Förförd av vinvågen?

8
Förförd av
vinvågen?
Myter om vin, alkohol
och Jesus i Bibeln
SOMMAREN
7-8 | 2011
10 Missbrukaren 4
och barnabönen
Dop och
nya anställda
Jaakko växte upp som
yngsta barnet i en adventistfamilj som också var en
alkoholistfamilj.
Flera dop i Örebro och Malmö,
en utökad barnledartjänst och
andra nyheter från samfund och
församlingar (s. 4, 5, 13).
6
En strålande
avslutning
Skolåret 2010-2011 är över och
Ekebyholmsskolan har sänt ut
en kull studenter till nya
utmaningar i livet.
INBLICK
Jag ser ett moln,
inte större än en hand
T
av | DANIEL HAILEMARIAM | [email protected]
Daniel Hailemariam
är Adventistsamfundets
missionssekreterare
Om vi
missar
att ge det
lilla till
hans
förfogande,
då
missar vi
det stora
Gud vill
och kan
göra.
yvärr är det mänskligt att fokusera på det
som inte fungerar. Av naturen är vi ”felsökare”. Det är lättare för oss att identifiera
det som inte fungerar och fokusera på våra
egna eller andras misslyckanden. Vi pratar
ofta om ”molnen framför solen” istället för
”solen bakom molnen” – skillnaden mellan
en pessimist och en optimist. Men de positiva
detaljerna är svårare att upptäcka – det krävs
vilja att leta efter dem.
I 1 Kung. 18:43–45 står det om ett annat
”moln” som kan ändra på den inställning vi
har: ”Sedan sade han till sin tjänare: ’Gå upp
och se ut mot havet!’ Tjänaren gick upp och
spejade. ’Det syns ingenting’, sade han. Sju
gånger befallde Elia honom att gå tillbaka
upp. Den sjunde gången sade han: ’Jag ser
ett moln, inte större än en hand, stiga upp
ur havet…’ Under tiden hade himlen täckts
av mörka moln, det blåste upp och ett skyfall
bröt ut.”
På uppdrag av profeten gick tjänaren för
att leta efter tecken på regn – Guds löfte. Svaret han kom med var ”det syns ingenting”.
Känns det bekant? Det var det första tjänaren
fastnade för och tyvärr också vad vi oftast
fastnar för – det går inte, det fungerar inte,
det har inte fungerat förr, o.s.v. Tjänaren var
tvungen att gå upp och se mot havet sju gånger innan han kunde se tecknet, ett ”moln,
inte större än en hand.” Det krävdes uthållighet, medvetenhet och rätt inställning för att
se det positiva tecknet för Guds löfte.
Före den stora händelsen skyfall fanns
det lilla tecknet molnet. Från det lilla kom
något stort och kraftfullt! Det ser ut som att
det är så här Gud verkar – han börjar med det
lilla innan han gör något stort. Om vi missar
det lilla då missar vi det stora Gud vill göra
med oss och för oss!
Från ett moln som inte är större än en
människas hand kom både vind och regn,
från en enda människa kom välsignelsen till
hela mänskligheten (1 Mos. 22; Jer. 33; Hos.
1). Från en kruka olja kom olja som kunde
fylla hela grannskapets tomma kärl. Lägg
märke till att det inte var oljan som tog slut
utan kärlen! (2 Kung. 4). Från en enkel matsäck kunde tusentals få mat för dagen (Matt.
14). Med en slät sten kunde David besegra
filistén (1 Sam. 17). Två kopparslantar från
en fattig änka var mer i Jesus ögon än alla de
rika som gav mycket pengar (Mark. 12). En
tro liten som ett senapskorn kan flytta berg
(Matt. 17). Det största beviset på att Gud börjar med det lilla är: ”Det var inte för att ni är
ett större folk än andra som Herren fäste sig
vid er och utvalde er – ni är ju det minsta folket av alla” (5 Mos 7:7). Alltså, vi har inte så
mycket att skryta med.
Gud lägger inte vikt vid storlek eller antal. Varför gör vi det? Tvärtom, Gud arbetar
bäst med enkla medel som vi lämnar till hans
förfogande. Vår Gud börjar med det lilla för
att gör något stort. Om vi missar att ge det lilla till hans förfogande, då missar vi det stora
Gud vill och kan göra.
Det finns säkert mycket hos oss var och en
och i våra församlingar som inte fungerar –
konstigt vore det annars. Men var lägger du
fokus? Tar du tid med att se det som Gud har
lagt i din hand? Hjälper du andra att se vad
Gud har lagt i deras hand? Vad finns i dig och
i din församling som kan symboliseras med
”ett moln, som inte är större än en hand?”
Jag vill uppmana till bön om att Gud ska
ge oss uthålligheten, medvetenheten och den
rätta inställningen för att se de små tecknen
omkring oss. Jag ser ett moln i Sverige bland
adventfolket som inte är större än en hand!
Efter molnet kommer skyfall!
KOMMANDE NUMMER AV MISSIONÄREN
Utgivningsmånad (sista materialdag)
September (4 aug)
Oktober (1 sept)
November (6 okt)
December (3 nov)
Tidningen ska nå läsarna
senast första fredagen i månaden.
2 | MISSIONÄREN nr 7-8 2011
Material för publicering ska vara hos redaktören senast på materialdagen. Allt material redigeras och
publiceras även på www.adventist.se. Läs mer om text och bild i Missionären på www.adventist.se
Om ingen källa anges är bibelcitat hämtade från Bibel 2000: copyright © 2000 Svenska Bibelsällskapet.
FB: Svenska Folkbibeln: copyright © 1996, 1998, Stiftelsen Svenska Folkbibeln och Stiftelsen Biblicum.
NLB: Nya levande Bibeln®: copyright © 2003, International Bible Society. All rights reserved.
Vilken härlig
dag!
Sabbatsmorgon på Västeräng och svårt att få
tag i en sittplats. Vad härligt! Om du var där så
stämmer du säkert in i att det var en välsignad
sabbatsdag som vi hade tillsammans under
Jubelhelgen på Västeräng. Fast jag tänker först
på hur dagen började. Det var en härligt solig
morgon med grönska och fågelsång. Jag gick
med min Bibel i handen och skulle till morgonandakten. Jag hade lite tid innan den skulle
börja och tänkte sitta ner och läsa lite ur min
Bibel innan den gemensamma samlingen, men
sittplatserna var nästan slut. På bänkarna runt
om på området så satt redan människor, unga
och gamla, och läste sin Bibel och samtalade
med Gud i himlen. Jag hittade till slut en plats
där jag kunde öppna min Bibel och läsa ett ord
från Gud och tacka honom för en ny dag.
Det var en välsignad start på dagen och den
fortsatte på samma sätt. Västeräng är en plats
där vi kan räkna med Guds närhet och som blir
en liten försmak på himlen. Just det lyftes fram
i den där morgonandakten och vi påmindes om
detta på flera sätt under hela sabbaten. Tack
Claes med familj för det ni delade med er och
tack till alla som var där och gjorde glädjen
större och rikare.
Fortsätt att be för sommarens läger på Västeräng och även Inspirationsveckan på Ekebyholm. Gud är god!
År 2004 samlades samfunden för första gången
till gemensam årskonferens. År 2007 gav samfunden sina styrelser i uppdrag att åter kalla till
gemensam årskonferens 2008. En samordningsfunktion bildades och 2009 beslutade man om
en gemensam avsiktsförklaring. Därefter har
arbetsgrupper tagit fram förslag på gemensam
kyrkoordning, stadgar och teologi.
Under resans gång har det också funnits
kritiska röster, främst från de två mindre samfundens medlemmar, metodisterna och baptisterna.
En del är oroliga för vad som ska hända det
metodistiska arvet och det baptistiska troendedopet i den nya gemenskapen. En baptistdelegat
argumenterade under årskonferensen istället
för en enad baptistisk rörelse med Evangeliska
frikyrkan och Pingst. I slutet av maj skrev tidningen Dagen om baptistförsamlingar som inför
sammanslagningen hoppat av och istället valt att
ansluta sig till Evangeliska frikyrkan (som genom
Örebromissionen har historiska kopplingar till
baptismen).
Metodismen och baptismen är två kristna
rörelser som Adventistsamfundet har starka
historiska och teologiska band till. De första adventisterna både i Sverige och USA hade i stor
utsträckning sin bakgrund i baptismen. En av
Adventistsamfundets grundare, Ellen White, var
metodist och bidrog till att adventisterna än idag
värdesätter den personliga helgelsen.
Rainer Refsbäck
Se www.dagen.se och
www.gemensamframtid.se för mer information.
Det händer i augusti…
•
•
•
•
•
3-5 Fjällvandring i Slussfors
5-7 Lapplandskonferens i Slussfors
5-14 Impact Västerås
16-21 Nordiskt ungdomsläger på Himmerlandsgården, Danmark
27 Startskott för Hjälpaktion
Under juli pågår flera läger på Västeräng, med sista anmälan 15 juni.
