Kan man förstå Daniel 11?

missionären
Kan man förstå
Daniel 11?
Kanske ett av de mest Kristuscentrerade kapitel i Bibeln | 6-8
SEPTEMBER
9 | 2009
Sommarens läger
och unionsmöte | 9-13
Dop, dop och dop i församlingsliv | 4-5
Föräldraskap: Kärlekens psykologi | 14-17
INBLICK
Tiondet och
lågkonjunkturen
av | AUDREY ANDERSSON är missionssekreterare för Adventistsamfundet i Sverige | [email protected]
Audrey Andersson
fick förnyat
förtroende som
missionssekreterare
(tidigare samfundssekreterare) för
Adventistsamfundet
under sommaren.
Det var en av dessa långa ljusa sommarkvällar som man bara upplever här i Norden. Dagen hade varit varm och till och med myggorna tyckte att det var för varmt för att lockas
av bara ben. Vi satt ute, drack hemmagjord
flädersaft och pratade om allt och inget.
Plötsligt tittade mina icke kyrkliga vänner på mig som om jag var helt galen. De
hade frågat om hur konferensen hade varit
och vad vi skulle syssla med under de närmaste fyra åren. Det som framkallade deras
reaktion var vårt mål att öka tiondet.*
”Omöjligt! Orealistiskt! Har ni inte hört
om lågkonjunkturen?” Sedan frågade de
klentroget: ”Du menar inte att ni ger 10 % av
allt som ni tjänar till kyrkan?”
”Inte till kyrkan”, svarade jag, ”men vi ger
tillbaka 10 % av vad vi tjänar till Gud”. De lät
sig inte övertygas av min försäkran om att de
90 % vi hade kvar var värda mer än 100 %.
Det såg mycket bättre ut än alla andra. Till
slut åt han upp äpplet och gav Gud kärnhuset.
När jag bodde i Kanada träffade jag en
man med smeknamnet ”10 % Robertson”.
Alla kallade honom för det. Till slut frågade
jag varför. Han förklarade att han växt upp i
ett adventisthem. Han visste om tionde, men
när hans företag började få problem bestämde han att han inte hade råd att ge tionde.
Saker blev sämre och sämre. Till slut vågade
han inte visa sig i stan p.g.a. att han var skyldig så mycket pengar. En dag när det kändes
helt hopplöst funderade han på tiondet. Det
var bara en tidsfråga innan företaget skulle
gå i konkurs. Han bestämde att han skulle
börja ge tionde och lita på Gud. Sakta men
säkert vände hans företag. Han började betala tillbaka sina skulder. Och när han gjorde
det förklarade han att vändningen berodde
på Guds 10 %.
Kort därefter läste jag en liknelse. Det var
Ger vi
honom
bara
kärnhuset
eller är vi
villiga att
anta Jesus
utmaning
att följa
honom?
en man som inte hade något. Gud gav honom tio äpplen. Tre för mat, som han åt. Tre
för att betala husrum och tre för att handla
kläder. Mannen åt äpplena, fick husrum och
kläder och var nöjd. Gud gav mannen det tionde äpplet så att han skulle ha något att ge
tillbaka till Gud i tacksamhet. Mannen tittade på det tionde äpplet. Det såg större ut än
de andra. Det såg saftigare och glansigare ut
än alla andra. Mannen visste att Gud ville ha
det som en tackgåva, men det såg så gott ut.
Mannen resonerade: ”Gud äger alla äpplen
i världen, så han behöver inte just det här.”
Tionde är en viktig del av ett större begrepp,
nämligen ”förvaltarskap”. Tionde och förvaltarskap handlar inte enbart om pengar eller
resurser, snarare om en relation som kan
formuleras som en fråga: Vad betyder det att
vara Jesus efterföljare? Hur påverkar det hur
vi lever våra liv, använder våra resurser, relaterar till våra medmänniskor och sköter om
vår värld? Ger vi honom bara kärnhuset eller
är vi villiga att anta Jesus utmaning att följa
honom? Paradoxen är, när det ser ut som att
vi är galna och förlorade, så får vi mer än vi
kan ta emot.
* Strategiska mål i samfundets visions- och strategidokument som presenterades
till unionsmötet är:
• Att öka Adventistsamfundets medlemsantal till 3000 medlemmar.
• Att öka andelen aktiva medlemmar till 70 %.
• Att öka den personliga andligheten.
• Att öka tiondet till minst 20 mkr.
KOMMANDE NUMMER AV MISSIONÄREN
Nr
Materialdag
Skickas ut (B-post)
Okt
31 augusti29 september
Nov
5 oktober
3 november
Dec2 november
1 december
Jan 201023 november22 december
| MISSIONÄREN nr 9 2009
Viktig information till alla som skriver
Allt material för publicering måste vara hos redaktören senast på materialdagen! Allt material redigeras och publiceras även på www.adventist.se. Undantag
från detta måste meddelas redaktören när material skickas till redaktionen (se
adress till redaktören, sidan 3). Läs mer om text och bild i Missionären på vår hemsida www.adventist.se/econtent/5445/.
Nya Ungdomsledaren har ordet:
MÖTESPLATSEN
Jag är övertygad
om att våra barn
och ungdomar
kommer att
spela en
avgörande roll
för den framtida
väckelsen i
Sverige
Bild: Ingram Publishing
och engagerar dem, så kommer vårt arbete på
lång sikt att inte ge någon frukt. Genom familjebaserad församlingstjänst vill vi ta tillvara Guds
plan med kärnfamiljen och den utvidgade församlingsfamiljen att utrusta och hjälpa våra unga
att bli mogna efterföljare till Jesus Kristus och
att vilja likna honom. Familjen och församlingen
behöver varandra.
Ett framgångsrikt ungdomsarbete handlar om
mera än klatschiga slogans, energiska karismatiska ledare och en massa varierande program.
Våra ungdomar är i desperat behov av är gudfruktiga och goda exempel som de kan efterlikna.
De behöver se vuxna som bryr sig och församlingsmedlemmar som har överlämnat sina liv till
Kristus och som följer Jesus helhjärtat med sina
liv. Detta blir ett vittnesbörd för dem!
Jag hoppas få lära känna ungdomsledarna
och ungdomarna i våra olika församlingar så
snart som möjligt. Känn er fria att ta kontakt med
ungdomsavdelningen så att vi kan hjälpa till att
organisera, genomföra och effektivisera ungdomsarbetet.
Jag är övertygad om att våra barn och ungdomar kommer att spela en avgörande roll för
den framtida väckelsen i Sverige och förnyelsen
av våra församlingar. De är mer än villiga att
bidra och bli involverade i samfundets mål och
verksamhet, beröras av Guds kraft och förvandlas. Bibeln påminner oss: ”Varken med styrka
eller makt utan med min ande, säger Herren”
(Sak. 4:6b).
Guds rika välsignelse önskar jag dig.
Berny Carlsson valdes
till ungdomsledare
efter Marianne Kolkmann vid unionsmötet
under sommaren.
Redaktör: Rainer Refsbäck
Ekebyholm 1146 B
762 91 Rimbo
missionaren@
adventist.se
0175-709 05
Layout: Susan Bolling
Lösnummer & Bokförsäljning:
SDA media, Box 114
762 23 Rimbo
sdamedia@
adventist.se
0175–720 50
Mötesplatsen är till för läsarreaktioner, frågor och debatt. Skriv din mening med 150-200 ord till [email protected]
et är med en blandning av iver, energi, entusiasm, idealism och hopp om att göra en
skillnad för evigheten i många unga människors
liv som jag börjar min tjänst som ungdomsledare i den svenska unionen. Jag har arbetat som
ledare och pastor i Stockholms Adventkyrka
under de senaste 8 åren och är starkt medveten om de utmaningar som församlingen står
inför, inte minst när det gäller ungdomsarbetet.
Den församling som inte kan nå de behov som
ungdomar har eller får ungdomar att känna sig
uppskattade, kommer att tyna bort. I många
församlingar satsar man mycket på barn- och
ungdomsverksamhet och unga familjer har starkt
inflytande över verksamheten, som t.ex. Hestra,
Jönköping, Karlstad, Linköping, Malmö och Örebro, som har många unga människor som präglar
verksamheten starkt.
Jag vill lyfta fram det nytänkande och den
nyorientering som sker på många håll. Något har
definitivt börjat hända under de senaste åren.
Adventistförsamlingar i Skandinavien vill verkligen ha en blomstrande och växande ungdoms­
verksamhet. Det är få församlingar och medlemmar idag som behöver bli övertygade om hur
viktig ungdomsverksamheten är. Våra barn och
ungdomar är vår viktigaste investering. Många
av våra tonåringar och ungdomar är ivriga och
villiga att delta i kyrkans program och missionsaktiviteter.
Ungdomsavdelningens mål är att hjälpa
den lokala församlingen att skapa tillfällen för
våra barn, tonåringar och ungdomar att delta i
evangelisation lokalt och i samfundets världsvida
arbete. Samtidigt önskar vi att ge ungdomar
möjligheter till utbildning i missionens tjänst. Vi
behöver ge våra ungdomar varaktiga möjligheter
till tjänande, utåtriktat arbete och utbildning. Vi
behöver även uppmuntra och utrusta dem till att
dela med sig av sin tro och sedan gå med dem
och leda vägen.
Jag vill också lyfta föräldrarnas engagemang
och att ungdomsavdelningen deltar tillsammans
med föräldrarna i deras fostran av barnen och
tonåringarna. Om vi inte utrustar föräldrarna
Utges av Adventist media &
förvaltning AB för Sjundedags
Adventistsamfundet i Sverige
Ansvarig utgivare:
Audrey Andersson
audrey.andersson@
adventist.se
En framtidsvision
D
Nummer 9
september 2009
Årgång 113
ISSN 0349-6996
Prenumeration:
Adventistsamfundet
Box 536, 101 30 Stockholm
prenumeration@
adventist.se
08–545 297 70
08–20 48 68 (fax)
Prenumerationspris: 350 kronor
PlusGiro: 934–0
Tryckt hos:
Strands Grafiska i Norden AB,
Lindesberg
BILD PÅ FRAMSIDAN:
RAINER REFSBÄCK
SJUNDEDAGS
ASAMFUNDET
DVENTISTSVENSKA UNIONEN
www.adventist.se
Missionsföreståndare:
Bobby Sjölander
bobby.sjolander@
adventist.se
Missionssekreterare:
Audrey Andersson
audrey.andersson@
adventist.se
Ekonomichef:
Ronny Hermansson
ronny.hermansson@
adventist.se
Besöksadress:
Olof Palmes gata 25
Stockholm
08–545 297 70 (växel)
08–20 48 68 (fax)
Postadress:
Box 536, 101 30 Stockholm
PlusGiro: 15 13 78–7
Bankgiro: 269-9973
FINLANDS SVENSKA
ADVENTKYRKA
www.adventkyrkan.fi
Tf föreståndare: Atte Helminen
Ekonomichef/sekr: Ben Greggas
Kontor: Annegatan 7C 19
FI-00120 Helsingfors
00358-9-6120 3640
00358-9-6120 3633 (fax)
Bankgiro i Sverige: 5359-7951
MISSIONÄREN nr 9 2009 | FÖRSAMLINGSLIV
Vasilij Suljovic, Theresa Fuentes och Luz Gonzales med Mark Finley.
