Intuition
Tradition
torberäkning
Intuition
Intuition
Intuition
Tradition
tiva modeller
som
berättar
Tradition
Tradition
Datorberäkning
gnadsteknikens
utveckling
Datorberäkning
Datorberäkning
Interaktiva modeller som berättar
om byggnadsteknikens utveckling
Interaktiva
modeller
berättar
Interaktiva
modeller
som som
berättar
om byggnadsteknikens
utveckling
om byggnadsteknikens
utveckling
Dåtid
Nutid
Framtid
Dåtid
Dåtid
Dåtid
Nutid
Gamla
vattentornet i Ek
Nutid
Nutid
Framtid
– historik
och framtidspl
Framtid
Gamla vattentornet
i Eksjö
Framtid
– historik och framtidsplaner
Gamla
vattentornet
i Eksjö
Gamla
vattentornet
i Eksjö
– historik
och framtidsplaner
– historik
och framtidsplaner
Intuition
Tradition
Datorberäkning
Interaktiva modeller som berättar
om byggnadsteknikens utveckling
F
ör ett par år sedan fick Vattentornet Arkitektkontor ett uppdrag av Arkitekturmuseet att
ta fram en utställning om byggnadsteknikens
utveckling.
Här visas ett urval från denna utställning. Bilder och
mer information hittar ni i det bildspel som visas på
datorn.
Arkitektkontoret Vattentornet kommer att ha visningar
av utställningen. Prata med museipersonalen för mer
information.
www.duner.it
Utställning på Eksjö Museum våren 2006
Sida nr 1
Intuition
Tradition
Datorberäkning
V
ad är ett bra hus? Beroende på vem som
frågar och när, ges olika svar. För en bonde
på medeltiden var ett bra hus något helt
annat än för oss idag.
Vad är byggnadsteknik? Är det ett sätt att göra så att
”huset inte ramlar ihop”? Var går gränserna mellan
vad som är arkitektur och byggnadsteknik? Finns det
gränser mellan dem?
Hur kan byggnadsteknikhistoren göras begriplig?
Finns det något som binder samman?
Vad hade bonden på medeltiden för problem att lösa?
Han skulle bygga ett hus som klarade belastningarna,
från t ex snön på taket, fuktens påverkan och som
gick att hålla varmt. Till sin hjälp hade han ett antal
material som det gällde att använda på ett klokt sätt.
När han betraktade sitt hus ställde han sig säkert
samma frågor som Vitruvius – den förste som
titulerar sig arkitekt, och som levde i Rom några
årtionden före Kristi födelse:
• Funktion – fungerar mitt hus som det var tänkt?
• Beständighet – kommer det att hålla?
• Estetik – är det vackert? Kommer mina vänner
att bli imponerade?
I dag måste vi ställa oss ungefär samma frågor.
Det finns större likheter än skillnader mellan våra dåoch nutida byggare. Krafterna som de har att kämpa
emot är exakt desamma. Naturlagarna som styr vår
värld har inte ändrat sig. Förutsättningarna för t ex
lastnedräkning är exakt desamma år som år .
Den stora skillnaden är förståelsen kring vad det är som
styr vår värld och med vilka verktyg vi försöker lösa dem.
www.duner.it
Utställning på Eksjö Museum våren 2006
Sida nr 2
I tidernas begynnelse var intuitionen det absolut
viktigaste verktyget. Människor byggde så att det
kändes bra och sedan studerades utfallet. De goda
erfarenheterna överlevde tidens gång och utvecklade
sig till tradition, ett annat kraftfullt verktyg att lösa
problem med. Med tiden kom insikten att de olika
krafterna som påverkar oss hänger samman. På talet formuleras mängder av naturlagar.
De nya insikterna tänjer gränserna. Det går att bygga
högre, bredare, lättare osv. Det stora problemet är att
beräkningarna är svåra och tidsödande. Att lösa svåra
matematiska problem med hjälp av papper och penna
kräver sin tribut. Som en räddande ängel dyker datorn
upp och kan hjälpa oss i lösandet av de mest komplexa
samband. Vi kan nu bygga ännu högre, bredare och
lättare. Fortfarande har vi dock stor nytta av traditionen och utan intuitionen kommer vi aldrig framåt.
Håller vi idag på att tappa traditionens kunnande
och den intuitiva kraften?
Ett bra hus klarar att hantera naturens påverkande
faktorer. I figuren här bredvid finns några av dessa
representerade av ringar. I mitten ligger det ”bra”
huset. I utkanterna ligger det hus som klarat vissa
av problemen men inte alla, t ex ”sjuka hus”.
Viktigt att komma ihåg är att det hus som klarade
alla problem förr kanske inte gör det idag eftersom
användandet nu skapar nya påverkande faktorer.
www.duner.it
Utställning på Eksjö Museum våren 2006
Sida nr 3
Om vi kan förstå något om de påverkande faktorer
som naturlagarna skapar så kan vi också se likheter
och skillnader mellan då och nu i ett nytt ljus. Några
av de viktigaste faktorerna som påverkar ett hus är:
• Belastning
• Fukt
• Värme
För att klara detta måste material och konstruktioner
med lämpliga egenskaper väljas.