För ytterligare information, se www.adventist.se.
MÖTESPLATSEN
Missionsföreståndarens
hälsning:
Under Kristi himmelsfärdshelg höll Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet, Svenska Missionskyrkan årskonferenser som med stor majoritet röstade
för att ingå i ett gemensamt samfund.
Under lördagen hölls ett historiskt s.k.
bildarmöte där formerna för framtiden
fastställdes. Ännu saknar den nya kyrkan
namn och ledare och kommer så göra ett
år framöver. Fram till 2014 kommer arbetsnamnet att vara Gemensam framtid.
missionären
Nummer 7-8
SOMMAREN 2011
Årgång 115
ISSN 0349-6996
Utges av Adventist media &
förvaltning AB för Sjundedags
Adventistsamfundet i Sverige
Redaktör: Rainer Refsbäck
Ekebyholm 1146 B
762 91 Rimbo
[email protected]
0175–710 90
Ansvarig utgivare:
Daniel Hailemariam
daniel.hailemariam@
adventist.se
Layout: Susan Bolling
Lösnummer & Bokförsäljning:
Skandinaviska Bokförlaget,
Box 114 , 762 23 Rimbo
[email protected]
0175–720 50
Mötesplatsen är till för läsarreaktioner, frågor och debatt. Skriv din mening med 150-200 ord till [email protected]
Tre trossamfund
blir ett
Prenumeration:
Adventistsamfundet
Box 536, 101 30 Stockholm
prenumeration@
adventist.se
08–545 297 70
08–20 48 68 (fax)
Prenumerationspris:
Utan kostnad för medlemmar
bosatta i Sverige,
övriga 350 kronor
PlusGiro: 934–0
Tryckt hos:
Wikströms tryckeri AB,
Uppsala
BILD PÅ FRAMSIDAN:
RAINER REFSBÄCK
SJUNDEDAGS
ASAMFUNDET
DVENTISTSVENSKA UNIONEN
www.adventist.se
Missionsföreståndare:
Bobby Sjölander
bobby.sjolander@
adventist.se
Missionssekreterare:
Daniel Hailemariam
daniel.hailemariam@
adventist.se
Ekonomichef:
Ronny Hermansson
ronny.hermansson@
adventist.se
Besöksadress:
Olof Palmes gata 25
Stockholm
08–545 297 70 (växel)
08–20 48 68 (fax)
Postadress:
Box 536, 101 30 Stockholm
PlusGiro: 15 13 78–7
Bankgiro: 269-9973
FINLANDS SVENSKA
ADVENTKYRKA
www.adventkyrkan.fi
Tf föreståndare: Atte Helminen
Ekonomichef/sekr: Ben Greggas
Kontor: Annegatan 7C 16
FI-00120 Helsingfors
00358-9-6120 3640
Bankgiro i Sverige: 5359-7951
MISSIONÄREN nr 7-8 2011 | 3
FÖRSAMLINGSLIV
Pow-Pow
Mo-Mo
Erika Savela
Felicia
Buskqvist
Örebro församling:
Vi har begåvats med
fem nya ”småsystrar”
under det senaste året
D
et började redan förra sommaren, i Norge. Melanie
Dalfors som var på inspirationsvecka i Skotselv blev just
så inspirerad att hon kände
att då var rätt ögonblick att ta
steget över till Jesus. Så den
24 juli lät hon döpa sig av PerErik Dekkerhus i Skotselv. När
hon återvände hem till Örebro
kunde församlingen med glädje
välkomna henne in i syskongemenskapen.
I församlingen finns bl.a.
två fina tjejer från Burma, MoMo och Pow-Pow. De berättade att de gärna ville bli döpta.
Den 11 september, efter flitiga
studier med Roy Doss, var det
dags för den stora dagen och
det stora steget ned i dopets
vatten. Willy Aronsen var den
som fick glädjen att följa dem
ner i vattnet.
Alla goda ting är tre.
Samma dag blev också en stor
och fin dag för Erika Savela.
Hon har haft förmånen att
4 | MISSIONÄREN nr 7-8 2011
prata och studera med både
Karin Wieczorek och sin faster
Audrey Andersson. Audrey var
också den som fick förmånen
att döpa Erika.
Felicia Buskqvist är elev
på Tyrifjord skola i Norge. När
hon kom hem på ett lov hade
hon en fantastisk överraskning
för både familjen och församlingen. Hon ville bli döpt, då på
en gång. Willy Aronsen inkallades till den 5 mars och vi fick
än en gång vara med och bevittna hur vår församlingsfamilj
utökades.
Vi gläder oss otroligt åt att
alla dessa fem unga flickor,
församlingens yngsta systrar,
redan vet att det är som kristna
de vill leva sina liv, i en nära
relation med Jesus. Vi hoppas
och ber att deras livsvandring
på Guds väg ska bli fantastisk
för var och en av dem.
Elsie Stone
församlingsarbetare
i Örebro Adventkyrka
Dopbilder i
Örebro
Adventkyra:
René
Larsson
Melanie
Dalfors
döptes av
Per Erik
Dekkerhus
i Skotselv.
Bild: Mårten
Dahlfors
Dop i Malmö församling
Emmy Käller med föräldrarna Ann-Christin och Knut.
Foto: Daniel Pedley
Foto: Salvatore Bognandi
Jesusmanifestation i Stockholm
D
Christian Berdahl tolkas av Jonathan Karlsson.Foto: Daniel Pedley
Ambassadörer för Kristus 2011
F
ör sjätte året i rad arrangerade LifeStyleTV ”Ambassadörer för Kristus” i Malmö
Adventkyrka. Denna gång var
fokus och temat att ta musik,
relationer och evangelisation på
allvar.
Under påskveckan samlades
ungdomar från hela Skandinavien för att lära sig mer om vad
Bibeln undervisar oss om detta.
De inbjudna talarna Christian
Berdahl och Nelson Ernst, båda
från USA, hade fokus på musikens påverkan på oss respektive
litteraturevangelisation.
Christian lär ut kristna prin-
ciper om musik med fokus på
mission och höll under veckan
två konserter som var mycket
uppskattade. Som vanligt var
hälsoutställningen LifeStyleEXPO välbesökt, denna gång åter
i Entré, ett av Malmös största
shoppingcenter.
– Vi hade tillgång till en
mycket bra och central plats och
med de många volontärernas
hjälp blev detta en mötesplats
där många intressanta samtal
väcktes och nya kontakter.
Patrik Hanning
en 21 maj hölls den årliga
Jesusmanifestationen i
Stockholm som drar ca 25 000
deltagare från hela landet. Där
fanns också Adventkyrkan med
ett bokbord och ADRA rollup
med Krister Pontvik, bibelarbetare, och Salvatore Bognandi,
föreståndare, bakom. På bordet fanns också en målning
av drömstoden i Daniel 2 som
Krister målat.
– Den väckte stort intresse
och vi fick många tillfällen att
förklara bilden och profetian,
berättar Krister. Vi hade möjlighet att kunna dela med av vår
tro med många besökare.
Många tog med sig av traktater och mindre böcker, bl.a.
försvann 50 stycken Vägen till
Kristus. När någon frågade vad
böckerna kostade fick de svaret:
”Allt är gratis, men om du vill
kan du ge ett bidrag till behövande” samtidigt som ADRA
Hjälpaktions folder räcktes
fram.
– Vädret var på vår sida och
det var en förmån att vara med
och ha intressanta samtal med
olika personer, berättar Salvatore. En kvinna berättade att hon
hade lyssnat på Radio Adventkyrkan och kom ihåg att vi var
de första att sända närradio.
– Vi känner att det är viktigt
att som adventister vittnar om
vårt tro i sådana här sammanhang och vi uppmuntrar andra
adventistförsamlingar i Sverige
att ta vara på tillfällen då man
kan medverka med ett bokbord
som ett sätt att nå andra för
Jesus och sanningen för vår tid.
Missionären
informationsansvarig
i Malmö Adventkyrka
Inget nytt under solen
U
nder avslutningen av Ambassadörer för Kristus 2011
hade församlingen åter igen
glädjen att se en av de unga ta
beslut att döpa sig. Emmy Käller steg den 23 april ner i dopgraven för att döpas av sin mor
och pastor Ann-Christin Käller.
Emmy gav sitt vittnesbörd
där hon berättade hur Gud
hade fått henne att vakna upp
och tänka över hennes förhållande till Gud. Det var genom
att själv dela med sig till andra
av sin tro som hon fann Gud
igen i sitt liv. Hon läste även
Jes. 49:15, den text som fick
henne att känna sig som Guds
barn. Det var en stor glädje för
församlingen att få höra hur
Herren verkar i våra hjärtan
och hur han lett Emmy hem
igen. Vi prisar Herren för hur
han har arbetat med henne i
sitt liv och att vi nu kan hälsa
Emmy välkommen i församlingen.
