In
INFORMATIONSSÄKERHETSÖVERSIKT
3/2011
18.10.2011
1
CERT-FI ordnar tillsammans med Försörjningsberedskapscentralen och VTT en
workshopserie som behandlar informationssäkerheten inom industriautomation.
CERT-FI
Informationssäkerhetsöversikt 3/2011
Inledning
Ett dataintrång i det nederländska certifikatföretaget Diginotars system avslöjades
i slutet av augusti. Den som stod bakom
intrånget lyckades skapa flera certifikat
för olika domännamn och www-adresser.
Certifikat som beviljats utan tillstånd kan
användas för att spionera på SSLkrypterade förbindelser, kapa förbindelser
eller för nätfiske med hjälp av falska
webbplatser. Inkräktaren hade sannolikt
tillträde till systemet i flera månader innan
intrånget upptäcktes.
Forskare i informationssäkerhet presenterade i september en teknik med vars hjälp
man kan kapa en www-session som krypterats med HTTPS-protokoll. Utvecklaren
har döpt metoden till BEAST (Browser Exploit Against SSL/TLS). Genomförandet av
en attack förutsätter att flera villkor uppfylls samtidigt, vilket delvis minskar risken.
I de skadliga programmen Zeus och Torpigs definitionsfiler har man hittat uppgifter om flera finländska banker. Att uppgifter dyker upp i skadliga program indikerar
ofta att man inom den närmaste tiden
kommer att försöka använda dem till att
kapa förbindelser eller information. Dessutom har man försökt stjäla nätbankskoder för att göra olagliga kontotransaktioner med hjälp av phishing-webbplatser.
Den andra generationens mobilnät (GSM)
är fortfarande föremål för försök att bryta
krypteringen. Förutom i talförbindelser har
intrång
gjorts
även
i
GPRSdataförbindelser. Övergången till tredje
generationens nät är det enklaste sättet
att avvärja hoten om intrång.
Processen med att byta ut RSA SecurIDtokens pågår fortfarande i Finland. En del
utrustning byts ut först under första hälften av 2012.
2
Inkräktaren i Diginotars system
skapade SSL-certifikat utan tillstånd
resulterade i att företaget slutade bevilja
certifikat så länge undersökningen pågick.
Inom loppet av några dagar blev det klart
att endast företagets webbservrar varit
föremål för intrång, och således kunde
Globalsign fortsätta verksamheten normalt.
I slutet av augusti avslöjades det att SSLcertifikat hade skapats för Googles tjänster på falska grunder. Med hjälp av certifikaten konstaterar webbläsare att webbplatser är äkta. Identifieringen baserar sig
på en förtroendekedja där webbläsare litar
på en begränsad mängd rotcertifikat och
vidare på de webbplatsspecifika certifikat
som innehavarna av rotcertifikat beviljat.
Man kan spionera på eller bedra användare med falska certifikat
Med ett falskt certifikat kan man utföra en
attack av typen man-in-the-middle (MitM)
och kapa förbindelsen mellan en tjänst
och dess användare. Då måste attackeraren ha kontroll över nätinfrastrukturen eller namnservern eller alternativt måste
attackeraren befinna sig i samma lokalnät
som offret. Till exempel öppna WLAN-nät
kan utgöra en lämplig miljö för attacker.
Det visade sig att det nederländska certifikatföretaget Diginotars system blivit föremål för intrång och att inkräktaren lyckats skapa flera certifikat för olika domännamn och webbadresser.
Nederländernas myndigheter övertog Diginotars verksamhet efter att dataintrånget avslöjades. Efter det har företaget försatts i konkurs och verksamheten lagts
ner. Programuppdateringar för webbläsare
och operativsystem har lanserats, och i
dem har Diginotars certifikat raderats från
förteckningen över tillförlitliga certifierare.
Användare kan även luras till en adress
som leder till en falsk webbplats och ett
falskt certifikat genom att manipulera
namntjänsten. På webbplatsen som verkar
äkta kan man sedan fiska efter användaruppgifter, såsom användar-ID och lösenord.
Även andra certifierare har varit föremål för dataintrång
Enligt vissa bedömningar har olagligt skapade certifikat använts för att observera
iranska internetanvändares telekommunikation.
Under 2011 har även andra dataintrång i
företag som beviljar certifikat avslöjats.
Gärningsmannen bakom dataintrånget i
Diginotar har uppträtt med signatur i offentligheten.