En god väg till förståelse är att med sin egen kropp
försöka leva sig in i hur konstruktionen ”känner”
det. Alla de påverkande faktorer som ett hus utsätts
för påverkar människan på ett likartat sätt.
”Alla delar av huset måste höra ihop med helheten
och med varandra. Precis som en människas kropp
har olika lemmar och alla lemmar är nödvändiga
för en välskapt helhet.”
Människa – Konstruktion – Byggande
Titta på bilden här bredvid, det gör nästan ont
i axlarna. Bilden beskriver de konstruktiva
principerna för en av de tidigaste järnbroarna.
Stålet hade slagit igenom som konstruktionsmaterial med full kraft i slutet av 1800-talet.
Stålet klarar drag och tryck på ett mycket bättre sätt
än t ex sten. Därmed kunde spännvidderna ökas.
Känner ni igen formen på de avsmalnande fyra
trianglarna? Varje sådan är lika stor som ett liggande
Eiffeltorn (300 m).
Firth of Forth Bridge; Edinburgh, Skottland.
Arkitekter: Sir John Fowler, Sir Benjamin Baker.
Konstruktör: Sir William Arrol.
Färdigställd år 1890.
Foto: The Civil and Environmental Engineering
Department Libary, Imperial College London
samt RCAHMS England.
www.duner.it
Utställning på Eksjö Museum våren 2006
Sida nr 4
e?
et
ar
n
g
En konstruktion kan utsättas
för ett antal olika typer av krafter.
BÖJNING
Tryck på modellens tak och väggarna böjer
sig utåt. Segelbåtens mast böjer sig i vinden.
TRYCK
Den kraft som du trycker med måste leta sig
ned mot marken. Tryck på taket så hårt så att
väggarna är på gränsen till att böja ut sig. Känn
på väggen och märk hur hårt klossarna nu sitter
mot varandra. Bär en tung börda på dina axlar
och du känner att benen blir svåra att lyfta.
DRAG
När du trycker på taket och väggarna böjer sig
utåt utsätter du bjälklaget för drag. Klossarna
har åkt isär. Tänk dig in i situationen av att
vara ett bjälklag.
De ovan beskrivna krafterna samverkar i såväl
stort som smått. Även inom materialen samspelar
de olika krafterna. Det finns ett intimt samband
mellan materialval och val av konstruktion.
En stenkonstruktion kan ta tryck mycket bra,
men är sämre på drag. Stål är alldeles utmärkt
för drag. Betong klarar tryck bra, men är sämre
på böjning.
Kraftmodellen
Böjning – Tryck – Drag
Vad menas med att vissa väggar är bärande?
Hur ser man om de är det?
Flytta mellanväggen i modellen till ena sidan
och tryck på taket. Det behövs nu inte mycket
kraft för att bjälklaget skall böja sig. Väggen var
alltså bärande.
Var kommer kraften ifrån och hur letar
sig den ned genom konstruktionen?
Hur modellen fungerar
Här visas sju olika exempel på takstolsutformningar. Fundera på hur de är belastade och på
vilket sätt de bär. Allmänt gäller att konstruktionerna blir styvare och starkare om de bär i
tryck och drag jämfört med om de bär i böjning.
� Ställ in något av fallen här bredvid (fig. 1–7).
� Tryck på modellens takytor och känn efter
hur mycket motstånd konstruktionen ger.
� Vilken konstruktion är styvast/starkast?
Vilka delar utsätts för böjning, tryck
respektive drag?
de?
n
an
cket
var
ng.
de?
g
an
cket
var
mpå
ki
ning.
7).
mpå
ki
ning.
7).
Tabellen
b
ö
s
m
Material – Yrken
Antalet material och yrken inom byggandet
har ökat markant under senaste århundradet.
N
m
Sedan andra världskriget har kurvan skjutit i höjden.
I ett normalt bygge ingår idag en mängd olika material.
Många gamla yrken har försvunnit och nya har tillkommit.
K
y
n
G
g
e
För ett antal hundra år sedan kunde en och samma
bred. Allt eftersom tiden gått har specialiseringen
utföra mångaenolika
arbetsuppgifter, basen var
ökat. Idag person
är en arkitekt/konstruktör
av många
Utställning
www.duner.it
specialiserade konsulter i byggprocessen liksom
en på Eksjö Museum våren 2006
murare är en i mängden av olika hantverkare.
Sida nr 5
sämre på drag. Stål är alldeles utmärkt
g. Betong klarar tryck bra, men är sämre
ing.
Vilka delar utsätts för böjning, tryck
respektive drag?
Tabellen
bred. Allt
ökat. Idag
specialiser
murare är
Material – Yrken
Antalet material och yrken inom byggandet
har ökat markant under senaste århundradet.
När blev d
material t
Tabellen
bred.
Kurvan
ökat.du
yrken
vert
specia
nutid
hor
murar
Sedan andra världskriget har kurvan skjutit i höjden.