Patrik Hanning
informationsansvarig
i Malmö Adventkyrka
Fler nyheter och bilder finns på www.adventist.se,
bl.a. om den f.d. Adventkyrkan i Hultafors som rasat ner.
F
ör länge sedan, när kyrkan
var ung, var den lite annorlunda mot hur vi är vana vid
att se den idag. Jag har läst om
hur ”de höll samman och möttes varje dag troget i templet,
och i hemmen bröt de brödet
och höll måltid med varandra
i jublande, uppriktig glädje”
(Apg. 2:46, 47).
En liten del av denna anda
har upplevts i Nässjö där ungdomarna träffas en extra gång
i veckan, onsdag eller torsdag
beroende på hur många som
kan. Då har man ägnat tiden till
att äta, sjunga, läsa och prisa
Gud tillsammans. Mellan sju
och 13 personer brukar träffas
och för att dela denna gemenskap. De flesta är mellan 13
och 22 år men flera 30+ deltar
också regelbundet.
– Guds Ande har verkligen
varit närvarande och familjer
har villigt öppnat sina hem så
att ungdomarna kunnat träffas,
säger Daniel Kivumbi (längst till
vänster i bild).
– Om du har vägarna förbi
Nässjö så är du välkommen till
vår varma och växande gemenskap, hälsar gruppen genom
Daniel.
Missionären/
Daniel Kivumbi
MISSIONÄREN nr 7-8 2011 | 5
FÖRSAMLINGSLIV
Krister Pontvik bakom Adventkyrkans bidrag i Jesusmanifestationen.
SAMFUNDSLIV
Ekebyholmsskolan
En strålande avslutning
V
arje skolavslutning på Ekebyholm tror jag
att det inte kan bli bättre än så här. Vi säger
tårögt adjö till en rad verkligt trevliga elever samtidigt som en och annan ur personalen går i
pension. I år var det till exempel vår legendariska
engelsklärare Maggie Nyberg som efter långt mer
än trettio år i klassrummet nu lämnar det för gott,
samtidigt med årets studenter. Hur ska vi klara
oss utan dem?
Ändå innehåller de minnesvärda avslutningsdagarna faktiskt långt mer av skratt, musik och
tacksamhet än vemod och tårar. Det började redan på studentmiddagen i slottet, kvällen före
studentprogrammet. Då brukar vi äta en festlig
måltid, studenter och lärare tillsammans, och
summera gymnasieåren i några högtidstal. Så
var det även det här året, men aldrig förr har jag
upplevt att samtliga studenter i en årskull klingar
i glaset, ställer sig upp och håller ett eget tal. Jag
måste bara få berätta … Och så kom det, från var
Årets studenter är en härlig bukett personligheter som under
gymnasietiden smält samman till en omtänksam och välfungerande klass. Foto: Tobias Edlund.
Äntligen får jag också sluta skolan, skojade Maggie Nyberg och
satte på sig en hatt. Till höger syns rektor Yvonne Löfgren.
Barnen från förskoleklass till år 6 sjöng högt och fint om
blomstertid och sommarlov.
och en, ett vittnesbörd om vad Ekebyholm har
betytt: Här kände jag mig trygg direkt … att få gå
här har varit ett privilegium … ni har stöttat mig
genom allt … jag var så blyg men se på mig nu …
lärarna har blivit våra förebilder och våra vänner
… Framför allt återkom det innerliga ordet tack.
Studentprogrammet på onsdagen (under det
stilsäkra mottot ”Less is more”) såväl som torsdagsmorgonens avslutning för de yngre eleverna
i år F-6 och 9:ornas grundentprogram samma
eftermiddag utmärktes av sprudlande kreativitet och musikalitet. Alla våra elever är så begåvade, så fulla av potential inför framtiden. Gång
på gång tänkte jag att det måste finnas många,
många fler som skulle må bra av att få utvecklas
i den här miljön.
6 | MISSIONÄREN nr 7-8 2011
Se fler bilder och avgångsklassernas mottotal på
www.adventist.se.
Ny satsning till hösten 2011
U
Nyss var de 9:or, plötsligt är de grundenter. Visst syns det att de vuxit
ett par centimeter den här dagen? Foto: Tobias Edlund
nder vårterminen har internatpersonalen och skolkaplanen träffats många timmar
för bön och samtal om Ekebyholms framtid. På uppdrag av
skolstyrelsen har vi utvärderat
internatets verksamhet och
insett att det finns mycket som
vi kan förbättra. Vi ser att Gud
arbetar i ungdomars liv här och
vi vill själva arbeta på ett sätt
som ger honom största möjliga
utrymme att nå fram till dem.
Vi har därför gått tillbaka till
grunden för att återupptäcka
vad adventistutbildning är tänkt
att vara.
Vi vill erbjuda ungdomar
möjligheten att utvecklas fysiskt, mentalt och socialt, samtidigt som de lär känna Gud.
Tiden på internatet är ”en total
erfarenhet” som riktar sig till
hela människan – huvud, hand
och hjärta.
Vi vill prioritera…
• Gud Eleverna får möjlighet
•
att lära känna och uppleva
Gud och hans ord.
Karaktär Eleverna får stöd
att utveckla sunda vanor
och en mogen inställning
till livet.
• Studier Eleverna får hjälp
•
•
•
att utveckla goda studievanor och nå goda resultat.
Arbetets värde Eleverna
får lära sig ta ansvar och
uppleva tillfredställelsen av
ett välgjort arbete.
Relationer Eleverna får
vägledning i hur man bemöter andra utifrån ett
kristet perspektiv.
Roligt Eleverna får uppleva gemenskap och delta
i aktiviteter som ger sann
glädje.
Om det finns en tid då Ekebyholmsskolan behövs, så är
den nu. Ungdomar behöver en
utbildning som förbereder dem
inte bara för livet här och nu,
utan för evigheten. Vi tror att
Jesus kommer snart och vi vill
göra allt vi kan för att ungdomar ska lära känna Jesus som
sin frälsare och vän. Vi uppskattar era böner för oss, att
Ekebyholmsskolan kan bli allt
som Gud vill att den ska bli.
Liane Edlund
är kaplan på Ekebyholmsskolan
Vilken kör! De vet verkligen hur man omsätter glädje och värme i sprittande sång. Längst ut till vänster syns körledaren Ingrid Gustavsson.
Den stora skolavslutningsfinalen på torsdagskvällen bekräftade mina
misstankar. Ja, Ekebyholm
har förmodligen landets
trevligaste elever. Ja, skolkören låter bättre än någonsin.
Och ja, vi kommer att försöka
göra om alltsammans nästa
läsår, med start 18 augusti.
Tänk att det kan finnas en
plats där ungdomar får engagerad undervisning och hjälp
att nå goda studieresultat,
men också en vardag av allvar och lek, gemenskap och
glädje, trygghet och omsorg.
Vilken förmån att i unga år
få lära sig samarbeta i förberedelserna inför avslutningsprogrammet, öva sig i att stå
på en scen, tala till en publik,
spela och sjunga, visa respekt
och uttrycka tacksamhet! På
Ekebyholm sker små underverk varje dag. Kanske för att
den här platsen är så mycket
mer än bara summan av oss
individer. .
Pia
Cederholm
(som även fotat)
är ämneslärare
i svenska och
franska på
Ekebyholmsskolan
Skolstart 18 augusti
Du som går i högstadiet och gymnasiet är välkommen
att komma till Ekebyholm för en gratis provvecka när det
passar dig och skolan bäst. Under denna vecka får du
uppleva lite av internatlivet, lektioner, träffa lärare och
eventuella framtida klasskamrater.
Ångrar man sitt tidigare skolval och önskar gå på
Ekebyholm är det möjligt att göra ett byte –
ju tidigare desto enklare.
Kontakta Ekebyholmsskolan på
0175-759 50 eller [email protected]
MISSIONÄREN nr 7-8 2011 | 7
SAMFUNDSLIV
Ekebyholmsskolans internat
GOD JORD
En vinvåg har svept in i frikyrkovärlden. Det är en av de stora
negativa förändringarna i svenskt alkoholbruk som kan konstateras under de senaste årtiondena. Frikyrkan har närmast
varit en fredad zon för alkoholskador. Men nu börjar alkoholskadorna där visa sig på allvar. Detta oroar även de vårdande myndigheterna.
H
istoriskt sett var väckelserörelserna
starkt
anknutna till nykterhetsrörelsen. Ja, man kan nog
säga att de skapade den. Superiet hade svåra skadeverkningar och det gällde att inte
bara rädda suputerna men också
deras familjer från ett liv i misär.
Inte minst inom adventväckelsen
var detta kännetecknande, både
i Sverige och internationellt. För
den stora allmänheten i USA var
av berusande medel räknas vi automatiskt
höra till nykterhetsrörelsen, men organisatoriskt är vi anslutna till Blå Bandet som
samarbetspartner. Samfundsstyrelsen har
gett mig i uppdrag att vara kontaktperson
med dem och sitter med i Blå Bandets centralstyrelse.
