I EN HÅLLBAR ENERGIOMSTÄLLNING

Redan idag är gasen och dess infrastruktur en del av en realistisk energiomställning genom lägre utsläpp och miljövänligare transporter. Biogas och
naturgas är utbytbara och kan lagras och transporteras i samma infrastruktur. Även vindkraften och andra väderberoende energikällor kan dra nytta av
gasinfrastrukturen i takt med att allt mer förnybar energi produceras och behoven av att lagra och transportera energi ökar. Gaskraft nämns också som
en möjlig baskraft, som kan bidra till att ersätta utfasad kärnkraft.
I den här skriften visar vi hur gasen kan spela en viktig roll i omställningen
till ett hållbart energisystem. Innehållet baseras på en fristående rapport.
GASENS ROLL I EN HÅLLBAR ENERGIOMSTÄLLNING
Framtidens energisystem måste bli både smartare och mer flexibelt. Det ska
vara hållbart, säkert och trygga energiförsörjningen för lång tid framåt.
GASENS ROLL
I EN HÅLLBAR ENERGIOMSTÄLLNING
GASENS ROLL I EN HÅLLBAR ENERGIOMSTÄLLNING
INNEHÅLL
FÖRORD. Omställningen sker här och nu. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2
SA MMA NFAT TNING. Ett smartare system tar vara på alla resurser . . . . . . . . . 4
NUL ÄGE OCH TRENDER . Energisystemet förändras i grunden. . . . . . . . . . . . . . . 6
VÄGEN TILL E T T FOS SILFRIT T SA MH Ä LLE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Möjligheter på kort sikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
Möjligheter på lång sikt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
SÅ A NVÄNDS N AT URGAS OCH BIOGAS . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
Naturgas i Europa – en allt viktigare energikälla. . . . . . . . . . . . . . . . . 16
Biogasproduktionen fortsätter att öka. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
INFR AS TRUK TUR FÖR GAS. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22
Gasnätet i sydväst. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24
LNG och regionala nät ger nya möjligheter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28
GASENS ROLL PÅ ELM A RK N A DEN. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32
Elmarknadens utmaningar i Sveriges omvärld . . . . . . . . . . . . . . . . . 34
Utmaningarna på den svenska elmarknaden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38
GASENS ROLL FÖR JOBB OCH TILLVÄ X T. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44
Ren och effektiv för industrin. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46
Renare bränsle för sjöfarten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50
Transportsektorn behöver biogasen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52
INTERN ATIONELL UTBLICK . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56
Skiffergasrevolutionen förändrar gasmarknaden. . . . . . . . . . . . . . . 58
POWER T O GAS I E T T SM A RT ENERGISYS TEM. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60
Vad är Power to gas? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62
Power to gas – en möjlighet i Sverige?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64
Power to gas i andra länder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66
ORDLIS TA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68
ÖVRIGA FA K TA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69
LIT TER ATURFÖRTECKNING OCH REFERENSER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71
ES TRELL A A B . En lönsam investering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26
HÖGA N ÄS A B . Energikrävande produktion. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
E.ON GAS SVERIGE A B. Hållbart boende i fossilfritt hus. . . . . . . . . . . . . . . . . . 36
NORDIC SUGA R A B. Betor blir socker med hjälp av gas. . . . . . . . . . . . . . . . . . 42
PERS T ORP OXO A B. En nödvändig råvara . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48
FORDONSGAS SVERIGE A B. Allt mer biogas i tankarna. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54
1
FÖRORD
OMSTÄLLNINGEN
SKER HÄR OCH NU
Framtidens energisystem måste bli både smartare och
mer flexibelt – något som gasen och dess infrastruk­
tur kan bidra till. En utvecklad gasinfrastruktur
skapar dessutom förutsättningar för en tillväxt som
ger jobb och en omställning till förnybara energi­
källor. Det är vi på Swedegas övertygade om.
Den omställning som pågår innebär stora möj­
ligheter och utmaningar. Energisystemet måste vara
leveranssäkert, konkurrenskraftigt och hållbart. De
investeringar som görs idag måste stärka klimateffek­
tivitet och konkurrenskraft imorgon. Dessutom ska
omställningen ske samtidigt som världsekonomin
och förhållanden i länder och regioner förändras
snabbare än någonsin.
Med ny teknik föds nya möjligheter. Det pågår
en ständig utveckling på energiområdet och efter
hand kan det som i början tycktes både tekniskt
omöjligt och olönsamt, vara en del av lösningen i ett
framtida energisystem. För det finns inte en enkel
formel för framgång – vi måste tänka i nya system­
lösningar och fokusera på behov och mångfald bland
energislagen.
I en tid av förändring är det viktigt att vi som
före­tag, och samhället i stort, arbetar med långsik­
tiga mål. Politiken har som mål att Sverige inte ska
ha några nettoutsläpp av växthusgaser till 2045 och
Swedegas arbetar för att ha 100 procent förnybar
energi i det svenska stamnätet för gas till 2050.
Oavsett vilket scenario man tänker sig för det
framtida svenska energisystemet kan och bör gasen
spela en större roll. LNG kan ersätta marin gasolja i
sjöfarten, biogas/vätgas kan användas i personbilar
och LNG/LBG till fjärrtrafik och industri. Vår roll
som infrastrukturoperatör är att bana väg och under­
lätta denna omställning.
2
Men omställningen sker redan här och nu.
Exemplen på nyttan och potentialen hos gasen och
infrastrukturen som en del av det framtida energisys­
temet är tydliga:
• Naturgasen kan snabbt minska industrins och
transportsektorns koldioxidutsläpp med upp till 30
procent. Företag i Skåne och utmed västkusten har
länge kunnat nyttja gasens fördelar, men nu ställer
allt fler företag om från olja till naturgas för att mins­
ka klimatpåverkan med bibehållen konkurrenskraft.
• Sveriges största biogasanläggningar, GoBiGas och
Jordberga använder stamnätet för att nå sina kunder.
Gasnätet spelar här en viktig roll för att möjliggöra
storskalig produktion av biogas.
• Gaskraft nämns av allt fler som en möjlig baskraft,
som kan bidra till att ersätta utfasad kärnkraft.
• Gasen som energisystemtjänst kan bidra till en
mer förnybar energimix.
• Gasnätet stödjer även utbyggnaden av förnybar
energi. Genom tekniken Power to gas, som Swedegas
vill vara med och etablera i Sverige, kan överskottsel
från till exempel vindkraft lagras i gasnätet.
För mig är det viktigt att Swedegas spelar en roll
i samhällsutvecklingen. Vi arbetar för att fler inom
industri, livsmedel, energi, sjöfart och transport ska
få tillgång till gas – genom att utveckla och investera
i infrastruktur för ett hållbart och konkurrenskraf­
tigt samhälle.
Jag hoppas att du vill följa vår resa. Den här
skriften baseras på en fristående rapport som både
ger en gedigen faktabakgrund och visar på framtida
möjligheter. Trevlig läsning!
Johan Zettergren, vd Swedegas
3
SAMMANFATTNING
ETT SMARTARE SYSTEM TAR
VARA PÅ ALLA RESURSER
Energisystemet är i förändring. Utveck­
lingen går mot småskalig, lokal energi­
produktion i form av vindkraftverk,
solceller och biogasanläggningar. Nya
aktörer gör entré på energimarknaden
och det startas biogas- och vindkrafts­
kooperativ.
UT VECKLINGEN FÖR ÄNDR AR FÖRUT SÄT TNINGARNA för
de traditionella energibolagen som måste anpassa
sina affärsmodeller och relationen till sina kunder.
Det handlar inte längre bara om att sälja energi, utan
även om att köpa överskotts­energi från kundens egna
anläggningar, till exempel överskottsvärme som ma­
tas in i fjärrvärmesystemet, eller el från en solcellsan­
läggning.
För att ta tillvara alla tillgängliga energiresurser
– förnybara eller avfall och restenergier av olika slag
– behöver hela energisystemet bli intelligentare i en
vidare bemärkelse. Det går inte att se till ett energi­
slag i taget, utan det måste ske en större samverkan
mellan olika energibärare, det vill säga el, värme
och gas, för att effektivt utnyttja hela det potentiella
energi­systemet. Nya och effektivare metoder för att
lagra och transportera energi är nyckelfaktorer för att
lyckas. Gasinfrastrukturen är en viktig komponent i
ett intelligent energisystem.
DAGENS INFR AS TRUK TUR för naturgas byggdes upp
under 1980-talet, baserat på ett politiskt beslut om
att differentiera energiförsörjningen och minska
beroendet av kärnkraft och importerad olja. Till att
HISTORIK
1960-tal
1970-tal
Naturgasens möjligheter i Sverige utreddes efter
Oljekriser med kraftigt höjda priser på olja som följd, en
upptäckten av olje- och gasfyndigheter i Nordsjön.
intensiv debatt om kärnkraft och kärnkraftsolyckan i
Harrisburg bidrog till intresset för att introducera gasen
i det svenska energisystemet.
4
GASEN ROLL PÅ VÄGEN TILL ET T FOSSILFRIT T
SAMHÄLLE K AN SAMMANFAT TAS SÅ HÄR:
•Den ger omedelbara utsläppsminskning­
ar från industri som idag är beroende av
olja och kol i tillverkningsprocessen.
•Transportsektorn kan ställa om genom
att använda flytande naturgas, LNG, för
sjöfart samt biogas för exempelvis kol­
lektivtrafik.
•Gasen möjliggör en ökad utbyggnad av
förnybar och icke planerbar elproduktion
som kräver reglerkraft och lagringska­
pacitet. Power to gas är ett exempel på
hur överskottsel från vindkraft kan om­
vandlas och knyta samman distributions­
systemen för el, gas och värme.
börja med ersatte gasen tjockolja i industrin vilket
innebar stora miljöfördelar. Gasinfrastrukturen
banade även väg för utvecklingen av en marknad för
fordonsgas och har dess­utom bidragit till utveckling­
en av en biogasmarknad. Fordonsgasen består nu till
över 70 procent av biogas.
DEN UTBYGGNAD SOM NU SKER av ny gasinfrastruktur
är marknadsdriven och finansieras av privata aktö­
rer. Det är småskaliga och regionala nät som försörjs
genom båttransporter av flytande naturgas (LNG).
Dessa satsningar har samma möjligheter som det
1980-tal
•En utbyggd ny gasinfrastruktur som är
lokal och baseras på import av flytande
naturgas ger också förutsättningar för
utbyggnad av en biogasmarknad i regio­
nen.
•Gasen ger förutsättningar för en koldi­
oxidneutral produktion inom industrin då
målet till 2050 är ett gassystem som till
100 procent baseras på förnybar biogas.
•Den erbjuder konkurrenskraftiga och
flexibla energilösningar när styrmedel
globalt strävar mot minskade koldioxid­
utsläpp.
storskaliga nätet att minska utsläppen från industrin,
etablera en marknad för fordonsgas och bidra till ut­
byggnaden av en biogasmarknad.
En stor utmaning på elmarknaden är att utveckla
metoder för att ta till vara sol- och vindkraft under
perioder med överskottsel. Power to gas innebär att
elenergi kan lagras och distribueras i form av gas
vilket möjliggör en storskalig utbyggnad av väder­
beroende kraft, samtidigt som det ökar potentialen
för biogas. n
2000-tal
2015
Gasinfrastrukturen börjar byggas ut i
2004 slutfördes sista
Det har gått 30 år sedan
Sverige. Den första etappen stod klar
etappen i det som utgör
naturgasen introducerades
1985 och Sverige får sina första natur­
dagens gasnät.
i Sverige.
gasleveranser.
5
NULÄGE OCH TRENDER
•Det sker en teknikutveckling som förändrar energisystemet i grunden.
Utvecklingen går mot småskaliga anläggningar baserade på förnybar energi.
•Nya aktörer kommer in på energimarknaden och utmanar de stora energibolagen
som får se över sina affärsmodeller. I stället för att bara sälja energi, måste de också
vara beredda att köpa överskottsenergi från kundernas egna anläggningar.
• Naturgasen ses internationellt som viktig för att nå klimatmål.
• Utvecklingen utmanar hela energisystemet och ställer krav på nya lösningar.
ENERGISYSTEMET
FÖRÄNDRAS I GRUNDEN
Visionen är att Sverige 2050 ska ha en
hållbar och resurseffektiv energiförsörj­
ning utan några nettoutsläpp av växt­
husgaser till atmosfären. Utvecklingen
inom energi­området handlar därför om
att sluta kretsloppen, neutralisera ut­
släppen av växthusgaser och säkerställa
en trygg energiförsörjning.
VÄGEN TILL EN HÅLLBAR ENERGIFÖRSÖR JNING ÄR L ÅNG
och frågeställningarna är komplexa. För att nå målet
måste man ha en helhetssyn på energisystemet och
åtgärder måste vidtas både på kort och på lång sikt.