Foto: Daniel Pedley
Pastor Ole Kendel tillsammans med Jonathan Karlson som tolkar åt Mark
Finley och dopkandidaterna Emin Kerimov och Betina Christiansen.
Foto: Daniel Pedley
Uppenbarelseboken och dop i Malmö
D
en 2-5 juli hade LifeStyleTV
en inspirationshelg i Malmö
Adventkyrka. Mark Finley höll
en Kristusfokuserad offentlig
mötesserie om Uppenbarelseboken. Många besökare kom
från Sverige, Norge och Danmark för att lyssna, lära och
inspireras.
Mark undervisade församlingsmedlemmarna om händelserna i tidens slut. Marks hustru
Teenie undervisade i hur man
ger personliga bibelstudier
och använder medieresurser i
evangelisation. Hon berättade
också mycket intressant om hur
adventbudskapet sprids till hela
världen.
Den 4-5 juli fick Malmö
Adventkyrka uppleva en glädje-
helg då fem personer förenade
sig med Kristus i dopet.
Luz Gonzales var en av de
vänner som Theresa Fuentes
bjöd till bibelstudier i hemmet i samband med Profetiskt
Perspektiv hösten 2007. Där
fann Luz en räddande relation
med Jesus efter många år av
sökande genom katolicism,
spiritism och andra trosuppfattningar. Under drygt 1,5 år
har de regelbundet kommit till
församlingens evenemang och
under LifeStyleTV:s inspirationshelg med Mark Finley (2-5
juli) lät de döpa sig i havet vid
en vacker plats nära Öresundsbron. Detta för att symbolisera
att Gud kastar alla våra ”synder
i havets djup” (Mik. 7:19).
Vasilij Suljovic levde ett
kriminellt liv då han insåg dess
meningslöshet och sitt behov
av en Frälsare. Han kom första
gången till Adventkyrkan i
Malmö under Ambassadörer
för Kristus 2008, och gick fram
när Don Mackintosh uppmanade till dop. Under det dryga
året som gått har han kommit
till mötesserier, gudstjänster
och även studerat Bibeln. Den
4 juli döptes även han i havet.
Betina Christiansen har
kommit till LifeStyleTV:s påskveckor under de senaste två
åren och bestämde sig detta
år för att bli döpt på nästa miniserie. Hon önskade att döpa
sig i Malmö eftersom den platsen betytt mycket för hennes
S
| MISSIONÄREN nr 9 2009
Missionären/
Jonathan Karlsson för
Malmö Adventkyrka
Nya medlemmar
i Stockholm
Glädje
i Borås igen
abbaten den 13 juni fick
Borås åter uppleva dopglädje.
Robert Rakic som pastor
Jovan Dedic känt sedan länge
hade fattat sitt viktigaste livsbeslut. Guds Ande har på många
sätt fått ändra hans sätt att
leva. ”Jag blev avlastad från
en stor börda när jag vågade
tala öppet i mina relationer om
förvandlingen som Jesus gjorde
i mitt liv”, sa Robert en gång
till Jovan. Sitt beslut krönte han
med dopet till stor glädje för
hela församlingen.
Sabbaten därpå den 20 juni
kunde vi genom bekännelse
hälsa Allan Falkenström välkommen. Han har varit församlingen trogen de senaste åren.
Han döptes som adventist i sina
ungdomsår men kort därefter
omvändelse. Hennes pastor
Ole Kendel medverkade under
dopgudstjänsten. Betina blir
medlem i Nakskov Adventkirke
i Danmark.
Emin Kerimovs föräldrar
blev omvända från islam genom en mötesserie i Azerbajdzjan och genom satellitsändningar med Mark Finley. För
ungefär ett år sedan flyttade
de till Sverige och har sen dess
kommit till Malmö Adventkyrka. Genom Guds försyn kunde
Emin nu själv bli döpt av Mark
Finley som betytt så mycket för
honom och hans familj.
S
Robert Rakic. Foto: Dobra Odzic
Allan Falkenström.
Foto: Dobra Odzic
ledde livet honom in på andra
spår utanför kyrkan. ”Jag har
hela tiden behållit min tro på
Gud, men som en förlorad son
långt borta från mitt Fadershus” sa Allan i sitt vittnesbörd
då han togs in i församlingen.
Jovan Dedic
pastor i Borås på väg till Malmö
abbaten den 6 juni var det
dophögtid i Stockholms
Adventkyrka. En person anslöt
sig till församlingen genom dop
och två togs in på bekännelse.
Zewdi Enbom, kallad Zizi,
hörde sanningen om sabbaten
genom 3ABN och kontaktade
Adventkyrkan i Stockholm. Hon
svarade på Guds kallelse och
önskade bli döpt. Hon hungrar
efter Guds ord och delar med
sig om Guds vilodag till andra.
De äkta makarna Dolores
Lee och Bosse Larsson kom
till Adventkyrkan från en annan
frikyrka efter att ha hört om
sabbaten. De har funnit ett nytt
andligt hem och deltar med
glädje i alla aktiviteter i församlingen.
Salvatore och Eira Bognandi
för Stockholms Adventkyrka
Zizi Enbom med pastor Berny
Carlsson. Foto: Salvatore Bognandi
Bosse Larsson med hustrun
Dolores Lee. Foto: Salvatore Bognandi
U
nder sommaren sänks
snittåldern ofta med
20-30 år hos dem som
besöker gudstjänsten i Nyhyttans Adventkyrka. Det är extra
glädjefyllt.
Midsommar
firandet
Trots utsikt om ostadigt väder med molntäcke och regn
så samlades vi i Nyhyttans
Adventkyrka för att fira midsommar. ”Musik i Midsommarnatten” på fredagskvällen
med familjen Bernhardt från
Guldsmedshyttan och Kersti
Esselwall Smårs lockade en hel
del lokalbefolkning och tillresande.
Sabbaten firades med sabbatskola och gudstjänst med
Hans Löfgren då kyrksalen var
glädjande full. Efter gudstjänsten samlades många i Raymond
och Vera Deldings trädgård för
att äta medhavd lunch – för
samvaro och samtal.
När Carsten Leth ledde gudstjänsten den 18 juli passade
han på att fotografera de församlade. ..
Missionären/
Carsten Leth
MIDSOMMAR:
Musikafton
På Nyhyttans hemsida
nyhyttan.adventkyrka.se
finns fler bilder att se.
Foto: Ingemar Majholm och Carsten Leth
MIDSOMMAR: Samvaro hos Vera och Raymond Delding
... Predikan hölls av Yvonne
Johansson Öster över Fil. 2:5–11.
Här berättar hon för barnen.
MIDSOMMAR: Gudstjänst med Hans Löfgren
Skandinaver vid Newbold
Här är en bild på alla skandinaver som tog examen vid Newbold
College i början på sommaren och högskolans skandinaviska inslag
bland personalen.
Från vänster till höger: Thomas Rasmusen (Danmark) BD i
teologi är numera ungdomsledare för danska unionen, Fredrik
Vanska (Finland) BD i teologi, Jona Thorudottir (Island) BA i
humaniora, Linda Sigurdardottir (isländska från Borås) BS i beteendevetenskap, Henrik Jørgensen (Danmark) ledare för Newbolds studentservice, Murjukka Ostrovljanovic (Finland) BD i
teologi, Berit Lisle (norska, tidigare rektor vid Ekebyholmsskolan)
Newbolds kamrer, Sirpa Karstenberg (Finland) MA i teologi, Per
Lisle (Norge) bibliotekarie vid Newbold, Marianne Ottesen (norska, numera med äktenskapliga band till Sverige). Skandinav som
fattas vid fototillfället: Manfred Lemke (Island) MA i teologi.
Newbold College/Missionären
MISSIONÄREN nr 9 2009 | FÖRSAMLINGSLIV
Sommar i Nyhyttans
Adventkyrka
GOD JORD
Kan man
förstå
Daniel 11?
Kapitlet visar sig vara ett av de mest Kristuscentrerade i Bibeln
T
eologen William Barclay sa en
gång att studier i Uppenbarelseboken ”antingen möter eller lämnar en galen människa efter sig”.1
En del skulle nog säga det samma om
att studera vissa avsnitt i Daniels bok,
inte minst kapitel 11 – som hör till några
av de svåraste bibeltexterna att tolka.
Kapitlet är långt och packat med detaljerade beskrivningar av politiska, militära
och religiösa händelser. Den som läser
en svensk bibelöversättning kanske kan
glädja sig åt att den hebreiska grundtexten är ännu mer komplicerad och i vissa
stycken även tycks ha flera betydelser.2
Eftersom texten innehåller så många
svårigheter och förvecklingar har det
uppstått många olika sätt att närma sig
och tolka texten, vilket i sin tur lett till
| MISSIONÄREN nr 9 2009
avvikande och ibland motstridiga slutsatser.
En personlig bekännelse
Mitt eget möte med utmaningarna i att
förstå Daniel 11 började under mina studieår på seminariet då jag satt med som
åhörare under en utmärkt kurs i Daniels
bok. Mot slutet av terminen sa professorn till min förvåning ungefär så här:
”Allt jag vet om Daniel 11 kan jag berätta
för er på fem minuter.”
Senare, när jag själv fick privilegiet
att undervisa i samma ämne och även
hålla i seminarier i församlingar, gruvade jag mig inför stunden då någon
bland åhörarna skulle fråga mig: ”Vad
kan du berätta för oss om Daniel 11,
då särskilt den sista delen av kapitlet?”
När det hände byggde mina svar oftast
på vad jag hört från andra eller vad jag
läst i någon kommentar. Men djupt inne
i mitt hjärta hade jag en längtan efter att
studera detta avsnitt grundligt så att jag
hade något verkligt tillförlitligt och intressant att dela med mig av.
Jag vill också tillägga att under de
senaste 10 åren så har jag sett ett förnyat intresse för budskapet i Daniel 11
och 12 bland många människor. Som ett
resultat av det finns ett växande antal
som kraftfullt förespråkar att en del av
de profetiska symbolerna och talen som
finns i dessa kapitel måste återanvändas
på ett nytt sätt vid tidens slut.3 Detta
fenomen blev ytterligare en anledning
för mig att avsätta tid för att be över
detta bibelavsnitt, läsa det i den hebreiska grundtexten och sedan studera det
grundligt i dess bibliska sammanhang.
Vid slutet av mina studier kom jag
fram till den fasta övertygelsen att detta
ytterst viktiga avsnitt i Bibeln också är
ett av de mest Kristuscentrerade. Jag
blev dessutom övertygad om att Jesus
Kristus, som studerade Daniels bok omsorgsfullt, i talet på Olivberget om hans
återkomst (Matt. 24; Mark. 13; Luk. 21)
nämner ett antal saker som starkt påminner om det vi läser i de avslutande
kapitlen i Daniels bok. Självklart ska
tilläggas att trots alla mina studier så
är jag fortfarande medveten om att jag
inte har alla pusselbitarna i detta kapitel
på plats. Men det som jag lärt mig så här
långt har gjort denna del av Daniels bok
till ett av mina favoritavsnitt i Bibeln.
I resten av den här artikeln vill jag
dela med mig av det jag lärt från mina
djupdykningar i Daniel 11.4 Låt oss börja
med att överblicka sammanhanget kring
kapitlet.
Hänsyn till sammanhanget
Daniels bok består av ett inledande kapitel (Dan. 1) och följs sedan av fem berättelser om Daniels och hans vänners
liv i Babylon (Dan. 2–6). Sedan kommer den profetiska delen av boken som
består av fyra profetiska uppenbarelser
som Daniel fick (Dan. 7, 8, 9 och 10–12).