När argumentet att ”Jesus drack ju vin”
kom upp, erbjöd jag mig att skriva en artikel
för deras tidning Blå Bandet, som fick rubriken ”Moderna myter om vin i Bibeln”. Du
kan läsa hela artikeln på Missionärens hemsida, men jag vill bara här kortfattat ta med
Förförd av
vinvågen?
Ellen White mest känd som nykterhetstalare.
Det var närmast själklart att ett nykterhetslöfte
ingick i medlemskapet i församlingen.
Vad är orsakerna till denna förändring? En
slags vinvåg har svept in över Sverige, delvis genom myndigheternas strävan att styra och mildra alkoholbruket från starksprit till vin. Men en
negativ sidoeffekt av denna
”reklam” är att bekännelsekristna gärna säger: ”Jesus
drack ju vin, så då kan väl
vi göra det också?” Detta
var det vanligaste svaret
som den kristna nykterhetsrörelsen Blå
Bandet fick när
de
försökte
värva
fler
anhängare
bland kristna.
Eftersom
vi adventister genom medlemskap
förbundit oss att
avstå från bruket
8 | MISSIONÄREN nr 7-8 2011
en sammanfattning. Det finns fler, men här
tar jag upp tre ”myter”:
Myt 1:
Vin i Bibeln betyder
alkoholhaltigt vin
Om vi lägger märke till i vilka olika sammanhang ordet vin används är det relativt lätt att
kunna se att vin ”används i Bibeln på samma
sätt som i profan grekiska och hebreiska,
nämligen att beteckna druvans saft, antingen den är ojäst eller jäst”.1
Denna mer omfattande betydelse av ordet ”vin” i Bibeln löser också en paradox om
den bibliska användningen av ordet. Ungefär hälften av texterna har en negativ inställning till vin och beskriver ofta berusningen
eller dess följder, medan de återstående har
en mindre betonad men ändå positiv inställning. Det mest logiska är att de senare då beskriver användandet av ojäst vin.
Men fanns det då alkoholfritt vin under
biblisk tid? Bacchiocchi beskriver på s. 114-
Myt 2:
Jesus drack
alkoholhaltigt vin
Med ovanstående insikt, kanske ny för
många, ser vi att Jesus kunde välja mellan ojäst eller jäst vin. Vilket valde han
då? Se vad han själv sade: ”Var på er
vakt så att inte era sinnen fördunklas av
omåttlighet och dryckenskap…” (Luk.
21:34). Är det då troligt att han med
denna insikt skulle vara inkonsekvent
och bedöva sina sinnen med det han
varnar för? Hade han då kunnat leva sitt
unikt syndfria liv?(Heb. 4:15).
Att tro att Jesus brukade alkohol
upplever jag ologiskt. Det är kanske ofta
ett önsketänkande hos människor som
gärna vill finna ursäkter för sitt eget alkoholbruk. Inte ens i sin djupaste smärta
på korset ville han ta emot detta bedövningsmedel: ”Där gav de honom vin
med myrra, men han tog inte emot det”
(Mark. 15:23).
Jesus umgicks med samhällets
olycksbarn och hjälpte dem. Att då tro
att han struntade i berusningens förödande följder är närmast en inkonsekvent förolämpning mot den som sade:
”Allt vad ni vill att andra skall göra
för er, det skall ni också göra för dem”
(Matt. 7:12).
Nattvardsvinet
var alkoholhaltigt
Det påståendet förbiser att Jesus instiftar nattvarden när han för sista gången
firar påskalammsmåltiden, ”det osyrade
brödets högtid” (2 Mos. 12:17). Denna
måltid var en profetia om den försoningsdöd som Guds sanna lamm – Jesus
själv (se Joh. 1:29, 36) – snart skulle genomlida.
Jäsning (=alkohol) är i Bibeln en
symbol på synd. Att då tro att Jesus
använde jäst vin är i bästa fall bevis
på okunskap. Jesus själv säger också i
Matt:26:29: ”Nu kommer jag inte att
dricka av det som vinstocken ger förrän den dag då jag dricker det nya vinet
med er i min faders rike”. Dessa båda (av
mig kursiverade) uttryck är de kanske
säkraste uttrycken för ojäst druvsaft i
Bibeln.
”Vatten till vin…”
Men förvandlade inte Jesus vatten till
vin som sitt första underverk när gästerna var ”berusade” (Joh. 2:10)? Tänk
efter, är det rimligt att Jesus förvandlar
ca 600 liter vatten (volymen hade han
beställt, se v. 7) till jäst ”nytt vin”?
Det grekiska ordet som här översatts
eller tolkats ”berusad” betyder ”druckit
mycket”. Det handlar mer om smaksinnets bedövning (jämför vinprovare) än
omdömets. Dessutom gör Jesus senare
(och kanske även här) vinet till en symbol på sitt försoningsblod!2
När det gäller både Jesus och apostlarna så upplever jag att vi antingen
måste välja att inse hur vi mer eller mindre avsiktligt tolkat en del texter fel eller
tro att de själva var inkonsekventa. Det
valet är inte svårt för mig. När vi saknar
kunskap om den tidens kulturbakgrund
finns det en stor fara i all bibelläsning
att vi läser in vår egen kultur i stället.
Men det finns fler moderna myter om
vin. ”Lite vin kan väl inte vara farligt?”
Modern forskning, som lett till att man
sänkt alkoholgränsen för trafik från 0,5
till 0,2 promille borde lära oss hur snart
omdömet bedövas av även små mängder
alkohol i hjärnan. Det är denna bedövning som gör sådana stora skador.
Paulus skriver i Ef. 5:18: ”Berusa er
inte med vin, där börjar lastbarheten”.
Modern forskning visar att ca 75 % av
alla brott har alkohol som utlösande
faktor (våld mot kvinnor över 90 %).
Redlöst berusade klarar inte av sådant
utan brott utövas vid en lägre grad av
berusning. WHO har konstaterat att alkoholen är världens största både sociala
och medicinska problem med enorma
skadekostnader.
Blå Bandets bok Lyssna på barnen
(som Missionären skrev om i juninumret) och tv-program som ”Rör inte min
sup” visar hur rädda och otrygga små
barn känner sig redan när föräldrarna
sällskapsdricker med några glas vin.
Professor Margareta Leijonhuvud föreslår träffande att samma alkoholgräns
borde gälla för småbarnsföräldrar som
i trafiken.
Den största skillnaden mellan människan och djuren är hennes ojämförligt
stora pannlober. Vi vet idag att det är där
hennes unika förmåga till abstrakt tänkande, omdöme, valmöjligheter m.m.
finns – allt det som gör människan till
en moralisk varelse. Jag tror att det är
dessa egenskaper som främst gör människan till Guds avbild.
Att då genom alkohol bedöva pannloberna (som först och snabbast påverkas) har inte bara svåra sociala och moraliska konsekvenser. Det gör också att
jag delvis upphör att vara Guds avbild,
min främsta uppgift som människa.
Bibeln ger ett klart budskap om fördelarna med att leva ett nyktert liv utan
alkohol. I vår moderna värld behöver vi
leva utan att bedöva våra hjärnor för att
vara så alerta som möjligt. Inte enbart
för att undvika sådant som är skadligt,
utan också för att mera helt kunna njuta
av det goda i livet.
Fotnoter:
1. Bacchiocchi, Samuele: WINE in the BIBLE.
A Biblical Study on the Use of Alcoholic Beverages (Biblical Perspectives 1989) s. 64.
Bacchiocchi var teol. dr. och professor i kyrkohistoria vid Andrews University då boken
skrevs. Fem av nio kapitel kan läsas på www.
biblicalperspectives.com/books/wine_in_
the_bible/
2. Du kan läsa mer om denna och andra ofta
”feltolkade” texter på Missionärens hemsida.
Nils-Erik
Lundberg
är pensionerad
(passionerad, enligt
honom själv) adventistpastor
och själavårdare
bosatt i Vaggeryd.
MISSIONÄREN nr 7-8 2011 | 9
GOD JORD
Myt 3:
av | NILS-ERIK LUNDBERG | [email protected] | Foto: Ingram Publishing
128 fyra vanliga metoder man använde
för att bevara druvjuicen ojäst under
biblisk tid: Kokning, filtrering, kall förvaring och svavelrökning. Den första
metoden, kokning, var tydligen utan
jämförelse den vanligaste. Man kokade
oftast druvjuicen till en trögflytande
druvsirap, som var det vanligaste sötningsmedlet.
Detta hade flera fördelar: Dels minskade man de stora volymerna till ungefär en tiondel, vilket krävde mycket
mindre förvaringsutrymmen. Dessutom
var sockerhalten så hög att den höll sig
ojäst i rumstemperatur närmast hur
länge som helst. Vinet var alkoholfritt
och särskilt fattiga, kroppsarbetande
människor hade varken tid eller råd att
vara berusade.