Det pågår en teknikutveckling som förändrar
energisystemet i grunden. Utbyggnaden av vindkraft
och den ökande andelen solceller, investeringar i vär­
mepumpar och annan småskalig energi­teknik, ökar
6
antalet aktörer på energimarknaden och intresset för
energifrågor. Utvecklingen går från stora, centra­
liserade anläggningar med några få, dominerande
energi­a ktörer, till mer småskalig energi­produktion
och allt fler producenter. Nya aktörer är allt från
större fastighetsbolag till privatpersoner och det
finns kooperativt drivna vindkrafts- och biogas­
anläggningar.
OMS TÄLLNINGEN SKER SAMTIDIGT runt om i världen.
Under klimatmötet i Paris i november 2015 slogs fast
att den globala temperaturökningen ska hållas väl
under 2 grader och att man ska sträva efter att be­
gränsa den till 1,5 grader.
När handlingsplaner diskuteras står gasen inte
sällan för en del av lösningen. Exempelvis pekar FN:s
klimatpanel IPCC1 på naturgasen som en brygga till
energisystem med låga utsläpp.
På samma sätt betonas gasens roll i president
Obamas klimatplan. I USA har den ökade tillgången
till naturgas (skiffergas) påverkat energisystemet mot
mindre användning av kol. I EU är gasen en viktig
beståndsdel i kommissionens vision om en europe­
isk energiunion, där naturgas och LNG-utbyggnad
kommer vara viktiga beståndsdelar för ökad försörj­
ningstrygghet. Naturgasen kommer i ökad omfatt­
ning att utgöra en del av det globala energisystemet
och de internationella trenderna kommer även att
påverka den svenska framtida energimixen.
tas in i fjärrvärmesystemet eller el från en solcellsan­
läggning. Regionala lösningar växer fram.
Utvecklingen förnyar hela energisystemet. En
effektivare samverkan måste ske mellan olika energi­
bärare för att alla tillgängliga energiresurser ska kun­
na tas om hand på ett så effektivt sätt som möjligt.
Nya och effektivare metoder för att lagra och trans­
portera energi är en nyckelfaktor för att lyckas.
n
1. IPCC, 2014. Summary for Policymakers (IPCC AR5, Working Group III).
UT VECKLINGEN FÖR ÄNDR AR förutsättningarna för de
traditionella energibolagen som måste anpassa sina
affärsmodeller och relationen till sina kunder. Det
handlar inte längre bara om att sälja energi, utan
även om att köpa överskottsenergi från kundens egna
anläggningar, till exempel överskottsvärme som ma­
7
Power to gas
utvecklas för att
producera mer grön
gas och möjliggöra
mer grön el.
Naturgas ersätts
successivt med
biogas.
Naturgas ersätter
kol och olja.
Produktionen av
biogas ökar.
Naturgas och biogas
som fordonsbränsle
ger renare stadsluft
och minskar
CO2-utsläppen.
IDAG
Dominans av fossila
bränslen för transporter.
Stor osäkerhet om
utvecklingen på
marknaden. Vind- och
solel ökar. Fjärrvärme
tar vara på spillvärme
och energi i avfall.
100 % grön gas.
2050
2030
Inga nettoutsläpp
av växthusgaser
till atmosfären.
”Fossiloberoende”
och ett energisystem
som anpassas till lokal
och småskalig
energiproduktion.
Differentierade lösningar
i ett integrerat och
intelligent energisystem.
Utvecklar metoder för att
produktion och användning ska kunna mötas.
Ställer krav på lagring och
transport av energi.
Tar vara på ”alla”
flödande energiresurser
i naturen.
Sluter kretsloppen,
återanvänder ”all”
restenergi i avfall och
spillvärme.
Foto: Mats Udde Jonsson
8
VÄGEN TILL ETT
FOSSILFRITT SAMHÄLLE
Visionen är ett energisystem som inte
har någon påverkan på klimatet 2050.
Målet är viktigt, med även vägen dit.
Målet på lång sikt bör vara att vi har ett energisys­
tem som kan ta tillvara alla flödande energikällor i
naturen så effektivt som möjligt. Den gemensamma
nämnaren är solen som, förutom solenergi, ger vindoch vattenkraft samt producerar biomassa genom
fotosyntesen. I jordens inre finns geotermisk energi
som på vissa platser kan användas för el- och värme­
produktion. Till 2050 bör även kretsloppen slutas så
att all rest­energi som uppstår i samhället, i form av
avfall och spillenergi, kan utnyttjas så effektivt som
möjligt. Det ställer krav på hela energisystemet och
att det finns en marknad och en infrastruktur som
kan hantera alla energiresurser.
Naturgasen och dess infrastruktur kan spela en
viktig roll på vägen till ett fossilfritt samhälle. Målet
2050 är en marknad och en infrastruktur för förny­
bara energigaser. I bilden till vänster illustreras några
hållpunkter på vägen.
9
VÄGEN TILL ETT FOSSILFRITT SAMHÄLLE
•Naturgas ersätter olja och kol vilket minskar utsläppen av koldioxid från industri och
transporter.
•Naturgas ersätter bunkerolja i fartyg vilket ger en renare sjöfart.
•Investeringar i infrastruktur och uppbyggnaden av en gasmarknad banar väg för biogas.
MÖJLIGHETER PÅ KORT SIKT
I Sverige har tillgången på naturgas bidragit till kraftigt sänkta
koldioxidutsläpp från industrin där gas ersatt olja och kol. Natur­
gasen har även banat väg för en marknad för fordonsgas.
ÖVER 70 PROCENT AV ALL FORDONSGAS utgörs av för­
nybar biogas. Gasfordon bidrar även till en renare
stadsluft jämfört med bensin och diesel. Den största
utmaningen inom klimatområdet är att uppnå en
fossilfri fordonsflotta. Ur ett livs­c ykelperspektiv har
biogas betydligt lägre koldioxidutsläpp än etanol och
biodiesel.2 Flera regioner driver på utvecklingen. Idag
är nästan 23 procent av alla Sveriges bussar i reguljär
Skånetrafikens alla bussar ska vara helt fossilfria 2018.
Foto: Mattias Svensson
10
trafik gasdrivna, inklusive en ökande andel biogas.
Sedan 2015 är till exempel alla Skånetrafikens stads­
bussar helt fossilfria och regionbussarna ska vara
fossil­fria från 2018.
Naturgasen och dess infrastruktur har varit en
förutsättning för biogasbussar. Genom tillgången
på naturgas har en marknad för fordonsgas kunnat
byggas upp. Biogasen har successivt kunnat öka sin
andel i en befintlig marknad, vilket bidragit till en
lägre risk och lägre kostnader för såväl producenter
som leverantörer av biogas. Förutom inom befintligt
gasnät, utgör naturgasen back-up för biogas i bland
annat Linköping, Borås, Eskilstuna, Örebro, Väster­
ås och Stockholm.
SJÖFARTEN I VÅRT NÄROMR ÅDE har mycket tuffa
miljö­k rav.3 Genom att byta från bunkerolja till fly­
tande naturgas (LNG4) kan utsläppen av partiklar
och försurande ämnen minska till nära noll (med
80–100 procent), och koldioxidutsläppen minskar
med 20–25 procent.
Stamnätet för naturgas har en begränsad utbred­
Viking Lines färja Viking Grace är det första stora passagerarfartyg i världen som använder naturgas som bränsle.
Sedan januari 2013 trafikerar hon sträckan Stockholm – Åbo. Foto: Viking Line/Petri Valo
ning i sydvästra Sverige. Energiintensiva industrier i
Mellansverige och utmed norrlandskusten har idag
inte tillgång till naturgas, även om det i många fall
skulle vara att föredra, både ur ett miljöperspektiv
och för en effektivare tillverkningsprocess.
LNG-terminaler och investeringar i lokala och
regionala gasnät möjliggör byte från olja till gas både
i fartyg och i energiintensiv industri. Där naturgas
används idag kan biogas användas i morgon. För att
det ska var möjligt krävs investeringar i infrastruktur
för energigaser. n
2 Källa: Miljöfaktaboken 2011, rapport 1183, Värmeforsk.
3 IMO antog 2008 skärpta gränsvärden för svavel i marint
bränsle för Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen, så
kallade svavelkontrollområden ”SECA”. SECA-direktivet
trädde i kraft 2015.
4 L
iquified Natural Gas är naturgas som kyls ned till -162°C
så att dess volym minskar kraftigt. Att göra naturgasen
flytande är ett effektivt sätt att transportera den där det
inte finns tillgång till gasnät.
11
VÄGEN TILL ETT FOSSILFRITT SAMHÄLLE
•Power to gas knyter samman systemen för el, gas och värme, vilket ökar mängden
förnybar energi.
•Biogas, vindkraft, solenergi och vågenergi tar allt större andelar av energiförsörjningen.
•Elinfrastrukturen möjliggör distribution av förnybar el.
•Gasinfrastrukturen möjliggör distribution av både förnybar gas, och vid behov även
förnybar el, omvandlad till gas.
MÖJLIGHETER PÅ LÅNG SIKT
För att kunna ta tillvara alla förnybara
energi­resurser måste infrastrukturen
utvecklas. De olika energibärarna, el, gas
och värme, i form av hetvatten, har olika
egenskaper och förutsättningar. I ett intel­
ligent energisystem kan de samverka med
varandra.
GASFORMIGA BR ÄNSLEN HÅLLER också en hög kvalitet
HE T VAT TEN HAR SPEL AT en mycket viktig roll i energi­
systemet från 1950-talet och framåt. När fjärrvärmen
ersatte individuell uppvärmning i städerna minskade
utsläppen dramatiskt och luftkvaliteten förbättrades.
Från början producerades fjärrvärmen med olja, men
ersattes efterhand med förnybara bränslen, avfall och
spillvärme från industrin. Genom tillgång till en in­
frastruktur för fjärrvärme har energiresurser kunnat
tas tillvara som annars hade gått till spillo. Hetvatten
kan i princip bara användas för uppvärmning och
förutsätter att det föreligger ett värmebehov, det vill
säga helst vintertid. Relativt el och gasformiga bräns­
len håller hetvatten låg kvalitet.
och kan användas i många olika tillämpningar. Na­
turgas utvinns ur fossila källor, medan biogas fram­
ställs ur till exempel slam eller matavfall, och andra
råvaror med biologiskt ursprung. På sikt kan även
syntetiskt metan framställas genom processer för
”Power to gas”, där överskott av förnybar el omvand­
las till gas (se sid 60–67). Gas är betydligt lättare att
lagra än el. Till skillnad från el behöver inte trycket i
2050 ÄR MÅLE T en energiinfrastruktur som kan ta
tillvara alla förnybara energiresurser. Energisystemet
måste också säkerställa att försörjningstryggheten
kan upprätthållas och att utbudet av energi kan möta
efterfrågan. Det förutsätter en flexibilitet och en sam­
verkan mellan de olika energibärarna och infrastruk­
turen för el, gas och värme. n
EL ÄR DE T ÄDL AS TE ENERGISL AGE T, med mycket hög
kvalitet och ett brett tillämpningsområde. Ingen kan
tänka sig ett modernt samhälle utan tillgång på el.
El är en energibärare som produceras i olika typer
av kraftverk, baserat på olika energi­k ällor. Elinfra­
strukturen möjliggör en distribution av förnybar el.
Fördelarna med el är många, men det finns även en
nackdel, och det är att den är svår att lagra i större
kvantiteter.
12
en gasledning vara konstant. Det innebär att det går
att mata in mer gas än vad som tas ut vid eventuella
överskott. Gasinfrastrukturen möjliggör därmed en
distribution av både förnybar gas, och vid behov även
förnybar el.
VISIONER OM GRÖN GAS
REN GAS
Branschföreningen Energigas Sverige har
antagit en vision – Grön Gas 2050. Region
Skåne har beslutat om en färdplan för att bli
Europas ledande biogasregion 2030.
Swedegas har som mål att 30 procent av
gasen i gasnätet ska vara förnybar 2030 och
100 procent till 2050.
Naturgas består huvudsakligen av metan som är
det enklaste av alla kolväten. Det ger naturgasen
stora miljöfördelar jämfört med kol och olja som
har ett högre kolinnehåll, men som även innehåller
andra föroreningar såsom tungmetaller och svavel.
Vid förbränning av naturgas bildas 25 procent min­
dre koldioxid per energienhet jämfört med olja och
40 procent mindre jämfört med kol.
Ur ett förbränningstekniskt perspektiv är gas­
formiga bränslen de enklaste att hantera. Vid alla
förbränningsprocesser förgasas bränslet innan det
oxideras, det vill säga då själva förbränningen sker.
Det svåraste bränslet ur förbränningssynpunkt
är avfall. Eftersom naturgas, eller biogas, redan
är i gasform, kan förbränningen ske under optima­
la förhållanden och det bildas i princip ingen sot
eller aska. Anläggningarna kräver därför inte lika
avancerad reningsteknik som för fasta bränslen,
och inte heller något bränslelager eller hanterings­
system för bränslen. Gasen levereras i ett slutet
system, via rörledning. Där gasen ersätter olja,
eller kol, leder det till en renare arbetsmiljö och ett
minskat slitage på anläggningen.
350
300
g CO2/kWh
250
200
150
100
50
0
Naturgas
Olja
Kol
Avfall
Koldioxidutsläpp per energienhet vid förbränning för
några olika bränslen, CO2/kWh.
