visa denna Föreläsning Visby katastrof o mindre

2016-03-31
Att möta vuxna, barn och ungdomar efter
allvarliga händelser
Temadag för Region Gotland 23/3-16
Stor katastrof och liten olycka Likheter och skillnader
Charlotte Therup Svedenlöf
Enhetschef, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, doktorand
[email protected]
Regionalt Kunskapscentrum
kris- & katastrofpsykologi
www.akademisktpriärvårdscentrum.se/kris-katastrof
10.00 – 10.55 Likheter och skillnader mellan den stora
katastrofen och den ”lilla” olyckan
11.00 – 12.00 Barn och ungdomar generellt
12.00 – 13.00 Lunch
13.00 – 14.10 Barn och ungdomar
14.10 – 14.40 Kaffepaus
14.40 – 15.30 Personalperspektivet
Regionalt kunskapscentrum Kris- & katastrofpsykologi
Regionalt kunskapscentrum Kris- & katastrofpsykologi
Regionalt kunskapscentrum Kris- &
Katastrofpsykologi (RKK)
Kort information om vår enhet
Utmärkande för katastrofer respektive mindre
olyckor
Psykiska reaktioner och förlopp
’Första hjälpen’ i Krisstöd
Regionalt kunskapscentrum Kris- & katastrofpsykologi
Vision – bevarad hälsa och
livskvalité hos drabbade
efter allvarliga händelser.
o Expertstöd och
beredskap
o Prevention av psykisk
Vi har en tro på individers,
organisationers och
samhällets förmåga att
bemästra och övervinna
svåra händelser.
ohälsa
o Utbildning, metodutveckling och forskning
Regionalt kunskapscentrum Kris- & katastrofpsykologi
1
2016-03-31
Var kommer kunskapen ifrån:
Enhetens medarbetare
(1 psykiatriker, 3 psykologer)
• Bengt Andrée
Charlotte Therup Svedenlöf
Monika Scott Näslund
Petra Adebäck
Psykiatriker – 50 % vakant tjänst
Återkoppling
från drabbade
Katastrof-forskning
Utvärdering av
program
Trauma-forskning
Klinisk erfarenhet
Konsensus
mellan
experterna
(ACPMH, 2010)
Regionalt kunskapscentrum Kris- & katastrofpsykologi
Regionalt kunskapscentrum Kris- & katastrofpsykologi
”Små olyckor”
”Stora / lilla katastrofen”
Siffror fr. 2014
• Trafikolyckor, sista 12 mån:
Lärdomar från den stora katastrofen kan
användas i vardagssjukvården/händelsen
En fungerande vardagssjukvård är
förutsättning för att det fungerar också vid
katastrofer
Regionalt kunskapscentrum Kris- & katastrofpsykologi
Döda 270
Svårt skadade 2552 www.trafikverket.se
• Självmord ≈ 1531 döda/år NASPs hemsida
• Arbetsplatsolyckor >50 döda/år www.amv.se
Regionalt kunskapscentrum Kris- & katastrofpsykologi
2
2016-03-31
Major Incident –
”stor olycka eller ”allvarlig händelse”
Situation där det akuta vårdbehovet
överstiger tillgängliga resurser i sådan
omfattning att det innebär omedelbar
risk för liv och hälsa.
Internationell klassifikation
• MI Level 1 – de flesta allvarliga
händelserna i tekniskt högt utv. länder
• MI Level 2 – Estonias förlisning 1994 som
omdefinierades till MI Level 3
• MI Level 3 – Orkanen Katrina 2005
• MI Level 4 – tsunamin i Sydostasien 2004,
jordbävningen på Haiti 2010 och orkanen
på Filippinerna 2013
(Kamedo -97, Lennquist -08, Condon -10, Missair -10, Yanagawa -11)
(Lennquist S, 2014)
Regionalt kunskapscentrum Kris- & katastrofpsykologi
Indelning av allvarliga händelser*
Allvarlig händelse
- samlingsbegrepp inom hälso- och sjukvård, hälsoskydd, smittskydd
och socialtjänst för olika typer av händelser inklusive risk för eller hot
Omhändertagande av krisdrabbade
på en akutmottagning
•
Vilade på personligt engagemang, inte på systematik,
struktur eller vårdprogram
•
De skadade/lindrigt skadades psykiska reaktioner
beaktades sällan
•
Särskilt bristande för barn / ungdomar
•
Bättre för våldsutsatta kvinnor och kanske anhöriga
till avlidna
Stor olycka
- där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta
behovet, men där det genom omfördelning av resurser och förändrad
teknik är möjligt att upprätthålla normala kvalitetskrav
Katastrof (natur-, människoskapad)
- där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta
behovet och belastningen är så hög att normala kvalitetskrav trots
adekvata åtgärder inte längre kan upprätthållas
(*Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:13)
(Rapport 2001:1, 2004:2, Samhällsmedicin
Enheten för psykisk hälsa/Kriskunskap)
3
2016-03-31
Några "svenska” katastrofer
Studie efter trafikolyckor, 8-17 år
Stora brister 40 % att personalen lyssnat
30 % att de fått god information
•
•
•
•
•
•
•
Obesvarade frågor om:
– Skador
– Bästa egenvård
– Långsiktiga följder
1988 Måbødalsolyckan (16 †)
1991 Flygolyckan i GoLröra (inga †)
1992 Spårvagnsolycka Gbg (13 †)
1994 Estoniakatastrofen (540 svenskar †)
1998 Branden i Gbg (63 †)
2001 Linateolyckan (118 †, 21 svenskar)
2004 Tsunamin (543 svenskar †)
(Olsson, Schulman, 2004)
13
Utmärkande för allvarliga händelser
•
•
•
•
•
•
”Liv och död" och är fysiskt/psykologiskt
skrämmande
Många lätt skadade/oskadade och många
anhöriga/närstående
Många avlidna men relativt få svårt skadade
Är okontrollerbara och omöjliga att fly ifrån
Har hög intensitet av sinnesintryck
Inträffar plötsligt och oväntat
( Ozer et al. 2003, Socialstyrelsen, 2008, Bonanno 2013
Vilka drabbas vid en allvarlig händelse/olycka?