När man skulle dricka ojäst vin, det
vi idag kallar för druvsaft, spädde man
ut druvsirapen med vatten. Vi har därför
anledning tro att det mesta ”vin” man
drack var alkoholfritt. Jag har själv förvarat saftkoncentrat som behöver spädas ut ca 10 gånger, i öppnade flaskor
över ett år i vanligt skafferi. Det jäser
aldrig.
MIN TRO
Missbrukaren
och barnabönen
På försommaren 1951 packade mamma väskan. ”Nu får det
vara nog, jag orkar inte mer!” Jag var fem år och den yngsta
av fyra barn. Mamma och jag skulle fly till ett annat land
trots att det inte längre var krig i vårt hemland Finland.
Men vi skulle fly från ett krig som var av annat slag.
P
av | Jaakko Refsbäck |
appa var urmakare och drev en
mekanisk verkstad som tillverkade stora urverk till kyrktorn,
rådhustorn och liknande. I anslutning
till verkstan fanns ett vanligt urmakeri
med ur- och guldsmedsaffär. Företaget
gick bra med flera anställda och mamma skötte försäljningen i butiken. Pappa
gjorde upp de större affärerna och bjöd
kunderna på representationsmiddagar. Pappa som kom från en släkt med
många alkoholister hade i unga år gått
med i församlingen. Men vid dessa affärsbjudningar började han att tumma
på principerna. Ett glas vin då och då
kunde väl inte vara fel. Men snart var
han fast i ett beroende.
Trots det gick affärerna bra och det
fanns gott om pengar, så ”festen” kunde
fortsätta.
Mamma vädjade till pappa att sluta
med sitt drickande. Han lovade många
gånger att sluta. Men löftena blev inte
långvariga. Till slut blev situationen
sådan att mamma packade väskan, tog
med mig som var yngst och åkte till Nyhyttan i Sverige. Mamma var kokerska,
utbildad på Skodsborg och hade gått i
finlandssvensk skola. Så det var lätt att
få arbete i Sverige.
Saknaden efter pappa och mina syskon
blev stor. Det var då när jag var fem år
som jag minns att jag verkligen började
be till Gud. Jag fick en relation till Gud
som gav mig trygghet. Mitt lilla barnahjärta ropade till Gud: ”Kan du inte hjälpa pappa?”
Efter någon månad kom pappa med
mina tre äldre syskon till Sverige, han
skulle hämta mamma och mig tillbaka
till Finland. Han menade att nu var alkoholproblemen borta och allt skulle bli
bra. Men mamma visste att han hade
fortsatt att dricka även efter att vi lämnat honom. Så hon sa nej. ”Jag följer inte
10 | MISSIONÄREN nr 7-8 2011
bilder:
1. Jaakkos pappa Rainer döps av
Toivo Seljavaara 1934.
2. Nyss utexaminerad från teologiska
seminariet vid Toivonlinna.
3. Rainer gifter sig med Kerttu.
4. Jaakko som 2-åring i pappas knä
på stranden.
5. Bilden av en nyss återförenad
familj i Sverige.
6. Urmakare Rainer utanför ur- och
optikaffären i Nora.
7. En stolt Rainer vid dottern ElseMajs sjuksköterskeexamen,
ett år innan han dog.
med tillbaka! Vill du ha ett liv tillsammans med mig så får du stanna här och
lova att det är slut med drickandet.”
Pappa åkte ensam tillbaka till Finland ett par veckor för att arrendera
ut företaget till en av de anställda. Nu
skulle ett nytt kapitel skrivas. Pappa fick
anställning på Nyhyttan. Det såg ut som
att Gud svarade på våra böner!
Det gick något år och så var allt tillbaka i samma gamla hjulspår. Situationen blev ohållbar och pappa förlorade
arbetet. Tillfälliga arbeten varvades
med perioder av missbruk. Mamma och
vi barn bad ständigt om att Gud skulle
hjälpa pappa att bli fri från sitt alkoholbegär. Men inget hände. Hörde inte Gud
våra böner?
En tioåring försöker
stoppa pappa
Efter några år fick pappa anställning
hos en urmakare i Nora. Urmakaren var
mycket angelägen om att hjälpa pappa
att bli nykter, för han var en mycket
skicklig yrkesman. Under sommarlovet i tioårsåldern fick jag följa med till
pappas arbete. Bredvid pappas arbetsbord hade man gjort i ordning ett bord
till mig. Pappa lärde mig hur jag gjorde
enklare reparationer av väckarklockor
och liknande. Det gillade jag. Men min
egentliga uppgift var att göra det svårt
för pappa att skaffa sprit och dricka sig
full. Jag följde med som övervakare.
En dag innan vi skulle åka hem sa
pappa att han hade ett viktigt ärende att
göra på stan. Jag blev tillsagd att vänta
vid bilen. Han gick först åt ett håll. Sedan såg jag att han vek av åt Systembolaget. Det gällde att springa snabbt
över torget för att hinna före pappa och
stoppa honom. Men han bara knuffade
undan mig och gick in på systemet. Efter
att jag oroligt väntat en lång stund utanför insåg jag att jag blivit lurad. Persona-
len hade slussat ut sin VIP-kund genom
bakdörren. Besviken gick jag tillbaka till
torget, besviken på mig själv för att jag
inte klarat av mitt uppdrag.
Bilen var borta från parkeringen. Jag
kunde inte hålla tillbaka gråten. Pappa
hade lämnat mig ensam, vart skulle jag
nu ta vägen? Det var 25 km hem och jag
hade inga pengar. Rödgråten traskade
jag in i uraffären och förklarade vad
som hänt. En vänlig kund erbjöd sig att
skjutsa mig hem.
Var fanns Gud i allt det här?
Pappa hade allt svårare att kontrollera sitt begär. Det kunde gå månader
utan att vi visste var han fanns eller om
han ens levde.
Hopp om utbildning krossas
När jag var 13 år började jag på Ekebyholmsskolan. Två av mina äldre syskon
hade redan varit där något skolår. Det
var en upplevelse med delade känslor
att komma dit. Skönt att slippa det som
pågick hemma men också oro för hur
Som 17-åring började jag som typograflärling på samfundets tryckeri
i Stockholm. Som sättare fick jag anledning att läsa alla de trycksaker som
Skandinaviska Bokförlaget producerade. Tidningar, traktater, böcker, sabbatsskolstudier – allt det där blev liksom
medicin för mitt trasiga inre.
En kväll ringde min mamma och frågade
om jag kunde möta pappa vid finlandsbåten nästföljande morgon. Pappa hade
varit hemifrån en längre period. Någon
släkting i Finland hade kört honom till
båten och meddelat mamma. När jag
stod där vid kajen och väntade funderade jag på i vilket skick han skulle vara.
Mycket riktigt, där kom han raglande
ner för landgången.
Jag fick honom med i bilen och körde
honom till Tunnelgatan 25 (nuvarande
Olof Palmes gata). Min chef, Torstein
Stavdal, gav mig tillåtelse att lägga
pappa på golvet i papperslagret. Där fick
han ligga och sova ruset av sig så att han
på eftermiddagen kunde sättas på tåget till Lindesberg där mamma skulle
möta honom.
Jag var 19 år och mina böner för
pappa sedan snart 15 år var mycket
påtagligt obesvarade.
och så sänder Gud en ung läkare i rätt tid
till rätt plats. Gud ser när tiden är inne och
han vet vem han skall sända.
Det var inte bara för pappas skull som
svaret kom. Svaret kom också för min
skull.
Pappa möter Jesus igen
Det har gått drygt fyrtio ÅR och jag har
Vad jag inte visste då var att det skulle
bli pappas sista supresa. Något hände
med honom efter att han kommit hem.
Väldigt nergången sökte han läkarhjälp. På Nyhyttans kur- och badanstalt hade den unge läkaren Roland
Kazen börjat och han tog sig god tid
för pappa. Det uppstod ett förtroende
dem emellan. Pappa fick prata ut om
sin förtvivlade situation och ett nytt
möte med Jesus.
Mamma ringde och berättade att
pappa hade förändrats. Jag åkte hem
på besök och pappa var en annan människa. Han talade om att han skulle
komma tillbaka till församlingen. Efter en tid, när jag var tillbaka i Stockholm, ringde han mig och ville verkligen att jag skulle förstå att han börjat
ett nytt liv. Jesus hade tagit emot hans
misslyckade och trasiga liv och gett honom en ny chans. ”Nästa söndagskväll
ska jag få vara med på körövningen i
kyrkan.” Det var de sista orden som jag
fick höra från min pappa. En vecka senare ringer min syster och berättar att
pappa somnat in i dödens sömn efter
en kraftig hjärtinfarkt. Pappa blev fyrtioåtta år gammal.
Så kom svaret på min bön för pappa. Äntligen! I femton år hade jag bett
passerat mina sextio. Den unge läkaren
vilar i sin grav i väntan på uppståndelsens
morgon precis som min pappa.