Källa: Naturvårdsverket
13
VÄGEN TILL ETT FOSSILFRITT SAMHÄLLE
14
SÅ ANVÄNDS NATURGAS
OCH BIOGAS
Naturgas är den dominerande energigasen men i takt med ökade klimat­
krav och efterfrågan på förnybar energi byggs produktionen av biogas ut.
Internationellt sett är naturgas ett viktigt bränsle som svarar för nästan
en fjärdedel av världens totala energitillförsel.
15
VÄGEN TILL ETT FOSSILFRITT SAMHÄLLE
SÅ ANVÄNDS NATURGAS OCH BIOGAS
•Naturgas svarar globalt för cirka 24 procent av världens energitillförsel, inom EU för
drygt 21 procent.
•I Europa används 4 457 TWh naturgas och 174 TWh biogas (2014).
•I Sverige används 10 TWh naturgas och 1,8 TWh biogas (2014).
•Oljeanvändningen i Sverige på 134 TWh är tio gånger högre än användningen av gas.
•Utsläppen av koldioxid är 25 procent lägre för naturgas än för olja per energienhet.
NATURGAS I EUROPA – EN ALLT
VIKTIGARE ENERGIKÄLLA
Naturgas har blivit en allt viktigare
energi­källa i många europeiska länder
och är ett renare bränsle än kol och olja.
INOM EU:S 28 MEDLEMSL ÄNDER är naturgassystemet
väl utbyggt och totalt användes 4 457 TWh 20145,
vilket motsvarar 23 procent av den totala energitill­
förseln. Genom att ersätta kol med naturgas har ex­
empelvis utsläppen av koldioxid och svavel minskat
kraftigt i Tyskland och Storbritannien.
I Sverige används lite naturgas jämfört med and­
ra europeiska länder. Det beror på att gasnätet endast
är utbyggt i de sydvästra delarna av landet.
Naturgasen introducerades i Sverige 1985. I
takt med att ledningsnätet för naturgas byggdes ut
ökade användningen och låg på en stabil nivå under
1990-talet. 2006 respektive 2009 togs två gaseldade
kraftvärme­verk i drift, Rya kraftvärmeverk i Göte­
borg samt Öresundsverket i Malmö, vilket gjorde
att den årliga naturgasanvändningen steg med 50
procent.
16
Totalt användes 10 TWh naturgas och 1,8 TWh
biogas, det vill säga totalt cirka 11,8 TWh, i Sverige
20146. Det kan jämföras med oljeanvändningen som
uppgick till 134 TWh samma år, det vill säga mer än
10 gånger så mycket.
2014 användes 3,6 TWh naturgas i industrin,
1,7 TWh till bostäder, 0,6 TWh till transporter, 2,8
till kraft- och värmeproduktion och 1,2 för andra
ändamål än energi, till exempel råvara.
Naturgasanvändningen för elproduktion steg
kraftigt under åren 2009–2011. Det berodde främst
på att flera kärnkraftverk hade en begränsad produk­
tionskapacitet på grund av effekthöjande åtgärder i
verken.
n
5 ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Natural_gas_consumption_statistics
6 Energimyndigheten
Naturgasnätets utbredning i Europa.
Källa: GIE. (Gas Infrastructure Europe)
Vindkraft 2 %
Sveriges energitillförsel 2014.
På nationell nivå svarar naturgasen för bara 2 procent
av energianvändningen. I områden med utbyggd
naturgasinfrastruktur är andelen cirka 20 procent.
Källa: Energimyndigheten, Energimarknadsinspektionen.
Industri
2013
2014
2011
2009
2007
2005
2003
2001
1999
1997
1995
1993
1991
Bebyggelse
1989
Kol 4 %
Transporter
1987
Vattenkraft Biobränslen
11 %
23 %
Värmepump 1 %
Övriga bränslen
2%
Naturgas
2%
Kraftvärme
m.m.
1985
Olja
24 %
Råvara
1983
Kärnkraft
33 %
20,0
18,0
16,0
14,0
12,0
10,0
8,0
6,0
4,0
2,0
0,0
Användning av naturgas och andra energigaser i Sverige,
1983-2014, TWh. Källa: SCB, Energimyndigheten.
17
VÄGEN
TILL ETT
FOSSILFRITT
SAMHÄLLE
SÅ
ANVÄNDS
NATURGAS
OCH BIOGAS
SÅ ANVÄNDS NATURGAS OCH BIOGAS
•Produktionen av biogas har ökat med 39 procent, från 1,3 till 1,8 TWh, sedan 2005.
•I Sverige fanns 277 biogasproducerande anläggningar 2014.
BIOGASPRODUKTIONEN
FORTSÄTTER ATT ÖKA
Det finns ett stort intresse för biogas
i Europa och i resten av världen. Det
beror främst på att biogas ses som en
viktig källa till förnybar energi och som
ett sätt att nå klimatmålen.
I EUROPA PRODUCER ADES cirka 174 TWh biogas
20147. Tyskland är störst och svarar för hälften av
den totala biogasproduktionen inom EU, med en
produktion på cirka 85 TWh. Därefter kommer
England med en produktion på cirka 21 TWh bio­
gas. Biogas produceras från olika typer av avfall. I till
exempel Tyskland och Österrike produceras huvud­
delen av biogasen från energigrödor och jordbruks­
avfall, medan biogasen i England, Italien, Frankrike
och Spanien framför allt härrör från gamla soptip­
par, så kallad deponigas. I Sverige produceras biogas
främst från matavfall och avloppsslam.
I Europa används biogasen företrädesvis för el­
produktion. 2013 producerades 52,3 TWh el från
biogas. Det förekommer även uppgradering av biogas
till fordonsgas samt för inmatning i gasnätet, i bland
18
annat Tyskland, Nederländerna, Danmark och Sve­
rige. Flera europeiska länder arbetar aktivt med att få
in mer biogas i naturgassystemet.
I Sverige producerades 1,8 TWh biogas i 277
anläggningar 20148. Hälften ligger i anslutning till
avloppsreningsverk, 22 procent är produktionsan­
läggningar på deponier, resterande anläggningar är
separata rötningsanläggningar, mindre gårdsanlägg­
ningar och några industrier som rötar sitt avloppsvat­
ten. Redan under 1980-talet byggdes anläggningar
för att ta tillvara på biogas från deponier i Sverige
och sedan mitten på 1990-talet har fler anläggningar
tillkommit för rötning av avloppsslam, matavfall och
avfall från industrier. Under 2014 togs Sveriges första
förgasningsanläggning i drift.
PRODUK TIONEN AV BIOGAS HAR ÖK AT med 39 procent
mellan 2005 och 2014, från 1,3 till 1,8 TWh. För att
biogas ska kunna matas in i gasnätet eller användas
i fordon måste den uppgraderas, det vill säga renas
från koldioxid och oönskade ämnen, exempelvis sva­
vel. Produktionen av uppgraderad biogas har ökat
SÅ ANVÄNDS NATURGAS OCH BIOGAS
GOBIGAS
GoBiGas (Gothenburg Biomass Gasification Project) är
en storskalig demonstrationsanläggning för produk­
tion av biogas genom termisk förgasning av biomas­
sa. Det är Göteborg Energi som satsar på produktion
av biogas genom förgasning av biobränsle och spill
från skogsbruket.
Projektet ska visa att det går att förgasa bioråvara
för produktion av biogas av en kvalitet som kan distri­
bueras i befintligt gasnät.
GoBiGas ligger i Ryahamnen som är en knutpunkt
för Göteborgs el-, gas- och fjärrvärmenät. Anlägg­
ningen började leverera uppgraderad biogas till
gasnätet hösten 2014.
Foto: Göteborg Energi/GoBiGas
19
SÅ ANVÄNDS NATURGAS OCH BIOGAS
SÅ ANVÄNDS NATURGAS OCH BIOGAS
från 0,11 TWh till 1,02 TWh under samma period.
Det största användningsområdet för uppgraderad
biogas är som drivmedel i gasfordon. 2014 fanns to­
talt 13 inmatningspunkter för uppgraderad biogas i
det svenska gasnätet8, samt tre inmatningspunkter i
nätet för fordonsgas i Stockholm.
GÖTEBORG ENERGI SAT SAR S TORT på produktion av
biogas och har bland annat byggt en demonstra­
tionsanläggning för förgasning av skogsavfall i
kommersiell skala, GoBiGas (Gothenburg Biomass
Gasification Project). Projektets första etapp invigdes
2014, och har en kapacitet på 20 MW biogas, vilket
motsvarar 160 GWh vid full drift.
GoBiGas är sedan hösten 2014 anslutet till stam­
nätet för gas. Det gör att biogasen kan nå en större
marknad och fler kundsegment.
I JORDBERGA UTANFÖR TRELLEBORG finns en av Sve­
GWh
riges största rötningsanläggning för biogas. Även
Jordberga är anslutet till gasnätet sedan hösten 2014
och producerar vid full drift 110 GWh biogas per
år. En viktig drivkraft bakom projektet är Skåne­
trafikens målsättning att alla transporter ska vara
20
fossilbränsle­fria 2020. Genom anslutningen till
stamnätet för gas når anläggningen en större mark­
nad och biogasen blir tillgänglig även för industrier
som vill använda biogas.
FÖR BÅDE JORDBERGA OCH GOBIGAS har närheten till
befintlig gasinfrastruktur varit avgörande. Gasnätet
innebär att det finns avsättning för all biogas som
produceras, men också att det finns naturgas som
back-up om efterfrågan på biogas blir större än ut­
budet.
Idag sker drygt hälften av biogasproduktionen
där det finns en utbyggd naturgasinfrastruktur. Ef­
terfrågan på gasformiga bränslen, både biogas och
naturgas, finns på många platser i landet, både för
transporter och från industrier som idag använder
kol och olja. Genom att byta från kol och olja kan de
minska sina utsläpp av koldioxid, vilket även innebär
lägre kostnader för de industrier som omfattas av
handelssystemet för utsläppsrätter. n
7 Eurostat, juli 2015.
8 Energimyndigheten, Produktion och användning av biogas
år 2014.
1 800
1 600
1 400
1 200
1 000
800
600
400
200
0
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Gårdsanläggningar
Industrianläggningar
Deponier
Samrötning
Reningsverk
Biogas kallas den gas som bildas då organiskt material bryts
ned av metanproducerande
bakterier under syrefria
förhållanden. Biogas kan även
framställas genom förgasning
av organiskt material, exempelvis skogsavfall. Produktion
av biogas i Sverige, 2005–2015.
Källa: Energimyndigheten
JORDBERGA
Jordberga biogasanläggning är en av Sveriges
största rötningsanläggningar för framställning av
biogas. Råvaran är huvudsakligen lokalt produce­
rad grönmassa. Förutom biogas produceras här
en högkvalitativ biogödsel, som går tillbaka till
regionens lantbruk, och på så vis sluts det viktiga
kretsloppet av näringsämnen.
Den uppgraderade biogasen distribueras via
E.ON:s gasledning och Swedegas stamnät för gas
till kunderna, bland annat Skånetrafikens bus­
sar. Att anläggningen kunde förverkligas berodde
till stor del på Skånetrafikens beslut om att alla
transporter ska bli fossilbränslefria 2020. Drift­
start var i september 2014.
Bakom Jordberga biogasanläggning står
Swedish Biogas International, E.ON Gas, Skånska
Biobränslebolaget och Nordic Sugar.
Foto: Swedish Biogas International
21
22
INFRASTRUKTUR
FÖR GAS
1985 stod den första etappen av naturgasnätet klar, från
Dragör i Danmark till Helsingborg, och Sverige fick sin
första leverans av naturgas. Stamnätet för gas är en
mycket robust anläggning som fungerat utan olyckor
eller leveransavbrott i 30 år.
När det sker nyinvesteringar idag är det på platser
som inte har tillgång till naturgas. Efterfrågan är stor
bland industrier som vill ersätta olja och kol med gas.
Med terminaler för flytande naturgas (LNG) kan även
mellersta och norra Sverige få tillgång till gas.
23
INFRASTRUKTUR FÖR GAS
GASNÄTET I SYDVÄST
Stamnätet för gas sträcker sig längs
Västkusten, från Trelleborg i söder till
Stenungsund i norr, samt via en grenled­
ning genom Småland till Gislaved.
Naturgasen levereras via en ledning
över Öresund, från Dragör i Danmark till
Klagshamn söder om Malmö. Biogasen
matas in lokalt.
24
SWEDEGAS ÄGER S TAMNÄTE T och är även systemba­
lansansvarig, TSO (Transmission System Operator).
Ledningsnätet består av 60 mil transmissionsledning
(stamnät), 272 mil distributionsnät samt ett gaslager.
Distributionsnäten som är kopplade till stamnätet
har fem olika ägare. Ett 30-tal kommuner är anslutna
till det ledningsnätet.
