Penningpolitik och inflationsmål

Penningpolitik
och
Inflationsmål
Inflation
Riksbankens uppgifter
Upprätthålla
ett fast
penningvärde
Främja ett
säkert och effektivt
betalningsväsende
Penningpolitik
Finansiell stabilitet
Vad är inflation?


De flesta känner säkert till att inflation handlar om
stigande priser.
Men alla prisökningar är inte inflation:

Om exempelvis oljereserverna blir knappare kan oljepriset stiga.
Sådana prisökningar brukar kallas för relativprisförändringar och
är alltså inte inflation.


För att vi ska tala om inflation ska det vara en ökning av den
allmänna prisnivån, det vill säga alla priser i ekonomin ska öka.
Om regeringen exempelvis höjer momsen kommer priserna att
stiga. Man brukar också skilja på engångshöjningar av den
allmänna prisnivån och inflation.

För att det ska vara inflation ska ökningstakten i den allmänna
prisnivån förändras.
Definitioner

Inflation innebär ”en allmän stegring av prisnivån”
(penningvärdet urholkas)

Deflation innebär att den allmänna prisnivån sjunker

Stagflation innebär att både inflationen och
arbetslösheten stiger
Ju högre inflation, desto
mindre är löneökningen värd
-
+
Månadslön
2 % real löneökning
4% nominell
löneökning
2% inflation
Hur uppstår inflation?

Centralbanken kan öka utbudet av pengar



Kostnadsinflation



Flaskhalsar
Löneökningar större än produktivitetstillväxten
Förväntningar




Utbud och efterfrågan på pengar – ökar mängden sedlar mer än
produktionen av varor och tjänster, urholkas penningvärdet
Jämför med värdemynt där den ädla metallen späds ut
Beteende
Svåra att bryta
Oberoende centralbank
Importerad inflation
Inflationspusslet
Internationell
utveckling
BNP
 Räntor
 Växelkurser
 Oljepris
...mm

Svensk
konjunktur
BNP
 Räntor
 Produktivitet
Kronan
 Resursutnyttjande
 Löner
...mm

Övrigt
Inflationsförväntningar
Skatter och
subventioner
Spelar det någon roll om
inflationen är hög eller låg?

Låg och stabil inflation


lättare att förutse - skapar inte så mkt problem
Skapar goda förutsättningar för god och långsiktigt hållbar
tillväxt

Hög och varierande (volatil) inflation skapar däremot
problem…

Ungefär samma inflationstakt som de viktigaste
handelsparterna underlättar…
Hög och varierande inflation
skapar problem:

Prisförhållandena mellan olika varor (relativpriser)
förändras ofta snabbt.

Svår att förutse och skapar därmed osäkerhet om
framtiden:



Svårt att planera för hushåll, företag, offentlig sektor…
Omfördelning (sparare/låntagare, långa lönekontrakt)…
Större risker ger krav på högre ränta/vinst…..
….kortsiktigt/spekulativt beslutsfattande och färre
investeringar
….hotar tillväxt och sysselsättning på lång sikt
Vad säger empirin om tillväxt
och inflation?
Låg och stabil inflation
Goda förutsättningar för hög och stabil tillväxt
I Sverige har lägre inflation…
…gått hand i hand med högre tillväxt
…Men det tog tid innan förväntningarna
konvergerade mot målet
Anm. Penningmarknadsaktörer, Prosopera, Realtidsdata KPI
Olika mått på
Inflation
Hur mäts inflation?




Det vanligaste och mest kända
måttet på inflation är förändringen
i konsumentprisindex, KPI.
Det beräknas och publiceras varje
månad av Statistiska centralbyrån.
SCB ”köper” en korg av varor och
tjänster varje månad.
Genom att köpa samma varor och
tjänster kan man beräkna hur stora
prisförändringarna på varukorgen
är.
KPI ur ett historiskt perspektiv
Årlig procentuell förändring
50
40
KPI
Medelvärde 1790-1945: 2,1%
30
Medelvärde 1946-2008: 4,8%
20
10
0
-10
17
9
18 0
0
18 0
1
18 0
2
18 0
30
18
4
18 0
5
18 0
6
18 0
70
18
8
18 0
9
19 0
0
19 0
1
19 0
20
19
3
19 0
4
19 0
5
19 0
60
19
7
19 0
8
19 0
9
20 0
0
20 0
10
-20
Källor: Edvinsson & Söderberg (2007) och Statistiska centralbyrån
Vad är underliggande inflation?