Var och en av dessa uppenbarelser inleds med en exakt datering. De första
två som finns i kapitel 7 och 8 dateras
till Belshassars första respektive tredje
regeringsår. De två sista som finns i kapitel 9 och 10–12 är daterade till Dareios
första regeringsår respektive Kyros tredje regeringsår.5
I Daniels bok framställs Belshassar
som en negativ person och får på så sätt
representera Guds och hans folks framtida fiende.6 Men när de mediska och
persiska kungarna kommer till makten
signaleras slutet på Babylons regim och
hoppet väcks om att få återvända från
exilen (Dan. 1:21). Profeten Jesaja hade
talat om kung Kyros som en Herrens
”smorde” som skulle besegra Babylon
och låta de landsförvisade återvända
hem (Jes. 44, 45). På det sättet blir Kyros en representant för den Smorde, den
utlovade Messias, vars uppdrag nämns
i Dan. 9:25–27. Det är viktigt att lägga
märke till att Dan. 10–12 (vilket inkluderar kap. 11) dateras till regeringstiden
för denna kung vars uppdrag målas i så
ljusa färger i Bibelns profetior.
Daniel 10–12 utgör en enhet. Alla tre
kapitel dateras till samma år och samma
ängel talar till Daniel i alla tre. Därför
ska de studeras tillsammans och inget
avsnitt bör läsas isolerat från resten av
denna enhet. Men medan kap. 10 och 12
beskriver synen av en man som är klädd
i linne och som Daniel ser stå ovanför
flodens vatten, så innehåller inte kap.
11 någon syn utan är en lång muntlig
utläggning.7
På vilket sätt
är utläggningen i kap. 11
relaterad till
synen som
finns i
kap. 10
och
12?
I den
inledande versen i kap.
10 informerar
Daniel oss läsare om att nyckeln till uppenbarelsen om de stora vedermödorna
(en lång strid) som kap. 11 handlar om
finns i synen som han såg. I verserna
som följer beskriver han synen om mannen som är klädd i linne och en kort
redogörelse av synen om samma man
finns också i den andra delen av kap. 12.
Efter att ha läst Daniels beskrivning av
mannen klädd i linne blir man övertygad om att profeten inte såg en skapad
varelse utan en gudomlig person.8
En sammanfattning av den långa
striden som beskrivs i kap. 11 finns i
avslutningen av kap. 10. Ängeln Gabriel säger att det står skrivet i sanningens bok (11:2) att ”mot dessa [Persiens
och Greklands änglafurstar] bistår mig
[alltså Gabriel] ingen utom er änglafurste, Mikael” (v. 21). Med andra ord,
det är tack vare Mikael som Gabriel kan
hålla stånd mot Persiens änglafurste
och komma till Daniels undsättning. På
samma sätt är det tack vare Mikael som
Gabriel med säkerhet kan säga att han
kommer att vinna striden mot den kommande änglafursten från Grekland.
Nu kan vi komma till den viktigaste
frågan i denna artikel: Vad handlar Daniel 11 om?
Daniel 11 i det stora hela
Både berättelserna och profetiorna i Daniels bok utmärks av att de innehåller
intriger och konflikter. I berättelserna
är Daniel och hans vänner ofta mål för
yrkesmässig avundsjuka och ränker. I de
profetiska kapitlen beskrivs de trogna
ofta som förföljda av politiska och religiösa makter som strider mot varandra
och mot Gud och hans folk. Precis som
många av de övriga profetiska synerna i
Daniel, talar också kap. 11 om politiska
konflikter på jorden (horisontell riktning) som uppstår på grund av stolthet,
högmod och begär och som vid någon
tidpunkt i historien antar
religiös form
(v e r t i k a l
riktning) och som sådan tycks tappa
kontrollen på väg mot segern som var
avsedd.9 Men det klara budskap som
finns i berättelsekapitlen finns också i
Dan. 10–12, nämligen att Gud har suverän kontroll över jordens historia och
varje människas liv.
Även om Dan. 11 delar vissa gemensamma drag med de tidigare uppenbarelserna i boken har detta kapitel några
betydande skillnader. För det första är
avsnittet ovanligt långt och innehåller
ett stort antal detaljer som avser framtida händelser. Språket tycks också mer
bokstavligt i jämförelse med de i hög
grad symboliska uttrycken som används
i tidigare kapitel. Den främsta orsaken
till dessa skillnader är det faktum att
Dan. 11 återger en muntlig redogörelse
och inte en syn. Med andra ord, det vi
läser i kap. 11 är inte något som Daniel
ser utan hör en ängel tala, mest troligt
ängeln Gabriel.
Kapitlet börjar med en kort konturteckning av konflikten mellan kungarna
i öst och väst (v. 2-4) för att i nästa fas
växla över till striderna mellan nord och
syd (v. 15 och framåt). De som studerat
Daniels bok har under lång tid debatterat frågan om exakt när i kapitlet konflikterna mellan de två makterna slutar
att vara bokstavliga och antar mer symbolisk karaktär.10 När vi läser Dan. 11
bör vi ta hänsyn till den större bilden,
se hela skogen snarare än varje enskilt
träd. När vi gör det når vi slutsatsen att
kapitlet är en lång beskrivning av konflikter på jorden mellan öst och väst,
nord och syd.11
Uppenbarelsen som beskrivs i kap.
11 meddelades till Daniel på ett sådant
sätt att det gjorde starkt intryck på honom. Under en lång tid hade profeten
lyssnat till Gabriels redogörelse om krig
och rykten om krig. Ur himlens perspektiv ser det mesta av jordens historia ut
som en ändlös räcka med konflikter som
orsakats av stolthet, högmod och begär,
vilket kostat otaliga människors dyrbara och Gudagivna liv. När konflikter
antar religiösa former blir målet för förföljelserna Guds folk, Guds sanning och
gudstillbedjan.
Var vilar Daniels
uppmärksamhet under tiden?
Detaljer i kap. 10 och 12 visar att profeten under den långa redogörelsen
betraktar den stora synen med mannen klädd i linne som står ovanför den
stora flodens vatten (som i Bibeln ofta
symboliserar världens fientliga makter).
MISSIONÄREN nr 9 2009 | GOD JORD
Jag blev dessutom
övertygad om att
Jesus Kristus...
i talet på Olivberget
om hans återkomst
nämner ett antal
saker som starkt
påminner om det
vi läser i de
avslutande kapitlen
i Daniels bok.
GOD JORD
Enligt grundtexten i Dan. 10, tycks den
gudomliga personen ha fullständig kontroll över nordkungen (floden Tigris),
medan han i kap. 12 också kontrollerar
sydkungen (floden i Egypten).12
När Mikael träder fram vid slutet av
jordens historia, gör han fullständigt
slut på makten som i ändens tid har för
avsikt att härska över hela jorden. Tronpretendenten går under och ”ingen hjälper honom”. Mikael är med stor sannolikhet samma person som mannen klädd
i linne och han nämns både i början och
i slutet av Gabriels långa utläggning. På
så sätt presenteras han som
den förste och den siste,
A och O i jordens
historia (Jes. 44:6;
48:12; Upp. 1:8,
17).
Mikael som
beskrivs som
den store änglafursten som
beskyddar
Daniels folk
(Dan. 12:1)
kan också
identifiras med anföraren för Herrens
här (Jos. 5:13–15)
som besegrade Satan
och hans änglar (Upp.
12:7–9). Av dessa skäl har många helt
riktigt uppfattat Mikael som en annan
benämning för Kristus, världens räddare.
Eftersom mannen som är klädd i linne i Dan. 10 och 12 beskrivs som en gudomlig varelse, är det ganska säkert att
anta att denna person, som tre gånger
under synen väcker Daniel till liv igen,
är samma Mikael som kommer att träda
fram vid tidens slut för att försvara sitt
folk. Med all säkerhet är det samma person som beskrivs som ”en som liknade
en människa” eller Människosonen i
Dan. 7:13, 14.
När det kommer till Daniel själv,
kunde han uthärda att lyssna till den
långa uppenbarelsen endast därför att
han hade sin blick fäst vid denna gudomliga varelse vars mäktiga hand rörde vid
honom och återuppväckte honom inte
mindre än tre gånger. De inledande och
avslutande verserna i kap. 12 hävdar att
Mikaels framträdande vid slutet av den
långa striden kommer att ske innan Daniel uppstår för att få sin lott. Vers 2 och
3 utvidgar denna välsignelse till alla
som står trofasta genom historien.
| MISSIONÄREN nr 9 2009
Att tillämpa i livet
Jag vill mena att den ursprungliga avsikten med att uppenbarelsen i kap. 11 gavs
till Daniel handlar om långt mer än att
avslöja historiska detaljer (som handlar
om individer, nationer eller händelser
som nämns i kapitlet). Denna uppenbarelse gavs främst för att ge läsaren en
känsla för längden och omfattningen av
striden mellan gott och ont på jorden.
Dessutom placerades redogörelsen
för striden i ett sammanhang som försäkrar oss om att utgången har förutbestämts av Gud som har fullständig kontroll över våra öden. Eftersom vi som läser Daniels bok redan
vet hur utgången
blir av denna
långa
strid,
inbjuds vi att
vara modiga
och
trofasta
trots de ständiga prövningar
som våra liv i tro
drabbas av. Våra
blickar bör vara,
precis som Daniels, fästa vid
Mikael. På så sätt
kommer vi inte att
bli missmodiga eller rädda för de onda
makternas aktiviteter i världen.
Det kan exegetiskt påvisas att Jesus
Kristus var väl insatt i budskapet i Dan.
11 och dess omgivande sammanhang.
Ett exempel på det finns i hans långa tal
om tecknen för hans återkomst, där han
också uttalat nämner Daniel vid namn
(Matt. 24:15). Jesus talade, precis som
Gabriel, om krig och rykten om krig,
katastrofer, förföljelser och bedrägerier
som utmärker de pågående och ökande
konflikterna i världen. Ändå uppmanar
han sina efterföljare att hålla sina huvuden högt och fästa blicken vid ”Människosonen [som] komm[er] på himlens
moln med makt och stor härlighet”
(Matt. 24:30).
Att läsa Dan. 11 och läsa det om igen
får oss att längta efter ännu ett nära in-
gripande från Gud i jordens historia. Det
får oss också att hungra och törsta efter
Jesus bestående närvaro bland oss och
hans återkomst, som kommer med hans
slutliga räddning åt alla oss som längtar
efter hans återkomst.
Detta kapitel ger oss mod att inte
vara rädda, oavsett vad som kommer
i vår väg i livet. Det uppmanar oss att
hålla blicken fäst på Herren som fortfarande har kontroll över vårt öde. Och
om vi vill göra som Guds ”visa” barn som
Daniels bok berättar om, kommer vi att
leva våra liv på ett sådant sätt att många
kommer att ledas till rättfärdighet och
stråla för Gud ”som stjärnorna, alltid
och evigt” (Dan. 12:3). Fotnoter:
1. William Barclay: The Revelation of John, 2:ra
uppl., The Daily Study Bible Series (Westminster, 1960), 1:2.
2. Detta är fallet särskilt när det gäller det personliga pronomenet ”han”. I många fall i kapitlet är det inte klart till vem pronomenet syftar, så vi har därför bara översättarnas försök
till att göra det klart.