Under min uppväxt kretsade allt kring
pappas missbruk. Drömmar om utbildning dränktes i all oro. Men Guds godhet
har varit påtaglig. Om pappa inte hade
ringt det där sista telefonsamtalet hade
jag lämnats
med många
svåra frågetecken. Men sorgen och besvikelsen mötte sin överman i bönesvaret,
jag hade varit med om något fantastiskt.
Gud svarade på mina böner för pappa,
inte precis då jag ville men när jag som
mest behövde det. De drömmar som jag
inte ens vågade drömma, men som fanns,
förverkligade han. I dag är jag ytterst
tacksam för Guds godhet och välsignelse
i mitt liv.
”Man skall utbreda ryktet om din stora
godhet och jubla över din rättfärdighet”
(Ps. 145:7, FB). Du som läst det här har just
blivit utsatt för ett rykte – ett sant rykte.
Även du har upplevt Guds godhet, eller
hur? Sprid ryktet vidare!
Jaakko
Refsbäck
är pappa till
sex barn,
gift med AnnaMona och bor
på Nyhyttan.
MISSIONÄREN nr 7-8 2011 | 11
MIN TRO
mamma hade det. Men det dröjde inte
mycket mer än en termin innan jag och
min bror kallades hem. Det fanns inga
pengar till skolavgiften. Jag hade då
fyllt 14 år och just blivit döpt. Min bror
som var två år äldre och större till växten fick börja som skogshuggare och
jag fick arbeta i disken och senare som
biträde i herrbadet på Nyhyttan. Tillsammans med mammas och våra löner
så lyckades vi betala på huset så vi inte
skulle förlora det. Men pappa bara fortsatte supa.
Innerst inne visste jag att Gud skulle
svara mig på mina böner. Men hur
och när?
TEMA: hem & familj
Gud når
föräldrar
genom
deras barn
Under de senaste tio åren har det
växt fram ett stort intresse bland
alla kyrkosamfund att lyfta fram
betydelsen av hemmet som en
grund för att barnen ska anamma
den kristna tron. Tonvikten på en
familjebaserad tjänst tror jag är
bibliskt grundat och något som vi
inte kan försumma som pastorer
och ledare. Sanningen är att det
är först och främst föräldrar och
hemmet som Gud använder för
att dra barnen till sig. Men jag
vill uppmärksamma ett liknande
tema i Bibeln: barn som Gud
använde för att omvända deras
föräldrar.
U
nder hela Jesus tjänst här på jorden
fanns det många tillfällen då Gud
arbetade genom barnen för att nå deras föräldrar (Luk. 8:40–56; 18:16–17).
Evangeliets författare pekar ofta på
barns förstånd och att Gud uppenbarar
för barnen det han döljer för de visa och
kloka vuxna. Faktum är att barn nämns
mer än 100 gånger av de fyra evangeliernas författare.
I vårt sekulariserade samhälle kan
det mycket väl vara så att det mest effektiva sättet att nå familjer är genom
barnen, detta speciellt där föräldrarna
har mycket liten eller ingen kyrklig bakgrund. Genom att utveckla program och
tjänster i den lokala församlingen och
samhället, vill vi se Gud arbeta genom
barnen för att få deras föräldrar att omfamna den kristna tron och lärjungaskapet.
För oss som lever i ett postmodernt
sekulariserat samhälle som Sverige
finns det fortfarande ett antal ”dörröppningar” in i de okyrkligas värld där vi
kan mötas. Vigslar, äktenskapsseminarier, hälsoseminarier, föräldraseminarier, sportaktiviteter och min absoluta
favorit: program som engagerar barnen
m.fl.
Idag tror jag att ett av de effektivaste
och vanligaste sätten att nå sekulariserade familjer, är att ge dem en inblick
i kyrkans värld och aktiviteter genom
barnen. Det spelar ingen roll hur ointresserade familjerna är av religion och
kyrkan som sådan; de älskar fortfarande
sina barn och har ett särskilt hjärta för
dem. De är villiga att kolla upp allt som
kan vara till fördel för deras barn. Detta
betyder att vi har en vidöppen dörr till
nästan varje familj i varje samhälle när
vi älskar och tjänar deras barn.
Jag har personligen upplevt detta
när jag arbetat som pastor i Stockholm.
Jag har sett tonåringar som beslutat sig
för att följa Kristus och sett föräldrar ta
ett aktivt intresse i deras beslut, till och
med då det gäller att studera Bibeln med
sina barn. Jag har på samma sätt sett
föräldrar röras till tårar då deras barn
”...ett av de effektivaste och vanligaste
sätten att nå sekulariserade familjer,
är att ge dem en inblick i kyrkans värld
och aktiviteter genom barnen.”
12 | MISSIONÄREN nr 7-8 2011
har låtit döpa sig. Åter och åter har vi
fått uppleva föräldrar som kommit till
tro på Kristus och velat följa honom i dopet, på grund av att deras barn tro och
vittnesbörd.
En del Adventkyrkor i Sverige har
valt att ge hela familjen en gudstjänsterfarenhet åtminstone en gång i kvartalet,
där barn och föräldrar (ofta icketroende) deltar och lär sig en nyckelsanning
från Bibeln tillsammans. Familjeaktiviteter och en gemensam måltid är ofta
en viktig ingrediens i att bygga upp en
relation som också består efter gudstjänsten.
En av mina absoluta favoriter är att
organisera projekt i samhället där hela
familjen kan delta. Hestra Cafékyrka
har t.ex. med hjälp av barn och familjer
i området gett julklappar till familjer
med särskilda behov i Borås. Förra året
delade de ut över 1 000 julklappar på
detta sätt. Över 200 personer besökte
detta evenemang och många familjer
gav presenter och hjälpte också till och
med att slå in paketen. Responsen var så
enorm att den lokala pressen skrev flera
artiklar om evenemanget och även radio
och tv uppmärksammade detta (Missionären skrev om detta i mars 2011).
Gud arbetar på ett mirakulöst sätt
genom barnen för att nå deras föräldrar.
Låt oss inte glömma bort denna betydelsefulla tjänst då vi planerar för program
och aktiviteter i kyrkan för barnen.
Berny Carlson är Adventistsamfundets ungdomsledare
och han ser gärna att du
delar med dig av praktiska
sätt som kyrkan kan arbeta
på för att nå föräldrar
genom deras barn.
Samfundsstyrelsen samlades 29-30 maj 2011 i
Stockholm. Här följer
en kort redogörelse av
en del av besluten som
fattades.
Adventistgruppen
i Arvika
En grupp adventister som bor
i och kring Arvika hade ansökt
om erkännande av samfundet.
Styrelsen beslutade att gruppen i Arvika ska vara en del av
Adventistsamfundet i Sverige
definieras som ”grupp”. De
kommer att få ett pastorsbesök
en gång per kvartal. Vi ber
att Gud ska välsigna arbetet i
både Arvika och Karlstad med
omnejd så att församlingen där
utvecklas på ett positivt sätt.
Utvärdering av
samfundets arbete*
Styrelsen fick ta del av sammanställningen av en utvärdering församlingarnas styrelsemedlemmar gjort under
2009 om samfundets arbete.
Utvärderingen genomfördes
i linje med ett unionsmötes
beslut från 2009. Respondenterna fick värdera några påståenden genom att sätta betyg
på en 4-gradig skala. Det som
utvärderades var samfundets
olika verksamhetsgrenar. Se
sammanställningen av utvärderingen på medlemssidorna på
www.adventist.se.
Viktig överenskommelse
med LifeStyleTV*
Under några dagar har Transeuropeiska divisionens ledare
Bertil Wiklander besökt Adventistsamfundet i Sverige. Under
dessa dagar hölls bland annat
ett möte mellan samfundets
arbetsgrupp för fristående organisationer och representanter från LifeStyleTV:s styrelse.
Mötet resulterade i ett dokument som är viktigt i arbetet
och dialogen mellan våra två
organisationer. Dokumentet är
på engelska och har titeln Memorandum of Understanding
between the Swedish Union
of Churches Conference and
LifeStyleTV (”Viljeförklaring
mellan Adventistsamfundets
svenska församlingsunion och
LifeStyleTV”). Dokumentet i
Samfundsstyrelsen 2009-2013 från vänster övre raden:
Bobby Sjölander (missionsföreståndare, styrelsens ordförande),
Bo Forssten, Christer Fors (vice ordförande), Georg Filippou
(pastorsrepresentant), Berny Carlsson (ungdomsledare),
Bertil Wiklander (besökande från Transeuropeiska divisionen),
Daniel Hailemariam (missionssekreterare).
Britt-Inger Lillbäck, Veronica Joshua (sekreterare, ej ledamot),
Kerstin Christiansen, Willy Aronsen (evangelisation), Iris Thomsen.
Kimmo Ulltjärn, Ronny Hermansson (ekonomichef), Anette Frank,
David Millares, Mia Imhagen, Karen Johansson.
Ej på bild: Carsten Berglund (avdelningsrepresentant, ADRA Sverige).
* Se ytterligare information på www.adventist.se.
på många av våra läger. Passa
på att lära känna henne och
uppleva hennes passion för
barn på nära håll!
