antioxidativa system för att skydda
sig mot oxidativ skada. Det ena är genom
antioxidanta enzymer och det andra genom
antioxidanta näringsämnen, till exempel vitamin E och C, betakaroten och glutation.
Dessa näringsämnen förebygger cellskada
genom att antingen inhibera initiering av
lipidperoxidation (oxidation av lipider) eller
genom att bryta oxidativa kedjereaktioner
(Berger et al., 1999).
Oxidativ stress och ögat
Ögat kan vara en ömtålig del av kroppen då
retina är rik på fleromättade fettsyror, som
speciellt finns i makulaområdet. Eftersom
både syre och blått ljus (inom det synliga
ljusspektrat), som träffar makula, är starka
oxidativa agenter kan makulaområdet vara
mer benäget för lipidperoxidation än andra
delar av kroppen. Antioxidanta försvarssys-
tem kan därför vara särskilt viktiga i just
det här området (Berger et al., 1999).
Oxidationsinducerad proteinskada i det
retinala pigmentepitelet (RPE) och fotoreceptorer samt lipidperoxidation har föreslagits som stora skadestimuli i retina (Lim,
2002). Lipidperoxidation kan resultera i
skadade fotoreceptormolekyler som är svåra för RPE-cellerna att fagocytera. Skadade fotoreceptormolekyler kan yttra sig som
drusen vilka kan indikera förändring i retina (Berger et al., 1999). Både katarakt och
åldersrelaterad makuladegeneration (AMD)
kan ha ett samband med reaktiva syreföreningar (Augustin, 2005).
Ämnen inom kosttillskott
Vitamin C
Vitamin C är en viktig antioxidant i vattenlösliga miljöer. Askorbinsyra är den aktiva
formen av vitamin C i kroppen och främjar
återbildning av oxiderad form av vitamin E
till dess aktiva form (Berger et al., 1999).
Vitamin C återfinns över hela retina men
är mindre förekommande i RPE. Askorbinsyra kan i samspel med andra ämnen
skydda linsproteiner och retina från ljusinducerad oxidativ skada. (Augustin, 2005).
Vitamin E
Vitamin E är en viktig fettlöslig antioxidant
som huvudsakligen återfinns i cellernas lipidmembran. Vitaminet innefattar fyra olika
homologer av tokoferol: alfa-, beta-, gamma- och delta-tokoferol. Av dessa är alfatokoferol den mest aktiva formen och återfinns i plasma och röda blodkroppar.
Optik 8 2010
35
gestion av fotoreceptorernas yttre segment
sker. Även spårämnet koppar är en kofaktor
till superoxiddismutas (Berger et al., 1999).
Nya varor börjar dyka upp i butikerna sortiment.
Vitamin E förekommer i både makula,
perifera områden av retina och RPE (Berger et al., 1999). Vitaminet finns i högre
koncentration i fotoreceptorernas yttre
segmentmembran samt i RPE (Augustin,
2005), där maximal mängd finns i fovea.
Funktionen är att skydda vävnadsfetter mot
oxidativ skada (Berger et al., 1999).
Behovet av vitamin E står i relation till
intaget av fleromättade fettsyror. Om konsumtionen av fleromättade fettsyror ökar
bör också intaget av vitamin E öka (Abrahamsson et al., 1999).
Karotenoider
Karotenoider är pigment som hittas i växter som har förmågan att absorbera synligt
ljus. Frukt och grönsaker är stora källor till
karotenoider i mat. Några exempel på karotenoider är betakaroten, lutein och zeaxanthin. Betakaroten fungerar som en effektiv antioxidant (Berger et al., 1999), men
finns vanligtvis inte i någon högre koncentration i retina. Kroppen kan vid behov omvandla betakaroten till vitamin A (Augustin,
2005).
Lutein och zeaxanthin finns ackumulerade i makula. Lutein finns i högre koncentration i perifer retina och zeaxanthin
i högre koncentration i makulaområdet.
Då makula är ett område med hög risk för
ljusinducerad oxidativ skada kan dessa två
Optik 8 2010
karotenoider ha en viktig roll genom att filtrera bort kortvågigt blått ljus och fungera
som antioxidanter (Berger et al., 1999).
Vitamin A
Vitamin A (retinol) är ett essentiellt näringsämne som behövs i små mängder i
kroppen. Det är bland annat delaktigt i produktionen av rhodopsin och därmed viktigt
för synfunktionen i retina (World Health Organization, 2005).
Spårämnen
Spårämnen är en grupp grundämnen som
människan behöver i liten mängd varje dag.
Grundämnena är essentiella för normal
tillväxt och utveckling. Exempel på spårämnen är zink, koppar, mangan och selen,
som alla har en funktion i det antioxidanta skyddssystemet. Dieter med begränsad
mängd av ett eller flera av dessa spårämnen kan därför, genom att påverka systemen, influera utvecklingen av AMD.
Retina har en hög koncentration av zink
även om den primära retinala funktionen
hos detta mineral är oklar. Zink är en kofaktor till enzymer som katalas och superoxiddismutas, vilka har en betydande roll i
att avlägsna oxidanter. Katalas och superoxiddismutas skyddar tillsammans med
andra antioxidantenzymer och vitaminer
celler från lipidperoxidation. De två enzymerna finns i RPE, där fagocytos och di-
Fett
En huvudgrupp inom fett är triglycerider,
som utgör huvuddelen av fettet i vår kost.
Triglycerider är estrar som består av glycerol och tre fettsyror, vilka kan vara mättade
eller omättade. En omättad fettsyra innehåller en eller flera dubbelbindningar. Enkelomättade fettsyror har en dubbelbindning medan fleromättade har två eller flera
dubbelbindningar. Ett exempel på en grupp
fleromättade fettsyror är omega-3 (Abrahamsson et al., 1999). Dessa har antiinflammatoriska egenskaper och motverkar apoptos i celler (Gilbard, 1994). En typ
av omega-3 är alfa-linolensyra. Ett annat
exempel på en fleromättad fettsyra är linolsyra som är en typ av omega-6. Den har
främst betydelse för cellmembranen och
hudens funktion (Abrahamsson et al., 1999)
men kan samtidigt orsaka hjärtsjukdom,
stroke och andra degenerativa sjukdomar
(Gilbard, 1994). Alla fleromättade fettsyror
är essentiella (Abrahamsson et al., 1999).
Omega-3 och omega-6 har tydliga och
kompletterande funktioner (Roncone et
al., 2009) och ett idealt förhållande mellan
dem är 1:2,3. I västerländsk kost finns ofta
ett överskott av omega-6 samt en brist på
omega-3. Tillskott av omega-3 kan därför
vara nödvändigt för att upprätthålla balansen i kroppen (Gilbard, 1994).
Lagar och föreskrifter
Utöver baskunskap om näringsämnen och
ögat är det också viktigt för optiker att ha
kunskap om de föreskrifter och riktlinjer som finns för kosttillskott. Kosttillskott
klassas som livsmedel och går därmed under Livsmedelsverkets föreskrifter. Försäljare av kosttillskott får som tidigare nämnts
inte påstå att produkten har någon medicinsk effekt, att den till exempel kan förebygga, behandla eller bota sjukdomar. Det
är tillverkaren för kosttillskottet som ansvarar för att produkten uppfyller kraven
om kosttillskott i Livsmedelslagstiftningen (”Kosttillskott” 2010). Om kosttillskottet
uppfyller dessa krav får det betecknas med beteckningen kosttillskott.
>
36
VETENSKAP
Det får inte på något sätt påstås att en
allsidig och varierad kost inte skulle vara
tillräcklig för att få i sig alla vitaminer och
mineraler (”Vägledning om kosttillskott”
2006). Kostundersökningar visar dessutom att de allra flesta trots brister i matvanor får i sig tillräckligt med vitaminer och
mineraler från maten. För de flesta finns
det alltså inget behov av extra kosttillskott.
(”Finns det risker med hälsokost?” 2009).
För höga doser av vitaminer och mineraler kan vara skadliga för kroppen (”Kosttillskott” 2010). Exempelvis kan ett något
förhöjt intag av vitamin E ge ökad risk för
blödningar (”Stora vitamindoser kan vara
riskabelt” 2009) och ett något förhöjt intag av vitamin A kan bidra till benskörhet
(”Finns det risker med hälsokost?” 2009).
Det finns ännu inte några fastställda maximivärden för vitaminer och mineraler i
kosttillskott (”Vägledning om kosttillskott”
2006) och det är därför extra viktigt att följa anvisningarna på förpackningarna och
att inte överdosera (”Kosttillskott” 2010).