Ledningarna i stamnätet är av stål och förlagda
under jord. De har en diameter på 50–60 cm och är
dimensionerade för att klara ett tryck på 80 bar. Men
det är inte nödvändigt att hålla ett specifikt tryck för
att leverera gas. Trycket kan variera mellan 50 och
80 bar, utan att leveranserna äventyras. Det innebär
att gasledningssystemet även kan betraktas som ett
stort energilager. Förutom ledningen finns gaslagret
Skallen strax utanför Halmstad, där gas motsvarande
0,1 TWh kan lagras. På samma sätt kan de lokala
distributionsnäten användas som energilager. Även
distributionsnäten är förlagda under mark, men är
av plast.
Transport av gas via ledningar medför i princip
inga energiförluster alls, till skillnad från distribution
av el. Den ger även minimal visuell inverkan på land­
skapet eftersom gasnätet ligger osynligt under mark.
Marken ovanför kan brukas som vanligt. Förlägg­
ningen av gasnätet anpassas efter naturen och hur
marken används.
S TAMNÄTE T FÖR GAS ÄR EN MYCKE T robust anläggning
som har fungerat utan olyckor eller leveransavbrott
i 30 år. Ur ett europeiskt perspektiv är systemet mo­
dernt med välutvecklade tekniska lösningar som bi­
drar till att förebygga störningar i gasförsörjningen9.
När beslut fattades om att bygga ut gasnätet i Sverige
på 1970-talet, sågs det som en mycket långsiktig in­
vestering. Möjligheten att upprätthålla hög kvalitet
på leveranserna under lång tid är stora.
Någon utbyggnad av det befintliga gasnät är inte
aktuell. Flera nyinvesteringar i gasinfrastruktur pla­
neras emellertid på platser som idag inte har tillgång
till gas. Det finns en stor efterfrågan, primärt från
energiintensiv industri som idag använder olja och
kol och som vill sänka sina koldioxidutsläpp. Även en
utbyggnad av gasinfrastruktur för att stärka fordons­
marknaden efterfrågas.
n
9 N
ationell strategi för trygg naturgas, Energimyndigheten,
2007.
GASNÄT VÄSTSVERIGE
Stenungsund
Göteborg
Gislaved
KAT TEGAT T
Varberg
Hylte
Falkenberg
Halmstad
Laholm
Ängelholm
Höganäs
Klippan
Helsingborg
Landskrona
DAN MARK
Dragør
Eslöv
Lund
Malmö
Trelleborg
Stamnätet för gas i Sverige. Gasledningen förser ett
stort antal kommuner i sydvästra Sverige med gas.
25
ESTRELLA AB
EN LÖNSAM
INVESTERING
På Estrella i Angered, en förort till Göteborg,
tillverkas en stor del av svenskarnas snacks
– chips. Tillverkningen är helt automatiserad –
från att potatisen kommer in i fabriken tills att
de färdiga kartongerna staplas på pallar och
körs över till lagret. Personalen ser framför allt
till att processen löper på, att inget stannar upp
och att det är rent och snyggt i och runt maski­
nerna.
Chipsfritöserna värms upp av två pannor som
sedan 2008 eldas med naturgas. Redan när
pannorna installerades långt tidigare var de
förberedda för naturgas, men då fanns det ing­
en gasledning fram till fabriken. Därför använ­
des olja som bränsle, vilket innebar både stora
miljöutsläpp, sämre arbetsmiljö och mycket
underhåll i anläggningen.
Miljöaspekten var avgörande när Estrella i
samarbete med Göteborg Energi fick naturgas
till fabriken – men också att investeringen höll
ekonomiskt. Resultatet blev att koldioxidut­
släppen minskade med 33 procent och under­
hållskostnaderna gick ner rejält. Även kväveox­
idutsläppen minskade och utsläppen av svavel
och partiklar är nästan borta. Arbetsmiljön blev
mycket renare när man slapp hålla på med ol­
jan. För Estrella var det en lönsam investering.
En annan stor fördel som Estrella ser med
naturgasen att den på sikt kan ersättas med
biogas.
Foto: Mats Udde Jonsson
26
27
INFRASTRUKTUR FÖR GAS
LNG OCH REGIONALA NÄT
GER NYA MÖJLIGHETER
Terminaler för LNG, flytande naturgas,
ger nya möjligheter för att förse indust­
rier och transportsektorn med naturgas.
Regionala nät kan dessutom öka bio­
gasens möjlig­heter att nå marknaden.
DEN SVENSK A GASMARKNADEN är koncentrerad till
sydvästra Sverige i anslutning till stamnätet för gas.
Historiskt har den enda tillförseln av naturgas skett
via ledningen från Danmark, men sedan 2011 finns
en terminal för att ta emot flytande naturgas (LNG)
i Nynäshamn, söder om Stockholm, som drivs av
AGA. Gasen används bland annat i Stockholms
stadsgasnät, som bränsle i en Finlandsfärja samt som
komplement till biogas för att säkerställa tillgången
på fordonsgas i Stockholm.
Sedan hösten 2014 finns även en anläggning
för LNG i Lysekil norr om Göteborg, som drivs av
Skangass. Naturgasen används i Preems raffinaderi
och i andra närliggande industrier. Den ersätter olika
oljeprodukter vilket sänker utsläppen av koldioxid
och hälsofarliga ämnen.
28
Det planeras även en LNG-terminal i Göteborg.
Den är av strategiskt intresse för EU och ingår i ett
samarbete för att utveckla effektiva transportleder
till havs mellan övriga Europa och Göteborg. Genom
terminalen blir det möjligt att transportera LNG från
stora mottagningsterminaler till terminalen i Göte­
borg. Här kan fartyg bunkra LNG som bränsle, men
den kan även transporteras vidare med tåg, tankbilar
eller tankfartyg. Gasen kan vid behov även matas in
i gasnätet.
LNG-terminalen i Göteborg blir den första i
Sverige som bygger på principen om ”Open Access”,
att terminalen är öppen. Det innebär att alla som vill
leverera LNG till den svenska marknaden har möj­
lighet att boka kapacitet i terminalen. Därmed kan
slutkunderna fritt välja leverantör och köpa LNG till
bästa marknadspris. I en öppen terminal är ägande
och drift av infrastrukturen skiljt från produktion av
och handel med energi. Det är samma princip som på
elmarknaden.
Fler regioner i Sverige har behov av att investera
i ny infrastruktur för natur- och biogas i syfte att få
Gasledning
Biogasanläggning
LNG-terminal
LNG-transport
med fartyg
Tankställe fordon
Industri
Ett regionalt gasnät kan effektivt lagra och distribuera energi. Biogasproducenter kan ansluta och föra in sin gas på
nätet. Tankställen för fordonsgas och industrier som använder gas kan också kopplas på. Med en terminal för LNG
säkerställs att det alltid finns tillräckligt med gas i nätet.
mer konkurrenskraftig och hållbar energi till regio­
nen. Det kan till exempel röra sig om industrier som
vill ställa om till miljövänligare alternativ med bibe­
hållen konkurrenskraft, eller företag som vill satsa på
produktion av biogas och som behöver ett distribu­
tionsnät och att man behöver satsa på tankställen för
nya drivmedel, som fordonsgas och LNG.
FÖR AT T EN BIOGASMARKNAD ska kunna utvecklas
krävs förutom produktionsanläggningar, även en
infrastruktur för lagring och distribution av gasen.
När en ny energimarknad byggs upp måste också
leveranssäkerheten tryggas så att de potentiella kun­
derna vågar satsa på gas i sina anläggningar eller
fordon, eftersom det kräver investeringar.
Ett gasnät erbjuder en effektiv lösning. Genom
att ansluta gasnätet till en terminal för LNG säker­
ställs att det alltid finns tillräckligt med gas i nätet.
Naturgasen utgör back-up och möjliggör för lokala
aktörer att bygga upp produktionsanläggningar för
biogas, som har en säker avsättning för sin gas i led­
ningsnätet.
Det är framför allt processindustrin som efter­
frågar gas som ersättning för olja. Genom att gas
levereras via nedgrävda ledningar minskar det också
transporterna på väg och järnväg. Genom gasnätet
görs gasen också tillgänglig för fordon och andra
mindre användare. n
FLYTANDE NATURGAS – LNG
LNG (Liqufied Natural Gas) naturgas som
kylts ned till -162°C och övergår därmed
i flytande form. Volymen minskar 600
gånger, vilket gör att gasen effektivt kan
fraktas i tankar på fartyg, tåg eller lastbil.
Innan användning förångas gasen igen.
Vid förbränning avger den mindre utsläpp
av koldioxid och kväveoxider jämfört med
oljedrift, och avsevärt mycket mindre ut­
släpp av svavelföroreningar och partiklar.
LNG är färglös, giftfri och luktfri.
29
HÖGANÄS AB
ENERGIKRÄVANDE
PRODUKTION
Höganäs är världens ledande tillverkare av
metallpulver. Med naturgas som bränsle har
företaget optimerat de energikrävande pro­
cesser som förvandlar metallskrot och järn­
malm till rent metallpulver. Naturgasens
fördelar är så stora att delar av produktionen
sannolikt skulle flyttats utomlands om företa­
get inte fått tillgång till naturgas. Det skedde i
mitten av 1980-talet när den första etappen av
stamnätet för naturgas var klar att leverera.
Eftersom produktionsprocessen kräver ex­
tremt hög värme är naturgasen överlägsen
andra energi­slag. Att gasens förbränning är
effektiv och lätt att styra gör dessutom att
energiförbrukningen minskat, räknat i natur­
gasanvändning per ton producerad produkt.
Restvärmen från ugnarna distribueras till
kommunens fjärrvärmenät.
När Höganäs gick över till naturgas ledde det
till både bättre arbetsförhållanden, lägre un­
derhållskostnader och färre produktionsstör­
ningar. Tjockoljan som användes tidigare satte
igen brännare, bränslesystem och ledningar.
Med naturgasen minskade också utsläppen av
svavel, stoft, kväveoxid och koldioxid.
Foto: Anders Andersson, Höganäs AB
30
31
Öresundsverket i Malmö är ett av världens
effektivaste kraftverk med mycket högt ställda
miljökrav. Att valet föll på ett kraftvärmeverk
eldat med naturgas var naturligt, eftersom
gasen finns tillgänglig i regionen.
Foto: E.ON
32
GASENS ROLL
PÅ ELMARKNADEN
Andelen förnybar och väderberoende el­
produktion ökar snabbt. Det ställer krav
på motsvarande reglerkapacitet och på
sikt även storskalig lagring av el.
Gaskraftverk är flexibla och kan an­
vändas för reglering av vindkraft. Bygg­
tiden för ett gaskraftverk är 2–3 år och
driftskostnaden utgörs till 80 procent av
rörliga kostnader. Det underlättar för en
flexibel produktion.
Den svenska elmarknaden är en del av den nordiska,
och blir en allt mer integrerad del av den europeiska
elmarknaden. Den svenska elmarknaden omsätter
drygt 158 TWh el per år. 2015 användes 136 TWh
inom landet och 22,6 TWh exporterades. Elproduk­
tionen baseras främst på vattenkraft och kärnkraft
som har cirka 47 respektive 34 procent av elproduk­
tionen. Kraftvärme i fjärrvärmeverk och i industrin
står för knappt 10 procent. Vindkraften har ökat kraf­
tigt under senare år och producerade 16,6 TWh 2015.
33
GASENS ROLL PÅ ELMARKNADEN
ELMARKNADENS UTMANINGAR
I SVERIGES OMVÄRLD
Andelen förnybar elproduktion ökar
snabbt i många länder. Utvecklingen
är politiskt driven med målet att upp­
nå en mer hållbar energiproduktion.
Den största utmaningen med vind- och
solkraft är att tillförseln varierar med
väderleken och att produktionen därför
inte kan styras.
ningen tas de ur drift. Det minskar produktions­
kapaciteten i hela systemet.
Situationen medför också en ökad risk vid inves­
teringar i ny kraftproduktion. Förutom begränsade
driftstider, råder en stor osäkerhet om bränsle­priser
och kostnadsutvecklingen för utsläppsrätter för
koldioxid. Sammantaget leder det till mer volatila
elpriser.
TACK VARE S TOR A TILLGÅNGAR på reglerbar vattenkraft
DE T FINNS MÅNGA OLIK A TEKNISK A lösningar för att
hantera väderberoende elproduktion men i begränsad
omfattning. För att hantera stora mängder förnybar
el krävs motsvarande regler­k apacitet, och på sikt ock­
så en effektiv och storskalig lagring av el.
Kraftsystemen i Europa är uppbyggda kring
stora centraliserade kraftverk – kärnkraft, gas- eller
kolkraftverk. Anläggningarna har höga kapitalkost­
nader och måste därför vara i drift under större delen
av året för att vara lönsamma. När andelen vind- och
solkraft ökar tränger de periodvis ut baskraftanlägg­
ningarna som får försämrad ekonomi, och i förläng­
34
är förutsättningarna för vindkraft bättre i Norden
än på kontinenten. När det blåser och vindkraften
producerar el kan vatten sparas i magasinen för att
användas i elproduktionen när det inte blåser. Men
trots närheten till vattenkraften i Sverige och Norge
har till exempel Danmark inte alltid fått avsättning
för all vindkraftel när produktionen varit stor. Även
i Tyskland blir det ibland överskott i elproduktionen
som inte kan användas, trots ett allt större elutbyte
med det nordiska systemet.
