perfekt konkurrens1

(Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS
2012-11-25
Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att
inse att företagen ökar produktionen så länge marginalintäkten (priset) överstiger
marginalkostnaden. Vinsmaximerande produktion sker där produktpriset = MC.
Företag som gör förlust bör fortsätta sin verksamhet om intäkterna överstiger de rörliga
kostnaderna. Förlusten är då åtminstone är mindre än om man lägger ner verksamheten (Vid
nedläggning är förlusten de fasta kostnaderna). Detta innebär att företagets kortsiktiga
utbudskurva är identisk med marginalkostnadskurvan ovanför ”nedläggningspriset”.
Marknadens kortsiktiga utbudskurva fås genom horisontell summering av utbudskurvor för de
företag som verkar på marknaden. Långsiktiga jämvikten är då det inte finns några incitament
till att göra entré eller lämna marknaden, vilket inträffar då de ekonomiska vinsterna är noll
(alternativkostnad alltså inräknat). Långsiktiga utbudskurvan härleds således via de
långsiktiga punkterna då företag går ”jämnt upp” (noll ekonomisk vinst / ”break even”).
Kortsiktiga utbudskurvor kommer vara mer branta än långsiktiga. Detta eftersom man på kort
sikt inte kan anpassa alla produktionsfaktorer till rådande marknadsefterfrågan. En ökad
efterfrågan leder på kort sikt till ett högre pris (och till en något högre kvantitet). På lång sikt
kommer priset att pressas nedåt genom att existerande företag på marknaden anpassar sina
produktionsanläggningar och ökar produktionen samt genom att nya företag etablerar sig.
(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens
Dessa marknaden kännetecknas av primärt fyra egenskaper.
1. Många företag och många köpare.
2. Företagens produkter är identiska.
3. Enskilda företag och köpare kan inte påverka produktpriset eftersom de är för små i relation
till marknaden. Dvs. konsumenter och producenter är pristagare.
4. Perfekt information hos konsumenter och företag. Konsumenter har perfekt information om
priser och produktkvalitet. Företag har perfekt information om kostnader, teknologi och
priser.
5. Inga etableringshinder; dvs. inga hinder från att ta sig in på marknaden.
Föreläsning: 2. Den kortsiktiga utbudskurvan.
Vid perfekt konkurrens så är marginalintäkten (MR)=produktpriset (P).
Marginalintäkten, (∆TR/∆Q), visar ökningen av de totala intäkterna (P*Q) om Q ökar med 1
enhet. Dvs. MR = ∆(P*Q)/∆Q.
Vid fullständig konkurrens antas ett enskilt företag inte kunna påverka produktpriset.
Därmed är MR=P.
Ett vinstmaximerande företag väljer att producera där MR=P=MC.
Om P<MC då minskar ett vinstmaximerande företag produktionen till dess att P=MC
Minskad produktion ökar vinsten eftersom produktpriset är lägre än kostnaden för att
producera ytterligare 1 enhet (=MC).
Om P>MC då ökar ett vinstmaximerande företag produktionen till dess att P=MC.
Minskad produktion ökar vinsten eftersom produktpriset är lägre än kostnaden för att
producera ytterligare 1 enhet (=MC).
Slutsats: Företagets kortsiktiga utbudskurva är MC-kurvan (den del som överstiger AVC).
Ett företag:
P
MC
P3
ATc
C
P1
P2
B
AVC
A
Q
Om P>P1 så gör företaget gör en vinst.
Vinst = Totala intäkter – TC= P*Q-ATC*Q=Q*(P-ATC)=0.
Nollvinst innebär att intäkterna = kostnaderna.
Vid P1: P1=MC=ATC. Nollvinst
Vid P2: P2=MC<ATC  förlust men då P2>AVC så täcker företaget sina rörliga kostnader
och en del av fasta kostnader. Dvs. Vinsten > - Fasta Kostnaderna (FC)
Vid P3: P3:=MC < AVC: företaget kan inte täcka sina rörliga kostnader (löner, insatsvaror, el)
 nedläggning: Q=0. Vinsten = -Fasta kostnaderna (FC).
Marknadens kortsiktiga utbudskurva
För att räkna ut marknadens kortsiktiga utbudskurva så adderas företagens utbudskurvor
horisontellt.
Procentöverskott (PÖ) och vinst
Producentöverskott (PÖ) = Totalintäkter (P*Q) – Variabla kostnader (VC)
P
MC
C
P1
P2
P3
B
ATc
AVC
A
Q
PÖ är ytan mellan P och MC-kurvan.
Det innebär att PÖ vid P1 > PÖ vid P2.
Vinst = P*Q – TC = P*Q – (FC+VC) = PÖ – FC.
Dvs. PÖ = Vinst + FC.