Metoden BEAST utvecklades för
att bryta TLS-protokollets kryptering
I dataintrånget i bolaget Comodo som avslöjades i mars 2011 hamnade en underleverantörs användar-ID i en utomståendes händer. Inkräktaren kom inte åt själva
certifikatsystemet men lyckades själv skapa certifikat. De skapade certifikaten upptäcktes dock snabbt, och företaget informerade genast om fallet.
Forskare i informationssäkerhet presenterade i september en teknik med vars hjälp
en utomstående person kan kapa en
www-session som krypterats med HTTPSprotokoll. Metoden döptes av upptäckarna
till BEAST (Browser Exploit Against
SSL/TLS).
I juni 2011 uppdagades ett dataintrångsförsök i certifieraren Startcoms system.
Enligt offentliga uppgifter misslyckades
försöket.
De tidigare presenterade attackerna mot
SSL/TLS-protokoll har främst baserat sig
på förfalskning av servercertifikat och attacker mot trafiken av typen man-in-themiddle. Till skillnad från dessa går BEAST
ut på att bryta krypteringen av protokollet
och kapa HTTPS-sessionsspecifika sessionskakor (session cookie).
Gärningsmannen bakom intrånget i Diginotars servrar meddelade efter att intrånget upptäckts att man även gjort intrång i bolaget Globalsigns system, vilket
3
Flera randvillkor måste uppfyllas för att attacken ska lyckas
De skadliga programmen styrs med hjälp
av en krypterad definitionsfil som sparats i
datorn. Från filen får det skadliga programmet information om de wwwadresser från vars webbläsartrafik information ska stjälas. Förutom att stjäla information kan de skadliga programmen
även föra in eget innehåll direkt i wwwsessioner. På detta sätt kan de även
komma åt sådan information om användaren av den smittade datorn som inte annars efterfrågas.
En lyckad BEAST-attack förutsätter att attackeraren lyckas föra in egen programkod
i offrets webbläsare. Med hjälp av den genererar attackeraren stora mängder känd
trafik som kan utnyttjas för att bryta krypteringen. Dessutom förutsätts att attackeraren kan lyssna på det attackerade objektets nättrafik.
Med hjälp av en BEAST-attack kan man
endast komma åt www-förbindelser som
använder version 1.0 av TLS-protokollet.
Vid attacken utnyttjas sårbarheter i protokollets blockkryptering, och således kan
man skydda sig mot attacker genom att i
stället
använda
till
exempel
RC4flödeskrypteringsalgoritmen. Då måste
både webbläsaren och servern stödja den
använda algoritmen.
Finländska nätbanksplatser i de
skadliga programmen Zeus och
Torpigs definitioner
I mitten av juli fick CERT-FI ett meddelande om kränkning av informationssäkerheten genom fiske efter nätbankskoder. När
en kund loggade in i nätbanken hade programmet exceptionellt bett kunden ange
flera tiotals engångskoder samtidigt. Inom
kort meddelade två andra nätbanksanvändare om motsvarande försök till nätfiske. Det uppstod misstankar om att ett
nytt skadligt nätfiskeprogram aktiverats.
De förhållanden som genomförandet av en
attack kräver begränsar i praktiken rätt
effektivt möjligheterna att tillämpa metoden. Fallet har ändå lett till att informationssäkerhetsorganisationerna nu överväger att ersätta det allmänt använda protokollet TLS 1.0 med säkrare alternativ.
Det är emellertid svårt att snabbt övergå
till den nyaste versionen TLS 1.2, eftersom flera webbläsare och serverprogram
fortfarande saknar stöd för denna version.
CERT-FI fick möjlighet att undersöka datorn som ett av nätfiskeoffren använt.
Trots det uppdaterade antivirusprogrammet hade en tidigare okänd version av det
skadliga programmet Zeus lyckats ta sig
in i datorn.
Som en kortsiktig lösning har servertillverkare lanserat uppdateringar för servrar
genom vilka BEAST-attacker kan avvärjas
även med den nuvarande TLS-versionen.
Zeus är ett allmänt utbrett skadligt program som stjäl information. Via en smittad dator stjäl programmet personliga certifikat och lösenord som sparats av programmen, till exempel från FTP-program,
Internet Explorer och Outlook. Dessutom
kan det skadliga programmet stjäla uppgifter som till exempel matats in i webblanketter via flera olika webbläsare.
CERT-FI har även publicerat en Tietoturva
nyt!-artikel om BEAST-attacker 27.9.2011.
