Vad är astma?

Vad är astma?
Astma är den vanligaste långtidssjukdomen hos barn. Ungefär
fem procent av finländska barn har astma. Åldern när man
insjuknar kan variera, symtomen kan vara årtidsbundna eller
året runt. Till sjukdomen hör ofta ärftliga faktorer, men det
behövs också yttre irritation, såsom infektion, allergi, ansträngning eller exponering av t.ex tobaksrök, för att astman
skall bryta ut.
Astma är en inflammatorisk sjukdom i luftrörens slemhinna,
med tidvis förträngning av luftrören. Luftströmmen i andningsvägarna försvåras och leder till typiska astmasymptom;
hosta, andnöd, vinande utandning och slembildning. Vid astma
hos barn påverkar både infektioner och allergier barnets
symptom. Barn kan även få astmasymptom i samband med
ansträngning. Vid ansträngning förvärrar kall luft sammandragningen av luftrören hos många astmapatienter.
Hos små barn (0–3 år) är ofta exponering av tobaksrök och
upprepade virusinfektioner orsak till sammandragningsbenägenhet i luftrören och astmasymptom. Typiskt för infektionsastma är att symptomen i andningsvägarna kommer vid förkylning men därutöver är barnet symptomfritt. De flesta barnen blir friska vid skolåldern. Dessa barn är nödvändigtvis
inte allergiska mot t.ex. djur, pollen eller födoämnen. En del
av barnen kan dock utveckla allergisk astma som fortsätter
till skolåldern.
Hos äldre barn (över 3 år) med astma har de flesta utvecklat
överkänslighet mot någon dammallergen, endast ett fåtal reagerar enbart vid infektion med astmasymptom. Även hos
dessa barn är det oftast virusinfektioner i luftvägarna som
utlöser och förvärrar astmasymptomen, speciellt utanför pollensäsongen. Allergiska astmabarn har ofta även ögon – och
nässymptom på grund av allergi. I puberteten kan astman vara symptomfri, men en del har benägenhet till astmasymptom
hela livet.
Diagnostisering av astma
Astmadiagnosen hos barn grundar sig på sjukdomssymptomen och mätning av lungfunktionen. Målet är att kartlägga
luftrörens förträngning, ökad sammandragning samt förekomst av astmainflammation.
Hos små barn (0–3 år) baserar sig astmadiagnosen på symptom och lungauskultation. Diagnos kan ställas om barnet har
haft upprepade episoder med vinande utandning, andningssvårigheter, ihållande hosta sedan andra orsaker har uteslutits.
Hos äldre barn (över 3 år) kan ett lungfunktiontest göras
under viloandningen kallat oscillometritest. Från förskoleåldern kan man med hjälp av spirometri påvisa förtängningar
i luftrören. Ofta kombineras undersökningen med ett ansträngningstest.
Inflammation som är typisk för astma kan, hos barn i lekåldern och äldre, konstateras genom att bestämma kväveoxidhalten i utandningsluften.
I början när barnet insjuknat i astma kan lungornas funktion
tidvis vara helt normal och undersökningar på sjukhusets
poliklinik leder inte till astmadiagnos. I sådana fall kan uppföljning av den maximala lufthastigheten vid utandning, PEF
(peak expiratory flow) avslöja förträngningar i luftrören och
korrigering av dessa.
Förutom mätning av lungornas function, utreds även allergibenägenheten. Vanligaste allergener är djurdamm, pollen och
födoämnen. För att utreda vilka allergener barnet reagerar på
används hud pricktest. I fall inte hudtestet kan utföras, mäts
specifika allergiantikroppar genom blodprov. Det är viktigt att
säkerställa överkänslighet mot sådana allergener i omgivningen
som man genom sanering eller vård kan påverka.
Behandling av astma
Målet med behandling är att trygga barnets och dess lungors
normala utveckling och tillväxt, normal lungfunktion, normal
ansträngningstolerans och lindrigaste möjliga symptom.