•
Omkomna
•
Överlevande (fysiskt och psykiskt skadade och
oskadade)
•
Anhöriga/närstående
•
Vänner/arbetskamrater/skolkamrater
•
Räddningspersonal och sjukvårdspersonal
•
Frivilliga ”hjälpare”
•
Personer i ansvarsställning
•
Åskådare
Regionalt kunskapscentrum Kris- & katastrofpsykologi
4
2016-03-31
Initialt svårt att avgöra om krisreaktionen hos den
drabbade är normal eller kan utvecklas till
Drabbades olika behov av hjälp
efter en katastrof
Diskoteksbranden i Göteborg 1998
traumatisk stress-sjukdom.
Behov %
Utmaning
Psykologiska behov
Praktiska
behov
Kris
Medicinska
behov
Trauma
Akut fas
Mellan fas
Långtidsfas
Tid
Regionalt kunskapscentrum Kris- & katastrofpsykologi
Försvårande faktorer
•
•
•
•
Risk - händelse
Risk - reaktion
Risk - person
Brist på skyddande faktorer
((Norris FH, Tracy M, Galea S, 2009
Regionalt kunskapscentrum Kris- & katastrofpsykologi
Riskfaktorer för utveckling av psykisk ohälsa
Potentiellt traumatiserande
händelser/utsatthet
• Olyckor och katastrofer - naturkatastrofer
- människoskapade
• Hot och våld
• Upplevt livshot
• Egen livshotande skada/sjukdom
• Plötsliga oväntade dödsfall
- barn
- suicid
Regionalt kunskapscentrum Kris- & katastrofpsykologi
5
2016-03-31
Riskfaktorer för utveckling av psykisk ohälsa
händelser, forts.
Sviktande psykisk ohälsa beroende på
utsatthet 14 månader efter tsunamikatastrofen
CBRN(E)* – händelser / terrorism
90
80
% GHQ-12 ≥ 3
14 månader efter
tsunamin hos
stockholmare
• Människoskapad
• Tar ofta tid innan skadan visar sig
• Massmedia , ryktesspridning
Syns inte
Hörs inte
Känns inte
Luktar inte
Smakar inte
Syrien 2013
Bhopal 1984
»
70
60
50
men
women
40
30
20
10
0
A
B
C
D
E
F
G
H
Exponeringsgrupper
Livshot
* CBRNE=Chemical, Biological, Radiological, Nuclear, Explosives
(FOI, 2008)
(Wahlström et al. 2008)
Regionalt kunskapscentrum Kris- & katastrofpsykologi
Stressreaktioner under händelsen
Överlevnad
• Primära stressreaktioner
Fysiologiska
Psykologiska
Fruktan
Fly eller kämpa
Förstening (freeze)
Utöver de primära stressreaktionerna –
• Inprägling av sinnesintryck
• Dissociation
Reaktioner
• Upptäcker att något hänt
• Overkligt, inte sant, chock
• Måste kontrollera
• Står kvar, passivitet
6
2016-03-31
Posttraumatiska stressreaktioner
efter händelsen
Posttraumatiska stressreaktioner under/efter
händelsen (konsekvenser)
• Overklighet, påträngande minnen, tankar, känslor
•
Sömnproblem / mardrömmar
• Undvikande, avtrubbning, uppsökande
•
Frågan om livets mening
• Inre oro och sårbarhet: tillit och trygghet
•
Relationen till andra påverkas
• Upplösning av identitet
•
Skuldkänslor
• Kroppsliga reaktioner tex. ont i magen, fumlig, darrig
Vägar genom sorg
Till dig som ungdom som varit med om
en allvarlig händelse
Till dig som har varit med om
en allvarlig händelse
• Katastrofkänsla: Höjd inre beredskap/rädsla för nya
händelser
Till dig vars barn varit med om en allvarlig
händelse
Regionalt kunskapscentrum Kris- & katastrofpsykologi
Stressreaktioner - Skuld
• Reell skuld
Regionalt kunskapscentrum Kris- & katastrofpsykologi
Riskfaktorer för utveckling av psykisk ohälsa:
Personrelaterade faktorer
• Barn/unga vuxna/sjuka äldre
• ”Om jag hade handlat annorlunda”
• Kön