Vi vill välkomna Karolina
Poland till ungdomsavdelningen och ser fram emot ett
gott samarbete. Samtidigt
vill vi tacka Carina
Lillbäck Larsson
som har gjort ett
Inspirationsfantastiskt arbete
veckan*
och som har satt
Styrelsen informebarnverksamheten
rades om planerna
på agendan igen
för inspirationsi många församveckan på Ekelingar. Vi önskar er
byholm 6 – 9 juli
båda och era faKarolina Poland
2011. Programmet
miljer Guds rikaste
i sin helhet finns på
välsignelser!
www.adventist.se.
Johanna PetroStyrelsen fattade
vic har arbetat som
beslut om att Dapastorspraktikant
niel Hailemariam
i Stockholms adska ordineras till
ventistförsamling
pastor vid sabbatssedan september
gudstjänsten den 9
2010. Styrelsen har
Carina Lillbäck
juli. Styrelsen fattagit emot Johanna
Larsson
tade också beslut
Petrovics önskan
om kollekter under
om att inte fortsätta
inspirationsveckan:
som pastorskanfredagskvällens
didat i Stockholm.
kollekt går till EkeJohanna har sökt
byholmsskolans
och fått nytt arbete.
internat; sabbatsVi vill tacka Johanna
skolans kollekt går
för den här tiden
till det världsvida
som medarbetare
Johanna Petrovic
missionsarbetet;
inom samfundet
sabbatsgudstjänsoch önska henne
tens kollekt går
Guds ledning i framtiden.
till samfundets barn och ungdomsarbete och kollekten som
ADRA:s utskott
tas upp vid sabbatskvällens
Adventistsamfundets biståndsmöte går till samfundets utåtorgan (ADRA) har ett utskott
riktade evangelisation genom
som består av samfundets
media.
ämbetsmän, ADRA ledaren
och lekmän. Eftersom en av
Barnavdelningen
lekmännen har lämnat sin plats
får tillskott!
till förfogande valde styrelsen
Under hösten 2011 kommer
Joyce Kay Sulusi-Sjö till ny leKarolina Poland att ansluta
damot i ADRA:s utskott. Joyce
sig till samfundets barnavdelär medlem i Stockholms förning med 30 % medan Carina
samling och har arbetat med
Lillbäck Larsson går ner från
biståndsfrågor i Sverige och
50 % till 30 % tjänst. Karolina
Östafrika i många år.
är medlem i Borås Adventkyrka, gift med Sean, är mor
Daniel Hailemariam
till tre barn och är utbildad
missionssekreterare
lärare med en stor passion
för barn och deras familjer.
Hon har under många år varit
aktivt engagerad i församlingens barnverksamheter både i
Borås, men också i USA under
de år hon bodde där. Karolina
kommer att börja sin tjänst
den 1 september, men kommer
redan i sommar att vara med
MISSIONÄREN nr 7-8 2011 | 13
SAMFUNDSLIV
Samfundsstyrelsens
beslut
sin helhet finns på medlemssidorna på www.adventist.se.
Samfundsstyrelsen bejakade
det positiva i detta dokument
och ser fram emot en fortsatt
positiv dialog med LifeStyleTV
och ett ökat samarbete organisationerna emellan med denna
överenskommelse
som grund.
FAMILJELIV
rade hon en utflykt som hon
skulle göra med sin lillebror.
Mikaels sjukdom gjorde att
den aldrig blev av. Jag ser
framför mig att de skall få
göra den utflykten i himlen
en gång när all sorg och klagan är borta.
AVSOMNADE
Ulrika Berglund avled tra-
giskt i en olycka 21 januari
2011, nästan 25 år gammal.
Att ta avsked av ett barn som
bara börjat leva sitt liv är så
fel. Det blev påtagligt när vi
stod vid graven och såg på
gravstenen som står där sedan drygt fyra år då hennes
lillebror Mikael gick bort i en
obotlig sjukdom.
Ulrika växte upp i vår församling med både barnsabbatsskolan och scouterna.
Många av hennes gamla vänner kom till begravningen.
Den stora kyrkan i Landvetter fylldes av nära, kära, vänner och församlingsmedlemmar. Hon drömde om framtiden och giftermål med pojkvännen. Jag hade så mycket
hellre vigt henne än detta
sorgliga.
Ulrika hade sin tro på Gud
och uppskattade att mamma
Rose-Mary och pappa Bengt
bad för henne. Ulrika har vi
i gott minne med hennes glada och trevliga sätt. När det
var något som behövde göras
var hon gärna framme. Hon
utbildade sig inom vården.
När hon var barn plane-
14 | MISSIONÄREN nr 7-8 2011
Hans Gille för
Göteborgs Adventkyrka
Zdenko Sparavec föddes den
14 april 1930 i Batinjani,
Kroatien. Han utbildades till
skräddare och reste till Melbourne i Australien 1952 där
han var en av pionjärerna
som byggde den första Jugoslaviska Adventkyrkan i landet. Efter en tid flyttade han
dock till Borås där han gifte
sig med Josefin och där de
fick sina barn, Sven och Lilli.
Zdenko var känd i församlingen för sin gästfrihet, och generositet där han
spred glädje omkring sig.
Zdenko var andligt aktiv i
församlingsarbetet genom
att sprida Guds Ord till nyblivna svenskar från f.d. Jugoslavien, där han ständigt
hade kontakt och evangeliserade till såväl troende
som icketroende. Under åren
1985-1996 drev Zdenko &
Josefin en vegetarisk restaurang, där de i tro både spred
budskapet om hälsosam vegetarisk kost och det glada
adventbudskapet.
Så länge krafterna räckte
kom Zdenko troget till kyrkan och deltog i församlingens arbete. Sista gemenska-
pen med församlingen var
under församlingsfesten den
23 januari. Några veckor senare somnade Zdenko lugnt
och stilla in på Borås Lasarett.
Begravningsgudstjänsten
hölls i Uppståndelsens kapell
i Borås den 11 mars i kretsen
av familj, släkt och vänner.
Officiant var Jovan Dedic.
Zdenko finns alltid i våra
hjärtan. På återseende till
uppståndelsens morgon.
Mihael Laketa för
Borås Adventkyrka
Alice Falkenström somnade
stilla in den 29 mars i sin lägenhet på Hortlaxgården i
Hortlax. Alice föddes den 8
februari 1927 i Köpenhamn
och växte upp i Danmark.
Hon tog emot Jesus som sin
personliga Frälsare i unga år
och blev döpt.
Hon gifte sig med Leif
Falkenström och de visade
sann omsorg för sina medmänniskor. Gud välsignade
dem med två söner Tommy
och Kell.
Alice var medlem i Slussfors församling i många år.
Tillsammans med sin familj
kom hon ofta till kyrkan
medan barnen var unga. Församlingens medlemmar har
många goda minnen från
deras mysiga timmerstuga i
Lycksele.
För 4 år sedan blev Alice änka och flyttade då till
Hortlaxgården, närmare Kell
och hans familj i Öjebyn.
Den lilla skaran av barn,
barnbarn och barnbarns
barn tog ett sista farväl till
tonerna av de sånger som
Alice älskade allra mest.
”Bred dina vida vingar” var
den sista sång som klingade
vid Alice ljusa bår i Johannes döparens kapell. Alice
gravsattes bredvid sin make
på Hedens Skogskyrkogård
Öjebyn.
De närmaste och församlingen i Slussfors bär med
sig hoppet att snart få mötas
igen på den ljusa uppståndelsens morgon.
Per Erik Dekkerhus för
Slussfors Adventkyrka
Inez Fleming har fått sluta
sina dagar 81 år gammal. Begravningen hölls den 8 april
i Älvåkers lilla vackra kyrka,
som fylldes av släkt, vänner
och församlingsmedlemmar.
Att göra saker tillsammans som en familj och att
ställa upp för varandra var
ett starkt drag hos Inez (eller
Tullan som de flesta sa) och
hennes familj. Och tillsammans med sin familj fick hon
också lugnt och stilla med
tacksamhet sluta sina dagar.
Tacksamhet och förnöjsamhet är en mycket stor gåva,
och den hade Tullan. Ja, den
höll i sig även i hennes egen
sorg efter maken Herbert för
ca 10 år sedan.
Tullan föddes i Strömmen i Norge 1929 och kom
till Sverige 1944 då familjen
flyttade hit av säkerhetsskäl.
Hans Gille för
Göteborgs Adventkyrka
Ann-Louise Prästiins liv
blev inte långt. Efter knappt
32 år fick hennes kamp mot
den medfödda sjukdomen ett
slut. Ann-Louise älskade livet. Hon hoppades hela tiden
på ett nytt liv. Sjukdomen
blev aldrig hennes identitet,
klagan över sin allt svårare
situation fanns inte.