Det har föreslagits att den övre gränsen
för vitamin E är 300 mg/d och för vitamin
A 3000 μg/d (”Stora vitamindoser kan vara
riskabelt” 2009). Dock innebär det knappast någon hälsorisk om man följer rekommenderad dosering vid användande av vetenskapligt beprövade kosttillskott (”Finns
det risker med hälsokost?” 2009).
Som det framgår av texten hittills finns
det många oklarheter inom området kostillskott. Olika branscher erbjuder därtill
varierande utbud av kosttillskott och några
tydliga föreskrifter om kosttillskott och deras användningsområde finns inte. Detta
kan försvåra vid rekommendation av kosttillskott till användare. För att säkerställa
professionell ögonvård är det av stort intresse att veta om kosttillskott speciellt anpassade för ögonens hälsa är baserade på
vetenskapliga studier samt vilka ögonförändringar kosttillskotten avser påverka.
Syfte
Syftet med denna studie är att sammanställa ett urval av receptfria kosttillskott
speciellt anpassade för ögonens hälsa.
Studien ska även innefatta en sammanställning över vilka vetenskapliga studier
som kosttillskotten är baserade på. Dessa
sammanställningar är tänkta att kunna användas av optiker vid arbete med kosttillskott.
Material och metod
Kosttillskotten i denna studie sammanställdes genom att utbudet av receptfria
kosttillskott speciellt anpassade för ögonens hälsa granskades hos några återförsäljare på marknaden. Återförsäljarna valdes slumpmässigt ut bland ledande
återförsäljare av kosttillskott speciellt anpassade för ögonens hälsa i Stockholm,
Sverige. De som tillfrågades att delta i
studien var Apoteket, Life, Synologen och
Synsam. Alla fyra återförsäljare samtyckte till att delta i studien. För att efterlikna
det verkliga utbudet av kosttillskott gjordes sammanställningen efter besök hos de
utvalda återförsäljarna. Besöken utfördes
under februari år 2010 och samtliga kosttillskott som fanns tillgängliga hos återförsäljarna vid besökstillfället inkluderades i
studien (Tabell 1).
Tabell 1. Kosttillskott som har
inkluderats i studien.
Amdexyn
Blue Berry
Blue Eye
Cezin
Icaps R
Luzea
Membra 7
Membrasin
Strix
Strix Forte
Strix ögondroppar
TheraTears Nutrition
TillVal ÖGA
Leverantörerna för kosttillskotten kontaktades sedan och ombads redogöra för de
studier som ligger till grund för deras preparat, varpå även dessa studier granskades. Studierna erhölls i artikelform eller
som referens. De leverantörer som ombads
redogöra för studier var Alcon, Aromtech,
BOL Pharma AB, Elexir pharma AB, Ferrosan, New Nordic, Pharma Nord, Recip och
Scandinavian Clinical Nutrition AB.
Sammanställningen kommer att presenteras i två tabeller. En tabell inkluderar
kosttillskotten med avseende på preparatets namn, dess beskrivning, återförsäljare, tillverkare, dagsdos och mängden
verksamma substanser per dagsdos. Produktinformationen i tabellen är tagen från
produktblad, förpackning, bipacksedel, dokument erhållna från leverantörerna och/
eller leverantörernas hemsidor. Den andra
tabellen inkluderar de artiklar som leverantörerna uppgav ligga till grund för kosttillskotten.
Resultat
Av nio leverantörer valde sju stycken att redogöra för vetenskapliga studier.
Resultatet är delvis redovisat i två tabeller: en tabell med en sammanställning över
kosttillskotten (Appendix 1) och en tabell
med de studier som leverantörerna vidarebefordrat (Appendix 2).
Inga av de vetenskapliga studier som erhölls hade i skrivande stund gjorts på något
av de inkluderade kosttillskotten utan endast på de verksamma substanser de innehåller.
Diskussion
Syftet med denna studie var att sammanställa kosttillskott och utvärdera huruvida
det finns vetenskapliga studier till grund
för dem. Sammanställningen är tänkt att
fungera som ett hjälpmedel för framförallt
optiker och det är viktigt att betona att studien således är utformad utifrån detta. Resultatet består av en sammanställning av
kosttillskott och någon utvärdering av deras funktion har alltså inte gjorts. Vi anser
därför att resultatet inte är heltäckande då
även en grundlig utvärdering av både kosttillskotten och de erhållna artiklarna hade
varit önskvärt. Artiklarna borde framförallt
granskas noggrannare vad gäller till exempel studieupplägg och publicering.
Fyra kosttillskott exkluderades i sammanställningarna då två leverantörer tyvärr
inte deltog i studien. Då vi inte fick någon
information från dessa leverantörer kunde vi heller inte inkludera dem i sammanställningarna. Således kan vi inte diskutera
kring dessa produkters användningsområde.
Resultatet kunde ha blivit annorlunda
om hela Sveriges utbud hade granskats.
Optik 8 2010
37
Det kan vara så att utbudet av kosttillskott
varierar runtom i landet och i denna studie granskades endast en del av utbudet i
Stockholm. Ett stort utbud som inte heller
inkluderades i studien är utbudet på Internet. För ett bättre och heltäckande resultat
krävs en komplett och grundlig sammanställning av hela marknaden där samtliga
kosttillskott som är speciellt anpassade för
ögonens hälsa inkluderas.
För en trygg användning av kosttillskott är
det viktigt att optiker besitter kunskap om
ögats anatomi och fysiologi samt hur ögat
påverkas av kosttillskott. För att säkerställa professionell ögonvård behöver optiker
också ha kunskap om rekommendationer
och kontraindikationer för de olika kosttillskotten. Som resultatet visar har i skrivande stund inga vetenskapliga studier gjorts
på något av kosttillskotten i studien utan
endast på de verksamma substanserna.
Många av de studierna indikerar en positiv effekt av de verksamma substanserna
i kostillskott men få redovisar statistiska
signifikanta bevis. Artiklarna som granskades ligger alltså endast till grund för kosttillskotten utifrån de verksamma substanser de innehåller. I denna studie framkom
det också att substansmängden skiljer sig
mellan olika kosttillskott. För att underlätta professionellt arbete med kosttillskott
är vår förhoppning att det i framtiden kommer att göras studier på de specifika kosttillskotten och inte bara på de verksamma
substanserna.
Vid arbetet med denna studie framkom det även att utbudet av kosttillskott
är mycket stort. Det kan vara viktigt att ha
detta i åtanke och rekommendera ett kosttillskott vid namn istället för att bara rekommendera en substans. Detta för att
säkerställa att patienten verkligen får det
kosttillskott optikern har avsett.
Trots att syftet med denna studie inte var
att utvärdera kosttillskottens funktion vill
vi ändå föra en diskussion kring deras användningsområde. Konklusionen av denna
studie utformades därför delvis som en tabell (Appendix 3) där kosttillskottens syfte
är utvärderade utifrån de vetenskapliga
studier som leverantörerna redogjorde för.
Vid utvärdering av kosttillskotten togs hänOptik 8 2010
syn endast till verksamma substanser och
inte till mängd per dagsdos. Detta på grund
av att de vetenskapliga bevisen för exakta
mängder i dagsläget inte är tillräckliga och
för att säkra föreskrifter över nödvändiga
dagsdoser saknas. Kosttillskottens farmakologiska egenskaper förbisågs också då
ämnet ligger utanför vårt kompetensområde. Således är tabellen något begränsad,
men dess syfte är enbart att underlätta för
optiker vid arbetet med kosttillskott. Preparaten i tabellen är rekommenderade för olika sjukdomstillstånd trots att kosttillskott i
Sverige inte får marknadsföras som läkemedel att bruka vid sjukdom. Dessutom är
kosttillskotten utvärderade utifrån de vetenskapliga artiklarna som granskats, vilka
i huvudsak är baserade på hur kosttillskott
påverkar ögat vid olika sjukdomstillstånd.
Det är viktigt att betona att kosttillskott
är just kosttillskott, det vill säga tillskott
av ämnen som även kan fås genom kosten. Det är oklart om enbart näringsriktig kost skulle räcka som potentiellt skydd
mot exempelvis AMD och katarakt. Om så
är fallet måste det vidare fastställas vad en
skyddande och näringsriktig kost är. Frågan är om en utvärdering av det individuella behovet av kosttillskott med avseende
på exempelvis kön, vikt, ålder och livsstil är
nödvändig.