• ”Jag har inte gjort tillräckligt”
• Låg utbildning/arbetslöshet
• Överlevandeskuld
• Aktuell livssituation och social utsatthet
• Skuld för den egna vreden
• Psykiatrisk sjukdom
• Trauma tidigare i livet
Regionalt kunskapscentrum Kris- & katastrofpsykologi
Regionalt kunskapscentrum Kris- & katastrofpsykologi
7
2016-03-31
Äldre och allvarliga händelser
• Världen åldras - Globalt 700 miljoner el 10 % redan
över 60 år och år 2030 – fler som är över 60 år än
under 10 år
• Äldre kan ha speciella behov
• Förändring – fysiologiskt, sensoriskt, kognitivt
• Sociala och ekonomiska begränsningar
• Svaga äldre – de med svåra kroniska sjukdomar
Behov av extra stöd för återhämtning
Äldre och allvarliga händelser
• Känna sig överväldigade pga.
Folkhop (trängsel)
Mycket ljud
Brist på avskildhet
• Behov av särskilt stöd – för medicinering, mat, vatten
och speciell utrustning
• Risk att inte söka upp stödcenter
(Fernandez mfl, 2002, Sengupta mfl. 2005)
Riskfaktorer för utveckling av psykisk
ohälsa – Brist på skyddande faktorer
• Bristande socialt nätverk – omgivningen
sviktar
(Aldrich & Benson, 2008)
Stegvisa åtgärder
1. (för alla) gott krisomhändertagande
2. (för vissa) krisintervention
• Uteblivet eller inadekvat psykologiskt
stöd
• Brister i lokalt och/eller samhälleligt
bemötande – samhället sviktar
(Bonanno, GA et al, 2013)
3. (för några få) traumafokuserad terapi
1
Utmaning
2
Kris
3
Trauma
Regionalt kunskapscentrum Kris- & katastrofpsykologi
8
2016-03-31
1. För alla – Krisdrabbades rättigheter
• Att möta respekt för sina upplevelser
• Att reaktioner och beteende accepteras
Krisstöd - Psychological First Aid
Visa
omsorg
Lugna
Informera
Lyssna
• Att få stöd för sin bearbetning
Stödja
Lugna, trygga, säkra, samhörighet, självtillit,
tillit till samhället och inge hopp
(S. Hobfoll , P Watson 2007)
Undvik patologisering och medikalisering
Regionalt kunskapscentrum Kris- & katastrofpsykologi
2. Krisintervention
För dem med kraftig ångest, panik, förtvivlan, dissociation,
desorganiserat beteende, kraftig sömnstörning
Regionalt kunskapscentrum Kris- & katastrofpsykologi
3. För några få – Traumafokuserad terapi
Evidens för
- Traumafokuserad KBT (kognitiv beteendeterapi)
- EMDR (Eye Movement Desensitization and
Reprocessing)
• Underlätta personens kognitiva och emotionella
förståelse och bearbetning av upplevelserna och
av händelsens konsekvenser
• Informera om förväntade svårigheter
• Stödja gynnsamma coping-strategier
(James & Gilliand, 2013)
Andra varianter av traumafokuserad terapi, särskilt vid
samtidig förlust:
KBT (EMDR/IBCT/DBT/IPT/ACT... ‘XYZ’).
Läkemedel
Primärvårdsläkare, psykiatriker
(Friedman M, Keane TM, Resick PA. Handbook of PTSD)
9
2016-03-31
Kristerapi –Traumaterapi
• Syftar till att hjälpa personen att koppla de
aktuella besvären nu till upplevelserna och
reaktionerna då
• Kognitiv och emotionell bearbetning
• Att reducera psykisk smärta
• Reglera affekter
• Att gå från att vara offer till att bli en överlevande
Eklektisk
Kropp - själ - ande
Aktiv
Psykopedagogisk
Stödjande
Underlätta självläkning
Lite proportioner…
ptsd
2%
>50 %
översvämning
trafikolycka
flygkrasch
överfallsvåldtäkt
Dvs. 50-98 % utvecklar inte allvarlig psykisk ohälsa
10