I takt med att vind- och solkraften byggs ut,
minskar möjligheterna att kompensera variationerna
En ökad andel förnybar kraftproduktion ställer ökade krav på
eltransmissionsnätet och förändrar
förutsättningarna för den konventionella kraftproduktionen.
genom elutbyte mellan närliggande länder och re­
gioner eftersom förhållandena är snarlika i de olika
länderna och regionerna.
pris på effekt. Det gör att anläggningar kan få betalt
för att stå stand-by, för att kunna leverera vid behov.
Införs en kapacitetsmarknad i Sveriges närhet kom­
mer det sannolikt att införas även här. n
I MÅNGA L ÄNDER I EUROPA diskuteras införandet av
kapacitetmarknader för att upprätthålla leverans­
säkerheten i systemet. Det innebär att elmarknaden
inte bara reglerar priset på energi, utan även sätter ett
35
36
E.ON GAS SVERIGE AB
HÅLLBART BOENDE
I FOSSILFRITT HUS
På ett 90-tal orter i Skåne, Halland och västra
Småland har E.ON Gas gasnät som förser hushåll
med natur- och biogas. Gasen används för upp­
värmning, utomhusbelysning och till gasspisar –
något som uppskattas av många hemmakockar.
I kvarteret Hållbarheten i Västra Hamnen i Malmö
har E.ON tagit ett steg längre och byggt ett hyres­
hus med åtta lägenheter, varav en visningslägen­
het. De sju familjerna i huset testar att leva helt
utan fossila bränslen för el, värme och transpor­
ter. Med hjälp av solfångare, solceller, vindkraft
och matavfall producerar man dessutom egen
energi.
I huset prövas olika energilösningar. Två lägen­
heter värms upp med gasvärmepump och sol­
fångare på taket. I köken finns förstås gasspis,
på terrassen ett uttag för gasgrill, i orangeriet en
gasbrasa och vid hemtankstationen kan hyregäs­
ten tanka sin gasbil. Hyresgästerna styr mycket
själva och kan följa upp energianvändningen med
hjälp av en särskilt utvecklad app.
Kvarteret Hållbarheten följs noga av E.ON själva
och flera forskargrupper. Målet är att utveckla
tjänster som kan hjälpa människor att leva på ett
hållbart sätt utan att tumma på bekvämligheten.
Hyresgästerna i Hållbarheten har möjlighet att styra
energiförbrukningen i varje rum via en app i smartphone, ipad eller dator – även på distans. Foto: E.ON
37
GASENS ROLL PÅ ELMARKNADEN
UTMANINGARNA PÅ DEN
SVENSKA ELMARKNADEN
Idag är kraftbalansen stark på den
svenska elmarknaden och många be­
dömare ser en fortsatt utveckling med
produktionsöverskott och pressade
elpriser. På kort sikt gynnar låga el­
priser konsumenterna, men på längre
sikt försvårar det för nödvändiga inves­
teringar.
UR KR AF TINDUS TRINS PERSPEK TIV råder stor osäker­
het om vilka förutsättningar som kommer att råda
på marknaden och vilken energipolitik som kommer
att föras. Det hämmar investeringar och en långsik­
tig planering. Det har också betydelse för Sveriges
elintensiva tillverkningsindustri som är beroende av
långsiktigt konkurrenskraftiga elpriser, för att i sin
tur våga investera och planera framåt.
De svenska kärnkraftverken togs i drift åren
1972–1985, och de två äldsta reaktorerna i Oskars­
hamn har passerat 40 år. Flera av kärnkraftverken
är moderniserade och den tekniska livslängden har
38
därmed förlängts till 50, i vissa fall 60 år. Under
2015 beslutade kärnkraftägarna att fyra reaktorer ska
avvecklas fram till 2020. Långa tillståndsprocesser
och nödvändig byggtid för nya anläggningar gör att
beslut om vad som ska ersätta de återstående reakto­
rerna helst bör tas redan nu.
Utbyggnaden av vindkraft och annan väder­
beroende kraftproduktion gör att elmarknaden står
inför något av ett paradigmskifte10. Hittills har el­
produktionssystemet främst hanterat osäkerheter i
efterfrågan på el. Genom att upprätthålla marginaler
i systemet, så kallade reglerresurser, har oförutsedda
förbrukningsvariationer kunnat hanteras. Nu ställs
kraftsystemet inför liknande osäkerheter även på
produktionssidan, vilket ställer ännu högre krav på
reglerresurser och överföringskapacitet.
VILK A ALTERNATIV FINNS TILL K ÄRNKR AF TEN? Det
finns inget enkelt svar på vad som ska ersätta dagens
reaktorer och åsikterna om olika möjligheter och pri­
oriteringar går isär.
Kärnkraften, som 2015 svarade för 34 procent
Kärnkraftverket i Barsebäck stängdes helt 31 maj 2005. Foto: Jan Rietz
av elproduktionen, utgör idag en basproduktion i det
svenska kraftsystemet. I takt med att den tas ur drift
bör den ersättas på ett sådant sätt att leveranssäker­
heten inte äventyras. Det är en mycket viktig fråga,
inte minst för den svenska elintensiva industrin och
den arbetsmarknad den står för. Industrin svarar
idag för cirka 37 procent av elanvändningen och
efterfrågan är jämnt fördelad över året.
Ersättningskraft kan utgöras av nya kärnkraft­
verk eller gaskraftverk. Alternativ kan även vara
utbyggnad av kraftvärmeverk eldade med biobräns­
le eller avfall, men det kräver relativt stora värme­
underlag i form av fjärrvärme. Den potentialen är
begränsad. En fortsatt utbyggnad av vindkraft och
annan väderberoende kraft ger mer förnybar elenergi,
men kan inte utgöra baskraft i systemet eftersom den
inte kan styras.
I takt med att energisystemet i sin helhet blir mer
intelligent kan utbud och efterfrågan mötas effekti­
vare. Vidare utvecklas nya tekniker för lagring av el
som kan hantera svängningar i produktionen (se sid
60–67). Det kommer att ge ett större handlingsut­
rymme i framtiden, men möter inte behovet av ny
baskraft i närtid.
GASKR AF T OCH K ÄRNKR AF T betraktas ofta ur ett euro­
peiskt perspektiv som alternativ vid val av större an­
läggningar för ny baskraftproduktion. Internationellt
byggs även nya kolkraftverk eller större vattenkraft­
verk. Ur ett svenskt perspektiv finns möjlig­heten
att bygga nya kärnkraftverk som ersättningsverk på
samma lokalisering som dagens reaktorer, eller att
bygga ny gaskraft. Ett nytt gaskraftverk skulle om­
fattas av handelssystemet för utsläppsrätter.
Det finns likheter, men också ganska stora tek­
niska och ekonomiska skillnader, mellan gaskraft­
verk (gaskombianläggningar) och kärnkraftverk.
Ett kärnkraftverk är betydligt mer komplicerat än
ett gaskraftverk. Energiutvecklingen i kärnkraftverk
sker genom kärnklyvning, medan den sker genom
förbränning av naturgas i en gaskombianläggning.
Ur ett förbränningstekniskt perspektiv är gasen det
enklaste bränslet. Komplexiteten påverkar byggtiden.
Tillståndsprocesserna kan bli långa för båda anlägg­
39
GASENS ROLL PÅ ELMARKNADEN
ningstyperna, men byggtiden är betydligt kortare för
ett gaskraftverk än för ett kärnkraftverk, 2–3 år jäm­
fört med minst 10 år.
Elmarknaden kommer att innehålla en större
andel väderberoende vind- och solkraft i framtiden.
Idag regleras variationerna i kraftsystemet med vat­
tenkraft, men på sikt kan fler kraftslag behövas.
DE T FINNS T VÅ S TÖRRE REL ATIV T moderna gaskraft­
10 Svenska Kraftnät, Integrering av vindkraft 2013.
11 Lastföljning i kärnkraftverk, Elforsk 12:08
Kraftvärme m.m.
Kärnkraft
Vindkraft
Vattenkraft
Elproduktionen i Sverige 2000–2015.
Källa: Energimyndigheten, SCB
40
marknad har stor betydelse för drifts­ekonomin. För
ett kärnkraftverk dominerar kapitalkostnaderna,
medan bränslekostnaderna dominerar i ett gaskraft­
verk. Kärnkraftens kostnadsstruktur gör att den be­
höver långa utnyttjningstider över året, gärna 8 000
timmar. Gaskraftverk har större möjligheter att an­
passa driften efter rådande elpriser.
Vid drift av kärnkraftverk är utsläppen av växt­
husgaser mycket begränsade, medan gaskraftverk
bidrar till växthuseffekten. Ett nytt gaskraftverk
skulle emellertid omfattas av EU:s handelssystem för
utsläppsrätter och skulle i teorin därmed inte bidra
till ökade nettoutsläpp till atmosfären. n
Kapital
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
­
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
HUR EN ANL ÄGGNING K AN KÖR AS på en framtida el­
Procent
TWh
verk i Sverige, Rya kraftvärmeverk i Göteborg och
Öresundsverket i Malmö. Rya togs i drift 2006 och
Öresundsverket 2009. Kännetecknande för båda ver­
ken är att de både kan gå i ren el­drift eller i kombine­
rad kraft- och värmedrift.
Gaskraftverk är flexibla och kan användas för
reglering av vindkraft. De kan även startas upp
snabbt, från kall anläggning till full drift på 1–2
timmar. Det ger en fördel på en framtida elmarknad
med en allt större andel väderberoende kraft.
Rent tekniskt kan även kärnkraftverk gå i en mer
dynamisk produktion och följa en varierad last, men
det sliter på anläggningen och ökar risken för stör­
ningar. Det kan också ta upp till ett par dygn innan
kärnkraftverket kan gå i full drift, efter att anlägg­
ningen körts på reducerad effekt11.
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
DoU
Bränsle
Fasta
kostnader
Fasta
kostnader
Kärnkraft
Gaskraft
Fördelning mellan fasta och rörliga kostnader i kärn­
kraftverk respektive gaskraftverk (CCGT),
Källa: Synthesis on the Economics of Nuclear Energy, Study
for the European Commission, DG Energy, november 2013.
Rya kraftvärmeverk i Göteborg och togs i drift 2006. Det kan gå i både ren eldrift
eller i kombi­nerad kraft- och värmedrift. Gaskraftverk är flexibla och kan användas för reglering av vindkraft. Foto: Göteborg Energi
41
NORDIC SUGAR AB
BETOR BLIR SOCKER
MED HJÄLP AV GAS
Vid Nordic Sugars båda anläggningar i Sverige,
Arlövs Sockerbruk och Örtofta Sockerbruk, eldas
ångpannorna med naturgas. På Örtofta går pan­
norna för fullt på höstkanten när sockerbetorna
är skördade. Arlövs Sockerbruk, som är ett raf­
finaderi, producerar och paketerar olika special­
sockerprodukter året runt.
Naturgasen ersatte oljan redan på 1980-talet i
båda fabrikerna och gjorde produktionen både
renare och effektivare. Därefter har arbetet med
att energieffektivisera fortsatt. I Arlöv har man
lyckats minska energianvändningen med 35 pro­
cent under en tioårsperiod. Örtoftafabriken har en
av Sveriges mest innovativa energilösningar som
har belönats med prestigefyllda miljöpriser och
nomineringar.
Under 2014 togs ytterligare ett stort steg för att
energioptimera sockerproduktionen i Örtoftafa­
briken. Med en investering på 215 miljoner kronor
i en ångtork och en ny sockerkokningsanläggning
har fabrikens energiförbrukning minskat med cir­
ka 150 000 MWh per år. Det utgör cirka 30 procent
av energibehovet under hela produktionssäsong­
en. Samtidigt minskas koldioxidutsläppen med
cirka 32 000 ton per år.
Nordic Sugar är delägare i den stora biogasan­
läggningen i Jordberga, vilket också ligger i linje
med företagets energi- och klimatstrategi. Redan
på 1970-­talet började Örtofta sockerbruk att an­
vända biologisk vattenrening, som årligen produ­
cerar biogas motsvarande cirka 20 000 MWh och
som också används i naturgaspannan.
Foto: Nordic Sugar
42
43
44
GASENS ROLL FÖR
JOBB OCH TILLVÄXT
Mycket av det vi använder och har runt oss i vardagen har till­
verkats med hjälp av gas. För många industriföretag är gasen
nödvändig både som energi­källa och råvara. Framför allt i
Skåne och på Västkusten, där stamnätet för gas finns, använ­
der många företag gas. De har valt den för att den är enkel att
hantera, säker, konkurrenskraftig och mer miljövänlig än olja
och kol. Med naturgas minskar slitaget på ugnar och annan
produktionsutrustning. Detta sänker underhållskostnaderna
och ökar livslängden. Renheten har också stor betydelse för
arbetsmiljön.
45
GASENS ROLL FÖR JOBB OCH TILLVÄXT
•Naturgas är ett rent och lättreglerat bränsle som kan användas i de
flesta tillämpningar inom industrin. •Naturgas sänker utsläppen av koldioxid och minskar behovet av
renings­utrustning för svavel, kväveoxider och stoft.