Medicinering
Mediciner som man andas in (inhalerbara) är effektiva läkemedel för lokalvård av luftvägarna. Barnet behöver oftast två
astmamediciner. Vårdande medicin tas regelbundet en eller
två gånger om dagen och vid astmasymptom tar barnet luftrörsutvidgande medicin. Medicineringen kan endera vara dagligen året om eller i kortare perioder, t.ex. under pollensäsongen och vid infektion. Mediciner som vårdar luftrören
lugnar ner inflammationen i slemhinnorna. Inhalerbara steroider är de mest använda och effektivaste läkemedlen i vården
av astma. Om man med denna medicinering inte når en god
astmabalans kan vården effektiviseras med astmamedicin i
form av drageer, tuggtabletter, tabletter (leukotrien receptor
antagonist) eller inhalerbara, långtidsverkande luftrörsutvidgande läkemedel. Leukotrienantagonister kan även vara ett
alternativ till inhalerbara steroider vid lindrig astma.
Efter faställande av astmadiagnos är astmamedicineringens
längd alltid individuell, men vanligt är att den fortsätter i
2–3 år. Småbarn med astmasymptom endast vid infektion kan
ofta vara helt symptomfria när de blir äldre. I sådana fall kan
medicineringen helt avslutas.
Allergiska astmabarns behov av vård är ofta långt och kan
vara fortlöpande. I samband med kontrollbesök hos vårdande
läkare kommer man överens om medicinering och dess
längd.
Läkemedelsdoserare
Astmamedicin inandas i lungorna i pulver, aerosol eller i ångform. En god inställning till vården, rätt intagningsteknik av
läkemedel och inhalationsdoserare anpassad till barnets ålder
är viktigt för att vården skall lyckas.
Barn i förskoleåldern och äldre kan oftast använda pulverinhalatorer. Mindre barn använder astmamedicin i form av
aerosol som sprayas i doseringsbehållare (t.ex. Babyhaler,
Nebunette, Volumatic). Till doseringsbehållaren kopplas en
mask som placeras tätt runt barnets näsa och mun. Ibland
måste astmamedicinen ges som ånga med hjälp av t.ex Spira
eller Inhaneb.
Astmamedicinering i speciella situationer
I samband med luftvägsinfektion under pollensäsongen kan det
vara nödvändigt att öka barnets regelbundna medicinering.
Detta sker enligt läkarens ordination. Vanligtvis tar barnet
dubbel dos av vårdande läkemedel i 1–2 veckors tid. Dessutom tar barnet luftrörsutvidgande läkemedel enligt symptom,
i vissa fall med t.o.m 3–4 timmars mellanrum. Om symptomen fortsätter trots ökad medicinering är det skäl att kontakta läkarmottagningen.
Övrig vård av astma
För att bibehålla en god astmabalans är det viktigt att sköta
eventuella infektioner och allergisk snuva bra.
Till vården av astma hör en sund livsstil, vilken förutom motion och god konditon även innefattar undvikande av rökning
och tobaksrök. Fysiska aktiviteter är att rekommendera för
astmabarn, de hjälper till att främja hälsan för barnet. Det är
viktigt att barnet väljer en motionsform som det tycker om,
använder astmamediciner enligt ordination och har med sig
reservmediciner vid idrottsaktiviteter.
Det är också viktigt att astmabarnet följer det normala
vaccinationsprogrammet på
rådgivningen och i skolan.
Astmabarn har också rätt
att få avgiftsfria influensavaccinationer på hösten.
Uppföljning av barnets
astmavård
Astmabarnet bör regelbundet uppföljas endera på specialläkarmottagning eller vid den egna hälsostationen. Uppföljningsplats och längd mellan kontrollerna varierar beroende
på barnets ålder och astmans svårighetsgrad. I samband med
kontrollerna utvärderar man hur astmavården lyckats samt
hur medicineringen skall fortsätta. Informationen mellan dagvård, skola och hemmet är nödvändig. Det bör finnas kännedom om barnets allergier, samt eventuella behov av läkemedel.
Astmabarnets socialskydd och
rehabilitering
Barnets sjukdom är även en ekonomisk belastning för familjen. Socialskydd och -förmåner hjälper familjen att förverkliga
vården. I frågor gällande barnets rätt till sociala förmåner kan
vårdande läkare eller sjukhusets socialarbetare hjälpa till. För
astmabarnet och dess familj ordnas årligen anpassningskurser.
Information om kurser och ansökningsanvisningar fås av rehabiliteringshandledare, astmaskötare eller av vårdande läkare.
Anna Pelkonen
LT, lastentautien ja lastenallergologian erikoislääkäri
HYKS, Iho- ja allergiasairaala
Timo Klemola
Dosentti, lastentautien ja lastenallergologian erikoislääkäri
HYKS, Jorvin sairaala, Lastentaudit
04-2011-SGA-2008-FIN-1439-BT