3. En del som studerar Daniel har t.ex. hävdat att
en del tal som nämns i slutet av kap. 12 ska
tillämpas på framtida tidsperioder som bokstavliga dagar.
4. Detta var en del av min forskning i hela Daniels bok och som sedan blev en bok: Daniel:
Wisdom to the Wise (Pacific Press, 2007).
5. Donald J. Wiseman har övertygande visat att
medern Dareios var en av flera kröningstitlar
för persern Kyros (W. H. Shea: “Darius the
Mede in His Persian-Babylonian Setting,” Andrews University Seminary Studies 29/3 [1991]:
s. 235-257).
6. P. R. Davies: Daniel, Old Testament Guides
(Sheffield Academic Press, 1985), s. 49.
7. Muntliga utläggningar finns också på andra
ställen i boken, exampelvis i 8:13, 14 och
9:22–27.
8. Jmf. Hes. 1:25–28 och Upp. 1:12–18.
9. Kombinationer av horisontella och vertikala
riktningar är vanliga i Bibelns apokalyptiska
texter.
10. Jacques B. Doukhan menar i Secrets of Daniel:
Wisdom and Dreams of a Jewish Friend in Exile
(Review and Herald, 2000) att med början i
v. 5 “blir hänsyftningarna till nord och syd abstrakta och metaforsiska” (s. 168).
11. En merism är en språkbild som kombinerar
två motsatser för att uttrycka tanken på fullständighet, totalitet.
12. Den hebreiska grundtextens ord är [ye’o-r],
vilket oftast används i Bibeln för att beteckna
floden i Egypten.
Zdravko Stefanovic undervisar i bibliska
studier i teologiska högskolan vid Walla
Walla universitet, College Place, Washington.
Bertil
Wiklander
håller i
bibelstudiet.
S
ommarfestivaler i alla ära,
unionsmöten är något alldeles
extra. Det är inte bara inspiration
och kära återseenden, det är många
viktiga avgöranden som ska ske,
åsikter som ska mötas och brytas
och verksamheter och mål som ska
lyftas fram och granskas. Dessutom
hade vi äntligen fått hit generalkonferensens viceordförande och
evangelisten Mark Finley som talare
under andakter, kvällsmöten och
gudstjänst.
Som vanligt var Ekebyholmsskolans idrottshall välfylld under
fredagskvällsmötet och högtidsgudstjänsten. Inte bara med adventister
från hela landet, utan även med
30-gradig sommarvärme. De 1 600
liter vatten som köpts in kom till god
användning. Under gudstjänsten
blev det så trångt att barnen fick
sitta med sina aktivitetshäften på
golvet. Men under resten av dagen
hade barnen eget program i aulan.
Mark Finleys förkunnelse kretsade kring den kristnes och församlingens uppgift och hur vi lever den.
”Människosonen har kommit för att
söka efter det som var förlorat och
rädda det” (Luk. 19:10) var den text
där han hämtade inspiration. Hans
undervisning belyste på ett levande
sätt unionsmötets motto: ”Vi är
vunna för att vinna”.
Under eftermiddagen firades
bl.a. Västerängs lägergårds 65-årsjubileum, på Ekebyholm! Kollekter
som togs upp under sabbaten var
till Undersåkers semesterby (Trostebacken): 10 920 kr; trettonde
sabbatens missionskollekt (projekt
i Angola och Zambia): 20 951 kr;
Västerängs lägergård: 37 934 kr; och
ungdomsevangelisation 22 009 kr.
Rainer Refsbäck
Mark Finley
översätts
av Per
Bolling.
Bobby Sjölander hälsar välkommen till
inspirationshelg och unionsmöte.
Nyblivna pensionärer avtackas av Bobby och Audrey:
Rigmor Nyberg, Roland Sjölander med hustrun Pearl,
Yvonne Johansson Öster, Nils-Erik Lundberg med
hustrun Gunnel och Lars-Gustaf Larsson.
SAMS ramade in tacksägelsehelgens
möten med underbar köroch orkestermusik
Västerängsjubileum med många barn till både
kropp och själ, här Kerstin Christiansen som
berättar för barnen om gamla Västerängsminnen.
Köp René Larssons bilder från
unionsmötet på cd (se annons s. 19) så drygas gåvorna
ut till ungdomsevangelisation
ännu mer. All förkunnelse
kommer att finnas tillgänglig
att se och höra på media.
adventist.se.
För en rapport kring själva
unionsmötets beslut, se s. 13.
Foto: René Larsson
.
Rusta Västeräng
V
eckan före midsommar samlades ett piggt och entusiastiskt gäng Västerängsälskare för att göra i ordning lägergården inför sommarens efterlängtade läger.
Det var ett entusiastiskt gäng som inledde årets Rusta Västeräng med städning
och målning, betonggjutning och sågning, eldning och dra ris, sätta upp nya brandutrymningsskyltar och många andra småprojekt som Västeräng behöver för att bli
klar för läger. Flaggstänger har blivit åtgärdade och nya brandregler och rutiner gåtts
igenom. Kontoret fick också ett efterlängtat ansiktslyft (se bild).
De senaste två åren har ett gäng scouter och roverscouter från Stockholm gjort
en stor insats för sin älskade lägergård, Västeräng. Om man läser gästboken kan
man nästan få tårar i ögonen över entusiasmen som finns för denna plats som betytt
så mycket och som fortsatt kommer att betyda mycket för våra barn och unga.
Västeräng är en 65-årsjubilant i sin bästa ålder!
Marianne Kolkmann
tidigare ungdomsledare (som också fotat)
MISSIONÄREN nr 9 2009 | LÄGER SOMMAREN 2009
Tacksägelsehelg
och unionsmöte
LÄGER SOMMAREN 2009
På platsen där Västerängs
lägerkyrka brukar ligga låg
istället detta fina gamla skepp,
som byggts av Peter Stone och
Steini Sigurdsson.
Årets bild från Scoutläger 2009. Juryns motivering:
Göteborgsscouterna demonstrerar här på ett föredömligt vis att lite regn och rusk inte kan hindra en
scout från att hålla humöret uppe. I bild: Glenn. Foto:
Sofia Rudholm
Foto: Johannes Axelsson
Miniorläger, roverläger
och scoutläger
M
iniorlägret och scoutlägret hade extra
mycket gemensamt i år: Vi fick följa med en
kapten och hans besättning på jakt efter skatter, och varje ö hade sin egen skatt – sin unika
syn på vad som är värdefullt i livet. Här är några
smakprov på vad vi fick vara med om:
Påskön – Ön är känd för sina stora stenstatyer.
I sin tävlan om att bygga de största och bästa
statyerna, för att själva framstå som störst och
bäst, höll öborna på att totalt exploatera sönder
hela sin ö. Gissa om de fick sig en tankeställare! Särskilt av miniorerna fick de sig en sträng
tillrättavisning om att inte förstöra naturen. På
påskön firade man dessutom påsk varje dag,
med äkta påskmust och annat som hör därtill.
Det gick åt en hel del ägg.
Julön – Tänk om det var julafton varje dag!
Så var det på Julön när vi kom hit, men det
fungerade inte särskilt bra i praktiken. Habegäret hade stigit öborna åt huvudet. Miniorerna
fick förklara vad som menades med att ”det är
saligare att ge än att få” – nej, det är inte ett
tryckfel i Bibeln. Den julö som besöktes under
scoutlägret hette egentligen Hjulön. Här firade
man hjul till minne av hjulets uppfinnande, med
hjulgran och hjulklappar.
Kannibalön – Här var vi väldigt omtyckta!
Kannibalerna försökte lura oss att marinad kan
användas som bodylotion, för att sedan få oss
att ta ett dopp i grytan. Under scoutlägret lurade kannibalerna dessutom iväg oss på en lång
skattjakt över både hav och land, men någon
skatt fanns det inte.
Fulön – Det var bara miniorerna som åkte till
den här ön. Folket som bodde där hade fått för
sig att man inte fick säga något bra om sig själv.
Efter många uppmuntrande ord från barnen
kunde de till slut inse att de var värdefulla – en
skatt! Innan vi åkte därifrån bytte öborna namn
till Finön.
Japan – Hit kom vi under scoutlägret. Vi fick
lära oss sumobrottning, kendo, origami och hur
sushi ska smaka. Dessutom fick vi lära oss vad
som menas med lojalitet (och att det är farligt
att förolämpa kejsaren).
Johannes Axelsson,
scoutledare
10 | MISSIONÄREN nr 9 2009
Både miniorer och personal fick se hur
Västeräng ser ut från luften. Foto: Patrik Klämberg
Mats Gille var talare under miniorlägret, och Knut Gille under
scoutlägret. Här se vi Mats som
den fantastiske ”Bibelmannen”.
Foto: Johannes Axelsson
Roverscouterna har blivit kända för sina
imponerande lägerbyggen. För två år sedan
bodde de uppe i träden. I år byggde de en flotte!
Foto: Robin Björn
Att fäktas mot två personer samtidigt var ingen
match för kapten. Här mäter han sina krafter
mot styrman (Dennis Book) och Argabella
(Kristalina Smårs). Foto: Robin Björn
Det här är kapten, som ibland
förväxlades med Jonathan Smårs.
Foto: Johannes Axelsson
Kaptenens besättning under
miniorlägret bestod av syskonen
Klämberg och Tegebo. Från
vänster: Simon, Rebecca, Emelie,
Sofia och Ida. Foto: Patrik Klämberg
F
amiljelägret på Västeräng blev ett läger
i de olympiska spelens tecken – med
OS-flaggan som representerade dem fem
världsdelarna, OS-elden som tändes varje
morgon, utmaningar för hela familjen
med hjälp av tävlingar och inte minst
alla de tankar och den inspiration som
Carina Lillbäck Larsson kom med under
morgonandakten, en del för barnen och
en del för de vuxna. ”Vi får alla vara med i
Guds lag” – och steg för steg under veckan
såg vi vad det innebär att vara med i Guds
lag: gemenskap, det finns regler, laget har
en profil, det finns en Lagledare som bryr
sig, laget har en uppgift, alla är vinnare i
Guds lag, o.s.v.
Under avslutningsceremonin för spelen på sabbaten släpptes ballonger med
en liten lapp med kontaktinformation till
Adventkyrkan och erbjudande om en gratis
bok. Tack till alla kreativa och hjälpsamma
människor som var med och gjorde lägret
till en härlig vecka på Västeräng.
Marianne Kolkmann/
Missionären
Scouternas
piratmast
blev till
OS-eld.
Foto: Marianne
Kolkmann
Mats Berglund, brasiliansk
fotbollsdomare, inleder en match i
strutfotboll. Foto: Rainer Refsbäck
Högtflygande
evangelisation,
mottagarna
erbjuds
Vägen till
Kristus.
Foto: Rainer Refsbäck
Lite knepigare blev det att flytta
ballongerna med häftstift i
händerna. Foto: Marianne Kolkmann
En segersugen Carina valde lämpligt
motstånd i armbrytning. Leonardo
skänkte bort segern. Foto: Rainer Refsbäck
Tonårsläger
T
emat för årets tonårsläger var ”Det
finns något mer”. Det summerar
hela lägret, för det fanns faktiskt mycket
mer! Hur låter det med VM (Västerängs
Mästerskap) i såpabandy, Henrikskväll,
Västerängs Robinsson, Västerängs Got
Talent, agapefest, lägerbål, grillkväll,
bastu, kajakpolo, lovsång, workshops,
en superkock, regn och sol, tonåringar
från England, beachparty, det berömda
glassberget och ja helt enkelt mycket mer.