I ett normalt bygge ingår idag en mängd olika material.
Många gamla yrken har försvunnit och nya har tillkommit.
Material – Yrken
Gissa århu
När b
genom att
mater
en lampa
Antalet material och yrken inom byggandet
För ett antal hundra år sedan kunde en och samma
har ökat
markant under senaste århundradet.
person utföra många olika arbetsuppgifter, basen var
eftersom tiden
gått har skjutit
specialiseringen
Sedan bred.
andraAllt
världskriget
har kurvan
i höjden.
ökat.
Idag
är
en
arkitekt/konstruktör
en
av
I ett normalt bygge ingår idag en mängd olikamånga
material.
specialiserade konsulter i byggprocessen liksom en
Många gamla yrken har försvunnit och nya har tillmurare är en i mängden av olika hantverkare.
kommit.
Kurva
yrken
nutid
När blev de olika yrkena vanliga och när kom olika
För ettmaterial
antal hundra
år sedan
kunde en och samma
till allmän
användning?
Värmekuben
person utföra många olika arbetsuppgifter, basen var
Kurvan du ser framför dig beskriver antalet material/
yrken vertikalt och århundradena från år till
nutidStrålning
horisontellt. – Ledning – Konvektion
Gissa århundrade på yrken/material och få svaret
genom att trycka på knappen i slutet av strecket,
STRÅLNING
en lampa tänds i tabellen.
Stoppa in handen i ”Strålningshålet”
i lådan och ni känner strålningsvärme.
Stoppa in handen i ”Ledningshålet” och ni
Stopp
Värmetransport
kan
ske
på
tre no
känner ledningsvärme.
och
speciellaoch
villkor
och påverkar
Lägg handen på en kokplatta
ni utsätts
Sätten
h
Värmetransport
är
beroende
av
i huvudsak för ledning. Ledning innebär att
en va
värme transporteras genom ett material från
för ko
områden med högre temperatur till områden
att vä
Varm
med lägre. Spridningens effektivitet uttrycks
LEDNING
som värmeledningsförmåga, vilken är liten
hos t ex trä, men stor i metaller.
Strålning – Ledning – Konvektion
STRÅLNING
ch påverkar en byggnad/människa på olika sätt.
är beroende
av atomernas
molekylernas rörelser.
Stoppa
in handen och
i ”Strålningshålet”
sätts
är att
från
mråden
rycks
iten
K
LEDNING
Värmekuben
När man sitter framför brasan
utsätts man i huvudsak för strålning.
Atomernas värmerörelse i materien
medför utsändning av elektromagnetisk
an ske på tre olika
sätt. Vart och ett av dem har sina
strålning.
h ni
Gissa
genom
lam
Värmetransport kan ske på treenolika
speciella villkor och påverkar en byg
Värmetransport är beroende av ato
i lådan och ni känner strålningsvärme.
Stoppa in handen i ”Ledningshålet” och ni
känner ledningsvärme.
S
o
När manK sitter
framför brasan
Lägg handen på en kokplatta och ni utsätts
S
ONVEKTION
utsätts man i huvudsak för strålning.
i huvudsak för ledning. Ledning innebär att
en
Stoppa värmerörelse
in handen i ”Konvektionshålet”
värme transporteras genom ett material från
fö
Atomernas
i materien
och ni känner konvektionsvärme.
at
medför
av elektromagnetisk
Vi harutsändning
nog alla tänkt
på att det bildas fukt områden med högre temperatur till områden
strålning.
V
handen ovanför
och ni känner med lägre. Spridningens
Värmeeffektivitet
– Kyla uttrycks
– Fukt – Som
påSätt
fönsterrutorna
vidkokplattan
vissa väderbetingelser.
en varm luftström, ni utsätts i huvudsak
som värmeledningsförmåga, vilken är liten
för konvektiv värme. Konvektion innebär
hos t ex trä, men stor i metaller.
Vädermask
Det
händer
är att varm
luftluften.
möter
På vintern är luften torrare än på sommaren.
I modell
attsom
värme
transporteras
med
enVarm
kall yta
och
den
fukt
som
finns
i
luften
Material tar åt sig/avger fukt på olika sätt.
studera v
luft stiger.
–
men
inte
syns
–
kondenseras
mot
den
Trä
absorberar
fukt
bra.
Utställning på Eksjö Museum våren 2006
www.duner.it
Sida nr 6
Titta på
kalla ytan. Luftfuktigheten är beroende av
det är in
På sommaren sväller köksskåpsluckorna – om
genom attbasen
tryckavarpå ökat.
knappen
slutet
av strecket,
Idagi är
en arkitekt/konstruktör
en av många
en lampa tänds
person utföra många olika arbetsuppgifter,
en lampa tänds i tabellen.
specialiserade konsulter i byggprocessen liksom en
murare är en i mängden av olika hantverkare.
ndet
dradet.
När blev de olika yrkena vanliga och när kom olika
Värmetransport kan ske på tre olika sät
material till allmän användning?