Inflation betyder att den allmänna prisnivån stiger:


Man brukar också avse en varaktig förändring i
prisökningstakten när man talar om inflation:


Men KPI väger samman prisökningar på olika varor. Därför
kommer prisökningar på enskilda varor, till exempel olja,
medföra att KPI stiger.
Men KPI stiger om till exempel momsen höjs.
För att åtgärda dessa ”problem” med KPI är det därför
vanligt att man rensar bort en del prisförändringar från
KPI. Detta brukar kallas för underliggande inflation eller
kärninflation.
Olika mått på underliggande inflation

KPIF:


Exkluderingsmått: KPIFxe



KPIF där energipriserna viktats ur
Andra exempel är HIKPxe och HIKPxel
Trimmade mått: Trim85


KPI med fast bostadsränta
Ett mått där de undergrupper med högst respektive lägst
förändringstakt viktats ur (i detta fall 7,5% ur varje ”svans”)
Omviktade mått: Und24

Ett mått där de olika undergrupperna har fått nya vikter, i
förhållande till sina respektive standardavvikelser
Underliggande inflation
Årlig procentuell förändring
Varför KPIF?

Riksbankens inflationsmål är uttryckt i termer av KPI

KPI inkluderar en räntekostnadskomponent som
består som mäter hushållens kostnader för
egnahemsboende

När Riksbanken tex höjer räntan i syfte att dämpa
inflationen blir den direkta effekten att KPI stiger
KPIF = KPI med fast ränta

KPIF exkluderar således effekten av ränteförändringar
och används som ett kompletterande mått till KPI
Reporäntan, KPI och KPIF
Procent, Årlig procentuell förändring



Reporäntan påverkar
räntekostnaderna
Räntekostnaderna
påverkar KPI
Analysen kompletteras
därav med KPIF
Inflationsmålet
Riksbankens uppgifter
Upprätthålla
ett fast
penningvärde
Främja ett
säkert och effektivt
betalningsväsende
Penningpolitik
Finansiell stabilitet
Inflationsmålet

Den 15 januari 1993 annonserade Riksbanken att
penningpolitiken skulle inriktas mot att uppnå
prisstabilitet:



Men när den fasta växelkursen övergavs hade kronans värde mot
andra valutor försvagats (deprecierats) kraftigt samtidigt som det
skett en del förändringar i indirekta skatter.
Därför angav Riksbanken att målet för penningpolitiken skulle
börja gälla först från och med 1995.
Inflationsmålet är sedan dess definierat som att den
årliga ökningen av KPI ska vara 2 procent.
Varför just två procent?

En för hög inflation är skadlig för ekonomin.

En låg och stabil inflation skapar goda förutsättningar för en
gynnsam ekonomisk utveckling.

Men en alltför låg inflation är inte heller bra.



Ett alltför lågt inflationsmål ökar risken för deflation, det vill säga att
den allmänna prisnivån faller.
För att undvika deflation finns det därför skäl att sätta inflationsmålet
till ett positivt tal.
Att det blev just 2 procent beror på att inflationen var ungefär 2
procent när inflationsmålet introducerades. Dessutom var detta i
linje med inflationsmålen i andra industriländer
Penningpolitik
Flexibel
inflationsmålspolitik
Riksbankens uppgifter
Upprätthålla
ett fast
penningvärde
Främja ett
säkert och effektivt
betalningsväsende
Penningpolitik
Finansiell stabilitet
Flexibel inflationsmålspolitik i
praktiken

Utan att åsidosätta inflationsmålet bör
penningpolitiken även inriktas på att stabilisera
produktion och sysselsättning runt långsiktiga
utvecklingsbanor.