Hur förändras vinsten när PÖ förändras?
∆PÖ = ∆(vinst + FC) = ∆vinst + ∆FC = ∆vinst
Hur påverkas på kort sikt företagets produktion och vinst och PÖ om P ökar?
Antag: P ökar från P1 till P2. Använd diagrammet ovan för att svara på frågan.
Hur påverkas på kort sikt företagets produktion och vinst och PÖ om priset på en rörlig
produktionsfaktor ökar?
Antag t ex att lönekostnaden per arbetad timme ökar
Använd diagrammet ovan för att svara på frågan.
Läs själva: Mer text om det kortsiktiga produktionsbeslutet
Vinst = Totala intäkterna (TR) - Totala kostnaderna (TC) = P*Q – TC.
För att nu beräkna hur mycket ett företag ska producera för att maximera den ekonomiska
vinsten så använder vi oss av marginalprincipen. Marginalintäkten, ∆TR/∆Q, ökningen av
totalintäkten (P*Q) när Q ökar med 1 enhet. För ett företag som verkar på en marknad med
perfekt konkurrens är MR lika med priset.
Villkor för vinstmaximering: Företaget skall välja en produktionsnivå så att marginalintäkten
= P= marginalkostnaden. För om priset > MC då lönar det sig att öka produktionen eftersom
produktpriset för ytterligare 1 såld enhet är större än kostnaden för att producera ytterligare 1
enhet. Det är lönsamt att öka produktion till dess att priset = MC. Om P<MC då kostar den
sist producerade enheten mer än priset som innebär att en minskad produktion ökar vinsten.
Den ekonomiska vinsten är de totala intäkter minus de totala ekonomiska kostnader:
(Pris – ATC) * Kvantitet (Q).
När den ekonomiska vinsten är noll så är således intäkterna precis tillräckligt stora för att
täcka kostnader, inklusive alternativkostnad. En ekonomisk vinst på noll brukar sägas vara en
normal bokföringsvinst (d v s på pappret i bokföringen existerar en vinst, eftersom man där
inte tar hänsyn till alternativkostnaden). Exempel: Du har ett företag som har totala intäkter på
480, totala implicita kostnader på 400, samt explicit alternativkostnad för den tid du lägger på
företaget på 80. Den ekonomiska vinsten är 0. Bokföringsvinsten är 80.
Vinsten är arean mellan priset och genomsnittliga totala kostnader (ATC) vid den kvantitet
företaget väljer att producera. Företaget väljer att producera där P = MC.
Figur 5
Notera: I figuren är SMC=MC och SATC=ATC.
Nedläggningsbeslutet
Om ett företag går med förlust, på kort sikt, kan man tycka att det bästa alternativet alltid är
att lägga ned produktionen. Men så är inte fallet. Det intressanta är vilket alternativ minimerar
förlusterna: Att lägga ner eller fortsätta?
Den kostnad som är associerad med att producera är den rörliga kostnaden, och den generella
regeln är att man alltid bör fortsätta med verksamheten (på kort sikt) då:
Pris > AVC eller då totala intäkter > totala rörliga kostnader. Om priset däremot understiger
AVC (P<AVC) då bör man lägga ned produktionen.
Men varför skall man då fortsätta producera om man går med förlust? Eftersom förlusten på
kort sikt kan bli ännu större om man lägger ned. Vid nedläggning är förlusten = fasta
kostnaderna (FC).
Detta gäller bara på kort sikt. På lång sikt så måste företag gå med vinst eller noll ekonomisk
vinst (då kostnader inkluderar alternativkostnad) för att man skall fortsätta med verksamheten.
Den kortsiktiga utbudskurvan
Den kortsiktiga utbudskurvan visar vid varje givet pris hur mycket företaget kommer att
producera. För ett företag i perfekt konkurrens, är utbudskurvan samma sak som
marginalkostnadskurvan: dvs. vinstmaximerande produktion sker där P = MC. Detta gäller
förutsatt att P>AVC. Utbudskurvan är således den del av marginalkostnadskurvan som
överstiger AVC. D v s vid alla priser under AVC så väljer företaget att upphöra med
produktionen. Utbudskurvan i Figur 6 startar således vid priset 0,44 och kvantiteten 45. Sedan
följer den marginalkostnadskurvan uppåt.
Figur 6
3. Den Långsiktiga utbudskurvan
Den långsiktiga utbudskurvan är den långsiktiga MC-kurvan vid konstant och
avtagande skalavkastning. Vid tilltagande skalavkastning är den långsiktiga MC-kurvan inte
den långsiktiga utbudskurvan.