•Potentialen för naturgas via LNG uppgår till cirka 6,8 TWh i mellersta
och norra Sverige.
REN OCH EFFEKTIV
FÖR INDUSTRIN
Gasformiga bränslen är lätthanterliga
och kan därför användas i de flesta
tillämpningar. I Sverige används natur­
gas inom kemi- och petroleumindustrin,
metall- och mineralindustrin samt inom
livsmedels­industrin.
NATURGASEN ANVÄNDS I OLIK A typer av ugnar för upp­
värmning eller värmebehandling, för torkning och
indunstning, eller för ång- och hetvattenproduktion.
Gas används även som råvara, främst inom kemi­
industrin. Gasen används för tillverkning av kemika­
lier som i sin tur används för framställning av bland
annat målarfärg, lack, säkerhetsglas, plaster och blek­
ningsmedel för massa- och pappersindustrin.
Industrin svarade för 55 procent av naturgas­
användningen i Sverige 2015, till största delen för
energi­ä ndamål.
Fördelar med att använda naturgas i stället för
olja är att gasen är ett rent bränsle som inte sliter på
utrustningen, vilket också bidrar till att det krävs
färre reningssteg i processen. Det leder även till en
renare arbetsmiljö. Installationerna är förhållandevis
46
enkla och tar liten plats. Eftersom transport av natur­
gas är ledningsbunden, minskar det transportarbetet
och risken för oljespill i naturen.
Naturgasen har också stora miljöfördelar jämfört
med kol och olja. Utsläppen av koldioxid är lägre,
den innehåller inget svavel, och ger dessutom låga
utsläpp av kväveoxider, tungmetaller och partiklar.
En viktig drivkraft för industrin att övergå till gas
är att lättare uppfylla kraven vid förnyade miljö­
tillstånd, sänka kostnaderna för utsläppsrätter och
kväve­oxidavgifter samt att generellt sänka utsläppen
från sina processer.
Idag används naturgas främst inom de områden
där infrastrukturen är utbyggd i södra Sverige. Ge­
nom en utveckling av en infrastruktur för LNG (fly­
tande naturgas) kan naturgasen göras tillgänglig för
industrier även i mellersta och norra Sverige. Potenti­
alen bedöms uppgå till cirka 6,8 TWh12. n
12 Förutsättningar för utbyggnad av landbaserad infrastruktur för flytande gas (LNG/LBG) SGC 236; ÅF, 2011.
Livsmedelsindustrin är en stor användare av
naturgas, bland annat för att rosta kaffe.
Stål och metall 25 %
Övrig industri 10 %
Massa och papper 5 %
Livsmedel
25 %
Jord och sten 14 %
Kemi (exkl raffinaderier) 21 %
Industrins användning av naturgas uppgick
till cirka 3,6 TWh, 2014, med fördelning enligt diagrammet (fördelningen avser 2015).
Källa: Energimyndigheten, SCB, Energigas
Sverige.
47
48
PERSTORP OXO AB
EN NÖDVÄNDIG
RÅVARA
För Perstorp Oxo i Stenungsund är naturgasen en
nödvändig råvara – det är kolatomen i gasen man
vill åt. Den används för att tillverka kemiska mell­
anprodukter till plast-, färg- och lackindustrin.
Användningsområden är exempelvis vattenburen
färg, säkerhetsglas och djurfoder. Processerna
genererar dessutom stora mängder värme som
levereras till fjärrvärme­nätet i kommunen.
Perstorp Oxo är Sveriges största industriella an­
vändare av naturgas. I anläggningen i Stenung­
sund används 100 miljoner kubikmeter naturgas
per år. Det motsvarar cirka 1 100 GWh.
Naturgasen levereras i gasledning direkt in i fa­
briken. Före 2004, då gasledningen fram till Ste­
nungsund blev klar, var man beroende av oljeleve­
ranser med båt. Det handlade om 60 000 ton olja
per år som fraktades med tankfartyg genom den
bohusländska skärgården till hamnen i Stenung­
sund. Med naturgasen slipper man oljehantering­
en och behöver inte belasta miljön med tank­
båtstrafik eller riskera utsläpp om något skulle
hända på vägen.
Eftersom naturgas är mycket renare än olja har
även antalet reningssteg i produktionsprocessen
minskat och arbetsmiljön har förbättrats, vilket
sparar både pengar och energi. Dessutom har
utsläppen av svavel och tungmetaller minskat till
nära noll.
Foto: Perstorp Oxo/Sven Ängermark
49
GASENS ROLL FÖR JOBB OCH TILLVÄXT
• Skärpta miljökrav på sjöfarten kräver renare bränslen.
•LNG som drivmedel sänker utsläppen av svavel och partiklar med 100 procent,
kväve­oxider med 80 procent och koldioxidutsläppen med 20–25 procent.
•Beställning av nya fartyg har långa ledtider. För att LNG ska bli ett alternativ
måste besked ges om i vilka hamnar LNG kommer finnas.
RENARE BRÄNSLE
FÖR SJÖFARTEN
Flytande naturgas, LNG, är ett alterna­
tiv för sjöfarten som har krav på sig att
minska miljöpåverkan.
TR ADITIONELLT ANVÄNDS SÅ K ALL AD bunkerolja eller
tjockolja för fartygsdrift. Det är ett samlingsnamn
på de restbränslen som blir över efter destillation av
råolja till olika oljeprodukter. Tjockoljan är mycket
trögflytande och måste hållas varm för att kunna
pumpas. Den innehåller föroreningar och har en
hög svavelhalt. Användning av tjockolja är förbjudet
i många länder, men är vanlig som just drivmedel i
fartyg.
Sjöfarten bidrar därmed till utsläpp av försuran­
de svavel- och kväveoxider samt stoft och partiklar
som har en negativ påverkan på människors hälsa.
För att minska sjöfartens negativa miljöpåverkan har
länderna kring Östersjön och Nordsjön enats om att
begränsa utsläppen av svavel- och kväveoxider.13 Någ­
ra krav på begränsning av partiklar finns ännu inte.
Det finns olika sätt att möta de strängare miljö­
kraven, från att använda olja som innehåller lägre
50
halter av svavel, till att driva fartygen med flytande
naturgas, LNG.
Fartyg som drivs med LNG i stället för tjockolja
har så gott som inga svavelutsläpp alls, kväveoxid­
utsläppen minskar med 80 procent och koldioxidut­
släppen med 20–25 procent. Utsläppen av stoft och
partiklar upphör i stort sett helt.
LNG ÄR FR AMFÖR ALLT AK TUELLT FÖR NYA FART YG. Det
kräver framförhållning och besked om i vilka ham­
nar LNG kommer finnas tillgänglig innan nya fartyg
som kan drivas med LNG kan beställas. Idag finns
LNG i Nynäshamn och Lysekil och planeras även för
Göteborg. n
13 Enligt EU:s svaveldirektiv, som trädde i kraft 2015, får
svavelhalten i alla marina bränslen inte överstiga 0,1
procent inom EU:s svavelkontrollområde, som utgörs av
Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen.
Sjöfarten har fått skärpta miljökrav som kräver renare
bränslen. Ska LNG bli ett alternativ måste besked ges
om i vilka hamnar LNG kommer att finnas.
Utsläppen av svavel, kväve,
partiklar och koldioxid är betydligt lägre för LNG än för övriga
drivmedel för fartyg.
Källa: LNG för fartygsdrift i
Sverige, 2008, Sweco.
Marin diesel
Marin gasolja
LNG
14
700
12
600
10
500
8
400
g/kWh
g/kWh
Tjockolja
6
300
4
200
2
100
0
Svaveloxider Kväveoxider Partiklar
0
Koldioxid
51
GASENS ROLL FÖR JOBB OCH TILLVÄXT
• Cirka 75 procent av all energi för transporter utgörs av fossila bränslen.
•Fordonsgas, som till mer än hälften består av biogas, har 60 procent
lägre koldioxidutsläpp än bensin och diesel.
•Andelen biogas i fordonsgasen ökar. Naturgasen har bidragit till att
bana väg för biogas som fordonsbränsle.
TRANSPORTSEKTORN
BEHÖVER BIOGASEN
En av de största utmaningarna i klimat­
arbetet är en ”fossiloberoende fordons­
flotta”. Idag består fortfarande mer än
75 procent av alla drivmedel för trans­
porter av fossila bränslen.14 De fossila
bränslen som dominerar är bensin och
diesel för vägtransporter. Men även flyg­
bränsle och fartygsbränslen är fossila.
NATURGAS K AN ANVÄNDAS som drivmedel på olika
sätt. Det vanligaste är att gasen komprimeras till cir­
ka 200 bar15 och används i en ottomotor, det vill säga
samma typ av motor som en bensinmotor. Motorn
kan antingen vara optimerad för enbart gasdrift, eller
för både gas- och bensindrift. I Sverige kan de fles­
ta gasbilar drivas med både gas och bensin, medan
bussarna ofta är optimerade för gasdrift. För tunga
transporter kan även flytande naturgas och biogas
användas. Den fordonsgas som används i Sverige
består av drygt 70 procent biogas och resten är
naturgas.
En viktig drivkraft för utvecklingen av gasfordon
är minskade utsläpp av hälso- och miljöskadliga äm­
52
nen med bättre stadsluft och sänkta koldioxidutsläpp
som följd. Miljövinsterna är många när naturgas och
biogas ersätter bensin och diesel. Utsläppen av kol­
monoxid, svaveldioxider, kväveoxider och partiklar
är mycket låga för fordonsgas jämfört med bensin
och diesel. Koldioxidutsläppen är 60 procent lägre
och utsläppen av kväveoxider är 85 procent lägre
för fordonsgas än för bensin och diesel16. Ju större
andel biogas det är i fordonsgasen, desto lägre blir
koldioxid­utsläppen per energienhet. Men även natur­
gas i sig har 20–25 procent lägre koldioxidutsläpp än
bensin och diesel.
Marknaden för fordonsgas har vuxit snabbast
inom de områden där det finns en naturgasinfra­
struktur. Naturgasen har bidragit till att bana väg för
biogas som fordonsbränsle. n
14Omfattar inrikes transporter på väg, järnväg, sjön och
med flyg
15 CNG (Compressed Natural Gas)
16Eneriggas Sverige, Utsläpp från bilar, baserat på IVL
Miljöfakta­boken 2011
1,8
1,6
1,4
1,2
1,0
0,8
0,6
0,4
0,2
0,0
Biogas
Naturgas
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
TWh
Malmös nya fordonsgasdrivna hybridbussar trafikerar linje 5
sedan juni 2014 under namnet ”Malmö­E xpressen”, i folkmun även
kallad ”superbussen”. Foto: Martin Ragnar.
Användning av fordonsgas har ökat stadigt. Det beror bland
annat på att allt fler kommuner satsar på fordonsgas som
drivmedel för bussar och distributionsfordon.
Källa: Energimyndigheten, Energigas Sverige
Sveriges publika gastankställen, 2016.
Bild: Energigas Sverige
53
54
FORDONSGAS SVERIGE AB
ALLT MER BIOGAS
I TANKARNA
FordonsGas driver mer än 40 tankställen för lätta
fordon, framför allt i Västsverige, och förser fyra
buss­depåer med gas. Dessutom har man två tank­
ställen, ett i Göteborg och ett i Jönköping, för fly­
tande metan, ett drivmedel som används av tunga
transporter.
Att FordonsGas startades i Göteborg 1998 är ing­
en slump. Här kunde fordonstillverkare, tankstäl­
lebyggare och regionens politiker samverka – och
här fanns naturgas. När efterfrågan på gasdriv­
na fordon ökade under 1990-talet behövdes fler
ställen att tanka fordonsgas på. Göteborg Energi
tog initiativ till att starta ett bolag som skulle
både bygga och driva tankställen, det som nu är
Fordons­Gas Sverige. Då var det fortfarande bara
naturgas i tankarna. Efterhand ställdes krav på att
drivmedlet skulle vara förnybart. Andelen biogas
beräknas på hela systemet och utgör idag minst
50 procent i de publika tankställena. Under 2014
var andelen biogas över 70 procent av all den
levererade fordonsgasen. Många kunder har valt
att köpa ”Grön100” som är 100 procent biogas.
Naturgasen behövs fortfarande för att säkra leve­
ranser av fordonsgas till kunden och i väntan på
att det byggs fler anläggningar för biogasproduk­
tion. Men produktionen av biogas är igång. Allt fler
bilföretag tillverkar gasbilar och antalet tankstäl­
len ökar sakta men säkert.
Foto: FordonsGas Sverige AB
55
56
INTERNATIONELL
UTBLICK
Globalt används drygt 36 400 TWh
naturgas17. Det motsvarar 24 procent av
världens totala användning av kommer­
siell energi. Användningen av naturgas
har ökat med cirka 2,3 procent per år
mellan 2005 och 2015 och förväntas
fortsätta att öka med 1,9 procent per år
fram till 203518.