Värmekuben
speciella villkor och påverkar en byggna
Strålning – Ledning – Konvektion
Värmetransport är beroende av atome
Värmetransport kan ske på tre olika sätt.
Värmekuben
Värmetransport
kan ske på tre olika sätt. Vart och ett av dem speciella
har sina villkor och påverkar en byggnad
Kurvan du ser framför dig beskriver antalet material/
yrken vertikalt och århundradena från år till
nutid horisontellt.
i höjden.
ika material.
har till-
speciella
villkor ochLedning
påverkar en byggnad/människa
på olika sätt.
Gissa århundrade
på yrken/material och få svaret
Strålning
– Konvektion
KON
L E D N I N GVärmetransport är beroende av atomerna
S T R Å L N–
ING
genom
att trycka på
knappen i slutet av strecket,
n samma Värmetransport är beroende av atomernas och
molekylernas
rörelser.
en
lampaintänds
i tabellen.
Stoppa
handen
i ”Ledningshålet” och ni
känner
ledningsvärme.
LED
NING
Stoppa in
och
K Oni
N kä
VE
K Omånga
N V E K T ILägg
O N handen på en kokplatta och ni utsätts
N I Nökat.
G
Närärman
sitter framför brasan en av
Idag
en arkitekt/konstruktör
Sätt hand
Stoppa
in hl
en varm
ochförnikonve
känn
basen var Stoppa in handen i ”Strålningshålet”
i lådan
och
Seftersom
TRÅ
L Nnitiden
I Nkänner
G gåttstrålningsvärme.
bred. Allt
har specialiseringen
Stoppa
handen
i ”Strålningshålet”
in handen
i ”Ledningshålet”
och ni att
utsättsinman
i huvudsak
för strålning.
i huvudsak
för ledning.
Ledning innebär
specialiserade
konsulter
i byggprocessen
liksom en Stoppa
anden i ”Ledningshålet”
och
ni
Stoppa
in
handen
i
”Konvektionshålet”
i lådan
ni värmerörelse
känneravstrålningsvärme.
känner
värmeledningsvärme.
transporteras genom ett material från
Atomernas
murare
är enoch
i mängden
olikai materien
hantverkare.
ingsvärme.
och ni känner konvektionsvärme.
områden
högre
temperatur
områden
medför
utsändning
elektromagnetisk
När
man sitter
framföravbrasan
Lägg
handenmed
på en
kokplatta
och nitillutsätts
blev de olika
yrkena
vanliga och Sätt
när kom
olika
n på När
en kokplatta
och
ni
utsätts
handen
ovanför
kokplattan
och
ni
känner
med lägre.förSpridningens
effektivitet
uttrycks
strålning.
utsätts
man i huvudsak för strålning.
i huvudsak
ledning. Ledning
innebär
att
materialLedning
till allmän
användning?
Värmetransport
kan
ske
på
tre
olika
sätt.
Vart
och
ett
av
dem
har
för ledning.
innebär
att
en
varm
luftström,
ni
utsätts
i
huvudsak
som transporteras
värmeledningsförmåga,
vilken är från
litensina
värme
genom ett material
Atomernas värmerörelse i materien
porteras
genom
ett
materialdig
från
för konvektiv
värme.
innebär
speciella
villkor
och
påverkar
byggnad/människa
påtillolika
sätt.
Kurvan
du ser
framför
antalet
material/
hosen
t Konvektion
ex
trä, högre
men stor
i metaller.
områden
med
temperatur
områden
medför
utsändning
avbeskriver
elektromagnetisk
ed högre
temperatur
till århundradena
områden
transporteras
med
luften.ocheffektivitet
yrken
vertikalt och
frånattårvärme
till
med av
lägre.
Spridningens
uttrycks
strålning.
Värmetransport
är beroende
atomernas
molekylernas
rörelser.
Spridningens
effektivitet uttrycks
Varm luft stiger.
nutid horisontellt.
som värmeledningsförmåga, vilken är liten
edningsförmåga, vilken är liten
hos t ex trä, men stor i metaller.
Gissa århundrade på yrken/material och få svaret
men stor i metaller.
KONVEKTION
E D N på
I N knappen
G
genom att Ltrycka
i slutet av strecket,
en lampa tänds i tabellen.
Stoppa in handen i ”Ledningshålet” och ni
Stoppa in handen i ”Konvektionshålet”
Vi har nog alla tänkt på att det bildas fukt
känner ledningsvärme.
och ni känner konvektionsvärme.
ben
Konvektion
på fönsterrutorna vid vissa väderbetingelser.
atthanden
värme
Sätt
enVarm
varm luft
för konvekt
att värme tr
Varm luft st
Vädermaskin
Värme – Kyla – Fukt – Somm
Vädermaskine
Lägg handen på en kokplatta och ni utsätts
Sätt handen ovanför kokplattan och ni känner
i huvudsak
ledning.