Finländska nätbanker föremål
för skadliga program
Undersökningen avslöjade inte när och
hur det skadliga programmet tagit sig in i
datorn. Av det skadliga programmets definitionsfil framgick det dock att programmet hade skräddarsytts för att spionera
på användare av finländska banker. I definitionsfilen uppräknades åtta finländska
nätbanker, och syftet var att stjäla bankkoder av deras kunder.
Under sommaren fick CERT-FI kännedom
om att adresser till flera finländska nätbanker förekom i definitionsfilerna i de
skadliga programmen Zeus och Torpig. Att
en viss webbplats dyker upp i definitionsfiler kan indikera att det skadliga programmet senare kommer att användas för att
komma åt information.
Torpig är ett annat skadligt program som
stjäl information av användare. Även i
4
Nya nätfiskemeddelanden under hösten
Torpigs definitionsfiler upptäcktes i slutet
av augusti delar som styr det skadliga
programmet att samla in uppgifter som
matats in på en finländsk nätbanks webbplats. Enligt tillgängliga uppgifter har antalet smittofall orsakade av det skadliga
programmet Torpig inte tills vidare ökat
märkbart i Finland.
I september spreds per e-post länkar till
webbplatser, genom vilka man strävade
efter att göra intrång på finländska nätbanksanvändares konton.
Webbplatserna som är rätt noggranna kopior av äkta nätbankssidor frågade efter
användar-ID:n och lösenord för inloggning
i nätbanken samt bekräftelsekoder för
kontoöverföringar.
Värvade mulor förmedlar stulna
pengar till brottslingar
Förutom smittade datorer behöver brottslingar lokala penningförmedlare, dvs. ett
nätverk av mulor. Förmedlarna överför de
medel som stulits med hjälp av de fiskade
bankkoderna till brottslingarnas konton.
Som lön får mulorna behålla en liten andel
av de överförda medlen. Penningmulorna
värvas i målländerna i allmänhet per epostmeddelanden i vilka mottagaren erbjuds lätt och lukrativt deltidsarbete. Det
är kriminellt att fungera som penningmula.
Sidornas beteende antydde att det åtminstone i några fall handlade om attacker av
typen man-in-the-middle, där brottslingen
följde upp trafiken i realtid och strävade
efter att göra olagliga kontoöverföringar
med hjälp av de koder som användaren
lämnat.
De e-postmeddelanden med vilka användarna lockades till den falska webbplatsen
var skrivna på dålig finska, men själva
webbplatserna såg äkta ut. Därför var det
möjligt att lura användarna. Föremål för
nätfisket var åtminstone kunder hos Nordea och Andelsbanken.
Förberedelser mot hoten genom samarbete
I samband med utredningen av fallen utbytte CERT-FI information med parter som
ansvarar för bank- och försäkringssektorns informationssäkerhet bland annat
vad gäller metoder genom vilka bankerna
via sina egna nätbanksservrar kan identifiera att en kunds dator smittats av ett
skadligt program och förhindra olagliga
penningöverföringar.
Mobiltelefoninätens
säkerhet
föremål för undersökningar
I den förra informationssäkerhetsöversikten berättade vi att algoritmen A5/1 som
används för att kryptera GSM-samtal kan
brytas i vissa fall.
Till följd av det fortsatta intresset för andra generationens mobiltelefonnät (GSM)
undersöker de europeiska teleoperatörerna för närvarande hur 2G-nätens säkerhet
kunde förbättras. De finländska teleoperatörerna lär inte planera några större ändringar i 2G-näten. Användarna håller redan på att gå över till 3G-nät där dessa
säkerhetsproblem inte förekommer.
Dessutom förmedlade CERT-FI ett prov på
det skadliga programmet Zeus till virusbekämpningsföretag. Några dagar efter att
provet lämnats kunde de flesta antivirusprogram identifiera och avvärja ifrågavarande version av det skadliga programmet.
Det är oklart hur långt den version av det
skadliga programmet som upptäcktes i juli
har spridit sig. Man måste dock utgå ifrån
att det finns minst hundratals om inte rentav tusentals smittade datorer.
Även GPRS-datakommunikation
och Tetra-nät föremål för undersökningar
Informationssäkerhetsforskningen
inom
mobiltelefoni fokuserar på nya objekt.
