Luleå Skolprodukter
Fri kopiering
Första världskriget
Minikurs
Det var många som jublade när första världskriget bröt ut. Äntligen skulle man få besegra gamla fiender.
Dessutom trodde många att det skulle bli ett kort krig. Men kriget skulle vara i fyra år och i genomsnitt
stupade 4 soldater i minuten under dessa år.
Krigets orsaker. 1914 hade det varit fred i Europa i mer än 40 år och fredsrörelsen hade vuxit sig starkt.
Socialistpartier i hela Europa arbetade för varaktig fred, och Alfred Nobel hade instiftat ett fredspris. Framtiden såg
ljus ut för Europa.
Fransk revansch. Men den fanns många motsättningar i Europa som skulle leda fram till ett storkrig. Frankrike hade
förlorat Elsass och Lothringen i ett krig 1870-1871 mot Tyskland. Frankrikes armé krävde nu revansch.
Hotat England. Nu började Storbritannien känna sig hotad av Tyskland. Tyskarna hade byggt upp en armé som var
tolv gånger större än Englands. Dessutom hade de byggt upp en väldig flotta med slagskepp och u-båtar. Den tyske
kejsaren Wilhelm II sade: ”Vi vill ha en plats i solen. Vår framtid ligger på haven”. Storbritannien kände sig att
deras kolonier runt om i världen var hotade av tyskarna.
Ekonomisk konkurrens. Ekonomisk konkurrens mellan Storbritannien och Tyskland var också orsak till konflikt
mellan länderna. Tysklands industri utvecklades kraftigt fram till 1900-talets början, och när tyskarna ville exportera
sina varor kände sig Storbritannien sig hotat.
Nationalism. De nationalistiska idéerna i östra Europa hotade också freden. Söder om det stora riket ÖsterrikeUngern fanns landet Serbien. Serberna ansåg att provinsen Bosnien, som nu tillhörde Österrike-Ungern, skulle
förenas med staten Serbien. De ville ha ett Stor-Serbien där alla serber var samlade. I Bosnien fanns det många
serber, men även andra folkslag.
Stormaktsblock. Nu hade stormakterna delat upp sig i två block som stod emot varandra i utrikespolitiken.
Trippelalliansen bestod av Tyskland, Österrike-Ungern och Italien.
Trippelententen bestod av Frankrike, Ryssland och Storbritannien. Alla förstod att det snart skulle bli krig. Nu kunde
ingen av dessa länder starta ett krig utan att övriga länder drogs med. Även en begränsad konflikt kunde lätt leda till
ett storkrig.
Skottet i Sarajevo. Den 28 juni 1914 mördades den österrikiske tronföljaren Frans Ferdinand och hans hustru när de
besökte staden Sarajevo i provinsen Bosnien. Skotten avlossades av studenten Gavrilo Princip från Serbien. Han
tillhörde organisationen ”Svarta handen” som ville frigöra Bosnien från Österrike. När Serbiens regering vägrade att
låta österrikare komma in i landet och ordna rättegång mot dem som låg bakom mordet svarade Österrike med att
förklara krig mot Serbien.
Ryssland mobiliserar. Eftersom Ryssland hade lovat hjälpa Serbien mot Österrike började ryssarna dra ihop
(mobilisera) sina arméer. Krigets maskineri hade startat. De stater som var med i de två allianserna blev tvungna att
hjälpa sina allierade.
Veckan 28 juli- 3 augusti år 1914 har gått till historien som Den svarta veckan. Det var då storstaterna förklarade
krig mot varandra. Det innebar att Tyskland och Österrike låg i krig med England, Frankrike och Ryssland. ”Nu
släcks ljusen i hela Europa”, sade den brittiske utrikesministern när katastrofen var ett faktum.
Västfronten. Tyskarnas plan var att snabbt slå till i väster mot Frankrike för att sedan angripa Ryssland i öster (den
sk. Schlieffenplanen) Den franska armén skulle krossas på sex veckor. Tysklands kejsare Wilhelm II sade till sina
soldater: ”Ni kommer att vara hemma igen innan löven fallit av träden”. Planen misslyckades när ett ryskt angrepp
kom fortare än väntat. Tyskarna blev tvungna att flytta över en del trupper till östfronten och fransmännen kunde då
med en miljon soldater stoppa tyskarna vid floden Marne nära Paris.
Frågor. 1. Vad talade för en fred i Europa? 2. Nämn tre motsättningar i Europa. 3. Vilka stormaktsblock fanns det?
Vilka länder var med i dessa? 4. Nämn fakta om: Skottet i Sarajevo. 5. Förklara uttrycket: Svarta veckan. 6. Beskriv
tyskarnas plan. 7. Varför misslyckades planen?
