Första Världskriget
1914-1918
Varför ska ni kunna detta?
Vi arbetar med följande mål (ur Lgr11):
Hur historia kan användas för att skapa eller stärka
nationella identiteter.
Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som
människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
Första världskriget, dess orsaker och följder.
Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i
Europa och i andra delar av världen.
Hur skall vi lära oss?
Inledning:
Lärarledd genomgång av Första Världskriget, Power
Point.
Se BBC:s produktion av ”skotten i Sarajevo”
Komplettera med fakta från läroboken.
Se på en dokumentäre om Första världskriget på sli.se
Examinationsform:
Jupp, ni gissade rätt. Prov så klart!
Viktiga begrepp
Centralmakterna
(trippelalliansen)
Västfronten
Ententen
Östfronten
Giftgas, kulspruta,
flygplan, ubåt
Ingenmansland
Kapprustning
Nationernas förbund
Skyttegrav
Versaillesfreden
Svarta veckan
Varför krig?
Nationalism (statsnationalism/kulturnationalism)
Militär kapprustning (sandlådeprincipen) Stormakterna
byggde allianser för att säkra sin ställning.
Kampen om kolonierna: Mellan åren 1817 och 1914 hade
alla Europas stormakter erövrat och byggt upp imperier med
kolonier i andra länder.
Revansch? (Frankrikes revansch för fransk-tyska kriget187071. Elsass och Lothringen, Spegelsalen i Versailles)
De två ”lagen”
Centralmakterna
Ententen
Tyskland
Storbritannien
Österrike/Ungern
Frankrike
Italien tom 1915
Ryssland (Sovjetunionen)
Osmanska riket (anslöt sig
lite senare)
Italien from 1915
USA from 1917
Och så ytterligare….
Balkanpakten
För att krångla till det lite
för er så kommer en
allians till. Men denna
behöver du inte kunna,
bara veta om.
Sammanlagt var det 158
länder som deltog i kriget.
Ryssland
Serbien
Bulgarien
Grekland
Utlösande faktor
Skotten i Sarajevo, dödade ärkehertig Franz Ferdinand
och hans fru Sophie (Österrike- Ungern)
Arresteringen av Gavrilo Princip
Ni kommer att få se en film om denna nästa lektion kära Peking och München.
Svarta Veckan
28 juli- Förklarar Österrike –Ungern krig mot Serbien. Ryssland
mobiliserar sin armé.
29 juli- Försöker Tyskland övertala Ryssland att avbryta
mobiliseringen. Ryssarna lyssnade inte, så det var alltså omöjligt.
1 augusti- Förklarar Tyskland krig mot Ryssland. Det innebär att
Frankrike måste ställa upp på Rysslands sida. Frankrike börjar
mobilisera sina arméer.
3 augusti- Tyskland förklarar krig mot Frankrike.
4 augusti- Går tyska trupper in i Belgien enligt Schlieffen planen.
Storbritannien har hittills försökt hålla sig utanför men när detta att
tyskarna angriper ett neutralt land är för mycket. Britterna kräver att
tyskarna skall dra sig tillbaka från Belgien, vars neutralitet både
Tyskland och Storbritannien lovat respektera. Tyskland vägrar.
4 augusti förklarar Storbritannien krig mot Tyskland.
Krigsförklaringen hade kanske kommit även om
Belgien inte invaderats. Britternas och fransmännens
flotta var nämligen nära samordnade. Nu var Europas
stormakter i krig.
Skulle bli ett kort krig…
”Det här blir en lätt match, vi är
snart tillbaka”
”Utflykt till Paris”
”Senast till jul är vi hemma”
Propaganda posters
Länk
Väst & Östfronten
Västfronten = stelt
Öst = ngt rörligare
Great War PBS
På västfronten, där kriget varade mellan Tyskland och
dess fiender i Västeuropa, kunde ingen av de stridande
få övertag. Detta kom att kallas för skyttegravskrig.
Arméerna grävde ner sig i skyttegravar som sträckte sig
från Schweiz till Nordsjön. Fem miljoner soldater
befolkade skyttegravarna i fyra år. Båda sidorna
försökte bryta sig igenom varandras linjer utan att
lyckas. Mellan skyttegravarna låg en söderskjuten
ödelagd landsremsa. Den så kallade ”Ingenmansland”,
ibland kilometerbrett, ibland inte mer än 50 meter.