Slutsatsen av denna studie är att de vetenskapliga beläggen för kosttillskottens
funktion ännu inte är tillräckliga och att det
krävs mer forskning inom området, framförallt på de specifika preparaten, innan en
heltäckande sammanställning av kosttillskott kan färdigställas.
Referenser
Abrahamsson, L. Andersson, I. Aschan-Åberg,
K. Becker, W. Göranzon, H. Hagren, B. Håglin,
L. Jonsson, I. Jonsson, L. Nilsson, G. (1999). Näringslära för högskolan. Liber 4, 66-68, 194.
AREDS Research Group (2001). A Randomized,
Placebo-Controlled, Clinical Trial of High-Dose
Supplementation With Vitamins C and E, Beta Carotene, and Zinc for Age-Related Macular Degeneration and Vision Loss AREDS Report No. 8 –
Age-Related Eye Disease Study Research Group.
Arch Ophtalmol 119, 1417-1436.
Augustin, A.J. (2005). Nutrition and the Eye – Ba-
sic and Clinical Research. Karger 38, 30, 60-61,
122, 127-128.
Berger, J. Fine, S. Maguire, M. (1999). Age-Related Macular Degeneration. Mosby 1, 9, 57-58,
61-62.
Borén, H. Larsson , M. Lif, T. Lillieborg, S. Lindh.
B. (1997). Kemiboken A för gymnasieskolan nvprogrammet. Liber 2, 135, 142, 355-356.
Gilbard, J. (1994). Nutrition and the eye – Dry eye
and the role of nutrition. Principles and Practice
of Ophthalmology 257-76, 37-38.
Lim, J. (2002). Age-Related Macular Degeneration. Marcel Dekker Inc 2, 31, 383.
Roncone, M. Bartlett, H. Eperjesi, F. (2009). Essential fatty acids for dry eye: A Review. CLAE 354,
5.
Snodderly, D. Chung, H. Caldarella, S. Johnson, E.
(2005). The Influence of Supplemental Lutein and
Docosahexaenoic Acid on Their Serum Levels and
on Macular Pigment. Invest Ophthalmol Vis Sci
46, Abstract 1766.
World Health Organization. (2005). Vitamin and
Mineral Requirements in Human Nutrition, Report of a Joint FAQ/WHO Expert Consultation Geneva : World Health Organization 2, 17, 19.
”Nationalencyklopedin” (2010). Nationalencyklopedin [www.nationalencyklopedin.se]. Tillgängligt
på http://www.ne.se/lang/oxidationsmedel. Hämtat 22.04.2010.
”Finns det risker med hälsokost?” (2009). Livsmedelsverket [www.livsmedelsverket.se]. Tillgängligt på <http://www.slv.se/sv/grupp1/
Mat-och-naring/Kosttillskott/Finns-det-riskermed-halsokost/>. Hämtat 22.04.2010.
”Kosttillskott” (2010). Livsmedelsverket [www.livsmedelsverket.se]. Tillgängligt på <http://www.
slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Kosttillskott/>.
Hämtat 22.04.2010.
”Stora vitamindoser kan vara riskabelt” (2009).
Livsmedelsverket [www.livsmedelsverket.se]. Tillgängligt på <http://www.slv.se/sv/grupp1/Matoch-naring/Kosttillskott/Stora-vitamindoser-kanvara-riskabelt/>. Hämtat 22.4.2010.
”Vägledning om kosttillskott” (2006). Livsmedelsverket [www.livsmedelsverket.se]. Tillgängligt på
<http://www.slv.se/upload/dokument/livsmedelsforetag/vagledningar/vagledning_kosttillskott.
pdf>. Hämtat 22.4.2010.
39
Av : Kr istin Bivall o c h Bj ö rn E keg ren
Kontaktlinsinköp
– en studie av folks vanor
Studien syftar till att kontrollera om det
finns någon skillnad mellan internetkunders och butikskunders adekvata linsstyrkorbesöksvanor hos optiker och om dessa
två forum kan vara relaterade till varandra. Även se om det finns någon signifikant
skillnad mellan könen.
Internethandeln har stadigt ökat inom
alla kategorier de senaste åren (Handelns
institut, 2010)1, speciellt under jultider
(Handelns institut, 2010)2. Enligt DIBS, som
utför tusentals säkra betaltjänster varje
dag, har Internethandeln omsatt 64 miljarder i Sverige 2008. Samma företag redovisar följande resultat i en rapport på deras
hemsida, att ”Över hälften av e-butikerna
uppger att e-handeln utgör under 25 procent av deras totala omsättning. Bara en
fjärdedel av Nordens e-butiker har 75 procent eller mer av sin omsättning på nätet
(DIBS, 2010)3. ”
Det som hörs från flera håll inom optikerbranschen är att de som köper sina
kontaktlinser på Internet slarvar med den
årliga undersökningen. På flera Internetforum kan man läsa om hur nöjda kunderna
blir när de slipper att åka in till sin optiker och köpa sina linser (alltomlinser.se,
2010)4. Vad är det som internethandeln erbjuder som inte optikern gör? Handlar det
om ekonomi, smidighet eller om konflikt
med optikern?
Om man går in på de vanligaste hemsidorna där man kan köpa kontaktlinser
idag, kan man se att det är inga problem
att köpa kontaktlinser. Det är bara en samOptik 8 2010
vetsfråga när man ska kryssa i om man besökt en kontaktlinsoptiker inom ett år eller
inte (lenson.com, 2010)5. Om man inte kryssar i får man inte beställa kontaktlinser.
Om man kryssar i får man beställa utan vidare uppföljning (bild 1-2). Oftast förekommer det endast en rekommendation om att
vid besvär ska uppsöka sin optiker och göra
den årliga kontrollen (lensway.se, 2010)6.
Hur skötsamma är internetkunderna
med sina årskontroller? Skaffar de sina
kontaktlinser på Internet även om deras recept gått ut? Denna studie ämnar undersöka hur detta ligger till och att jämföra
det inom samma målgrupp fast med dem
som går hos en optiker och de som köper
sina kontaktlinser på Internet. Det finns en
amerikansk studie, av Joshua Fogel och
Chaya Zidile (Fogel & Zidile, 2008)7 som
handlar om hur skötsamma amerikanska collegestudenter är med sina recept
angående Internetköp. I den studien kom
de fram till att så många som 26,5 procent köpte kontaktlinser på Internet fast att
de var medvetna om att deras recept inte
längre var giltigt. Hela 22,5 procent köpte
kontaktlinser via Internet utan att ha ett
recept. Det är konstigt, för att i USA är det
striktare regler om hur kontaktlinser får
säljas på Internet. De har en regel att kunden ska kontakta sin optiker när den ska
beställa kontaktlinser på Internet. Då ska
optikern i sin tur faxa kundens recept till
internetförsäljaren inom åtta arbetstimmar.
Gör inte optikern det så går Internetförsäljaren på kundens ord. Som väger tyngst i
sådana fall (Fogel & Zidile, 2008)7. I Sverige ska alla legitimerade optiker följa Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd
(SOSFS 1995:4)8. I denna föreskrift står det
att ”Optiska synhjälpmedel får inte, såvida
inte särskilda skäl föreligger, färdigställas eller lämnas ut om receptet eller anvisningen är äldre än sex månader för barn
under åtta år och tolv månader för övriga
patienter.”
Tycker de flesta att det är priset som gör
den största skillnaden som gör att man
hellre beställer via Internet?
Går det att förbättra synskärpa hos kontaktlinsbärare idag, eller är alla rättkorrigerade? Beror det på var de handlar sina
kontaktlinser? Möjliga hypoteser är att det
beror på smidighet, priset eller konflikter
med optikern.
Internethandel
Kraven på effektivisering driver företag
till att ständigt förbättra sättet det arbetar på. Ledtider och lager ska kortas eller
helt elimineras. Det kapital som på detta
sätt frigörs ska istället användas till produktutveckling eller marknadsföring. Ur ett
kundperspektiv har Internetbutiker många
fördelar. Till exempel att man kan göra sina
ärenden dygnet runt, priserna är pressade,
kunden är geografiskt oberoende och man
får en bra produktbeskrivning och snabba
leveranser.