Luleå Skolprodukter
Fri kopiering
Skyttegravskrig. Fronten låstes fast i ett nästan stillastående skyttegravskrig. Från engelska kanalen till schweiziska
gränsen gick en obruten front av två parallella skyttegravar. Mellan skyttegravarna låg en sönderskjuten öde
landremsa som kallades ”ingen mans land”. Ibland var den kilometerbrett, ibland inte mer än 50 meter. Franska och
engelska soldater låg i skyttegravarna på den ena sidan, tyska på den andra.
På västfronten intet nytt. Första världskrigets skyttegravskrig var ett utpräglat ställningskrig. Det var taggtråd och
kulsprutan som gjorde att det blev ett stillastående krig. Taggtråd i kombination med kulsprutor i fasta värn var
nästan ett hundraprocentigt effektivt försvar mot infanteri även om detta var understött av artilleri. Vid de stora
slagen försökte man angripa fienden med ett våldsamt artilleri. Skyttegravarna var ett rent helvete för
frontsoldaterna. I de kalla leriga skyttegravarna frodades löss och
Stora slag. I inget senare krig har det förekommit så stora slag som under första världskriget. Vid slaget i Somme
1916 omkom 600 000 allierade soldater och 500 000 tyska soldater. Vid slaget vid Verdun omkom 330 000 tyska
och 350 000 allierade soldater. Västfronten var som ett blödande sår dit allt fler soldater skickades för att möta en
alltför tidig död. Medellivslängden för en underofficer var bara 4 månader vid Västfronten.
Nya vapen. Stridsvagnar var ett nytt vapen under första världskriget. De sattes in mot slutet av 1916, men de fick
ingen större roll i striderna. Kulsprutan var ett nytt och effektivt vapen under kriget. Senapsgas användes också under
kriget, men den var svår att hantera eftersom den fördes iväg med vinden och fienden lärde sig att skydda sig mot
gasen med hjälp av gasmasker. Flygplan användes också, men de var dåligt utvecklade och spelade ingen större roll
i striderna. I luftstriderna var ofta 100 plan inblandade och förlusterna var stora, mest därför att planen krockade med
varandra. När första världskriget började fanns det bara 2000 flygplan i Europa, och de var alla för civilt bruk. När
kriget slutade 1918 hade de krigförande staterna mer än 50 000 flygplan.
Östfronten. På östfronten hade tyskarna stora framgångar och snart hade man kommit långt in i Ryssland.
Nederlagen mot tyskarna gjorde att det utbröt revolution i Ryssland. Tsaren tvingades avgå och de nya ledarna slöt
fred med tyskarna i mars 1918. Freden blev hård för ryssarna. Finland, Estland, Lettland, Litauen och Polen som
hade varit under ryskt välde blev nu alla självständiga stater.
Kriget till havs. Under kriget stoppade britterna alla fartyg som var på väg till Tyskland. Det medförde att det blev
svält i vissa delar av Tyskland. Tyskarna svarade med att torpedera alla fartyg som fraktade förnödenheter till
fienden. I början av 1917 förlorade britterna vart fjärde fartyg på handelsrutten till USA. Även USA: s fartyg skulle
drabbas.
USA går in i kriget. I början av kriget hade USA förklarat sig vara neutralt i kriget. Men tyskarnas ubåtskrig var en
av orsakerna till att USA gick in i kriget 1917 på Englands och Frankrikes sida. Dessutom hade USA gett dessa stater
stora lån. Segrade tyskarna skulle man aldrig få tillbaka pengarna. Nästan två miljoner amerikanska soldater sändes
till Europa och till sist förstod den tyska krigsmakten att läget var hopplöst. Den 11 november 1918 slöts ett avtal om
vapenstillestånd. Då hade kriget krävt 20 miljoner liv, hälften var civila.
Versaillesfreden. 1919 slöts det fred i Versailles utanför Paris. Det blev en mycket hård fred för tyskarna. Tyskarna
fick lämna tillbaka Elssas och Lothringen till Frankrike och avstå från alla sina kolonier.
Tyskarna fick betala ett krigsskadestånd på 138 miljarder guldmark för att de hade startat kriget. Det var orättvist
tyckte många tyskar. Det var inte bara Tysklands fel att det hade blivit krig menade de.
Dolkstöt. Många tyskar ansåg att de hade förråtts av sina politiker och ”fått en dolkstöt i ryggen”, som
överbefälhavaren Ludendorf sade. Hitler skulle senare återkomma till detta påstående många gånger. Efter kriget
bildades fredsorganisationen Nationernas Förbund (NF). Det stora misstaget med denna organisation var att USA
inte ville vara med i den och Tyskland fick inte vara med i NF.
Frågor: 8. Var fanns skyttegravarna? 9. Varför blev det ett ställningskrig? 10. Nämn fakta om Somme och Verdun.
11.Nämn fakta om nya vapen. 12. Vad hände på Östfronten? 13. Varför gick USA in i kriget? 14. Hur många dog
under kriget? 15. Nämn fakta om: Versaillesfreden. 16. Nämn fakta om: Dolkstötslegenden.