En marknad är i långsiktig jämvikt när följande tre kriterier är uppfyllda:
i) Utbudet och Efterfrågan på marknaden är lika stort.
ii) Varje företag på marknaden maximerar vinsten, givet marknadspriset.
iii) Varje företag på marknaden gör en ekonomisk vinst = 0, och därmed finns inga incitament
för andra företag att etablera sig in på marknaden.
ATT DET INTE FINNS NÅGRA ETABLERINGSHINDER ÄR ORSAKEN TILL ATT
VINSTEN BLIR NOLL PÅ LÅNG SIKT PÅ EN PERFEKT KONKURRENSMARKNAD:
Exempel på en sådan situation ges i Figur 7 nedan.
Figur 7
FALL 1: Konstant skalavkastning: LMC= LAC = 12.
Den långsiktiga utbudskurvan visar relationen mellan pris och utbud på lång sikt, när
företagen kan justera alla sina produktionsfaktorer. På lång sikt så måste marknadsjämvikten
vara sådan att varje företag gör en ekonomisk vinst = 0. Skulle det göras vinster över denna
nivå, skapas det incitament för nya företag att etablera sig in på marknaden.
Om efterfrågan på varan ökar så stiger marknadspriset på kort sikt ovanför 12 och de företag
som finns på marknaden ökar sin produktion och de börjar nu göra vinst. Positiva vinster
leder till nyetableringar och priset pressas ner mot 12. På sikt blir priset 12 med produktionen
är högre på marknaden till följd av den högre efterfrågan. Jämfört med den ursprungliga
långsiktiga jämvikten så finns i den nya långsiktiga jämvikten fler företag på marknaden. Men
varje företag producerar lika mycket som tidigare: P=MC=ATC=LAC=LAC.
FALL 2: Avtagande skalavkastning: Stigande långsiktiga Marginal- och styckkostnader
när Q ökar.
I Figur 8 visas en marknad som har stigande långsiktiga styckkostnader. När efterfrågan stiger
på varan så går vi från punkt e till punkt f. Priset stiger och kvantitet ökar. På sikt, när fler
företag kommer in på marknaden pga. positiva vinster så anpassar sig marknaden från punkt f
till punkt s, som är den nya långsiktiga jämvikten, där P = LMC.
Figur 8
Nu när priset långsiktigt ökat då måste väl företagen göra en positiv vinst?
Nej faktor priser har ökat.
Exempel: En ökad efterfrågan på mat i Stockholms innerstad ökar matpriserna på kort sikt.
Denna ökade efterfrågan tillgodoser existerande matbutiker genom att nyanställa och genom
öka öppethållande. På längre sikt byggs nya matbutiker. Vi förväntar att den ökade efterfrågan
på lokaler långsiktigt ökar lokalhyrorna pga. utbudet av mark/fastigheter i Stockholms
innerstad är begränsad.
I detta ex. beror de stigande Långsiktiga styckkostnaderna på att produktionsfaktor mark är
begränsad. Tillgången på mark i Stockholms innerstad är begränsad. Även generellt beror
stigande långsiktiga styckkostnader ofta på att inte alla produktionsfaktorer är rörliga. I ex.
med mark i Stockholms innerstad är detta uppenbart.
Vem är vinnare när efterfrågan på mat ökat? Inte matvarubutikerna som på lång sikt gör
nollvinst pga. att det inte finns några etableringshinder. Vinnarna är de existerande
fastighetsägarna i Stockholms innerstad som nu kan ta ut högre hyror för sina lokaler. De gör
positiva vinster långsiktigt som beror på att de äger en knapp produktionsfaktor (som inte kan
öka särskilt mycket).
Economic Rent definieras som ersättningen till produktionsfaktorn minus den ersättning som
är nödvändig för att säkerställa ett utbud. I vårt ex. är Economic Rent skillnaden mellan den
faktiska marknadshyran och den hyra som varit tillräckligt hög för att generera ett utbud.
En ny köpare av fastigheter förväntas inte göra en långsiktig vinst eftersom priset på en
fastighet avspeglar nuvarande och framtida hyresintäkter. Fastighetspriset beror av nuvärdet
av nuvarande och framtida hyresintäkter.
Minskad marknadsefterfrågan: I Figur 9 ser vi att vi på kort sikt då går från punkt e till f.
Företag kommer nu att gå med förlust, men P > SAVC och de fortsätter med verksamheten på
kort sikt. På lång sikt, allteftersom de kan justera sina fasta produktionsfaktorer, kommer dock
företag att dra sig ur från marknaden och vi går till punkt s, där vi åter är i marknadsjämvikt
på lång sikt (P=LMC=LAC).
Figur 9
I den nya långsiktiga jämvikten är inputpriser (t ex markpriser) lägre än i den ursprungliga
långsiktiga jämvikten. Förlorare är markägarna/fastighetsägarna.