På östfronten utkämpade Tyskland i ett krig mot
Ryssland. Till en början såg det dystert ut för Tyskland,
då ryska arméerna trängde igenom den tyska gränsen.
Tysklands otur vände dock år 1917, då det utbröt en
revolution i Ryssland. Ryssarna ville ha fred och mat,
inte krig och hunger. Den ryske tsaren Nikolaj
störtades från tronen. Tyskarna tog tillvara på detta
guldläge och trängde sig långt in i Ukraina. De nya
ryska ledarna ville ha ett snabbt slut på kriget och slöt
1918 fred med Tyskland.
USA joinar kriget
USA går med i kriget på ententens sida på grund av tre orsaker:
1. Från början sänkte tyska ubåtar endast lastfartyg på väg mot
England och Frankrike, men ju längre kriget fortlevde desto
desperatare blev de. Till sist sänkte de alla transporter till Europa,
vilket självklart gjorde USA förbannade.
2. Den andra förklaringen till att de gick med i kriget var den att
de hade lånat ut stora summor med pengar till Frankrike och
England som de riskerade att inte få tillbaka om Tyskland gick och
vann kriget.
3. Zimmermanntelegrammet.
När USA gick med i kriget 1917 så svängde pendeln till ententens
fördel och kriget på västfronten gick allt sämre för tyskarna.
Förlust för Tyskland
1918 gjorde tyskarna ett sista försök på västfronten,
men fortfarande kom inget avgörande. Tysklands sista
kraftansträngningar hjälpte alltså inte. Tysklands
överbefälhavare gav upp och bad regeringen i Berlin
om tillstånd att be om vapenstillestånd. Den 11
november 1918 blev det eld upphör. I Ingenmansland
möttes nu soldaterna från bägge sidor, skakade hand
med varandra och bytte souvenirer.
Världen såg nu Ententen som vinnare av kriget, men
Tyskland såg på det hela att de hade dragit sig tillbaka
med ära.
Versaillesfördraget
I föredraget stod det bland annat att Tyskland skulle
betala stora, för att inte säga orimliga skadestånd för
kriget. Detta väckte vrede hos alla patriotiska tyskar.
Hos dem kändes det som att de hade förråtts utav sina
politiker eller för att citera överbefälhavaren
Ludendorff; ”Fått en dolkstöt i ryggen”.
Vidare skulle alla vapen överlämnas till segermakterna.
Tysklands armé fick ha högst 100 000 soldater.
De fick lämna ifrån sig alla kolonier.
Hur kunde kriget bli så blodigt?
Jo, man hade
uppfunnit nya
vapen såsom…
Kulsprutan
Även om kulsprutan inte var en
ny uppfinning vid denna tid, så
kom den att ha dödsbringande
följder för soldaterna på
slagfälten.
Stridsvagn
Mark IV, engelsk modell.
Man var osäker huruvida man
skulle använda stridsvagnarna eller
inte. De var osäkra, de var
långsamma och banden blev snabbt
utslitna. Men det dröjde inte länge
förrän den konstruktionen
förbättrades.
Flygplan
Militärt fick flygplanen år 19141918 ingen betydelse, men kriget
gav utvecklingen en skjuts framåt.
Flygplanen fick oftast bära bomber
och bomba militära mål såsom
järnvägar osv.
Röde Baronen (Manfred von Richthofen)
Senapsgas
Gasen uppfanns i Tyskland
Luktar svagt av vitlök/senap.
Arméerna började använda sig
utav den väldigt farliga gasen.
Ofta hade gasen en dödlig
utväg, Den frätte sönder
slemhinnorna och gav stora
svårläkta sår på huden.
U-båt & Zeppelinare
Undervattensbåtar används för att främst slå ut handelsflottan.
”Ring runt SB”, resultatet blir efter bla torpederingen av Lusitania (år
1915).
Zeppelinare, motordrivna gasballonger, då vätgas, nu idag helium.
Äntligen fred!
11/11 klockan 11.00 1918
inleddes vapenvilan
(stilleståndsdagen)
Fredsfördraget undertecknades i
juni 1919 (i Spegelsalen i
Versailles)
Tyskland fick bara komma och
skriva på…
En fred med
problem
o Några av de nya staterna bestod
av flera olika folk som inte
riktigt ville finna sig till rätta
inför de nya gränserna. Ex.
Tjeckoslovakien, Yugoslavien.
o Amerikanska kongressen
röstade emot president
Woodrow Wilson. USA ville
inte vara med i NF, då de
menade att vanliga amerikaner
fått nog av världens konfliketer
och de ville endast sköta sig
själva i fortsättningen.