Naturgasanvändningen ökar snabbast inom trans­
portsektorn, men från en låg nivå. Gasen används
främst för kraftproduktion och inom tillverkningsin­
dustrin. Elproduktion ses som en tillväxtmarknad för
naturgas, då äldre ineffektiva koleldade anläggningar
tas ur drift. Gasbaserad elproduktion ger en hög el­
verkningsgrad och lägre koldioxidutsläpp per kWh
producerad el jämfört med kol.
Den globala handeln med naturgas kommer i
ökande omfattning ske genom transport av flytande
naturgas (LNG) i tankbåtar. Det ger en mer flexibel
och internationellt integrerad naturgasmarknad vil­
ket kommer bidra till en utjämning av prisskillnader­
na mellan olika regioner.
17 BP Energy Outlook 2016.
18 BP Energy Outlook 2035, February 2015.
57
INTERNATIONELL UTBLICK
SKIFFERGASREVOLUTIONEN
FÖRÄNDRAR GASMARKNADEN
Teknik för utvinning av gas ur icke-­
konventionella källor har dramatiskt
förändrat förutsättningarna på natur­
gasmarknaden under senare år. Tra­
ditionellt utvinns naturgas ur fält där
gasen finns tillgänglig som ren gas.
I de icke-konventionella källorna är
naturgasen betydligt mer svåråtkomlig
och dyrare att utvinna. Av dessa har
skiffergas fått störst genomslag de
senaste åren.
SKIFFERGAS ÄR NATURGAS SOM ÄR INBÄDDAD i skiffer
på 1 000–3 000 meters djup. Genom ny teknik som
möjliggör horisontell borrning på mycket stora djup
i kombination med så kallad hydraulisk sprick-bild­
ning (hydraulic fracturing) har utvinning av skiffer­
gas kunnat bli lönsam.
Hydraulisk sprickbildning bygger på att en väts­
ka, blandad med sand och kemikalier, förs in i borr­
hålet under mycket högt tryck. Det skapar sprickor i
skifferformationerna och frigör gasmolekylerna. För
att skydda grundvattnet och förhindra gasläckage
förses borrhålet med ett betonghölje. Metoden kräver
stora volymer vatten. Tillgång till vatten är därför en
nyckelfaktor vid utvinning av skiffergas.
De största skiffergasresurserna finns i Nord­
amerika och produktionen av skiffergas fick sitt ge­
58
nombrott i USA. Det har medfört att USA gått från
att vara en stor importör av LNG till att bli en expor­
tör. Stora potentialer för skiffergas finns även i Asien,
där Kina bedöms driva utvecklingen.
Ungefär 10 procent av de globala tillgångarna av
skiffergas finns i Europa, med störst tillgångar i Po­
len, Frankrike, Ryssland och Ukraina19. Genombrot­
tet för produktion av skiffergas har bidragit till en
kraftig ökning av världens naturgasreserver.
SKIFFERGASRE VOLUTIONEN I USA har kraftigt sänkt
priserna på naturgas i landet och medfört stora pris­
skillnader mellan USA och Europa, vilket framgår av
diagrammen till höger. I takt med att USA utvecklar
infrastruktur för att kunna exportera naturgas i form
av LNG, ändrar det förutsättningarna på världs­
marknaden för gas och att det kan ske en prisutjäm­
ning mellan olika regioner.
De mest debatterade miljöfrågorna i samband
med utvinning av skiffergas är den stora vattenan­
vändningen och risken för förorening av grundvatten
vid hydraulisk sprickbildning. Andra viktiga frågor
som diskuteras är påverkan på landskapet och de
eventuellt ökade utsläppen av växthus­gaser jämfört
med konventionell gasutvinning. n
19 w ww.eia.gov/analysis/studies/worldshalegas/archive/2013/pdf/fullreport_2013.pdf.
Asia Pacific
40 %
Total trade
Africa
Middle East
Europe & Eurasia
S & C America
30 %
Pipeline
20 %
10 %
LNG
North America
2014
2012
2010
2008
2006
2004
2002
2000
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
1998
18
1990 2005 2020 2035
LNG Japan
90 95 00 05 10 13 15 20 25 30 35
16
19 19 20 20 20 20 20 20 20 20 20
LNG Tysk import
14
12
UK NBP
10 Prognos över naturgasanvändning i olika regioner och andelen importerad gas av total konsumtion, fram till 2035. I
US Henry Hub
8 takt med utbyggnaden av LNG ökar handeln mellan länder och därmed importandelen. Källa: BP Energy Outlook 2035,
February
2015.
Canada Alberta
6
4
2
0
1996
USD/Mbtu
0%
USD/Mbtu
Mtoe
Shares of global gas consumption
5 000
4 500
4 000
3 500
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
LNG Japan
120
Rest of world
China
Europe & Euroasia
Canada & Mexico
US
LNG Tysk import
UK NBP
80
24 %
16 %
US Henry Hub
Canada Alberta
2015
2013
2011
2009
2007
2005
2003
2001
1999
1997
40
Naturgasprisets utveckling 1996–2015, visar hur skiffergasen
(shale gas) kraftigt förändrade prisrelationerna mellan den
ameri­kanska naturgasmarknaden och den europeiska respektive den asiatiska (Japan). Källa: BP Statistical Review. 2016.
8%
% of total
(RHS)
0
1990
2005
2020
0%
2035
Prognostiserad produktion av
skiffergas i olika världsdelar,
2012–2035. Bcf/d. Källa: BP
59
60
POWER TO GAS I ETT
SMART ENERGISYSTEM
Power to gas innebär att elenergi kan
lagras och distribueras i form av gas un­
der perioder med mycket låga elpriser.
Det ökar möjligheten att utnyttja vindens
och solens fulla potential. I flera länder,
bland annat Danmark och Tyskland, ses
Power to gas som en viktig lösning på
vägen till ett fossilfritt energisystem.
Det finns inte en lösning på de utmaningar vi står
inför på energi- och miljöområdet. För att ta vara på
alla tillgängliga energiresurser – förnybara eller avfall
och restenergier av olika slag – behöver hela energi­
systemet bli intelligentare i en vidare bemärkelse.
Det går inte att se till ett energislag i taget, utan det
måste ske en större samverkan mellan olika energi­
bärare, det vill säga el, värme och gas, för ett effektivt
utnyttjande av hela det potentiella energisystemet.
En av de största utmaningarna är storskalig och
effektiv lagring av el. El kan lagras i batterier, som
värme i fjärrvärmesystem, eller kemiskt i form av gas.
El kan även lagras som lägesenergi i pumpkraftverk.
Batterier är billiga och effektiva i mindre app­
likationer, men kan i dagsläget inte hantera större
energimängder på systemnivå. Vindkraftsländer som
till exempel Danmark och Tyskland utvecklar därför
nya metoder att lagra ”överskottsel” i form av vätgas
och/eller metan i den befintliga infrastrukturen för
naturgas, enligt konceptet Power to gas.
61
POWER TO GAS I ETT SMART ENERGISYSTEM
VAD ÄR POWER TO GAS?
Power to gas innebär helt enkelt att el
omvandlas till gas. Det ger möjlighet
att lagra överskottsel från exempelvis
vindkraft.
RENT TEKNISK T GÅR DE T TILL SÅ att el används i en
elektrolysprocess för att spjälka upp vatten i sina
beståndsdelar, det vill säga väte och syre. Syret är
en biprodukt som exempelvis kan användas i någon
industriell tillämpning. Vätet (H2) kan antingen an­
vändas direkt för energiändamål, men kan också vi­
dareförädlas till metan för inmatning i gasnätet. För
att producera metan från väte behövs koldioxid. Väte
(H2) och koldioxid (CO2) reagerar under utveckling
av värme och bildar metan (CH4) och vatten. Vär­
men kan återvinnas som fjärrvärme.
Koldioxiden som används i processen kan vara
av olika ursprung, biologiskt eller fossilt. Beroende
på lokala förutsättningar bör den mest lättillgängliga
koldioxidkällan användas.
Biogas som produceras i en rötkammare
innehåller cirka 60 procent metan och 40 procent
62
koldioxid, beroende på vilken process och vilken
råvara som används. Koldioxiden ventileras normalt
bort. Genom att tillföra vätgas direkt till biogaspro­
cessen kan utbudet av metan öka från i storleksord­
ningen 60 till 75 procent, beroende på förutsättning­
arna i processen. Därmed ökar utbudet av metan
från samma mängd råvara (substrat).
ENERGIFÖRLUS TERNA FR ÅN EL TILL ME TAN uppgår med
dagens teknik till cirka 50 procent 20. Med en ny lo­
vande teknik för elektrolysprocessen kan verknings­
graden förbättras till 60–70 procent. Gasen har en
mycket hög energikvalitet och kan ersätta olja eller
naturgas för fordonsdrift, i industriella processer och
kan också vid behov åter omvandlas till el med myck­
et hög verkningsgrad. n
20 E
l till Gas – System, ekonomi och teknik; Gunnar Benjaminsson, et.a. Gasefuels AB 2013. (Verkningsgraden för
framställning av vätgas genom elektrolys förväntas stiga
från dagens 64 till minst 80 procent eller högre, vilket
skulle förbättra totalverkningsgraden för Power to gas.)
ELSYSTEM – ELINFRASTRUKTUR
El
Syre
Kraftvärme
Fjärrvärme
Väte
Väte
BIOMASSA
Metan
Elektrolys
Billig el
Koldioxid
Rötning/
förgasning
Metanisering
Uppgradering
Gas
Gas
Väte, direktanvändning
Fjärrvärme
Metan
Väte
ENERGIGAS – GASINFRASTRUKTUR
Power to gas är en intressant möjlighet i ett framtida intelligent energisystem.
63
POWER TO GAS I ETT SMART ENERGISYSTEM
POWER TO GAS – EN
MÖJLIGHET I SVERIGE?
Power to gas är en teknisk möjlighet för
att storskaligt lagra el under perioder
med mycket låga elpriser till följd av
stora inslag av väderberoende kraft, till
exempel vindkraft. Situationen har ännu
inte uppstått i Sverige, men i takt med
att vindkraften byggs ut ökar sannolik­
heten.
delen vindkraft och solkraft ökar. Elmarknaden i
Sverige påverkas också av utvecklingen i grannlän­
derna. Möjligheten att utnyttja solens och vindens
fulla potential ökar om det hela tiden finns en avsätt­
ning för den el som produceras. Anläggningar för
Power to gas kan lokaliseras till platser där de både
avlastar kraftledningssystemet och bidrar till en ökad
produktion av biogas. Den gas som produceras kan
matas in i befintlig infrastruktur för naturgas eller
användas lokalt.
I DANMARK OCH T YSKL AND har man redan problem
med bristande reglerkapacitet i situationer med god
tillgång på vind- och solkraft. Kraft­överföring mel­
lan olika regioner och laststyrning är viktigt för att
hantera variationerna, men kommer sannolikt inte
vara tillräckligt för att möta en storskalig introduk­
tion av sol- och vindenergi.
Elpriserna är redan idag mycket volatila på grund
av elmarknadens väderberoende, främst genom en
varierande tillgång till vattenkraft och elberoende
uppvärmning.
Elprisets väderberoende ökar i takt med att an­
64
MED E T T ANTAGANDE OM 30 T WH VINDKR AF T i Sverige,
kan potentialen för Power to gas uppskattas till cir­
ka 2–3 TWh gas21. Det kan jämföras med dagens
biogasproduktion på 1,8 TWh. Det innebär också
att 3–5 TWh el tas tillvara som annars, i värsta fall,
hade behövt spillas bort. Det kan jämföras med da­
gens vindkraftsproduktion på 16,6 TWh (2015).
Power to gas är ett koncept som fortfarande prö­
vas och utvecklas. Det knyter ihop energisystem och
gör det möjligt att utnyttja energiresurserna på ett
smart sätt. Faktorer som är viktiga för lönsamheten
I takt med att vindkraften byggs ut ökar behovet av att lagra el. Foto: Lars Johansson
är elpriset och hur långa perioder över året anlägg­
ningen förväntas vara i drift, samt betalningsviljan
för den producerade gasen och att man får avsättning
för den värme som produceras. Om vindkraftspro­
duktionen ökar till 30 TWh 2020, måste nya lös­
ningar för lagring och transport av överskottsel tas
fram. Det ger nya förutsättningar för Power to gas,
som då kan vara en viktig lösning på problemet. n
21 Power to gas, Internationell utblick och potentialen i Sverige, ÅF 2013-11-25
POWER TO GAS I SVERIGE
Swedegas har tagit initiativ till att dri­
va Power to gas-konceptet i Sverige
tillsammans med stora delar av den
svenska energi­branschen. Under 2016
görs en detaljerad studie som utreder
lokalisering av en Power to gasanläggning på Gotland.
Tidigare i projektet har två studier
gjorts om Power to gas. Den första un­
dersökte potentialen för Power to gas.
Den andra tittade på möjligheter och
förutsättningar för att bygga en Power
to gas-anläggning i tre olika delar av
landet. Dessa två studier finns att lad­
da ner från www.swedegas.se.