Anledningen till att företagen kan pressa
priserna är för att de kan ha stora
lager, liten personalstyrka, ingen el-
>
40
VETENSKAP
Figur 1. Fördelning över senaste optikerbesök
Figur 2. Här kan man se fördelningen över de
Figur 3 . Här kan man se hur optikerbesöken,
hos de tillfrågade 104.
refraktionsskillnader som studien kom fram
hos alla 104 svarande, räknat i månader, är
till gällande de 45 som undersökts. Medianvär-
könsfördelade och vilket inköpsställe kontaktlin-
det här låg på styrkeskillnaden 0,0 dioptrier och
sanvändaren hade valt.
ler få fysiska butiker. Företagen idag har
minsta möjliga personalstyrka för att slippa betala höga arbetsgivaravgifter på den
eventuella vinsten (Ekonomifakta, 2010)9.
Självklart finns det nackdelar. Företagen
behöver ganska stort startkapital för att
kunna öppna en hemsida, rätt teknik kostar
mycket pengar. Det är även löpande utgifter
och hemsidor behöver ständigt uppdateras
för att hänga med i en allt avancerad teknik. ”Ett datorsystem kan oftast inte lösa
enkla problem, exempelvis ersätta en vara
som är tillfälligt slut med en annan som
passar kunden behov, vilket en människa
klarar.” (Ljungqvist, 2007)10
Ytterligare en av de större nackdelarna
med Internethandel är att man ger ut sitt
kreditkortsnummer. ”Kreditkort är idag en
vanlig betalningsform vid e-handel. En kreditkortsbetalning sker oftast med överföring online av kortnummer och giltighetsdatum med kryptering (SSL-kryptering).
Risken för säljaren är om det inte går att
identifiera köparen, då står denne för risken om kreditkortsinnehavaren nekar till”
(ExportRådet)11. På Internet finns ingen kod
inte heller går det få kundens signatur att
kunna luta sig emot, som säljare. Kunden i
sin tur riskerar att få sina kreditkortuppgifter vidareförda. Det är den frågan som gör
att det inte är helt riskfritt att handla via Internet, men den tekniken uppdateras hela
tiden med nya, kanske säkrare lösningar.
Nu senaste tekniken är att man kopplar
upp sig via sin egen bank direkt när betalningen ska ske. Det kallas 3d-secure teknologi. ”3D-Secure teknologin är utvecklat
av VISA och Mastercard och syftar till att
identifiera kortinnehavaren vid köp online.
Identifieringsprocessen är likvärdig den
som används vid bankomatuttag och som
medelvärdet på +/- 0,22 dioptrier.
bygger på att en personlig kod/lösenord
används i samband med köpet. Med denna teknik erhåller säljföretaget riskreduktion och kortinnehavaren kan vara säker på
att dennes kort inte nyttjas av obehörig.”
(DIBS, 2010)12
Kontaktlinshandeln
För kunderna finns det många fördelar
med Internethandeln. Snabba leveranser,
oberoende av öppettider och låga priser
gör Internethandeln till en välanvänd handel. Här är en recension av en kontaktlinskund som handlat ifrån Internetbolaget
Lenson’s hemsida, som säljer linser och
tillbehör (alltomlinser, 2010) 4. Se bilaga 1,
bild 5.
”Det här är en återförsäljare utöver det
vanliga, fri frakt, grym service och alltid
öppen kundtjänst. Tänk om även de vanliga optikerna kunde tillhandahålla sån service, då skulle man antagligen inte känna
ett behov av att söka sig till nätet för att
köpa sina linser. Hoppas att de kan hålla
uppe denna nivå.
/Jakob ”
De största Interhandelskedjorna
gällande kontaktlinser
De största företagen på marknaden startade efter milleniumskiftet och är därmed
ganska nya på marknaden. I Europa har det
pågått ett samarbete i en omfattande ögonstudie. Den har gått ut på att kartlägga hur
många ögonpåverkningar som varit kontaktlinsrelaterad, där påverkningarna har
blivit dokumenterade av optiker och ögon-
läkare i stora delar av Europa. Den avslutades sista december 2009, men har ännu
inte något resultat färdigställts (EuropeanEvidenceReport, 2010).13
Syftet med denna studie är att se om det
finns en signifikant skillnad mellan kontaktlinsbärare som köper sina kontaktlinser på Internet jämfört med dem som köper i butik gällande deras sfärstyrkor och
undersöka när deras senaste optikerbesök
varit.
Metod och material
För att få reda på försökspersonernas synstatus, med kontaktlinser, mättes synskärpa. Till det användes Snellentavla, som är
ett vanligt hjälpmedel att mäta synskärpa
på (Grosvenor, 2007)14. För att säkerställa rätt luminans, som enligt Lene Martin
(Martin, 2000)15 ska ligga mellan 80-320
cd/m² användes en luxmätare, av modell
ScreenMaster tillverkad av Hagner AB. För
att kunna ta reda på om synskärpan kunde förbättras hos försökspersonerna, med
sfäriska glas, användes en provglaslåda
och provbåge. Provglaslådan var av märket
Sefo-Provglaslåda -158 och provbågen som
användes hade produktnamn Shin-Nippon
TF-3. (SEFO, 2010)16
För att mäta upp 4 meter, avståndet mellan försöksperson och Snellentavla, användes ett måttband.
För att komma fram till försökspersonernas synskärpa, gjordes en habituell
synskärpekontroll. En habituell synskärpekontroll menas i detta fall, att man kontrollerar vad personen ser med sina burna
kontaktlinser. Det gjordes med luminansen
Optik 8 2010
41
ca 100cd/m² på avståndet 4 meter.
De försökspersonerna som var med på
undersökningen var personer som befann sig på Karolinska Institutets lärosäten, Huddinge Campus och Solna Campus. Undersökningarna utfördes under
fyra dagar, dock ej i rad. Det enda kriterier som försökspersonerna var tvungna
att uppfylla var att bära kontaktlinser vid
undersökningstillfället. För att personerna skulle ställa upp sattes affischer på diverse anslagstavlor på Karolinska Institutet
upp. För att samma dag uppmärksamma
eventuella försökspersoner på att få sin
synskärpa kontrollerad, gick en av undersökarna aktivt, runt och sökte försökspersoner.
Med sfäriska glas gjordes en binoku-
lär överrefraktion för att få fram vilken
sfärstyrka som synskärpan förbättrades
med. Synskärpeförändringen fördes senare
över i en tabell och tillsammans med informationen om var personen köpt sina kontaktlinser, för att dela upp i butik- och Internetköpare, och även för att könsfördela
personerna. Det kunde göras tack vare den
enkät som personerna fick fylla i. (Det var
för övrigt samma enkät som användes för
att få fram Figur 1).
Resultat
I figur 1 kan man se hur fördelningen över
senaste optikerbesöken hos de tillfrågade
var. Här kan man se att medelvärdet, för
butik låg på 6,8 månader och Internet var
18,3 månader. Alla värden över 12 månader
är oroväckande. Gällande Internethandlarna hade 15 procent inte varit hos en optiker inom ett år, då denna studie gjordes,
och för butikhandlarna var motsvarande
värde 7 procent.
I figur 4 följer en sammanställning av
statistika analysprogrammet Graphpad Instat. I analysprogrammet valde vi att använda one-way ANOVA – Tukey post test
med Gaussian antagande. För statistisk
signifikans har ett p-värde av 0,05 används.
Datan blev då normalfördelad. Man kan
läsa att vissa jämförda värden ger en extrem signifikant skillnad, till exempel om
värdena butiktjej mot Internetkille
jämförs. Om man jämför butikkille
med Internettjej blir skillnaden ansedd signifikant. Om Internetkille jämförs
>
Nytt synundersökningsrum till hösten?
Vi kan erbjuda flera bra alternativ av unitar och instrument till fördelaktiga priser.
SEFO OPTOPOL synundersökningsunit modell ”Iris”
Helt handikappanpassad unit där man med lätthet kan rulla bort patientstolen och istället få in en rullstol.
Phoroperarmen är elektriskt justerbar i höjdled för att kunna anpassas efter behov, även växelbordet är
elektriskt justerbart i höjdled. Finns i olika nyanser och färger. Även i vänsterutförande .
SEFO MDTsynundersökningsunit modell ”Smart” är en prisvärd och genomtänkt unit med en mängd smarta
lösningar och funktioner så som fällbarstol och inbyggd låda för provglasen.
Uniten kan fås i valfri färg och olika färgkombinatoner.