Nya stater bildades
Finland
Estland, Lettland, Litauen
Polen
Tjeckoslovakien
Österrike
Ungern
Jugoslavien
Europa före och efter första världskriget
Konsekvenserna av kriget:
o Över 20 miljoner människor dog av krigsrelaterade orsaker
o 60 miljoner soldater kallades in, 21 miljoner sårades, de flesta var män i
åldrarna 18-35 år.
oTyskland känner sig förolämpade/överkörda
Den europeiska kartan förändras:
Ryssland och Tyskland förlorade stora områden. I Ryssland styrde
inte längre tsaren. Det var kommunisterna som hade tagit makten
över Ryssland. Vladimir Lenin var deras ledare.
Frankrike fick tillbaka alla sina gamla landområden fram till
floden Rhen. Polen blev åter en självständig nation. Ryssland
förlorade Estland, Lettland, Litauen och Finland.
Osmanska riket föll och det som återstod av detta blev så
småningom dagens Turkiet. En folkutväxling (migration) skedde i
spåren och det Grek-Turkiska kriget då 2 miljoner greker och
turkar var tvungna att flytta.
Österrike-Ungern splittrades.
Två nya stater tillkom i den nedre delen av Europa. Den ena var
Tjeckoslovakien och den andra hette först Serbers, sloveners, och
kroaters kungarike. 1929 bytte landet namn till Jugoslavien.
Kvinnans situation under kriget
Som så i många andra krig innan deltog inte kvinnorna direkt i kriget, varken
vid skyttegravarna eller på haven. Deras deltagande i kriget skedde istället på
hemmaplan, där de fick bära en mycket stor börda av krigets vedermödor.
Kvinnorna kom att ta över deras mäns arbeten och sysslor medan de var iväg
och krigade. Kvinnorna kom att ta över arbeten som man innan kriget aldrig
skulle ha kunnat tänka sig skötas av annat än en man, såsom
spårvagnskonduktörer eller kvinnliga chaufförer. Utöver dessa yrken kämpade
kvinnorna i vapenfabrikerna, med att tillverka ammunition, vapen och
bomber att slänga iväg på fienden.
Utöver detta var kvinnan tvungen att ta hand om hemmet, barnen och
försöka få mat på borden, då det under kriget rådde brist på mat på grund av
ransonering.
Efter ha kämpat på hemmafronten reste Europas kvinnor ett massivt krav på
medbestämmanderätt. Några år senare hade de fått rösträtt.
Den brittiske historikern Eric Hobsbawn har myntat
begreppet ”det korta 1900-talet” för att beskriva
perioden 1914-1991. Han menar att perioden från
första världskrigets utbrott till Sovjetunionens fall kan
betraktas som en sammanhållen epok.
Det finns många skäl till detta. Första världskriget slog
sönder 1800-talets stabilt borgerliga ordning. I krigets
kölvatten föll fyra stora imperier, det ryska, det tyska
och det habsburgska och det ottomanska. Ryska
revolutionen var en direkt följd av kriget, liksom
demokratins genombrott i Europa.
Det kan tyckas paradoxalt att demokratin har sina rötter i
ett storkrig. Men krigets massmobiliseringar och
uppblossande nationalism gjorde det klart att rösträtten inte
kunde förbehållas ett fåtal längre. Om varje man skulle dö
för sitt land borde han även få ha rätt att vara med och
bestämma. Hotet om en socialistisk revolution påskyndande
processen ytterligare.
Även kvinnornas ställning stärktes av kriget. Med stora
delar av den manliga befolkningen inkallad fick kvinnor ta
männens plats i produktionen, en plats många av dem
skulle behålla i fredstid. I Sverige infördes kvinnlig rösträtt
1921, bara tre år efter krigsslutet.
Första världskriget påskyndade även den tekniska
utvecklingen och organisationstänkandet i industrin – inte
minst möjligheten till massproduktion av alltifrån bilar till
gasspisar och kylskåp. Kriget förlöste kort sagt mycket av det
vi i dag förknippar med det moderna massamhället.
Vilka vann
kriget?
Ett förändrat samhälle?
Till vilket pris?
Länkar
Passing of the WW1 Generation
First World War (privat sida, men OK)
PBS (Amerikansk sida som går att lita på)
Sida med massor av länkar
The Great War (privat sida)
The Great War, BBC