Ledning
innebär
en varm luftström, ni utsätts i huvudsak
Vi har
nog allaförtänkt
på att
det bildas
fuktatt
värme
ett material
för konvektiv
värme.änKonvektion
innebär
somtransporteras
händer ärvid
attgenom
varmväderbetingelser.
luft
möter från På vintern
I modellen k
är luften torrare
på sommaren.
påDet
fönsterrutorna
vissa
en
kall ytamed
och den
fukt
som finnstill
i luften
områden
högre
temperatur
områden Material
atttar
värme
transporteras
sk
studera vad s
åt sig/avger
fukt påmed
olikaluften.
sätt.
–med
menlägre.
inte syns
– kondenseras
mot den
Spridningens
effektivitet
uttrycks
Varm luft stiger.
ke på tre olika sätt. Vart och ett av dem har sina Trä absorberar fukt bra.
Titta på mät
kalla
Luftfuktigheten
är beroende
som
värmeledningsförmåga,
vilken
Det
somytan.
händer
är att varm luft
möteräravliten På vintern är luften torrare än på sommaren.
I modellen
kan
verkar
en
byggnad/människa
på
olika
sätt.
uften torrare
än
på
sommaren.
I
modellen
kan
ni
följa
årstidens
växlingar
och
På
sommaren
sväller
köksskåpsluckorna
–
om
det
är
inne
r
hur
mycket
vattenånga
som
finns
i
luften,
hos tyta
ex och
trä, den
menfukt
storsom
i metaller.
en kall
finns i luften
Material tar åt sig/avger fukt på olika sätt.
studera vad som
oende
av
atomernas
och
molekylernas
rörelser.
studera
vad som
händer
temperatur
och fukt.
sig/avger
fuktinte
på olika
samt
temperaturen.
Ju varmaremot
det
är desto
är med
i trä fukt
– ochbra.
på vintern
blir det springor
väggen. Den
– men
syns –sätt.
kondenseras
den
Trädom
absorberar
fukt bra.
merytan.
vattenånga
kan luften
bära.
mellan plankorna i trägolvet.
Denpåyttre
är
Titta
mätar
kalla
Luftfuktigheten
är beroende
av
Titta på mätarna
som visar hur
varmt/
fuktigt
det är inne resp
På sommaren
sväller
köksskåpsluckorna
– om
hur mycket vattenånga som finns i luften,
svällersamt
köksskåpsluckorna
–
om
det
är
inne
respektive
ute
samt
på
ömse
sidor
om
temperaturen.
det är desto
väggen. Den b
dom är i trä – och på vintern blir det springor
K O N V E K T Ju
I Ovarmare
N
och påmer
vintern
blir
det
springor
väggen.
Den
bortre
delen
av
modellen
är
ett
rum.
vattenånga kan luften bära.
mellan plankorna i trägolvet.
Den yttre är ut
Stoppa in handen i ”Konvektionshålet”
rna i trägolvet.
Den yttre är utomhus.
fukt
och ni känner konvektionsvärme.
Vädermaskinen
Värme – Kyla – Fukt – Somma
Värme – Kyla – Fukt – Sommar – Vinter
Vädermaskinen
Värme
– Kyla
– Fukt
gelser. Sätt handen ovanför
kokplattan
och ni känner
n
n
o
en varm luftström, ni utsätts i huvudsak
för konvektiv värme. Konvektion innebär
På vintern är luften torrare än på sommaren.
att värme transporteras med luften.
Material tar åt sig/avger fukt på olika sätt.
Varm luft stiger.
Trä absorberar fukt bra.
På sommaren sväller köksskåpsluckorna – om
dom är i trä – och på vintern blir det springor
mellan plankorna i trägolvet.
www.duner.it
– Sommar – Vinter
I modellen kan ni följa årstidens växlingar och
studera vad som händer med temperatur och fukt.
Titta på mätarna som visar hur varmt/ fuktigt
det är inne respektive ute samt på ömse sidor om
väggen. Den bortre delen av modellen är ett rum.
Den yttre är utomhus.
Utställning på Eksjö Museum våren 2006
Sida nr 7
me.
känner
ledningsvärme. på olika sätt.
påverkar en
byggnad/människa
handen på
enmolekylernas
kokplatta och ni
utsätts
eroende avLägg
atomernas
och
rörelser.
.
och ni känner konvektionsvärme.
som värmeledningsförmåga,
vilken är liten
hos t ex
men stor
i metaller.
Sättträ,
handen
ovanför
kokplattan och ni känner
i huvudsak för ledning. Ledning innebär att
en varm luftström, ni utsätts i huvudsak
värme transporteras genom ett material från
för konvektiv värme. Konvektion innebär
områden
med
högre
temperatur
till
områden
att värme transporteras med luften.
etisk
KONVEKTION
med lägre.–Spridningens
effektivitet
uttrycks
luft stiger.
Värme
Kyla – Fukt
– Sommar
–Varm
Vinter
som nog
värmeledningsförmåga,
vilken
är liten
i
inalla
handen
i ”Konvektionshålet”
Vi Stoppa
har
tänkt
på att det
bildas
fukt
hos
t
ex
trä,
men
stor
i
metaller.
och
ni
känner
konvektionsvärme.