SEFO Consulting AB
Fågelviksvägen 18. 14553 Norsborg.
www.sefo.se [email protected] 08-53186160 www.essmed.se
42
VETENSKAP
Figur 4. Graphpad Instat sammanställning, x-ax-
Figur 5. Medelvärden och medianvärden över
Figur 6. Här kan man se orsakerna för varje ka-
eln nedanför är de olika kategorierna, A står för
senaste optikerbesök i månader.
tegoris inköpsställe, och en total per anledning,
butikkille, B står för internetkille, C står för bu-
totala fördelningen var 29 killar och 75 tjejer.
tiktjej och D står för Internettjej. Taken som kan
utläsas i varje stapels stolptopp, i figur 4, är de
högsta förekomna värdena.
”I vår studie kom vi fram till att majoriteten av personerna som köpte på Internet valde priset som huvudanledning till denna form av inköp. Andrahandsvalet var priset
o smidighet.”
med butikkille ger det en signifikant skillnad. De värden som inte ger någon signifikant skillnad är om man jämför butiktjej
med butikkille, och inte heller Internetkille
mot Internettjej.
Det man kan se i figur 5 är hur länge sedan det var som respektive kategori var hos
en optiker senast. Det som ger en signifikant skillnad är mellan de två inköpsställena, ingen skillnad fanns mellan könen.
I figuren kan man utläsa att medelvärdet
och medianvärdet på senaste besöket hos
optiker per inköpsställe var mycket lägre
hos butik- än Internethandlare. Det man
kan se i figur 5, är att Internethandlarnas
besöksvanor hos optiker är mer sällan än
för de som handlar i butik. Man kan också
utläsa av medelvärdet samt medianvärdet
per inköpsställe, att det är högre hos Internethandlarna än hos dem som handlar
i butik.
Diskussion
Man kan höra på både radio och TV att Internethandeln bara ökar (Handelns institut,
2010)1. Det som förut tog ett antal timmar
tar nu bara några musklick. Istället för att
behöva besöka flera olika butiker på en dag
för att få olika prisuppgifter om en vara,
kan du nu istället sitta hemma när du har
tid och jämföra priser. Butikerna behöver
du inte ens besöka, utan kan i lugn och ro,
när som helst på dygnet, sitta hemma vid
datorn och beställa ifrån olika butiker på en
gång. Priserna på Internet är mer pressade
än de i de fysiska butikerna. Största anledningen till de lägre priserna är att man har
låga lokal- och personalkostnader.
Vi tror att de flesta företagen inte har
sina hemmabaser i Sverige, på grund av
att i Sverige har vi jämfört med övriga EUländer väldigt höga vinstskatter (Ekonomifakta, 2010)9. Vi tror att dessa skatter är en
grund för vårt välfärdssystem som samtidigt gör det mer motiverat för företag att
omorganisera sina företags upplägg på
plats, på grund av vinstmöjligheterna. Till
exempel genom att flytta sina fysiska butiker till Internetvärlden. Fördelarna med
Internetvärlden är att man inte behöver ha
sitt kontor i det land man bor i.
En av anledningarna till vår studie var att
vi hört ifrån flera håll från optikbranschen
att det slarvas med årskontrollen av kontaktlinsrecept, vilket är väldigt konstigt för
att i Sverige är det en förordning, som varje
legitimerad optiker måste följa, för att få
sälja kontaktlinser. Den förordningen är det
Socialstyrelsen som har bestämt, och det
är upp till oss optiker att se till att den följs.
På vår enkät ställdes frågan ”Hur längesen var det du besökte en optiker?”. Där
Figur 7. Här kan man se medel och standard error, av optikerbesöken.
resultatet på frågan hos en del var skrämmande. Att beställa sina kontaktlinser på
Internet ska inte vara möjligt utan ett giltigt, högst ett år gammalt, recept. Hur
skötsamma var våra tillfrågade personer?
Ett medelvärde på samtliga enkätsvarares recepts giltighetstid var 14,7 månader,
vilket är över de tolv månader som är riktmärket. Om man bara tittar på dem som
köpte sina kontaktlinser i butik låg deras
recepts giltighetstid på 6,8 månader och för
dem som köpte sina kontaktlinser på Internet låg medelvärdet på 18,3 månader. Om
man tittar på figur 1 kan man utförlig se
fördelningen i de olika kategorierna.
I vår studie kan likheter ses med Fogel
och Zidile’s studie (Fogel & Zidile, 2008)7.
Om att det slarvas en del med receptens
giltighetstider.
Vi trodde innan studiens början att största anledning till varför kontaktlinsbärare
köper sina kontaktlinser på Internet är av
ekonomiska skäl. I vår studie kom vi fram
till att majoriteten av personerna som köpte på Internet valde priset som huvudanledning till denna form av inköp. Andrahandsvalet var priset o smidighet. Då priserna är
mer pressade på Internet och den smidighet som erbjuds är det förståeligt att dessa
argument är högt prioriterade bland
kontaktlinshandlarna. En annan
>
Optik 8 2010
44
VETENSKAP
positiv sak vi har sett i vårt arbete var att
ingen valde konflikt med optiker som anledning till att deras inköp på Internet. Det
kan tyckas bra då vår bransch bygger på
att kunna bemöta och serva kunder. För
att ge dem informationen som de behöver
ta del av för säkert kontaktlins användande. Av de som köpte kontaktlinser i butik
var det många som svarade annan orsak
som största anledning till val av inköpsplats, tätt följt av smidighet. Man kan se att
många Internethandlare har valt smidighet
som en av anledningarna till sitt inköp. Det
kan bero på att de får sina kontaktlinser
hemskickade och att det går snabbt att beställa. Vi tror att anledning till att smidighet är en stor orsak även för butikshandlare, är för att de kan göra undersökning och
köpa sina kontaktlinser på samma gång. Vi
tror att även att möjligheten att få svar på
sina funderingar på en gång är av stor vikt.
Kunder har inte den djupa kunskap och erfarenheter av det som kan gå fel med deras kontaktlinser. Vi vet att det kan uppstå
många komplikationer vid kontaktlinsanvändning och vi vet hur man kan förebygga
och motverka uppkomsten av dem. De personliga råden försvinner vid köp på Internet. Istället så hänvisar kontaktlinsleverantören till optiker vid problem.
Vi tror dock att Internethandlarna drar
sig för att gå till optiker vid besvär. Detta
kan bero på att det finns olust att besöka
optiker efter inköp på Internet. Då det kan
uppfattas som pinsamt att behöva be om
hjälp när det är kunden själv som varit en
stor faktor till problemet, till exempel vid
dålig kontaktlinshantering eller ogiltigt recept.
I bakgrunden har vi en fundering om det
går att förbättra synskärpan hos kontaktlinsbärarna och om det går att relatera till
var de köper sina kontaktlinser. Det vi kunde finna var att de inte fanns en signifikant
skillnad däremellan. Vi kunde inte heller
se en signifikant skillnad, varken mellan
könen eller mellan inköpsställen över den
totala mängden undersökta. Det som syns
i figur 2 är att de flesta sfärförändringarna
som fanns, var mellan ±0,00 och ±0,25 dioptrier. Med motivation att denna skillnad
kan ha uppstått på grund utav en negativ
tårfilmspåverkan på grund av kontaktlinsens storlek och rörelse.
Trots detta anser vi att det ändå fanns
intressanta mönster gällande de undersöktas bästa synskärpa. Det var ändå så
många som 22,2 procent som man kunde
ge en synskärpeökning med styrkor ≥-0,5
och +0,5≤ dioptrier.
Vi är positivt överraskade över att vi fann
många som gick rättkorrigerade med högsta möjliga synskärpa, (undantag av tårfilmen).
Vi trodde att det skulle finnas en märkbar synskärpeskillnad mellan Internethandlare och butikhandlare på grund av
slarv med årskontrollen. En alternativ anledning till varför butikhandlarna hade synskärpa som kunde förbättras kan ha varit
på grund av att de som kom fram till oss,
hade problem. En annan anledning kan ha
varit att de som undersöktes var i tjugoårsåldern, där synskärpan normalt är stabil.
När man ser på sammanställningen av
resultatet på de tillfrågades enkäter, kan
man utläsa ett medelvärde för varje kategori. Det värdet är högre hos Internethandlarna än hos de som handlar i butik. I och
med att det var fler tjejer än killar som
ställde upp i studien kan man inte riktigt
dra en slutsats mellan tjejers och killars
vanor att besöka optikern. Det man kan
läsa av är en stor skillnad mellan Internetkillar och butikkillar, även skillnad finns
mellan Internettjejer och butiktjejer.
Den största anledningen vi tror ligger
bakom att man köper kontaktlinser på Internet är för att receptet gått ut och att
man inte då längre får köpa i butik. I figur
3 kan man se att Internethandlarna har
betydligt högre medelvärde på intervallen
mellan sina optikerbesök, än de som handlar sina kontaktlinser i butik.