Mitt i alla de roliga aktiviteterna kom
tonåringarna fram till att det verkligen finns
något mer, en Gud som verkligen är intresserad av våra liv och som ger oss mening
med det liv vi lever. Att Gud även har gett oss
talanger att utveckla och att Gud vill att vi ska
bry oss om varandra. Detta poängterades i
tal, drama, lovsång, och i smågrupperna där
man vidare kunde diskutera vad Gud betyder i
ens liv och vad det innebär idag.
Stämningen under lägret var god och
många fick minnen för livet och om man vill
bli påmind om den underbara veckan finns
gruppen ”We who attended teen camp at
Västeräng 2009” på Facebook.
Linda Gustafsson (som också fotat) och
Henrik Schwartz
MISSIONÄREN nr 9 2009 | 11
LÄGER SOMMAREN 2009
Familjeläger
LÄGER SOMMAREN 2009
Ungdomskongress i München
C
a 3 500 ungdomar från hela
Europa samlades på det
stora mässcentret ICM i München, Tyskland, 5-9 augusti.
”It’s Your Turn Now” var
temat för kongressen och uppmaningen var att ta ledningen
fanns med under hela kongressen. Talarnas utmaningar till
ungdomarna och workshops,
inte minst Youth Forum, visade
oss att det finns visioner och
drömmer för vår församling i
framtiden. Det finns massor
med talanger och drömmar hos
våra ungdomar. Det är din tur,
blev det genomgående temat
för allt som hände och jag är
optimistisk och stolt när jag
ser gruppen ungdomar som
samlades i Tyskland för att fira,
drömma, tänka, be, sjunga och
tillbe en mäktig Gud tillsammans. Fortsätt att be för våra
ungdomar i församlingen och
tänk på hur mycket de kan göra
med lite stöd, omtanke och
kärlek. Låt det bli ungdomarnas tur nu!
Marianne Kolkmann
Pastor Eddie Hypolite från
London var en av talarna.
David Kivumbi med
sånggruppen Copyright
från Jönköping började
jamma i parken och
fick en hel del med på
noterna.
Titta på www.aycongress.org för bl.a. ett gemensamt uttalande som ungdomarna gjorde. Foto: Ulrik Karlsson
Seniorträff
Allt att vinna – inget att förlora
S
ommaren kom till sist och
precis lagom till årets seniorträff på Trostebacken i
jämtländska Undersåker. Vi var
12 seniorer och 3 något yngre
deltagare, som njöt av gemenskapen och den blandning av
bibelstudium, utflykter och vila
som vi ägnade oss åt under de
sju dagarna tillsammans.
Dagarna började med flagghissning och en dikt från Jörgen
Anderssons diktsamling: ”Den
vackraste årstiden”. Någon
tackade Gud för den nya dagen
och bad om hans välsignelse.
Idel glada seniorer.
Damtrio som besegrat Mount Åre.
Renen Leif hälsar på vid
fikabordet på Storulvån.
Därefter samlades vi i sällskapsrummet för lite morronstretching med Kåre Sörum innan
en rejäl frukost serverades av
systrarna Sonja Sundberg och
Maj-Britt Sjölander.
Förmiddagarna ägnades
sedan åt bibelstudium tillsammans med lägerchefen, som
framhöll att vi som Guds barn
har allt att vinna och inget att
förlora.
De som ville se sig omkring
gjorde utflykter till Storulvån,
Handölsforsarna, Åreskutan
och Vålådalen med besök i
Valbo lappkapell och naturrummet. Det strålande vädret
gjorde utflykterna extra njutbara – inte minst besöket uppe
på Åreskutans topp. Men även
forsarna i Handöl och Vålån var
imponerande.
Hjortronen höll just på att
mogna och vi gladdes åt de
guldkantade bären, som vi fick
tillfälle att plocka och dela med
varandra. En härlig rulltårta
med färska hjortron satte också
extra piff på en läcker festmiddag på söndagskvällen.
Övriga kvällar ägnades åt
att samtala och berätta minnen och upplevelser som gjort
starkt intryck och betytt mycket
för oss som enskilda individer.
Dagarna gick snabbt, men vi
hann få med oss en hel del inspiration för kommande dagars
utmaningar.
Jerker Sjölander
lägerchef (som också fotat)
12 | MISSIONÄREN nr 9 2009
Möten i två
salar samtidigt växlade
med hjälp
av tekniken
mellan live
och videoupptagningar
från den
andra salen.
Great Commission Festival
M
åndagen den 27 juli åkte
ett tjugotal entusiastiska
representanter från Sverige till
Rogaška Slatina i Slovenien.
Resan anordnades av TED
(Transeuropeiska divisionen)
och syftet med resan var att
lära oss mer om församlingsplantering.
Vi fick inspiration och utbildning i hur man bemöter allt
från muslimer till postmodernister. Idag lever vi i ett postmodernt samhälle där de flesta
har sin egen sanning. Här möts
olika kulturer, värderingar och
tankar kring vad som är sant
och inte sant. Därför behövs
det nya sätt att hjälpa människor att lära känna den absoluta
Sanningen, Jesus Kristus. Det
handlar om att möta människor där de är och
att bättre kunna nå
olika grupper.
Det erbjöds olika
workshops att välja
mellan med inspirerande talare. Mark
Finley var huvudta-
lare. Med en vacker omgivning
var det lätt att reflektera över
vad vi hade lärt oss. Nu vill vi ta
med oss stämningen och inspirationen tillbaka till Sverige för
att vitalisera våra församlingar
med en ny passion för evangelisation.
Här är några punkter för att
ge din församling nytt liv:
• Omvändelse
• Bön
• Utbildning/utrustning
• En passion för det ni håller
på med
• Bygga personliga relationer
• Utåtriktande verksamhet
• Ge näring
Linda Gustafsson
och Rebecka Karlsson
Foto: Robert Kiyaka
En nygammal
samfundsledning
böjer sig
inför uppgiften och
Gud som
ger kraft,
ledning och
välsignelse.
Som mest närvarade 195 tappra delegater
under de varma och hektiska dagarna som
följde på tacksägelsehelgen (se s. 9). Nytt för
detta unionsmöte var att förhandlingsdagarna av praktiska skäl förlagts till efte
efter sabbaten och även blivit en halvdag
längre. Men det hjälpte inte, drygt hälften
av de 28 förslag som riktats till unionsmötet fick hänskjutas till den nyvalda samfundsstyrelsen. En del diskussioner
kring förslagen var uppenbarligen engagerande.
F
rågor som väckte stort intresse och en-
gagemang handlade om uppföljningen
av förra unionsmötets beslut och mötet
bestämde att avdelningsledarna i sina verksamhetsberättelser framöver ska redovisa
hur man följt upp dessa och att det även
ska finnas en kontinuerlig redovisning av
uppföljningen.
Ett förslag om samfundets förhållande till fristående organisationer väckte
debatt. Dock antogs förslaget i sin helhet
och fick även stöd av dem som ifrågasatt
förslaget efter att intentionerna klargjorts.
Samfundet ska föra positiva samtal med
utgångspunkt ifrån divisionens policy med
de fristående organisationer som önskar
samarbete och uppmuntra dessa att söka
status som supporting ministry.
Även frågan om samfundets vigselrätt
med anledning av att äktenskapet i svensk
lagstiftning har blivit könsneutral väckte
oväntad debatt. Flera av pastorerna önskade att vigselrätten, som är en myndighetsutövning, lämnas tillbaka till staten. Men
många unga och ogifta män i huvudsak
menade att det vore fegt att inte stå upp får
våra rättigheter. Unionsmötet beslutade att
vigselrätten inte avsägs förrän vigselplikt
blir aktuell.
Frågan om dopet, och då främst förekomsten av ”omdop”, väckte många motstridiga känslor. Förslaget som låg antogs
dock i sin helhet och framhåller att synen
på dopet måste tydliggöras. Nattvarden
snarare än omdop är bekräftelsen eller
förnyelsen av förbundet med Kristus som
ingåtts i dopet.
Som sagt, många heta förslag hanns
inte med och dessa rörde bl.a. media,
medlemstidning, bibelöversättning, hälsa
och livsstil. Men de får nu samfundsstyrelsen ta.
Förtroendevalda Bobby Sjölander får
fortsatt förtroende som missionsföreståndare (167 jaröster, 9 nej och 11 blanka).
Även Audrey Andersson får förnyat förtroende som missionssekreterare (150 ja, 26
nej och 8 blanka). Ekonomichefen
Ronny Hermansson fortsätter han
också (172 ja, 10 nej och 8 blanka).
Willy Aronsen får också fortsatt förtroende som evangelisationsansvarig. Ny
ungdomsledare valdes att efterträda
Marianne Kolkmann, Berny Carlsson,
pastor i Stockholms Adventkyrka.
Biträdande ungdomsledare blir fortsatt
Carina Lillbäck Larsson (barn, 50 %) och
Johannes Axelsson (scouter, 25 % fram till
sommaren 2010), dessutom valdes Björn
Book till ny biträdande ungdomsledare
(scouter, 25 %).
Ersättare för pastorsrepresentant:
1.Karin Rudholm
2.Anna Tegebo
Samfundsstyrelsen som leder samfun-
Stadgeändringar Stadgekommitténs för-
dets arbete mellan unionsmötena kommer
att bestå av följande personer fram till
2013:
• Bobby Sjölander (missionsföreståndaren), ordförande
• Christer Fors, vice ordförande
• Audrey Andersson (missionssekreterare)
• Ronny Hermansson (ekonomichef)
• Berny Carlsson (ungdomsledare)
• Willy Aronsen (evangelisationsansvarig)
• Siri Bjerkan Karlsson (ADRA Sverige),
representerar samfundets yttre mission
och företag
• Georg Filippou, pastorsrepresentant
Lekmän:
• Kerstin Christiansen
• Bo Forssten
• Mia Imhagen
• Karen Johansson
• Britt-Inger Lillbäck
• Therese Martinez
• David Millares
• Iris Thomsen
• Kimmo Ulltjärn
Ersättare för lekmän:
1.Karolina Poland
2.Anette Frank
3.Kersti Esselwall-Smårs
4.Ulf Nilsson
Unionsmötets tre ordförande i djup
koncentration.
slag handlade ofta om små och redaktionella ändringar i stadgarna. Men ett tillägg
gjordes i stadgarna om att samfundet ska
avstå från gåvor som riskerar att ge givaren otillbörligt inflytande på samfundets
verksamhet eller där givarens önskemål
inte stämmer överens med samfundets mål
och planer. Ett annat stadgeändringsförslag
handlade om att förstärka den anställdas
ställning i händelse av konflikt med arbetsgivaren. Men förslaget föll eftersom
unionsmötet ansåg att samfundsstyrelsens
handlingsplan för hantering av klagomål
och tvister, som stadgarna skulle hänvisa
till, behövde förbättras.
Det blev också några diskussioner om
motioner som stadgekommittén motsatte
sig men som gav resultat. Tidigare har
endast ordinerade pastorer varit självskrivna delegater till unionsmötet. Nu är alla
anställda pastorer självskrivna. Stadgarna
kommer också till nästa unionsmöte att
delas upp i två dokument, ett för stadgar
och ett annat för instruktioner.
Sist men inte minst viktigt och bland
det första unionsmötet beslutade: Hestra
Cafékyrka upptogs som ny församling i Adventistsamfundets församlingsgemenskap.