Givet trovärdighet för långsiktig prisstabilitet
kan räntan användas till att:


Stabilisera inflationen kring målet
Stabilisera resursutnyttjandet, alltså produktionens och
sysselsättningens avvikelse från potential (”GAP”)
Den penningpolitiska avvägningen
Vid varje penningpolitiskt möte gör direktionen en avvägning av
vilken räntebana som ger “bäst” framtida utveckling för inflation och resursutnyttjande
Inflationen över målet
Arbetslösheten högre
än långsiktigt hållbar nivå
Transmissionsmekanismen
Från reporäntan till “sluträntor”
Förväntningar
på
penningpolitik
Räntor på
statsobligationer
Räntor på
bostadsobligationer
m.m.
- Ju längre löptid
- och ju högre kreditrisk
Desto mer avviker räntorna från styrräntan (reporäntan)
Räntor till
hushåll och
företag
Genomsnittliga räntor till hushåll och
företag samt reporäntan
Per cent
Anm: avser nya avtal. Sista preliminära observationen är ett snabbestimat.
Vi påverkar ekonomin med hjälp av räntan…
Inflationsförväntningar
Reporäntehöjning (eller förväntningar om en sådan)
Marknadsräntorna stiger
Lägre förväntad
lönsamhet hos företag,
Lägre förmögenhetsvärden
Svårare få krediter –
lägre investeringar och
konsumtion
Ökat sparande
Minskad
konsumtion
Minskade
investeringar
Starkare krona
Minskad
export –
ökad import
Lägre
importpriser
Minskad efterfrågan
Lägre inflation
KREDITKANALEN
RÄNTEKANALEN
VÄXELKURSKANALEN
Framåtblickande
penningpolitike
Penningpolitiken verkar med
fördröjning och bygger på prognoser
Indikatorer och prognoser
Penningpolitiskt
beslut
Medel
Repor
Stående inoch utlåning
Mål
Prisstabilitet
Transmissionsmekanismen
Räntebesluten baseras på
prognoser

Penningpolitiken påverkar den ekonomiska
utvecklingen med viss fördröjning

Prognoser för framtida inflation, BNP och
sysselsättning mm är mycket viktiga

Men kom ihåg! Allmänhetens förväntningar
(prognoser) påverkar också utvecklingen i ekonomin
=> Riksbankens trovärdighet viktig
Riksbankens prognos för reporäntan

Prognoser baserade på




Fördelar med en egen prognos




oförändrad reporänta
marknadens förväntningar på reporäntan (fr.o.m. okt 2005)
Riksbankens egen prognos för reporäntan (fr.o.m. feb 2007)
Lättare att utvärdera och jämföra våra prognoser
Resonemang och avvägningar blir tydligare
Penningpolitiken blir mer effektiv – har större potential att
påverka marknadsräntorna
En prognos – inget löfte!
Prognos, inte ett löfte
Reporänta, procent. Prognos avser kvartalsmedelvärden, utfall avser dagsdata.
Källa: Riksbanken
Räntebeslut och kommunikation

6 penningpolitiska möten per år



Prognoser publiceras efter alla 6 mötena



Presskonferens dagen efter varje möte
Protokoll med namn på ledamöterna publiceras två veckor efter
mötet
3 Penningpolitiska rapporter (PPR)
3 Penningpolitiska uppföljningar (PPU)
Därutöver publiceras: Tal, Ekonomiska kommentarer,
PoV-artiklar, redogörelse för penningpolitiken (RPP), mm
Sammanfattning
penningpolitiken i Sverige

Lagom låg inflation – mål på 2 procent

Självständig Riksbank

Flexibel inflationsmålspolitik som försöker stabilisera
både inflation och produktion/ sysselsättning
(resursutnyttjande)

Öppenhet och tydlighet ger trovärdighet