I med att vi var och delade ut enkäterna
på ett universitet kan det ge ett större uppsving på att det var yngre som svarade. Ofta
har studenter och yngre lite sämre ekonomi. Vilket vi också kan styrka i och med att,
vanligaste, svaret på frågan: -Vilken anledning du inhandlar dina kontaktlinser på Internet/butik? Var priset.
Vi anser att man bör se över SOSFS
1995:4(SOSFS 1995:4)8, förordningen, då
>
det finns vissa kryphål. Följande kryphål
har vi funnit: En optiker kan ge ut kontaktlinser till en kund som kommer sista dagen på receptets giltighetstid och beställa
kontaktlinser. Det sker då på den optikerns
ansvar att kundens ögon inte fått någon
påverkan under föregående år av sina kontaktlinser. För i samma förordning finns det
allmänna råd, vi tolkar det som att optikern, får inte ge ut optiska synhjälpmedel
till ett påverkat öga. Om då kunden kommer tillbaka med sina kontaktlinser med
en ögoninfektion några dagar senare, kan
optikern som sålde kontaktlinserna till
denne blir skyldig till tjänstefel.
I efterhand har vi insett att det fanns en
del som kunde göras annorlunda, när det
gäller metoden och enkätskrivande. I synnerhet skulle allt kunna förbättras och finjusteras, bara det funnits mer tid. Bland
annat har det varit ganska kämpigt att hitta
frivilliga kandidater till att vara deltagare.
Hade varit bra att kunnat erbjuda dem en
receptuppdatering med underskrift, av legitimerad optiker. Innan studien hade börjat
diskuterade vi den frågan med vår handledare och insåg att det skulle ta alldeles för
lång tid att genomföra.
Vi valde att genomföra de moment som
skulle spara mest tid och ge oss den relevanta information som behövdes för att
kunna dra en slutsats kring frågeställningarna.
Den enkät som gavs ut kunde ha varit
mer kompletterad, med fler djupgående
frågor och med den svarandes ålder. Det vi
hade i tanke ifrån början var att vi hade ett
ganska så inringat ålderspann, tackvare att
vi var på Karolinska Institutet, KI. Därmed
antog vi att medelåldern var ganska så
låg. Vi märkte att det rör sig väldigt många
olika åldersgrupper på KI, lärare anställda och elever. Det hade alltså varit lättare
att tagit ålder på de tillfrågade för att få en
mer analyserande data att kunna dra slutsatser av.
När all datainsamling var slutförd fann
vi Fogel och Zidile’s artikel(Fogel & Zidile,
2008)7, som hade många bra förslag på hur
frågorna kunde ha formulerats på vår enkät. Bland annat kunde vi ha ställt frågan:
Köper du kontaktlinser när receptet även
Optik 8 2010
45
Utbudet på nätet är stort.
gått ut? Och även frågan: Köper du kontaktlinser även utan att någonsin haft ett
recept på kontaktlinser?” och ”för hur lång
användningstid köpte du linser för senast?”
(Frågorna är fritt översatta och tolkade, av
oss.)
Det var endast en variant av enkät som
utdelades. Vissa kombinerade enkäten genom att låta oss utföra en överrefraktion på
befintligt burna kontaktlinser. Medan vissa
bara svarade på enkäten.
För att bestämma luminansen på Snellentavlan tog vi ett värde som låg emellan
de värden som Lene Martin, i sin bok ”Att
mäta syn” (Martin, 2000)15 rekommenderar. Vi valde att använda 100cd/m . Det som
var över 100cd/m kändes väldigt skarp och
det som låg under kändes svagt.
Vi lärde oss en hel del på vår studie och
fick svar på en hel del frågor.
Vi tyckte det trevliga bemötandet man
fick av försökspersonerna gav oss stark
motivation att fullfölja studien även då det
kändes tungt. Till exempel då det inte dök
upp några försökspersoner på flera timmar, då vi bara satt och väntade.
En positiv del som vi inte räknat med, var
Optik 8 2010
den fördjupande kunskapen om Internethandeln som vi fick. Den kunskap vi behövt
finna för att ta reda på och kunna förstå
varför Internetförsäljningen bara ökar. Vi
har funnit informationen på många relevanta och informations givande hemsidor
som vi annars inte hade kommit i kontakt
med. Bland annat finns det mycket information om Sveriges ekonomi på Internet,
på till exempel Handelns Utrednings Institutets hemsida (Handelns institut, 2010)1
och Ekonomifaktas hemsida (Ekonomifakta, 2010)9.
Konklusion
Av resultatet var det svårt att dra några generella slutsatser, men det går att se tydliga mönster. Hade studien haft många fler
enkäter och många fler undersökningar,
över en mer varierad åldersgrupp, kanske
det hade kunnat gå att dra en generell slutsats relaterat till, inköpsställen för kontaktlinser och för att kunna ha relaterat det till
receptens giltighetstid hos linsbärarna.
Man kan se tydliga mönster på att de
som handlar sina kontaktlinser på Internet har i större utsträckning ogiltiga recept
jämförelse med de som köper sina kontaktlinser på Internet. Man kunde hitta en
signifikant skillnad mellan de som köpt
sina kontaktlinser på Internet jämfört med
dem som köper sina i butik, men ingen signifikant skillnad om man jämför mellan könen. Största skillnaden kunde man finna i
kategorijämförelsen Internetkillar mot butiktjejer.
Där det inte gick att hitta någon signifikant skillnad alls var mellan, de två Internetkategorierna och mellan de två respektive butikskategorierna, vid jämförelse med
ifall det fanns någon synskärpeförbättring.
Då den kunde påvisas vid en praktiskt genomförd överrefraktion.
I denna föreskrift, 1995:4 (SOSFS
1995:4)8, som legitimerade optiker ska följa
står det att:
”Optiska synhjälpmedel får inte, såvida
inte särskilda skäl föreligger, färdigställas eller lämnas ut om receptet eller anvisningen är äldre än sex månader för barn
under åtta år och tolv månader för övriga
patienter.” Den är möjlig att tolkas på olika
sätt. Det vore bra om det gick att se
över SOSFS 1995:4(SOSFS 1995:4)8,
>
46
VETENSKAP
förordningen, då det finns vissa kryphål.
Det som går att tyda av kontaktlinsanvändarna är att de inte själva lider, synskärpemässigt, av sitt bärande. Det man
inte vet är dock om linserna ger dem någon
yttre påverkan och ger dem andra komplikationer senare i livet.
Om en förändring av förordningen kunde ske, skulle det kunna förhindra optiker
att sälja kontaktlinser vars förbrukningstid
sträcker sig över kundens recepts giltighetstid. Det skulle i sin tur leda tillbaka till
att kontaktlinsleverantörerna måste höra
med kundens optiker först för att bekräfta
receptet, innan en kontaktlinsleverans kan
utföras.
Internetleverantörerna har som uppgift
att sälja mycket kontaktlinser, vilket de då
skulle få svårare för. De skulle behöva mer
personalstyrka för att ha samma effektivitet, för att då hinna med att kontrollera allas recept. Det skulle då antagligen inte bli
positivt inställda till vårt förslag på en långsiktig lösning för säkert kontaktlinsanvändande.
Det läggs stora förhoppningar på att den
stora CLEER-studien (EuropeanEvidenceReport, 2010)13 ska vara en väckarklocka
och sätta igång en debatt även utanför
branschen. Att kunderna och även ansvariga kontaktlinsförsäljare ska reagera och
ta sitt ansvar, på att kontaktlinsförsäljningen bör ses över. För att kunna vara ett hälsosamt synhjälpmedel och inte framkalla
några komplikationer för framtida kontaktlinsbärande kunder.
Referenser
1: Omsättning och utveckling i E-handel (2008)
(Elektroniskt), Handelns Utrednings Institut
Antal sidor: 4
Kräver Microsoft Excel.