Under perioden har samtidigt två församlingar, Eskilstuna och Ronny, upphört.
Rainer Refsbäck
Foto: René Larsson
Unionsmötets protokoll kommer inom kort att finnas tillgängligt i sin helhet på intranätet, www.adventist.se.
MISSIONÄREN nr 9 2009 | 13
OM UNIONSMÖTET
Unionsmötets
förhandlingar
FAMILJELIV
Kärlekens
psykologi
Om vi sa: ”Känslomässiga behov
som inte möts är en stor orsak till
beteende- och inlärningsproblem
hos barn och förståndig kärlek
kan åtgärda det” skulle en del
jämra sig och säga: ”Det är väl
självklart” eller ”Va’ larvigt”. Men
inte ens den som tycker att det är
självklart inser sanningen i påståendet.
E
av | CARLA & GRENVILLE KENT | Fyrabarnsföräldrar i Sydney, Australien |
xempelvis visar klassrumsstudier
hur barn som är känslomässigt stressade presterar mycket under sin potential. Om ett barn samtidigt är ledset över
att mamma och pappa bråkade igår
kväll, hur kan man då förvänta sig
att barnet ska kunna koncentrera
sig på geografin? Om barnet känner sig helt värdelöst efter att ha
blivit utsatt för mobbing på
skolgården rasten innan,
hur ska barnet då ha tillräckligt med självkänsla
för att fortsätta försöka
när ett räknetal till en
början tycks svårt?
Studier
efter
studier visar att
en bra relation
till föräldrarna (eller en
föräldragestalt) på ett
betydande sätt
förebygger
ung-
domsbrottslighet. Forskningen är laddad eftersom den tycks lägga skulden
på föräldrarna – och vill man vara politisk korrekt måste man ju låtsas att vi
lever i en ”ingens fel” värld. Självklart
är det inte särskilt produktivt att lägga
mer skuld på välmenande föräldrar och
orättvist skylla dem för sina barns eller
deras kompisars val. Men föräldrar har
betydelse och det är dags att ge pappor
och mammor ett uppvaknande. Ni behövs! Ni är viktiga!
Och
vad är
en bra
relation?
En bra relation
innehåller värme,
gillande, trygghet
och närhet. Den inger
känslan av
att vara efterfrågad,
omtyckt, värdesatt,
inkluderad, behövd,
informerad och rådfrågad.
I en bra relation kan
ett barn berätta
om problem utan
att förvänta sig
Inkvisitionen.
En god relation bygger självkänsla
som ingenting annat. Men det behövs
både ovillkorlig kärlek och förtjänat gillande.
• Ovillkorlig kärlek handlar om att bli
älskad för att vara den man är och för
att man helt enkelt finns till. Du behöver
inte förtjäna kärleken och du kan aldrig förstöra den – den älskar dig fastän
du begått ett misstag. ”Jag gillar dig
bara för att du är du.”
14 | MISSIONÄREN nr 9 2009
FAMILJELIV
• Förtjänat gillande handlar om att få
uppskattning när man gjort något bra
eller visat tilltalande kvaliteter. När man
fått ett bra betyg, lyckats göra mål, vunnit ett pris eller bara ser riktigt fin ut så
ska det kännas. Man får bekräftelse.
Barn behöver också detta.
Om barn endast får ovillkorlig kärlek kan de börja känna sig lite sövda. Ett
barn sa: ”Åh, mamma, du säger ju ändå
bara att jag är duktig fastän jag är klantig.” Det är kanske bra från en sida sett,
men ett barn behöver också känna till i
detalj vad andra tycker om hos dem.
Hur gör man detta?
Jag känner en pappa som blev alldeles
till sig när det gällde detta och bestämde sig för att ställa en lite farlig fråga till
sina barn. Han valde ett bra tillfälle och
frågade sin åttaåriga son: ”Vet du om att
jag älskar dig?” Sonen svarade: ”Pappa,
mår du bra eller?” Han sa: ”Ja, men jag
menar på riktigt.” Sonen svarade: ”Litegrann.” Pappan blev utom sig men
försökte förhålla sig neutral. ”Hur vet du
det litegrann då?” Pojken tänkte efter
och sa: ”När du fixade min dator.” Pappan var tyst. ”Och när du tog med mig
till ditt arbete under mitt vinterlov.”
Pappan tänkte på det där och insåg
att hjälp och tid tillsammans fick hans
son att känna sig älskad. Det var knappast svårt att dra dessa slutsatser, men
han var tvungen att erkänna att han inte
gjorde särskilt mycket av det. ”Ok, min
son”, sa han. ”Vad mer kan jag göra?”
Sonen föreslog några saker frimodigt
och såg ganska berörd ut av att pappa i
alla fall försökte.
Pappan ändrade hedersamt sina planer och tog med pojken för att köra gocart. Han började be honom följa med
på olika ärenden till järnhandeln och
bilverkstan. Hans son önskade se mer av
sin pappa! Han undrade givetvis varför
det hade tagit honom så lång tid att inse
vilken komplimang det var.
Samma pappa gick till sin trettonåriga dotter och ställde samma fråga till
henne. Hon sänkte blicken och svarade:
”Vadå? Inte vet jag!”
Han fick känslan att hon testade honom, om han verkligen ville veta och om
det var tryggt och säkert att berätta. Han
fortsatte fråga stillsamt och vänligt. Till
slut fann han rätt sätt att ställa frågan
på: ”När hände det senast att du kände
att pappa älskade dig?”
Hon tog god tid på sig att svara: ”Jag
vet inte, kanske det var när jag vann 200
meter och du sa att jag var en duktig
sporttjej.” Hon sa det lite halvt hånfullt,
med en inte-för-att-jag-bryr-mig-ton,
men det var sant. Hon gillade uppenbarligen att bli uppskattad och uppmärksammad. Han sa: ”Du vet att jag älskar
dig mycket och jag behöver tydligen visa
det bättre. Hur kan jag göra det bättre?”
Han såg hur hennes mask försvann för
ett ögonblick och att hon faktiskt berättade vad hon önskade. ”Jag önskar att du
hade mer tid att skjutsa mig dit jag behöver komma.” ”Ok”, sa han.
Han följde faktiskt upp det här. Helgen därpå körde han henne till en väns
fest och till stranden med resten av familjen. Han skjutsade henne även till
skolan ett par mornar den veckan. Han
berättade att resultatet blev att de började tala om musiken hon gillade, hennes
vänner, det som roade henne, hennes
ambitioner – hennes liv. Han insåg att
han knappt kände henne, men började
uppskatta vilken fin tjej hon verkligen
var. Han tryckte inte på med en massa
råd, istället började hon så småningom
fråga efter hans åsikt.
Tänk om det ändå vore så enkelt. Det
är inte alla barn som är så enkla att återfå kontakten med. En del har sårats och
stängts ute i åratal. En del föräldrar har
helt enkelt antagit att barnen känner sig
älskade bara för att de själva känner att
de älskar dem.
Det finns endast fem grundläggande
sätt som människan ger och tar emot
kärlek och varje individ har ett eller två
sätt som verkligen fyller på deras kärlekstank. Problemet är att komma på
hur detta fungerar hos dina barn. I den
sjunde delen av artikelserien om relationer (i Missionären april 2009) tillämpades samma principer på äktenskapsrelationen.
Fem sätt att visa kärlek
1. Bekräftande ord Exempelvis: ”Du
sprang riktigt fort i parken.” ”Du var
snäll som såg efter din lillasyster.” ”Du
är en fin unge!” ”Du är min lilla ängel.”
Dina ord kan få dina barn att känna
att du älskar dem och kan få dem att älska dig. Se till att det är skräddarsydda
ord som visar att du sett det som är så
bra med just det barnet. Även när tonåringar ser ut att känslomässigt gå under
jorden för en tid och inte reagerar, är
det förståndigt att fortsätta ge kärlek på
detta sätt.
Med små barn kan man leka ”Det
MISSIONÄREN nr 9 2009 | 15
FAMILJELIV
•
•
•
jag tycker om
med dig är…”
leken. Du fyller
i vad du tycker
om hos ditt barn och
sedan berättar barnet vad
det tycker om hos dig. Du kommer
att få en del härliga svar tillbaka. (”... du
har fina vita tänder som gör att du ser ut
som en varg.” ”... att du är så rolig.” ) Och
du kan ge dem helt galna komplimanger
tillbaka. Denna lek är ett roligt sätt att få
familjen att visa kärlek.
2. Kvalitetstid Det finns inget som kan
ersätta detta. Ingen annan kan göra det
för dig. Inget du kan köpa kan ersätta tiden. Som föräldrar frestas vi av ursäkter
som: ”Vi ägnar inte mycket tid tillsammans, men den tid vi har är kvalitetstid.” Verkligen! Vad betyder det? Barn
kan inte schemaläggas: ”Ok, nu är kl
20.00 så vi måste släppa allt och se till
att lugna ner oss och prata ut med pappa
i 20 minuter.” Det fungerar inte så.
Ostrukturerad tid är oftast bäst och
mest effektiv för frågor, djupa samtal
och samvaro. Att bygga vänskap tar tid
– slötid som används bara för att larva
sig.
Psykologen Steve Biddulph slår fast
detta hårt och bestämt: ”Om du rutin-
•
mässigt arbetar 55 eller
60 timmar i veckan inklusive restid så
fungerar du inte som pappa [eller mamma]. Dina [barn] kommer att
få problem i livet och det beror på dig.
Fäder [och mödrar] behöver komma
hem i tid för att leka, skratta, lära och
kittla sina barn. För pappor innebär det
ofta att man måste acceptera en lägre
inkomst. Nästa gång du erbjuds en befordran som innebär längre dagar och
fler kvällar borta hemifrån, överväg på
allvar att säga till din chef: ’Ledsen, men
mina barn kommer först.’ ”1 Du vet att
han har rätt. Så vad ska du göra åt det?
Säg inte att du börjar din nya tjänst nästa vecka.
När du väl spenderar tid
med dina barn,
vad vill de göra då?
• Fokuserad uppmärksamhet Häromdagen när jag lekte med min dotter började jag tänka på arbetet. Ett par minuter
senare upptäckte jag att hon hade gått
iväg. Hon måste ha blivit uttråkad av en
pappa som egentligen inte var där. Jag
gick efter henne och sa: ”Jag är ledsen,
Några av Adventistsamfundets resurser
när det gäller barn och uppfostran:
•
Anette Frank: Den svåraste, bästa och viktigaste uppgiften i ditt liv! –
En bok om att vara kristen förälder idag
(Skandinaviska Bokförlaget, 2008).
Finns att beställa genom [email protected].
•
En hel del tips och material på ung.adventist.se
med bl.a. ett material om hur man förebygger och motverkar
misshandel och utnyttjande av barn: Vi värnar om våra barn
(se under Ledare).
16 | MISSIONÄREN nr 4 2009
jag började tänka på arbetet men nu har
jag slutat.” Försiktigt satte jag mig in i
hennes lek istället för att kräva hennes
omedelbara uppmärksamhet nu när
Hans nåd väl kommit tillbaka. Ganska
snart hade vi roligt igen.
Energi Det duger inte att använda all
energi till arbetet och sedan vara trött
och grinig hemma. Forskare har lagt
märke till att detta är ett av barnens
största problem.
Lyssna Glöm inte ögonkontakt och följ
upp en del av de förslag som barnen
ger.