Värme – Kyla – Fukt
på
fönsterrutorna
vidpå
vissa
Vi har
nog alla tänkt
att väderbetingelser.
det bildas fukt
ns är luftenpåtorrare
än
på
sommaren.
I
modellen
kan
ni
följa
årstidens
växlingar och
Sätt
handen ovanför
och ni känner
Värme
– Kyla – Fukt
fönsterrutorna
vidkokplattan
vissa väderbetingelser.
ar åt sig/avger
fukt på
olika sätt.ni utsätts i huvudsak
studera vad som händer med temperatur och fukt.
tt
en varm
luftström,
händer värme.
är att varm
luft möter
berar
bra.
n fuktDet
försom
konvektiv
Konvektion
innebär På vintern är luften torrare än på sommaren.
en
kall
ytahänder
och
den
fuktvarm
som
finns
iTitta
luftenpå mätarna
somtarvisar
hur torrare
varmt/
fuktigt
Material
sig/avger
fuktän
påpåolika
sätt.
Detatt
som
är att
luft
möter
På
vintern
äråtluften
sommaren.
en
värme
transporteras
med
luften.
–
men
inte
syns
–
kondenseras
mot
den
aren
sväller
köksskåpsluckorna
–
om
det
är
inne
respektive
ute
samt
på
ömse
sidor
om
Trä
absorberar
fukt
bra.
en Varm
kall yta
och
den fukt som finns i luften
Material tar åt sig/avger fukt på olika sätt.
ks
luft
stiger.
ytan.
Luftfuktigheten
är
beroende
av
trä – ochkalla
på
vintern
blir
det
springor
väggen.
Den
bortre
delen av
modellen
är ett rum.
– men inte syns – kondenseras mot den
Trä
absorberar
fukt
bra.
as
fukt
sommaren sväller köksskåpsluckorna – om
mycket
vattenånga som är
finns
i luften,
ankorna hur
i trägolvet.
Den
utomhus.
kalla
ytan. Luftfuktigheten
beroende
av yttre ärPå
Värme
–
Kyla
–
Fukt
– iSommar
– Vinter
tingelser.
samt
temperaturen.
Ju som
varmare
är desto
dom
är
trä – sväller
och påköksskåpsluckorna
vintern
blir det springor
På sommaren
– om
hur mycket
vattenånga
finnsdet
i luften,
mer
kan Ju
luften
bära.det är desto
mellan
trägolvet.
samtvattenånga
temperaturen.
varmare
dom är plankorna
i trä – och ipå
vintern blir det springor
mervintern
vattenånga
kan torrare
luften bära.
plankornakan
i trägolvet.
ni följa årstidens växlingar och
På
är luften
än på sommaren. mellanI modellen
ten
n
v
Vädermaskinen
Vädermaskinen
Material tar åt sig/avger fukt på olika sätt.
Trä absorberar fukt bra.
rmaskinen
På sommaren sväller köksskåpsluckorna – om
Fukt
–domSommar
sto
är i trä – och –
på Vinter
vintern blir det springor
m
r
mellan plankorna i trägolvet.
Vädermaskin
Vädermaskin
– Somm
– Somm
I modellen k
studera
vad k
I modellen
studera vad
Titta på mä
det
inne
Tittaärpå
mä
väggen.
Den
det är inne
Den
yttre
är
väggen.
Den
Den yttre är
studera vad som händer med temperatur och fukt.
Titta på mätarna som visar hur varmt/ fuktigt
det är inne respektive ute samt på ömse sidor om
väggen. Den bortre delen av modellen är ett rum.
Den yttre är utomhus.
I modellen kan ni följa årstidens växlingar och
studera vad som händer med temperatur och fukt.
Titta på mätarna som visar hur varmt/ fuktigt
det är inne respektive ute samt på ömse sidor om
väggen. Den bortre delen av modellen är ett rum.
Den yttre är utomhus.
www.duner.it
Utställning på Eksjö Museum våren 2006
Sida nr 8
Dåtid
Nutid
Framtid
Gamla vattentornet i Eksjö
– historik och framtidsplaner
P
ål Dunér med familj köpte Gamla vattentornet
i Eksjö för några år sedan och håller nu på att
bygga om tornet till kontor och bostad.
I utställningen berättar vi om dåtiden, nutiden och
framtiden. Det som visas är bara ett litet urval.
Vill ni veta mer kan ni söka bland materialet som
finns på datorn. I samband med utställningen
kommer vi att ha ett antal visningar av tornet.
Prata med museipersonalen för bokning av tid.
www.duner.it
Utställning på Eksjö Museum våren 2006
Sida nr 9
Dåtid
Nutid
Framtid
V
arför köpa ett gammalt vattentorn som har
legat öde i år och fyllts till bredden av
duvskit?
Det finns definitivt enklare och billigare sätt att
skaffa sig tak över huvudet. Särskilt praktiskt är det
inte heller. När man gått de stegen ned och
kommer på att man glömt nycklarna...
Jag tror det finns tre stora anledningar.