Tillgänglig: http://www.hui.se/web/Omsattning.
aspx
(2009-01-05)
2: Handelns Utrednings Institutets julrapport
(2009)(Elektroniskt), Handelns Utrednings Insitut
Antal sidor: 13
Kräver Adobe Acrobat Reader
Tillgänglig http://www.hui.se/web/Arets_Julklapp.
aspx
(2009-01-05)
3: DIBS (www dokument), DIBS Payment Service
AB
Tillgänglig: http://www.dibspayment.com/about/
the-company/(2009-01-15)
4: Recensionsioner Lenson (www dokument),
Alltomlinser
Tillgänglig:http://www.alltomlinser.se/svenskakontaktlinser/LensOn.asp#get_reviews
(2009-01-25)
5: Din kundkorg (www dokument), Lenson
Tillgänglig: http://www.lenson.com/login+.php
(2009-01-25)
6: Vanliga frågor (www dokument), Lensway
Tillgänglig: <http://www.lensway.se/faq>
(2009-01-25)
7: Fogel, Joshua & ZidileChaya (2008) Contact lenses purchased over the Internet place individuals
potentially at risk for harmful eye care practices.
(Elektronisk) American
Optometric Association, januari 2008. Tillgänglig:
PubMed (2010-02-16).
8: Socialstyrelsen författningssamling
1995:4(2010) (Elektronisk), Socialstyrelsen
Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/
sosfs/1995-4
(2010-02-23)
9: Beskattning av företag i Sverige och EU (2007)
(Elektronisk), Deloitte/ Svenskt näringsliv
Tillgänglig:http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/
Skatter/Skattetryck/Beskattning-av-foretagare-iSverige-och-EU/
(2010-16-02)
10: Kristoffer, Ljungqvist(2007). Införandet av
elektronisk handel.(elektronisk). C-uppsats vid
Luleå Universitet, Sverige. 2007:176
Kräver Acrobat Reader
Tillgänglig:<http://epubl.luth.se/14021773/2007/176/LTU-CUPP-07176-SE.pdf>
(2010-02-16)
11: Betalning vid E-handel(Elektronisk), Expert
Rådet Swedish trade council
Tillgänglig: http://www.swedishtrade.se/sv/exportfakta/betalning-finansiering-upphandlingar/
Betalning/Betalning-vid-e-handel/
(2009-02-15)
12: 3D Secure (Elektronisk), DIBS Payment Service AB
Tillgänglig:http://www.dibs.se/produkter/dibs-internet/tillval-dibs-internet/3d-secure/
(2010-02-23) 13: CLEER(www document), European Contact
Lens Forum consisting of Euromcontact, EFCLIN,
ECOO, ECLSO and IACLE
Tillgänglig: http://www.cleer-project.eu/
(2010-02-22)
14: Theodore Grosvenor 2007, Primary Care of
Optometry 5th edition, St Louis Missori, Butterworth Heinemann Elsevier
S. 11
15: Lene Martin 2000, Att mäta syn, Stockholms,
författares bokmaskin, andra tryckningen
S.69
16: Till provrummet(Elektronisk), SEFO Consulting AB
Tillgänglig: http://www.sefo.se/ProvglaslaadaProvbaage.htm
(2010-02-22)
Optik 8 2010
Stor analys i litet format. Nu
introducerar vi CA-200!
Topcon CA-200
Nya CA-200 erbjuder en komplett lösning för full
diagnostisk utvärdering av corneas främre yta.
CA-200 kan fungera fristående tack vare sin inbyggda
PC och 8 tums LCD-färgskärm men även kommunicera
trådlöst (WiFi) med extern PC. På det sättet kan informationen skickas från ett förundersökningsrum i butiken till ett undersökningsrum. Instrumentet är därmed
alltid tillgängligt och kan skötas av en assistent.
Välj mellan Basic, som erbjuder full främre cornealanalys,
och komplettera med Contact Lens, som tillåter användaren att tillpassa linser virtuellt.
CA-200 är ett förträffligt instrument vid tillpassning av
Ortho-K och stabila linser eller som en del av förundersökningen inför refraktiv kirurgi.
Topcon Scandinavia, Box 25, 431 21 Mölndal • Tel: 031-710 92 00 • Fax 031-710 92 49 • www.topcon.se
48
EFTER TEXT
SÖKES, SÄLJES
DOUBLE UP
YOUR
COMISSION!
For sure you want to give more chilli to you career!
The product range of TOP LOOK Germany and TITANIC
OPTIK Austria are distributed since 13 years to over
2.000 satisfied customers worldwide. With service,
quality, design and brand which guarantee the very
best view!
For the Swedish market we are looking for a distribution partner, who is not looking for a „mild income“,
but wants to pimp up his life with a wide range of
collections from serious companies who assist him
in the very best way in his sales performance.
The new distribution concept from TOP LOOK and
TITANIC OPTIK will bring no risk to our experienced
partners – but a really high margin!
For more information please contact us at:
[email protected] or mobile: +43 (0) 664/1625446
(Dieter Hössl).
Titanic Optik Austria
A-8045 Graz
Weinitzenstrasse 1
www.eyewear.at
TOP LOOK GmbH
DE-86438 Kissing
St. Bernhard Str. 1
www.top-look.de
Karrieremuligheter i Brilleland
Brilleland AS er Norges største kapitaleide optikerkjede
med 68 butikker, over 450 ansatte og ca. 0,5 milliarder
i årlig omsetning. Brilleland forebygger og avhjelper
synsproblemer med optiske hjelpemidler av høyeste
kvalitet, og kan tilby et stort utvalg av kjente merkevarer,
både innenfor kontaktlinser, briller og solbriller. Kjeden
er en del av Synoptik Norge AS, med Interoptik som
søsterselskap. Totalt er kjedene ledende i det norske
optikermarkedet. Synoptik Norge AS er en del av Pearle
Europe, ledende innen optikerbransjen i Europa med
2600 butikker i 21 land. Brilleland er et stort foretak
med rike muligheter for personlig utvikling. Uansett om
dine evner og kunnskaper ligger innenfor det optiske,
det administrative, eller det salgsmessige. Vi hjelper
deg med den rette utdannelse og opplæring, slik at
du kommer til rette blant mange dyktige og hyggelige
medarbeidere.
William Morris Eyewear
We are seeking amazing Sales
People for all areas in Sweden.
Conditions negotiable, depending
on experience.
The brands available are William
Morris London & Retro, Classic &
Eternal Morris. Have a look at our
collections on our website
www.williammorris co.uk
Meet us at SILMO 2010 in Paris,
Hall 5A, Booth D09.
Please email your CV to
[email protected]
Søker du nye utfordringer og opplevelser?
BRILLELAND
I
NORGE
søker optikere
Som optiker kreves det at du er opptatt av å yte
topp service. Ved å ha god produktkunnskap
samt evne til å formidle på en god måte
oppfattes du som en dyktig og troverdig optiker.
Vi er opptatt av at du skal ha mulighet til
å utvikle deg videre både som optiker,
selger og menneske.
Vi tilbyr konkurransedyktige betingelser
og bonusordninger.
Høres dette interessant ut?
Da er du velkommen til å ta kontakt.
Spørsmål om stillingen rettes til HR-direktør
Tore Børke på mail [email protected].
Søknad og cv sendes til [email protected].
Optik 8 2010
49
SÖKES, SÄLJES
En unik liten butik i Skara söker en optiker
Fihn Optik är en liten familjeägd optikerbutik som ligger mitt i centrala
1000-årsstaden Skara.
Vi söker dig som är leg. kontaktlinsoptiker och som vill ta hand om
kunden på ett personligt och professionellt sätt. Vi ser helst att du har
några års arbetslivserfarenhet och gärna arbetsmedicinsbehörighet.
Om du är en social, kunnig och ansvarsfull person som vill jobba självständigt under eget ansvar erbjuder vi ett mycket stimulerande arbete.
Skicka din ansökan senast 10 september till [email protected]
Mer information hittar du på www.fihnoptik.se
eller kontakta Ulrika Campbell mobilnr; 073-966 16 43
OPTIKBUTIK TILL SALU
Optik butik i mellanstor stad
i Östergötland till salu
p g a sjukdom.
Butiken är ca 7 år
och har en god omsättning
med en mycket god lönsamhet.
Svar till: ”ÖSTERGÖTLAND”
KlarSynt butik
i Gimo söker
kontaktlinsoptiker
för halvtidstjänst
ev. mindre kan diskuteras
För vidare information
ring Carina Björkén
073-98 44 140
eller Anna Gårdenberg
070-72 41 553
HABO OPTIK söker
LEGITIMERAD OPTIKER
med kontaktlinsbehörighet
Vi söker dig som gillar att arbeta med
människor, är positiv och noggrann.
Tjänsten är på 75% och tills vidare.
Arbetsuppgifterna är synundersökningar, kundkontakt, butikstjänstgöring samt visst verkstadsarbete.
Välkommen med din ansökan till
Habo Optik AB
Jönköpingsvägen 9B
566 31 JÖNKÖPING
För mer information kontakta
Sören Colvingby
070-461 05 17
Näata temanummer: GLAS i nr 10 2010.