Krypteringsalgoritmen GEA/1 som används
för
att
skydda
GPRS5
datakommunikationen i GSM-nät har delvis brutits. Krypteringen genomförs på ett
sätt som kan brytas algebraiskt. Därför
behövs inga i förväg kalkylerade så kallade regnbågstabeller (rainbow tables) såsom vid brytning av A5/1.
Målgruppen för projektet är aktörer inom
industrin i Finland, såsom ingenjörer som
ansvarar för automationen i produktionsanläggningarna och tjänstemän som ansvarar för anskaffningen av systemen.
Workshopar ordnas till slutet av 2012.
Det gäller att komma ihåg att en del av
operatörerna
inte
krypterar
GPRSkommunikation överhuvudtaget. Därför
borde användare av nätet kryptera datakommunikationen på applikationsnivå eller
med krypterade VPN-förbindelser.
Informationssäkerheten
för
program med öppen källkod
förbättras
Det finländska testningsföretaget Codenomicon Oy testar program med öppen
källkod i sitt projekt CROSS.
Samma parter som tagit fram program
med öppen källkod för undersökning av
GSM-nät och brytning av krypteringen har
även lanserat verktyg för undersökning av
GRPS-kommunikation.
CERT-FI har samordnat korrigeringen av
de programsårbarheter som upptäckts i
projektet. De senast korrigerade sårbarheterna anknyter till hanteringen av routningsprotokollen BGP och OSPF i routningsprogrammet Quagga.
Man undersöker även aktivt Tetra-näten
som används i myndighetsnät och eventuella säkerhetsbrister hos dem. Därför är
det viktigt att använda punkt-till-punkt
kryptering i Tetra-terminaler.
Protokollet BGP (Border Gateway Protocol)
används
som
webbroutningsprotokoll,
medan protokollet OSPF (Open Shortest
Path First) är avsett för routning i lokalnät.
Bytet
av
RSA:s
SecurIDutrustning pågår fortfarande i
Finland
De fem korrigerade sårbarheterna kan leda till störningar i IPv4- och IPv6routningar och därigenom till avbrott i trafiken. En del av sårbarheterna kan i teorin
leda till att trafiken dirigeras enligt attackerarens avsikter. Utnyttjandet av sårbarheterna kan kräva en existerande BGPgrannrelation mellan målsystemet och attackeraren.
RSA, som blev föremål för dataintrång i
mars, meddelade i juni att RSA SecurIDtokens byts ut mot nya. Enligt CERT-FI:s
kortfattade enkät är bytesprocessen ännu
inte slutförd i Finland. En del tokens byts
ut först under första hälften av 2012.
För en del kunder är bytesprocessen avgiftsbelagd och kan kräva åtgärder av organisationen som använder utrustningen.
Huruvida bytet av utrustning är avgiftsbelagt beror bland annat på mängden utrustning och dess giltighetstid.
CERT-FI samordnade korrigeringarna av
sårbarheterna i programmet Quagga även
under 2010.
Smittofallen orsakade av botnätet Rustock minskar
Informationssäkerhetsworkshopar för industrin inleddes
Botnätet Rustock som skickar ut skräppost
nedlades i mitten av mars tack vare Microsofts åtgärder. Microsoft tog över botnätets kommandoservrar och började samla
in observationer av smittade datorer.
CERT-FI har fått tillgång till uppgifterna
som gäller Finland och har förmedlat uppgifter om de datorer som ingått i botnätet
till operatörerna.
I september ordnades den första informationssäkerhetsworkshopen för industriautomation vid Kommunikationsverket. Syftet med projektet, som ordnas av Försörjningsberedskapscentralen, VTT och CERTFI, är att utveckla informationssäkerheten
inom industrin.
6
med i figuren. Populationerna förefaller att
vara separata – högst en handfull datorer
har smittats av respektive skadliga program.
Av följande figur framgår hur antalet smittade datorer minskat under året. För jämförelsens skull har även de observationer
av det skadliga programmet Conficker
som CERT-FI fått kännedom om tagits
Statistik
CERT-FI kontakter per kategori
1-9/2011
Intervju
1-9/2010
Change
94
73
+ 29 %
120
148
- 19 %
1873
2670
- 30 %
327
330
-1%
Beredning av attack
48
32
+ 50 %
Dataintrång
66
80
- 18 %
Blockeringsattack
50
32
+ 56 %
Övriga informationssäkerhetsproblem
56
49
+ 14 %
168
216
- 22 %
2802
3630
- 23 %
Sårbarhet eller hot
Skadligt program
Rådgivning
Social engineering
Total
7
8