Den första är minnet av några sagoböcker från barndomen. Den andra är möjligheten och kunskapen
att genomföra en dröm, att skapa ett livsprojekt.
Den tredje är känslomässig. Det är ett så vackert torn.
Det innebär en mycket stor kreativ frihet att som
arkitekt ge sig i kast med ett vattentorn. De flesta
människor har åsikter om hur ett hus skall vara,
men ett vattentorn? Hur skall det inredas?
När vi gav oss i kast med vattentornet fick vi börja
med att sanera efter duvorna. Femton kubikmeter
(= ton) med duvskit har tagits bort...
De två senaste åren har vi ägnat åt att projektera och
planera. Det gäller att gå varligt fram. Vi vill behålla
karaktären av vattentorn/industribyggnad inuti och
bygga om så lite som möjligt. Utsidan kommer att
vara sig lik.
När ni ser en rödklädd operasångerska stå på den
lilla balkongen högt ovan ingången så är tornet klart
för invigning.
www.duner.it
Utställning på Eksjö Museum våren 2006
Sida nr 10
Det nybyggda tornet
Tornets fasad
De första ca 10 meterna består väggarna
av granit rakt igenom, bredd ca 1,7 meter,
därefter är det granit på utsidan och tegel
på insidan, bredd ca 0,9 meter. Högst upp är
det ”smala” homogena tegelväggar på ca 0,5
meter. Taket är av koppar och slutar 38 meter
över marken.
När vattentornet invigdes 1897 var det en
stor händelse för staden. Fotot visar tornet
kort efter färdigställandet. Vattenfrågan
hade varit ett problem under lång tid
och i takt med stadens utbyggnad blev
kraven på god vattenkvalitet allt större.
Ett modernt vattenledningssystem krävde
vattenreservoarer som kunde ge tillräckligt
tryck i vattenledningarna. För att ge ett bra
tryck placerades denna reservoar oftast
högst upp i ett högt beläget torn.
Grodögon
Trapphuset
Trappan cirklar runt det inre tornet. När man är högst upp i
trappan har man fri sikt 20 meter ner.
www.duner.it
Utställning på Eksjö Museum våren 2006
Här syns tornet i sin glans dagar
omgiven av den välansade engelska
trädgården. Blomsterrundeln
framför ingången fanns kvar långt
in i modern tid. De ”grodögon”
som syns på taket är troligen
ventilationshuvar/fönster som
försvann i samband med en
omläggning av taket. Vi kommer att
återställa dessa ”grodögon”. Genom
dessa kan vår stjärnkikare blicka ut
över stjärnhimlen.
Sida nr 11
Utsikten
Det blåser rejält när man befinner sig högst
upp i tornet. Utsikten är precis så fantastisk
som man kan förvänta sig.
Vattentornet - Kyrkan Stadshotellet
Dessa tre byggnader befinner sig i
rak linje och utgör en balanserande
linje till Södra och Norra Storgatan.
Detaljer
När vi mätte upp tornet konstaterade vi
att det skiljer 150 mm i omkretsen mellan
basen och toppen på tornet. Varje skift i
tegelmurverket är alltså förskjutet ca 3 mm.
Lutningen av väggarna i tornet är med all
sannolikhet medveten. När man konstruerar
klassiska kolonner använder man sig bl a
av något som kallas éntasis, utbuktning
på mitten på en pelare. Genom att göra
något lite ”skevt” får man en mer harmonisk
proportionering.
Det är ett fantastiskt murverk som är utfört
och så gott som helt opåverkat av tidens
tand. Även på 30 meters höjd kan man finna
murdetaljer att glädja sig över.
På bilden ser ni det fönster som
operasångerskan skall stå i när hon sjunger
in våren (se blyertsteckning).
www.duner.it
Duvskit
Man bör inte vara rädd för fåglar om man skall ge sig i
kast med att sanera duvskit. När vi jagade iväg fåglarna
från vattentornet uppstod rena Hitchcookstämningen,
med fåglar som flög i svärmar rakt emot oss.
När vi köpte tornet kunde man inte se trappstegen för
all duvskit. Vi var oroliga att trappan skulle vara murken
men den visade sig vara i utmärkt skick. Duvskiten har
troligen haft en konserverande effekt.
De15 kubikmeter duvskit som fanns i vattentornet vägde
5 ton, en respektfull mängd.
Utställning på Eksjö Museum våren 2006
Sida nr 12
”Grodögon”
Balkong
Observatorium
Tankrum
Kök mm
Hiss
Trapphus
Ingång
Framtidsplaner
Vi vill bevara känslan av att befinna sig i ett vattentorn.Högst upp under
taket tänker vi oss ett observatorium. Små takfönster återställs enligt
tidigare utseende.
Under observatoriet finns vattentanken. Tanken behålls och konverteras
till en ”pelarsal”. Dörröppningar skärs ut i plåten vid varje fönster (se
blyertsteckning). Rummet blir 9,5 meter i diameter med 8 meter i takhöjd.
Våningen nedanför svänger runt det inre tornet och har plats för kök mm.