På tu man hand Det är fantastiskt roligt
att leka med alla barnen tillsammans,
men planera också in ensamtid med var
och en av dem. Då kan de anförtro dig
sina personliga problem och glädjeämnen.
Samtalsteknik Många lyckas hålla en
glad mask inför främlingar men är sura
och griniga hemma. Visa din familj ett
glatt ansikte också. Det går lättare ju tidigare du börjar. Barnen är mest flexibla
innan de har gått till skolan och att börja
tidigt ger dig vanan att sätta tiden med
familjen framför arbete och andra åtaganden.
3. Gåvor Du behöver inte ge bort en ca-
briolet (varken dockstorlek eller vuxenstorlek). Det handlar inte om att råna
en bank, utan om att ge en känsla av att
vara ihågkommen. En liten gåva, ett litet
gosedjur från din resa betyder: ”Mamma
tänkte på mig medan hon var borta”.
4. Tjänster En del barn säger att de känt
sig som mest älskade när deras mamma
lagat favoritmaten eller när pappa hjälpt
dem renovera en gammal bil eller när
deras föräldrar turades om att sitta vid
deras säng då de var sjuka i en vecka.
Detta är sätt att visa på hur mycket du
bryr dig om ditt barn. Är det krävande
och ansträngande? Helt säkert.
När barn försöker säga att de älskar
dig genom att utföra tjänster är det viktigt att uppskatta dem. Visa tacksamhet
även om du inte ville ha rostat bröd med
vita bönor i tomatsås till frukost, eller
5. Fysisk beröring Du kanske har hört
om barnhem efter första världskriget
där barnen hade allt – mat, god hygien,
hälsovård – ändå bara förtvinade de och
dog. Beteendevetare kom fram till vad
som fattades – de fick inga kramar, beröring eller fysik ömhet. Numera ses detta
som grundläggande behov för barn.
(Jag tror att det är livsnödvändigt även
för vuxna.)
Det finns så många lämpliga sätt att
beröra barn på. Lägg handen på deras
rygg, massera deras fötter och skuldror,
klappa dem i ansiktet eller på huvudet,
kittla dem, bär dem i famnen, låt dem
sitta i famnen när ni läser, låt dem sitta
i knäet eller luta sig mot dig när ni tittar
på tv, borsta deras hår, låt dem rida på
din rygg, busa runt och brottas. Vi har
en vän som spenderar sina semestrar
på barnhem i Rumänien som kramare,
alltså finns på barnhemmet bara för att
ge barn omsorg hela dagen. Hon kan
inte mycket rumänska men säger ändå
att det är ett otroligt uppskattat arbete.
Tröttande också.
Jag
kramar
barn, både mina
egna och andras.
I vår tid kan det
missuppfattas
därför att vi är så
oroliga för att barn
utnyttjas och därför behövs några
tydliga regler:
• Ge fysisk beröring endast om
du blir ombedd.
Du kan fråga:
”Vill du ha en
kram?” Om barnet säger nej, är
det helt ok.
• Ge fysisk beröring offentligt,
aldrig privat.
• Ge fysisk beröring mer från sidan än framifrån
om barnen är
äldre.
• Ge fysisk beröring i grupp,
inte ensam med barnet.
• Ge fysisk beröring genom att brottas på
lek om det är äldre pojkar.
Jag glömmer aldrig när jag arbetade
med en ung kvinna som hade utsatts
för sexuella övergrepp. Hon kunde inte
komma ihåg att hon fått en riktig kram
och bad mig om en. Jag kände mig inte
riktigt bekväm, men gav henne ändå
en kram på en öppen gata bland människor. Hon sa: ”Det kändes bra att få
en kram av någon som inte vill ta något
ifrån mig.”
Dum kärlek
Helt klart finns det en del kärleksimitationer omkring oss.
•
Förförelse och sexuella gränser som överträds Du kanske rationalise-
rar att de ändå inte är stora nog att förstå, eller att du bara ger barnen en trygg
erfarenhet eller förmedlar kunskaper till
dem, eller att det var barnet som började. Men du inbillar dig. Att leka sexuellt
med barn är att bryta deras förtroende
och ger långvariga skador. Även om du
upplever att barnet uppträder förföriskt
eller till och med stöter på dig sexuellt,
så är det du som är vuxen och har både
en juridisk och moralisk plikt att agera
ansvarsfullt. Om du går över gränser,
stoppa dig själv innan det blir värre. Sök
professionell hjälp omedelbart.
•
Fastklamrande och kvävande beteenden En förälder kan känna sig så
kärleksfull och fantastisk, men beteendet bär budskapet att barnet är svagt,
odugligt och behövande. Många barn
blir frustrerade och upproriska, medan
andra blir beroende av denna slags kärlek.
• Prestationsbaserad kärlek En del
föräldrar har svårt att tycka om sina
barn när de är olydiga, svaga, sjuka eller
misslyckade på något sätt. Kanske har
de själva blivit uppfostrade att känna sig
älskade endast när saker går bra. Detta
är inte en rätt balanserad kärlek. Som
förälder kanske du själv behöver söka
hjälp.
• Manipulativ kärlek ”Jag älskar dig
om du…” Dessa ord kanske aldrig uttalas, men ett barn känner att de älskas
först om vissa villkor eller förväntningar
uppfylls. Detta får barnet att känna osäkerhet. Det finns stor risk att barnet så
småningom låter dig veta att du kan
söka godkännande någon annanstans.
Låt oss ge sista ordet till en som är specialist på att förebygga beroendebeteenden:
”Barnets främsta behov är
en tillfredsställande tillgång
på förståndig kärlek.
Med förståndig menar jag
stadig och naturlig i motsats
till sporadisk och framtvingad,
osentimental och med avsikt att
hjälpa fram självständighet
i motsats till gnällig,
vädjande och kvävande.”2
Fotnoter:
1. Raising Boys, s. 14, men principen gäller för
båda könen.
2. David Roberts: Psychotherapy and the Christian
View of Man, citerad i Howard Clinebells
Understanding and Counselling Persons with
Alcohol, Drug and Behavioural Addictions
(Abingdon Press, 1998), s. 60
Carla och Grenville Kent är föräldrar till fyra barn.
Carla är lärare som håller på att avsluta två magisterexamen i pedagogik och själavård. Grenville är pastor
och föreläser om Gamla testamentet och gör filmer
som sprider kunskapen om kristen tro. De bor i Sidney,
Australien.
Detta var den andra av sex artiklar om föräldraskap.
Copyright © Adventist Discovery Centre, Australien.
MISSIONÄREN nr 4 2009 | 17
FAMILJELIV
när de putsat bilrutorna med en smutsig
trasa.
FAMILJELIV
VIGDA
AVSOMNADE
Beda Dahl avled den 19 april
Vi har gift oss!
Vigseln mellan
Rebecka Isaksson
och Robert Karlsson
ägde rum i
Uppsala Adventkyrka
den 21 maj 2009.
Vigselförrättare
var Tobias Edlund.
Foto: Samuel Cederström
Jenny Andersson
och Daniel Leo
vigdes i Östra Ryds kyrka
den 20 juni 2009.
Vigseln förrättades av
Karin Rudholm
och Georg Filippou.
Ett varmt tack till familj
och vänner som gjorde
vår dag helt fantastisk!
Nu heter vi båda Leo.
Foto: Mikael Martinz
18 | MISSIONÄREN nr 9 2009
2009 på Högsåkerns äldreboende, Limhamn, Malmö.
Hon föddes den 28 november
1913 i Dörby-Kläckeberga
men växte upp på Öland.
Efter en mötesserie i Nybro 1953 döptes Beda av pastor Arne Klingstrand. Lycklig
i sin nyfunna tro vittnade
hon för vänner och grannar
och i vårt hem hölls ofta stugmöten. Familjen flyttade till
Jönköping och till en livaktig
församling där Beda fick utlopp för sitt engagemang för
nödställda genom Dorkas.
Många familjer blev hjälpta
med kläder och mat genom
hennes nitiska insamlingsarbete. Under många år gav
hon regelbundet till ADRA.
Begravningsakten hölls
den 4 maj i Uppståndelsens
kapell, Limhamn. Officiant
var pastor Stig Sjölander. Sonen Lennart spelade ”Tröstevisa” och dotterdottern Martina sjöng ”Flyttfåglarna”.
Beda önskade att få komma
”hem” till Öland igen och
den 17 juni samlades vi på
Torslunda kyrkogård för urnsättning.
Mamma använde ofta ett
gammalt uttryck att det blev
”söckent” (tomt) när hon blev
ensam igen efter våra besök.
Det är ”söckent” utan dig
mamma, våra dagliga telefonsamtal finns inte mer, men
efter ett långt liv unnar vi dig
ändå gravens ro och ser fram
emot uppståndelsens dag.
Eva Berglund, dotter, för
Malmö Adventkyrka
Vår kära Signe Bornhed fick
den 24 april 2009 gå till vila,
94 år gammal. Hon föddes
29 augusti 1914, och levde i
Linköping större delen av sitt
liv.
Signe hade en positiv syn
på livet och var tacksam för
allt: sina barn, deras familjer,
sina vänner, sin granne, naturen, församlingen, sin Gud.
Signe spred glädje omkring
sig och vi såg alltid fram emot
gemenskapen med henne i
gudstjänsten och husgruppen. Tron betydde mycket för
Signe och hon hade upplevt
hur Gud hade burit henne i
livets mörkare stunder. Hon
döptes 23 maj 1942 av Gösta
Berglund och var en trogen
TILL MINNE
Wera Lindgren
Wera Lindgren avled den 14
maj, 97 år gammal. Hon föddes i Vänjans socken i Dalarna den 11 augusti 1911.
Bägge hennes föräldrar var
adventister.
Hon gick och lyssnade på
Clarence Andersson i Göteborg och i april 1929 döptes
hon av Gösta Hermansson.
18 år gammal kom hon
till Nyhyttans Missionsskola, och när den flyttade till
Ekebyholm 1932 följde hon
med och gick där i ytterligare två år. På somrarna
kolporterade Wera ihop till
skolstipendier.
Efter skolan arbetade
hon några år som bibelarbetare åt Gösta Hermansson,
innan hon hösten 1936 började sin utbildning till sjukgymnast på Skodsborg. Där
träffade hon också sin blivande make, Tage Lindgren.
De gifte sig 1940 när de
hade avslutat sin utbildning
och började sin yrkeskarriär
medlem, engagerad bl.a. som
diakonissa.
Vi minns också hur Signe
90 år gammal reste till Australien för att hälsa på sin son
Bengt, med motiveringen:
”Man måste ju passa på. Man
vet inte vad som kan hända.
Han börjar ju bli till åren,
Bengt.” Detta understatement speglar den omtanke
och värme som var så typisk
för henne. Vi ser fram emot
att få återse Signe på uppståndelsens dag!
Paul Annala för
Adventkyrkan i Linköping
hos Friskows i Malmö.
1945 flyttade Wera och
Tage till Nyhyttan och där
blev de kvar resten av livet. I slutet av 50-talet blev
Wera husmor på Nyhyttan,
en tjänst hon innehade tills
hon gick i pension 1978.
Wera Lindgren vittnade
flitigt om sin tro. Hon gick
med liv och lust ut i skördeinsamlingen varje höst, så
länge hon orkade. Hon och
Tage åkte runt i bygden och
besökte folk. Bl.a. sålde de
Liv i nutid.