För dem som såg henne
var hon en duktig affärskvin-
na, vacker och med ett stort
hjärta för vänner. In i det sista höll hon livlig kontakt med
sina syskonbarn via sms och
facebook. Hennes speciella
humor och klarsyn hjälpte
långt. Det gjorde också hennes barnatro som hon bar
med sig genom allt svårt.
När den närmaste familjen samlades för att ta avsked
sjöngs de psalmer av Lina
Sandell som Ann-Louise önskat – dem hon sjungit som
barn när hon växte upp i Nyhyttans församling. Där i Befrielsens kapell i Örebro med
den milsvida utsikten över de
blånande bergen fick vi den
30 maj tacka för Ann-Louises
liv. Nu var hon befriad från
sitt lidande.
Ett nytt liv väntar där
ingen död, ingen sorg och
smärta skall finnas, varken
för henne eller för hennes
närmaste som i så många år
levt med hennes kamp. Må
all trösts Gud ge fred och
hopp till alla sörjande.
Yvonne Johansson Öster
officiant.
ANNONSER
Välkommen till
fjällvandring och
Lapplandskonferens
i Slussfors
Den 5-7 augusti kommer
Bobby Sjölander att hålla flera
intressanta möten i Slussfors
Adventkyrka. Mötena ramas in med mycket sång och musik.
Dessutom god mat och trevlig samvaro.
Info och anmälan:
Vill du medverka i
andaktsboken
2012?
Andakterna ska vara uppbyggande och helst utgå från något
som du har upplevt själv. Varje andakt ska inledas med en
bibeltext och avslutas med en kort bön eller reflektion för
dagen. Andakten ska vara högst 250 ord när den skickas in
till Daniel Hailemariam ([email protected]) –
senast den 1 augusti! Du kan skriva en eller flera andakter
– varför inte en kort serie?
Möjliga teman:
• år 2012 har Adventistsamfundet i Sverige församlingen
som tema. Den andakt du skriver kan utgå ifrån tankar om
församlingen.
• ”Min favoritbibeltext” kan vara utgångspunkten när du
skriver dina reflektioner för dagen.
• Skriv en andakt som bygger på personliga
erfarenheter. Något som du har upplevt, råkat ut för
eller något som har förändrat din livssyn.
Du som medverkar i andaktsboken får ett exemplar av den
som tack för din insats.
Kommer snart!
En resa in i de
övernaturliga
köp den vid
sommarkonferensen
E-post: [email protected]
Skandinaviska Bokförlaget,
Box 114, 762 23 Rimbo | 0175-720 50
Till salu
Mindre villa i Nyhyttan mitt i natursköna Bergslagen med utsikt över
Rastälven. Boyta 80 m2, 4 rum & kök, med biyta/hel källarvåning
80 m2. Tomtareal 1 683 m2. Byggår 1947. Köket renoverat under
1980-tal, nytt kylskåp full höjd 2010. Värmepanna för el, ved och
olja finns. Nytt tak med betongpannor år 2005.
Kontakta: 0587-604 30 eller [email protected].
Solens nedgång
Helén Karlsson 0951-500 78 eller 073-022 72 42
Passa på att komma några dagar tidigare, den 3-5 augusti, och följ med på vår Fjällvandring
i de lappländska fjällen. Natursköna stigar utlovas!
Info och anmälan:
Per-Erik Dekkerhus 0951-501 07
ANNONS
Här fick de ett varmt mottagande av församlingen i
Göteborg och Tullan fick en
tid arbete på Hultafors. Som
sjuksköterska gick hon med
glädje till jobbet under hela
sitt yrkesverksamma liv.
Under några år bodde
Tullan och Herbert i USA
och där döptes Tullan 1961.
Grundtryggheten i tron och
uppståndelsens hopp gav
mening både i livet och inför
döden.
Inez är starkt saknad av
alla de som hon har spridit
glädje och ljus till.
Lund
Göteborg
Stockholm
Östersund
Luleå
Helsingfors
Uleåborg
15 juli
21.41
21.59
21.49
22.46
22.53
22.30
23.31
22 juli
21.31
21.48
21.37
22.28
22.29
22.16
23.08
29 juli
21.20
21.35
21.22
22.08
22.03
22.00
22.43
5 aug
21.06
21.20
21.06
21.47
21.37
21.43
22.18
12 aug
20.51
21.04
20.48
21.25
21.11
21.24
21.52
19 aug
20.35
20.46
20.29
21.02
20.44
21.04
21.27
26 aug
20.18
20.28
20.09
20.38
20.18
20.43
21.01
MISSIONÄREN nr 7-8 2011 | 15
BEGRÄNSAD
EFTERSÄNDNING
Vid definitiv eftersändning
återsänds försändelsen
med den nya adressen
på tidningens framsida.
ADRA SVERIGE
POSTTIDNING B
ECONOMIQUE
Avsändare:
Adventist Media
Box 114
SE-762 23 Rimbo
Robert Bwambale tillsammans
med de gamla ugandamissionärerna
Elsie och Willow Palm. Foto: Mats Gille
Utanför Sveriges Riksdag (fr. v.) Daniel Matte, missionssekreterare i den ugandiska unionen, Rhommin Kabugho, lärare, Robert Bwambale, kaplan och Lambert Koojo, ungdomsledare med ansvar för missionens 16 000 ungdomar. Foto: Mats Gille
av | MATS GILLE | pastor i Adventkyrkorna i Västerås och Uppsala | [email protected]
Utbyte mellan Sverige och Uganda
Den 12 april kom tre pastorer och
en lärare till Sverige från Uganda. I
december 2010 åkte fyra pastorer
från Sverige till Uganda (se Missionären januari 2011) och nu var det
alltså ugandiernas tur att göra ett
svarsbesök. Dessa resor är en del i ett
utbytesprogram i ett samarbete mellan Adventistsamfundets evangelisationsavdelning och ADRA Sverige som
finansierat det med hjälp av Sida och
Svenska missionsrådet.
D
et två veckor långa besöket inleddes
på Ekebyholm och på unionskontoret i
Stockholm. Därefter placerades de i lokala
församlingar för att se pastorernas arbete
där. Mats Gille fick besök av Robert Bwambale som är kaplan och assisterande pastor
på en av Adventistsamfundets skolor i
Uganda.
– Robert fick möta många nya människor och möjlighet att dela med sig av
sina erfarenheter, berättar Mats. Vi gjorde
hembesök, höll styrelsemöte, samling med
tonåringarna, predikade m.m. Ett av hembesöken gjordes hos Elsie och Willow Palm
som tidigare arbetat i Uganda. Det visade
sig att en av de fyra ugandierna hade varit
Willows elev.
Förutom upplevelser i en lokal församling, åkte tre av dem till inspirationsveckan
”Ambassadörer för Kristus” i Malmö under
påskveckan. Hela veckan blev väldigt uppskattad.
– Det var väldigt spännande att se deras reaktion när sedan en kvinnlig pastor
döpte under lördagseftermiddagen, fortsätter Mats. Det hade de aldrig sett förut,
men det tog emot det med stor öppenhet
och glädje.
– Dopet blev en bra avslutning för oss
alla. När de svenska pastorerna pastorer
åkte ner till Uganda döptes 42 personer.
Då känner man sig väldigt uppmuntrad att
fortsätta arbeta för Gud.
Precis som de svenska pastorernas resa
till Uganda gav många erfarenheter och
intryck till eftertanke, så blev intrycken
många för de ugandiska kollegorna. Dessa
pastorer och lärare kommer inte från den
mer välmående och moderna delen av
Uganda där huvudstaden Kampala ligger,
utan från landets sydvästra del. Där är
många fattiga och outbildade och bilvägar sällsynta och de flesta äger inte ens en
cykel. Willy Aronsen, som var lite av deras
värd under vistelsen i Sverige, sammanfat-
Läs mer om besöket på www.adventist.se under nyheter.
På www.adventistplay.se kan du se andakter av Daniel Matte och Lambert Koojo.
16 | MISSIONÄREN nr 7-8 2011
tar besöket med entusiasm.
– Det var verkligen en höjdare. De fick
med sig så oändligt mycket av den här
resan.
Adventistsamfundet i Uganda driver
en stor och viktig ungdomsverksamhet. Påskveckan i Malmö handlade dels
om äktenskap, relationer och sexualitet.
Ugandierna tog intryck av den öppna och
raka kommunikationen om ämnet och att
människor i den rika västvärlden bryr sig
om moral. De fick inspiration att ta nya tag
i sitt arbete bland ungdomar om hur man
förhåller sig till relationer, sex och samlevnad som kristna.
Dagen innan återfärd till Uganda tillbringades som turister i Stockholm med
besök bl.a. på Slottet, Riksdagen och Skansen. Färden med Djurgårdsfärjan blev för
någon av besökarna den första båtresan i
livet.
De kom materiellt sett nästan tomhänta. Men när de lämnade Arlanda hade
de var och en två stora resväskor fyllda av
gåvor och utrustning som de behöver i sitt
arbete i Rwenzori bergsbygd.
Missionären/
Mats Gille