Trapphuset kommer vi att lämna orört bortsett från vissa åtgärder för
brandskydd samt fallrisk som måste göras. Trapphuset är helt öppet och 20
meter högt. I det inre tornet finns utrymme för en hiss.
www.duner.it
Utställning på Eksjö Museum våren 2006
Sida nr 13
Den Engelska Parken
Vattenledningsparken är planerad som en klassisk Engelsk
park. Den Engelska parken som trädgårdsideal blev
mycket populär under 1800-talet. Man ville få trädgården
att vara mer organisk och naturlik med svängda linjer
och oregelbundet planerad växtlighet till skillnad från de
trädgårdsideal som rådde tidigare då man tuktade och
omformade naturen mycket hårdare.
Vattenledningsparken är inte riktigt i sin glans dagar just nu
men beslut finns i kommunen om att restaurera parken. Det
kommer att bli en fantastisk plats för en picknick på rutig
duk i det gröna.
Om än väl dolda, finns alla den Engelska parkens attribut här
; runstenen, det ”hemliga rummet” mm.
Ritningen ovan är utförd av Agaton Sundius. Parken
genomfördes i stort sett enligt denna plan.
Nationalromantik
Gamla Vattentornet är utfört i nationalromantisk
arkitekturstil. Denna stil var mycket utbredd i Sverige under
slutet av 1800-talet. Man ville rita byggnader som utstrålade
materialitet och beständighet. Arkitekten lyckades
synnerligen väl.
Den gamla ritningen ni ser på tornet stämmer inte riktigt
med verkligheten. Den utgör troligen ett tidigt förslag.
Viss oklarhet råder om vem som egentligen ritade tornet. I
flera böcker uppges G.A. Nilsson som arkitekt (Linnéskolan
mm) men vi har andra uppgifter som tyder på att det var
Göteborgsarkitekten Ernst Torulf. Orginalritningar på det
torn som faktiskt byggdes har vi ännu inte hittat trots idogt
letande.
Hör gärna av er om ni har bilder, uppgifter eller annat
material om tornet.
www.duner.it
Utställning på Eksjö Museum våren 2006
Sida nr 14
Tornbesökare
Spåren efter besökare finns på tegelstenar överallt i tornet.
Har just din anfader varit där? Nedan följer ett litet axplock
av namnteckningar. Ta gärna kontakt med oss om ni har en
historia att berätta om tornet.
Drömhuset -84
1984 ritade Pål Dunér en skiss på sina drömmars
hus. Vissa likheter kan skönjas med Vattentornet.
www.duner.it
Albert Fredriksson
Allan Nilsson
Walle Johansson
Ellen Sjöling
Hilda Johansson
Inga Svensson
Lars Magnusson
Alvin Person
Sven Lagge
Lars Svensson
Emma Johansson
Einar Hult
Hagbert
Tyra Hagström
Kurt Dahlen
Gustav Karlsson
Fru Dahlberg
Berta Nilson
Ludvig Lindquist
Elsa Löfgren
Märta Sandberg
Wille Förn
Folke Stenwall
Martin Ohlsson
Ingeborg Sundin
Johan Johnsson
Ellen Sjöberg
Klas ”Stadshotellet”
Einar Lindell
Göte Jacobsson
Olle Winroth
Karl Andersson
W Granht
Utställning på Eksjö Museum våren 2006
1909
1912
1912
1910
1912
1937
1978
1936
1914
1939
1928
1912
1933
1907
1948
1905
1902
1903
1907
1916
1900
1904
1930
1907
1915
1906
1918
1939
1910
1936
1958
1918
1956
Stig –Olof Johnsson 1979
Fam. Gustavsson
1977
Sten Ericsson
1961
L Sundberg
1954
”Diamant Putte”
T H Carlsson
1956
Rune Klockgård
1944
Alis Klockgård
1944
Kurt Nilsson
1955
Josef Holmquist
1933
Allan Ekman
1946
A Ekeroth
1967
K A Karlsson
1953
B Å Hallgren
1967
G Ekman
1956
Bo Strömgren
1957
Ernst Pantgar
1905
Mattias Johansson
1903
Göran Ginemark
1948
Selma Andersson
1910
Jenny Lidberg
1933
Sten Eriksson
1961
Gunnar Johnsson
1918
Ewy Berg
1918
Fritiof Dansson
1934
Ulric Åhlin
1972
Einar Pettersson
1933
K W Liljegren
1902
.........och många fler har varit
och besökt tornet.
Sida nr 15
Vattentornet Arkitektkontor
I väntan på inflyttning i Vattentornet finns vi på Stora Torget.
Stå med näsan mot stadshotellet och ryggen mot kyrkan så
ser ni vårt kontor på vänster sida. Kom gärna in och besök
oss, eller besök vår websida.
Arkitekt SAR/MSA Pål Dunér
Civilekonom Helena Dunér
Byggnadsingenjör Hanna Ottosson
Trähusprojektör (Praktikant) Patric Hönig
www.duner.it
Utställning på Eksjö Museum våren 2006
Sida nr 16