Annonsförsäljning: CONMEDIA KONSULT AB, Renée Lindén + 46 8 601 25 20
Optik 8 2010
Det pratas mycket om Smarteyes just nu. Och
ingen är gladare för det än vi. Hundratusentals
svenskar har redan upptäckt fördelarna med
att handla moderiktiga kvalitetsglasögon där
allt ingår till ett lågt fast pris. Att kvalitet och
design inte längre behöver kosta en smärre
förmögenhet. Och att det är tryggt att alltid
veta exakt på öret vad glasögonen kommer
att kosta: enkelslipade 995 kr och progressiva 2495 kr, oavsett syn- eller brytningsfel.
”Är det verkligen bra glas?”
Men framgång har alltid ett pris och sticker
i ögonen hos vissa. Det finns till och med de
som säger att våra glas skulle vara av lägre
kvalitet. Låt oss en gång för alla slå hål på
det påståendet. Fakta är att vare sig det gäller enkelslipade eller progressiva glas, finns
det bara en kvalitet att välja mellan hos
Smarteyes: den allra bästa (något som kostar
betydligt mer hos de flesta av våra optikerkollegor). Dessutom ingår alltid den senaste
antireflex- och repbehandlingen. Och behöver
kunden högbrytande extra tunna glas, kostar
det inget extra. Naturligtvis ingår också valfri
båge ur vårt sortiment på ca 1000 bågar.
”De progressiva glasen ska vi inte tala om”
Våra progressiva glas är värda ett eget kapitel.
De är nämligen några av de mest avancerade
som finns på marknaden, så kallade individuellt anpassade progressiva freeform-glas. Det
betyder bland annat optimal synkomfort med
perfekta övergångar mellan synzonerna och
upp till 30% bredare läsfält (jämfört med
standardprogressiva glas). Och bäst av allt:
de ingår i priset hos Smarteyes.
”Det måste ligga en hund begraven”
Men hur kan vi då hålla så låga priser utan
att tumma på kvaliteten? Svaret är enkelt: vi
gör inte som alla andra. Hos oss finns inga
dyra designervarumärken. Istället designar
vi våra bågar själva och tillverkar dem på
fabriker i Europa och Asien. Även glasen
köper vi direkt av tillverkarna och slipar dem
sedan i vårt toppmoderna laboratorium i
Asien. Med andra ord, allt vi köper kommer
direkt ifrån fabriken och kunden slipper betala för dyra mellanhänder som importörer
och lokala grossister.
Det här nytänkandet blir extremt kostnadseffektivt och kommer våra kunder tillgodo
i form av låga fasta priser utan några som
helst tillägg. Och naturligtvis snålar vi inte
på kompetensen – alla våra optiker är legitimerade och jobbar med den allra senaste
utrustningen.
Så lite tissel och tassel får man väl stå
ut med när slutresultatet blir så bra. Och
att kunderna uppskattar det vi gör är extra
glädjande – vårt nöjd-kund-index är högst
i branschen och vi är en av Sveriges mest
snabbväxande optikerkedjor.
”Kan man göra karriär på Smarteyes?”
Låter det här som ljuv musik i dina öron? Då
är du välkommen att kontakta oss. Vi söker
alltid motiverade och duktiga människor med
känsla för mode och som vill ge våra kunder
bästa tänkbara service. Som legitimerad optiker eller optikerassistent hos oss får du arbeta
med den allra senaste Topcon-utrustningen i
en inspirerande miljö till bra villkor och med
goda utvecklingsmöjligheter.
Börja gärna din nya karriär i Sveriges
piggaste optikerkedja med ett besök på
www.smarteyes.se.
Borås, Göteborg, Helsingborg, Jönköping, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Lund, Malmö, Norrköping, Skärholmen, Stockholm, Stuttgart, Västerås, Örebro.
foto: Marcel Pabst
SCP GÖTEBORG ,
Är man inte som alla andra,
får man också höra mycket strunt.
Inklinationsvinkel, Michael Kors, pd, Pucci,
En Riktig Optikergaranti …
Det är mycket våra optiker ska ha koll på!
Synsam söker fler optiker med kontaktlinsbehörighet till Eskilstuna, Gävle, Ludvika, Luleå och Mariestad.
Optikerassistenter/butikssäljare sökes till Borlänge, Mjölby, Nacka och Uppsala.
Vi söker även en optikerstuderande som gått ut årskurs 2 till Gustavsberg.
Läs mer på www.synsam.se
Synsam är Nordens största optikerkedja med ca 400 butiker varav 150 i Sverige. Som
marknadsledare har vi en samlad kunskap och erfarenhet kring optikeryrket som ingen
annan kan visa upp. Vi arbetar i en butiksmiljö med modern utrustning, interiör och
IT-kommunikation. Synsambutiken är vanligtvis det ledande optikerföretaget på
sin ort. Marknadsföringen är branschens mest progressiva och innehåller starka
varumärken så som Calvin Klein, MaxMara, Efva Attling, Fendi, Diesel m.fl.
54
Östman Optik är ett företag som verkat i Umeå sedan 1986. Vi har våra
kunders behov i fokus och leverera produkter med högklassig funktion
och teknisk kvalitet genom bland annat vågfrontsanalys, synhälsoundersökningar och korneal topografi med Scheimpflug kamera.
Östman Optik är medlem i Synhälsan som är en organisation för optiker
med specialintresse inom kvalificerad synvård.
OPTIKER
med placering i Umeå
Linköping söker
Leg optiker
med kontaktlinsbehörighet
Vi söker en positiv, glad och
utåtriktad leg optiker med kontaktlinsbehörighet. Tjänsten är 75 – 100 %
och tillsvidare med tillträde snarast.
Arbetsuppgifterna är synundersökning,
kundkontakt och butiktjänstgöring.
Vi söker dig som är intresserad av att arbeta i ett team som
betonar arbetsglädje, prestigelöshet och intresse av att
utvecklas inom kompetensområdet.
För mer information om tjänsten besök adecco.se
I denna rekrytering samarbetar vi med Adecco. Läs mer och sök
tjänsten på www.adecco.se. Frågor besvaras av Rekryteringkonsult
Marlene Vikström . Skicka din ansökan snarast, dock senast den 7
september 2010. Adecco är ett auktoriserat bemanningsföretag.
Välkommen att kontakta
Robert Östling
Storgatan 46, Box 84, 581 02 Linköping
tel 013-13 66 60, mobil 070-271 98 47
[email protected]
OPTISK AFFÄR
SÄLJES BILLIGT
VID SNABB AFFÄR,
MÄLARDALEN.
Brevsvar ”Mälardalen”
Optikbutik
till salu
Butiken är välrenommerad
och har visat
god lönsamhet
många år i rad.
Butiken ingår
i en optikkedja
i östra Svealand.
Svar till “Nils” östra Svealand.
Optik 8 2010
Bara för att Du kan
läsa detta, betyder inte
att Du har friska ögon
44% fler patologier upptäcks
med optomap jämfört
med funduskamera
1)
•
•
•
•
•
180-200 grader av näthinnan
Utan vidgande droppar
Ner till 2 mm pupilldiameter
3-D Wrap®, pedagogiskt
verktyg för patientinformation
Intressant finansiell lösning
White Rock Optometry Clinic, BC. Data on file
Optos
Box 68
444 21 Stenungsund
[email protected]
0707-57 22 59
Posttidning B
CV/DD/DACP/PA/20100810/SE
Tidningen Optik
Karlbergsvägen 22
113 27 Stockholm
Erbjud dina kunder vår skönaste endagslins
– med blinkaktiverad återfuktning!
Traditionella endagslinser
Tårfilm
1
Tårfilmen är mindre stabil över linsens yta.
2
Linsen behandlas med fuktgivande ämnen som
hålls kvar inuti linsen och effekten minskar därav
under dagens lopp.
Lins
Öga
DAILIES® AquaComfort Plus®
Tårfilm
Lins
Öga
1
Vätning av linsens yta sker hela dagen med hjälp av
ett blinkaktiverat ämne som frigörs från linsen.
2
Vätande ämnen inuti linsen är inte fast bundna.
3
Vätande ämnen frigörs till linsens yta med olika hastighet.
De små PEG-molekylerna frigörs snabbare, medan de längre
PVA-kedjorna avges mot slutet av dagen.
Unik trippelverkande fukteffekt som smörjer,
återfuktar och fräschar upp vid varje blinkning!