65
POWER TO GAS I ETT SMART ENERGISYSTEM
POWER TO GAS
I ANDRA LÄNDER
Projekt kring Power to gas drivs både
i USA och i Europa. Det finns ett flertal
EU-projekt som stöttar utvecklingen av
vätgasproduktion samt framställning av
bränslen ur koldioxid och vätgas.
DE T FINNS T VÅ EUROPEISK A NÄT VERK för Power to gas;
European Power to Gas Platform och Mediterranean
Power-to-Gas Platform (MP2G). Den förstnämnda
är ett nätverk med gasrelaterade organisationer vars
syfte är att undersöka möjligheterna för Power to gas.
MP2G ska utveckla projekt baserat på både vind och
sol i medel­havsregionen. Totalt omfattas ett 20-tal
organisationer. Sverige deltar i European Power to
Gas via Swedegas.
POWER TO GAS I T YSKL AND. Det finns cirka 50 de­
monstrationsprojekt för Power to gas i Europa, va­
rav ett 30-tal i Tyskland. Tysklands omställning av
energisystemet – ”Die Energiwende” – har hittills
inneburit att andelen förnybar el har ökat kraftigt,
66
och uppgick 2015 till 33 procent. Tyskland har idag
den största installerade kapaciteten inom vind- och
solkraft i Europa. Den kraftiga expansionen av för­
nybar el påverkar lönsamheten i de konventionella
produktionsanläggningarna samt ställer höga krav
på elnätet. Krafttillförseln under mycket blåsiga eller
soliga dagar kommer allt oftare att överstiga efter­
frågan. Det leder till att kraftnätet pressas till sin
yttersta kapacitet. Behovet av nya lösningar för att
lagra och transportera energi driver utvecklingen av
Power to gas i Tyskland. Det tyska naturgasnätet har
en lagringskapacitet på 200 TWh. Det kan användas
för lagring och distribution av överskottsenergi och
därmed bidra till att stabilisera kraftsystemet.
POWER TO GAS I DANMARK . Danmark har som mål att
vara oberoende av fossila bränslen 2050. Till 2020
ska 30 procent av energianvändningen bestå av för­
nybar energi. Danmarks förnybara energi­resurser be­
står i huvudsak av vindkraft och restprodukter från
jordbruket. Gödsel används för biogasproduktion.
Danmark är det land i Europa som har störst andel
vindkraft i sin elproduktion, cirka 42 procent (2015).
Målsättningen är att vindkraftens andel ska uppgå
till 50 procent 2020.
Danmark utvinner naturgas och har ett utbyggt
naturgasnät. 2014 användes cirka 31 TWh naturgas
och 1,5 TWh biogas. I Danmark ser man Power to
gas som en möjlighet att öka andelen förnybar energi.
Gassystemet kan användas för att integrera vind­
kraft och för att ta tillvara förnybara energireserver
från biomassa och avfall i form av biogas. Danmark
har ett demonstrationsprojekt för Power to gas och
planerar att genomföra ytterligare två före 2020, för
att visa på möjligheten att tillföra förnybara gaser i
transmissionsnätet för naturgas. n
Ett av de europeiska demonstrationsprojekten för Power
to gas finns i Falkenhagen i Tyskland. Anläggningen
levererade mer än 2 miljoner kWh vätgas till transmissionsnätet för gas det första året. Foto: E.ON
67
ORDLISTA
Biogas
Biogas bildas då organiskt material bryts ned av bakterier under syrefria förhål­
landen, så kallad rötning. Biogasen består i huvudsak av metan (CH4) och koldi­
oxid (CO2). Biogas kan förbrännas och används främst lokalt för värme- och
elproduktion.
Biometan
Uppgraderad biogas. Biogasen renas från koldioxid och håller då samma kvalitet
som naturgas. Kan även vara syntetiskt framställd metan ur vätgas och kolmon­
oxid. Biometan kan användas för fordonsdrift och i industriella processer.
CNG
Compressed Natural Gas. Naturgas som är komprimerad till ett tryck på 200 bar,
för att kunna användas för fordonsdrift (ottomotor).
Effekt
Anger hur stort det momentana energiuttaget eller den momentana energipro­
duktionen är, mätt i energi per tidsenhet.
Energi
Den insats som krävs för att utföra ett visst arbete.
Energigas
Samlingsnamn på alla energigaser – naturgas, biogas, vätgas, etc.
Fordonsgas
Består vanligen av en blandning av biogas och naturgas.
Gaskombi­
En anläggning för produktion av både el och värme. Har både en ångturbin som
kraftverk
drivs av vattenånga och en gasturbin, som drivs av de heta rökgaserna, vilket ger
en högre totalverkningsgrad och ett större elutbyte.
Gasnät
Det svenska stamnätet för gas består av transmissionsledningar dimensionera­
de för högtryck. Stamnätet ägs av Swedegas. Till stamnätet är distributionsnät
kopplade, vilka har fem fem olika ägare. Distributionsnäten håller ett lägre tryck
än stamnätet.
Kondenskraftverk Ett kraftverk för enbart elproduktion. Förbränning av ett bränsle används för att
förånga vatten. Vattenångan drivs genom en turbin som in sin tur driver en gene­
rator för produktion av el. Vattnet kyls och återgår i processen.
Kraftvärmeverk
En anläggning för produktion av både el och värme. Som ovan (kondenskraftverk),
men i stället för att kyla bort värmen, nyttiggörs den i ett fjärrvärmesystem.
Kärnkraftverk
Fungerar som ett kondenskraftverk, men värmeutveckling sker genom kärnklyv­
ning och inte genom förbränning.
LNG
Liquified Natural Gas, är flytande naturgas. Naturgasen kyls till -162°C för att
övergå i flytande form. Därmed minskar volymen 600 gånger jämfört med i gas­
fas vid atmosfärstryck. Naturgasen görs flytande för att enklare kunna transpor­
teras med båt eller tankbil.
Metan
Det enklaste kolvätet, CH4.
Naturgas
Naturgas har bildats i jordskorpan för många miljoner år sedan genom förmult­
ning av levande organismer. Huvudbeståndsdelen i naturgas är metan (CH4), det
enklaste av alla kolväten. Metanhalten varierar mellan 90 och 99 procent bero­
ende på ursprung. Förutom metan innehåller naturgasen mindre mängder etan,
propan, butan samt koldioxid och kväve.
Rötning
68
Biologisk nedbrytning av organiskt material under syrefria förhållanden.
ÖVRIGA FAKTA
ENERGIINNEHÅLL I OLIKA BRÄNSLEN
Bränsle
Enhet
Energiinnehåll
Avfall
kWh/ton
3 000
Bensin
kWh/m
9 100
Biogas
kWh/1 000 m3
9 800
Deponi-/Rötgas
kWh/1 000 m3
5 000
Diesel
kWh/m3
9 800
Eldningsolja 1
kWh/m3
9 950
Eldningsolja 2-5
kWh/m
3
10 600
Etanol
kWh/m3
5 900
FAME
kWh/m
3
9 200
Flygfotogen
kWh/m3
9 800
Fotogen
kWh/m3
9 590
Gasol (propan och butan)
kWh/ton
12 800
Koks
kWh/ton
3
7 800
Naturgas
kWh/1 000 m
3
11 000
Stadsgas
kWh/1 000 m3
4 650
Stenkol, stenkolsbriketter
kWh/ton
7 560
Tall- och beckolja
kWh/m3
10 300
Torv och torvbriketter
kWh/ton
3 000
Trädbränsle
kWh/ton
4 700
Källa: ÅF/Energifakta, Naturvårdsverket
69
ÖVRIGA FAKTA
OMVANDLINGSFAKTORER MELLAN OLIKA ENERGIENHETER
1 MWh
1 GJ
1 Gcal
1 toe
1 Mbtu
1 MWh (Megawattimme)
1
3,6
0,86
0,086
3,412
1 GJ (Gigajoule)
0,278
1
0,239
0,024
0,948
1 Gcal (gigacalori)
1,163
4,187
1
0,1
3,968
1 toe (ton oljeekvivalent)
11,63
41,87
10
1
39,68
1 MBtu (Mega British Thermal unit)
0,293
1,055
0,252
0,252
1
VANLIGA INDEX FÖR ENERGISTORHETER
Mikro
µ
0,000 001
Milli
m
0,001
Kilo
k
1 000
Mega
M
1 000 000
Giga
G
1 000 000 000
Tera
T
1 000 000 000 000
KOLDIOXIDUTSLÄPP VID FÖRBRÄNNING AV OLIKA BRÄNSLEN
Bränsle
kg CO2/GJ
kg CO2/MWh
Avfall
30
108
Bensin
73
261
Deponi-/Rötgas
56
203
Diesel
75
268
Eldningsolja 1
74
268
Eldningsolja 2-5
76
274
Flygfotogen
73
263
Fotogen
73
263
Gasol (propan och butan)
65
234
103
371
Naturgas
56
203
Stadsgas
78
279
Kol (stenkol)
91
327
Tall- och beckolja
75
271
Torv och torvbriketter
107
385
Trädbränsle*
(96)
(346)
Koks
*) Koldioxiden tas upp när trädet växer och trädbränsle har därför inga nettoutsläpp till atmosfären.
70
LITTERATURFÖRTECKNING OCH REFERENSER
BP Energy Outlook 2035, BP 2015
BP Statistical Review, BP 2014
El till Gas – System, ekonomi och teknik; Gunnar Benjaminsson, et.a. Gasefuels AB 2013.
Energiläget i siffror, Energimyndigheten, 2014
Förutsättningar för utbyggnad av landbaserad infrastruktur för flytande gas (LNG/LBG), ÅF 2011
Kan baskraften möta utmaningarna på elmarknaden, ÅF 2014
Lagra vindkraft i naturgasnätet, ÅF 2012
Lastföljning i kärnkraftverk, Elforsk 12:08
Naturgas i ekonomins och politikens tjänst, Energimyndigheten 2008
Naturgasen – en bro in i biogassamhället, ÅF 2008
Power to gas, Internationell utblick och potentialen i Sverige, ÅF 2013
Produktion och användning av biogas 2013, Energimyndigheten
SCB Energibalanser för 2013.
Skiffergas i världen, ÅF 2012
Synthesis on the Economics of Nuclear Energy, Study for the European Commission, DG Energy, novem­
ber 2013
Transportsektorns energianvändning 2012, Energimyndigheten 2013
www.energigas.se
www.swedegas.se
71
SWEDEGAS – INVESTERAR
I MODERN SVENSK INFRASTRUKTUR
Swedegas investerar i modern gasinfrastruktur. Idag äger och driver vi ett effektivt
gasnät i Skåne, Halland, Småland, Göteborg och södra Bohuslän, som möjliggör för
många företag att nå sina miljö- och tillväxtmål snabbare. Vi verkar för att ny infrastruk­
tur i form av regionala gasnät och öppna LNG-terminaler ska kunna byggas i olika delar
av landet. Vi är även med i arbetet med att introducera Power to gas i Sverige.
Vi har ambitionen att vara ledande i utvecklingen av ny infrastruktur för att fler
företag inom industrin och transportsektorn samt fler hushåll ska kunna dra nytta av
de fördelar som natur- och biogas innebär.
Swedegas är TSO (Transmission System Operator) för den svenska gasmarknaden
och har sedan 2013 balansansvaret för naturgas.
Företagets internationella engagemang avspeglas i medverkan och medlemskap
i ett antal organisationer, både på den europeiska och den globala gasmarknaden.
Gasnätet försörjer 33 kommuner, flera kraftvärmeverk och industrier med naturgas.
Fordonsägare och tusentals hushåll är också användare av naturgas.
Vi står för stabilitet på energimarknaden och har funnits sedan 1976.
Swedegas ägs av de spanska och belgiska gasinfrastrukturbolagen Enagás och Fluxys.
GASENS ROLL
I EN HÅLLBAR ENERGIOMSTÄLLNING
En skrift om gasens betydelse för framtidens smarta energi­
system, baserad på en rapport av Karin Byman, ÅF Consult.
Uppdaterad och reviderad i maj 2016.
Utgiven av Swedegas AB, 2015.
www.swedegas.se
Produktion: E Gustafsson Information AB
Foto (där inget annat anges): Swedegas, istock.com, fotolia.com
Tryck: Litorapid Media, juni 2016
72
Redan idag är gasen och dess infrastruktur en del av en realistisk energiomställning genom lägre utsläpp och miljövänligare transporter. Biogas och
naturgas är utbytbara och kan lagras och transporteras i samma infrastruktur. Även vindkraften och andra väderberoende energikällor kan dra nytta av
gasinfrastrukturen i takt med att allt mer förnybar energi produceras och behoven av att lagra och transportera energi ökar. Gaskraft nämns också som
en möjlig baskraft, som kan bidra till att ersätta utfasad kärnkraft.
I den här skriften visar vi hur gasen kan spela en viktig roll i omställningen
till ett hållbart energisystem. Innehållet baseras på en fristående rapport.
GASENS ROLL I EN HÅLLBAR ENERGIOMSTÄLLNING
Framtidens energisystem måste bli både smartare och mer flexibelt. Det ska
vara hållbart, säkert och trygga energiförsörjningen för lång tid framåt.
GASENS ROLL
I EN HÅLLBAR ENERGIOMSTÄLLNING