Wera begravdes den
4 juni och jordfästningen
ägde rum i Nyhyttans kyrka.
Församlingen sjöng ”Tack,
min Gud, för vad som varit”
och ”Min framtidsdag är
ljus och lång”. Anna-Mona
Refsbäck sjöng ”Varje själ
har sin väg” och ”O, hur jag
längtar se staden” den sista
tillsammans med maken
Jaakko. Stig Sjölander förrättade jordfästningen, helt
enligt Weras önskemål.
Vid minnesstunden efteråt fick vi höra grannar
och vänner berätta om vad
både Wera och Tage hade
betytt för dem, inte minst
när de arbetade på Nyhyttan. Wera var en av de sista
i livet av eleverna på Nyhyttans Missionsskola. En epok
i samfundets historia går i
graven.
Birgitta Kip för
Nyhyttans Adventkyrka
TILL MINNE
Birgit Lindström
Birgit Lindström föddes i
Kalmar den 4 april 1911.
Den 13 maj somnade hon
in i en stilla vila i tron på
sin Frälsare. Birgit hela
98 år! Begravningsgudstjänsten ägde rum i Heliga
Korsets kyrka i Kalmar den
5 juni.
Birgit ringde och höll
kontakt med många människor utöver släkt och
vänner. Hon hade ofta ett
uppmuntrande ord att dela
med sig av, särskilt om hon
visste att någon kände sig
betryckt.
Som ung såg Birgit en
annons om kristna föredrag som hölls av adventistpastor Seth Lundström.
Hon gick dit och blev gripen av budskapet och tog
emot det med glädje. Birgit döptes ute vid Jutnabben i Kalmarsund. Det var
första dopet som skedde i
samband med att adventistförsamlingen bildades
år 1929. Birgit utbildade
sig därefter på Nyhyttans
missionsskola. Några år
senare gick hon sköterskeutbildningen på Hulta-
Fotograf: René Larsson
100 kr (inkl porto och gåva till
ungdomsevangelisation, en av
kollekterna under unionsmötet).
Beställ från reception@
adventist.se
eller 08-545 297 70
med
Per & Monica DeLange,
sångarpar
från Norge
3 oktober 2009
Nordisk ungdomsträff:
”Be The Change”
Datum: 16-18 oktober
Plats: Fangekasa, Østfold,
sydöstra Norge
Talare: Zach Hunter, 18 år,
som sedan 12-årsåldern
kämpat mot slaveri i världen
och skrivit böckerna
Be The Change och Lose Your
Cool - discovering a passion to
change you and change
the world.
Läs mer om Zach på
www.youthspecialties.com/
zachhunter
Program:
10:30 Sabbatsskola:
Dagens tema: En ny ordning
12:00 Gudstjänst :
Tro, Hopp och Kärlek.
Ett bibliskt recept på livsstil
som ger mening
15:00 Eftermiddagsmöte:
Jordens hälsa och min.
Folkhälsa, miljöansvar
och hopp i ändens tid
18:00 Helgmålsbön i kyrkan:
Musik med mening.
Per & Monica sjunger och
spelar gitarr, kontrabas och
flöjter. Folkvisor, kristna visor,
spirituals och gospel
Mötena under dagen
hålls i Svenska kyrkans
församlingshem
Knytkalas: Lunch och kväll
För mer info:
ung.adventist.se
EYE – Endtime Youth
Evangelism:
Praktisk
Kristendom
Datum: 27-30 december
Plats: Vejlefjordskolen,
Danmark
Välkomna!
För mer info:
ungadventist.dk
Jan Johansson för
Kalmars Adventkyrka
Till minne av Birgit gavs sammanlagt 6 650 kr till ADRA
Hjälpaktion.
ANNONSER
CD med bilder från
unionsmötet 2009
Glädjefylld
heldag i Osby
Osby adventistförsamling
SDA Bible Commentary finns
Ett helt set av SDA Bible Commentary finns (10 band).
Kontakta Missionärens redaktion vid intresse.
Solens nedgång
4 sept
11 sept
Lund
19.55 19.37
Göteborg20.03 19.44
Stockholm 19.43
19.22
Östersund20.07 19.43
Luleå
19.44 19.17
Helsingfors 20.15
19.54
Uleåborg20.2620.00
18 sept
19.19
19.24
19.01
19.19
18.51
19.32
19.34
25 sept
19.00
19.05
18.41
18.55
18.24
19.11
19.08
2 okt
18.42
18.45
18.20
18.31
17.58
18.50
18.42
9 okt
18.24
18.26
17.59
17.32
18.29
18.17
MISSIONÄREN nr 9 2009 | 19
ANNONSER
fors Sanatorium. Hon blev
Hultafors trogen under 40
års tid, både som läkarsekreterare och värdinna,
ända tills hon gick i pension. På Hultafors träffade
Birgit även sin livskamrat
och make Axel från Boden.
Men tyvärr fick de inte
åldras tillsammans. Efter
makens bortgång flyttade
Birgit tillbaka till Kalmar i
början på 1980-talet. Detta
till glädje för många i Kalmar.
Birgit hjälpte gärna till
i Adventkyrkan. Hon var
församlingens diakonissa
och förebedjare, mån om
alla. Hon besökte fångarna
på fängelset och patienterna på sjukhuset genom
sjukhuskyrkan. Birgit skrev
även bibelstudier som hon
använde för att leda intresserade människor till Gud.
Birgit var också helhjärtat
engagerad i Hjälpaktion.
Birgit tänkte ofta på andra
före sig själv. Hon var en
missionär, inte långt borta,
men mitt ibland oss! Birgit
gav aldrig upp den goda
kampen. Hennes yttre
bröts ner, men hennes inre
människa förnyades dag
för dag.
Birgit var den sista i
livet av dem som första
gången döptes vid Jutnabben. Hon sörjs och saknas
av många, men är i ljust
minne bevarad.
BRÄNNPUNKT
POSTTIDNING B
ECONOMIQUE
Avsändare:
SDA media
Box 114
SE-762 23 Rimbo
BEGRÄNSAD
EFTERSÄNDNING
Vid definitiv eftersändning
återsänds försändelsen
med den nya adressen
på tidningens framsida.
Dödsstraff, Guds yttersta vilja?
I vår tid har en stor del av den sekulariserade och civiliserade världen,
med FN i spetsen, tagit avstånd från
dödsstraff som ett medel att stävja
ondskan. Men hur är det med oss
som bibeltroende? Och Bibeln själv,
stöder den dödsstraffet?
B
erättelsen om äktenskapsbryterskan handlar just om detta brännande ämne. Läs hela sammanhanget i
Joh. 8:2–11. Som alltid borde Jesus ha
det sista ordet och här får han det verkligen i dess sanna mening. Den djuplodande teologen och aposteln Johannes
skildrar händelsen i två moment.
av | MATTS SJÖLANDER | pensionärad lärare bosatt i Osby | [email protected]
För det första De skriftlärdas och fa-
riséernas formulering när de framlägger problemet tyder på att dödsstraffet var ett omdiskuterat problem. Det
var tydligen inte givet att man skulle
avrätta kvinnan, men man använde
denna stridsfråga för att få Jesus att ta
ställning i saken och på så sätt komma
i kläm mellan två läger. Detta var ju deras vanliga taktik.
För det andra Är dödsstraffet sanktio-
nerat av Gud? Vilken var avsikten med
dödsstraffet? Här hjälper oss Jesus svar
och handlande. Jesus hanterar verkligen denna delikata fråga mästerligt och
hjälper oss att se harmoni mellan Gamla
testamentets lagar och Nya testamentets liv, ja att hela Guds plan och handlande genom Bibeln passar ihop med en
god Gud.
Enligt 5 Mos.17:6, 7 skulle vittnena
kasta de första stenarna och därefter
följas av de övriga närvarande. Men Jesus tydliggör kraven: ”Den av er som är
fri från synd skall kasta första stenen på
henne” (Joh. 8:7). Vem var och är utan
synd? Så vitt vi vet finns det ingen – det
blir ingen avrättning. Kan det ha varit
det judiska dödsstraffets (3 Mos. 20:10)
ursprungliga mening att förmå oss människor att begrunda syndens allvar? Om
Jesus regel följs kan ingen avrättas ef20 | MISSIONÄREN nr 9 2009
tersom det inte finns någon som är kvalificerad att utföra dådet.
Det fanns däremot en person ”utan synd” i det här sällskapet, nämligen
Jesus själv. Han kunde alltså ha utfört
handlingen och haft rätt till det, han
som är Skaparen och Lagstiftaren själv.
Men vad ville Jesus åstadkomma? Vad
vill han att vi förstår om Guds önskan
och mål för alla människor i alla tider?
Gud vill att vi inte bara skall undgå den
fysiska/tillfälliga döden utan bli frälsta
och få ett evigt liv.
Guds omsorg om syndaren Jesus ord
till kvinnan ”Inte heller jag dömer dig.
Gå nu, och synda inte mer” (Joh. 8:11)
gäller oss alla. ”Jag förlåter dig om du
så önskar. Och jag vill hjälpa dig att inte
fortsätta ditt tidigare liv”. Detta inkluderade också de som ville sätta dit Jesus .
Målet är att alla skall bli frälsta, även
de som anklagade kvinnan. Jesus betonar vid flera tillfällen att varken han
eller Faderns uppgift eller natur var att
döma: ”Inte heller Fadern dömer någon,
utan hela domen har han överlämnat åt
Sonen” (Joh. 5:22, FB). ”Inte sände Gud
sin Son till världen för att döma världen
utan för att världen skulle bli frälst genom honom” (Joh. 3:17, FB, se också
Joh. 12:47).
Läser vi 5 Mos. 22:22 i ljuset av Jesus
sätt att hantera dödsstraffet kanske det
viktiga inte är att avrätta någon utan att
”utrota det onda”. Här skiljer Gud mellan synd och syndare. Synden vill han
utplåna men han vill vinna syndaren.
Slutsatsen som är mest tillfredsstäl-
lande för mig är att Gud inte ville att
dödsstraffet skulle (behöva) utföras.
Avsikten var att väcka människan till
insikt om syndens allvar och naturliga
konsekvenser för att hon skulle vända
sig till honom för hjälp till räddning.
Detta harmonierar med en god och kärleksfull Gud ”som vill att alla människor
skall räddas och komma till insikt om
sanningen” (1 Tim. 2:4).
Gud stod visserligen bakom lagarna
om dödsstraff men de vittnar egentligen
mer om kontrasten mellan Guds godhet
och människans och syndens ondska än
om att Gud är tillfreds med dödsstraffet.
Dessa lagar tillhör då de lagar om vilka
Gud säger ”Jag gav dem också bud som
inte var goda och stadgar som inte förde
till liv” (Hes. 20:25).
Dödsstraff i världen idag
Blå: Avskaffat oavsett brott (94 länder)
Grön: Avskaffat för brott som inte
begåtts under särskilda omständigheter (t.ex. i krigstid; 10 länder)
Orange: Avskaffat i praktiken
(har inte utdömts de senaste
10 åren; 35 länder).
Röd: Lagligt straff för vissa brott
(58 länder; I USA varierar användningen av dödsstraff mellan staterna,
men är ännu lagligt på federal nivå).
Källa: wikipedia.org
Matts Sjölander är pensionär och bor
med sin hustru Sissel i Osby, och har
arbetat som lärare på våra skolor och
inom data på Loma Linda sjukhus.
Texter märkta FB är citerade ur Folkbibeln.