Motala Vadstena Samordningsförbund Timmy Nilsson Resultat av projekt MODDs arbete med att synliggöra deltagarnas lärande. Presentation av icke-formellt lärande Timmy Nilsson Projekt MODD 2012-2014 Innehållsförteckning 1. Inledning........................................................................................................................3 1:1 Bakgrund..........................................................................................................................................4 1:2 Syfte och frågeställningar................................................................................................................7 2. Litteraturgenomgång......................................................................................................8 2:1 Litteraturgenomgång och källor.......................................................................................................8 2:2 Källkritik........................................................................................................................................12 3. Metod............................................................................................................................13 3:1 Forskningsdesign.............................................................................................................................13 3:2 Forskningsstrategier........................................................................................................................13 3:3 Metod för datainsamling och genomförande...................................................................................14 3:4 Analys av data..................................................................................................................................14 3:5 Tillförlitlighetsfrågor.......................................................................................................................15 3:6 Metoddiskussion..............................................................................................................................16 4. Resultat..........................................................................................................................17 4:1 Jämförelse av kompetensbevis..........................................................................................................17 4:2 Jämförelseanalys av resultat i kompetensbevis.................................................................................26 5.Analys.............................................................................................................................31 5:1 Vad uttrycker resultatet i kompetensbevisen gällande ny kunskap?..................................................31 5:2 Hur uttrycker målgruppen sin syn på progression?............................................................................34 5:3 Vilka socioekonomiska/samhällsekonomiska vinster kan härledas ur resultatet genom MODDs metodik ?..................................................................................................................36 5:4 Konklusion..........................................................................................................................................38 Referensförteckning...........................................................................................................43 Bilageförteckning Bilaga A. Europeiska unionens råd……...................................................................................................44 Bilaga B. Europeiska kommissionen pressmeddelande...........................................................................50 Bilaga C. Life skills..................................................................................................................................52 Bilaga D. Nyckelkompetenser enligt MODDs modell.............................................................................53 Bilaga E. Underlag för deltagarnas självskattning...................................................................................64 Tabell- och figurförteckning Tabell 4:1 nyckelkompetens kommunikation på modersmålet..................................................................17 Tabell 4:2 nyckelkompetens kommunikation på främmande språk ..........................................................18 Tabell 4:3 nyckelkompetens matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens.........................................................................................18 Tabell 4:4 nyckelkompetens digital kompetens.........................................................................................19 Tabell 4:5 Redovisning av nyckelkompetens lära att lära........................................................................20 Tabell 4:6 Redovisning av nyckelkompetens social och medborgerlig kompetens................................ ..21 Tabell 4:7 Redovisning av nyckelkompetens initiativförmåga och företagaranda...................................22 Tabell 4:8 Redovisning av nyckelkompetens kulturell medvetenhet och kulturella utrycksformer...........23 Tabell 4:9 Annan/egen kompetens............................................................................................................24 Tabell 4:10 samtliga redovisade nyckelkompetenser i förhållande till antal och utveckling. ..................25 Figur 4:1 Indikator på ny kunskap fördelat mot fördjupad insikt i/förståelse för eller medveten om..............................................................................................25 2 1. Inledning I skollagen går att utläsa följande: 1. Skolans värdegrund och uppgifter: Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som utbildningen ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla tendenser till diskriminering eller kränkande behandling ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Det finns också olika vägar att nå målen. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Skolan har ett särskilt ansvar för elever med funktionsnedsättning1. Ovanstående text är en förhållningstext till alla Sveriges skolor och hur dessa ska arbeta för att utveckla barn och ungdomar. Detta blir mycket svårt att förstå då jag studerar dels projekt MODDs målgrupp men även rapporten från Temagruppen unga i arbetlivet, 10 orsaker till avhopp2. Temagruppen har som ambition att förmedla en bild av och en förklaring till varför unga avbryter sina studier. Till rapporten finns svar från 379 ungdomar mellan 16 – 29år. Svaren förmedlar de10 främsta skälen till avhopp vilka är: 1) Mobbning, social utanförskap (46% uppger detta), 2) Brist på pedagogiskt stöd i skolan, 3) Vuxna som inte bryr sig, 4) Dåligt bemötande i skolan, 5) Bristfälligt pedagogiskt stöd i skolan efter långvarig frånvaro (sjukdom eller missbruk), 6) Behov av mer praktik och mindre teori, 7) Stökig skolmiljö, 8) Fel programval, 9) Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som inte upptäcks under utbildningen, 10) Dåliga hemförhållanden. Med hänsyn taget till ovanstående texter kan jag inte låta bli att undra, vad är det som inte stämmer här? 1 Internet: www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010800/?bet=2010:800#K1 Tillgänglig 2014-03-13. (se bilaga B) 2 Temagruppen unga i arbetslivet (2013:2) 10 orsaker till avhopp. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. 3 1:1 Bakgrund Enligt ett pressmeddelande från Europeiska kommissionen, Bryssel den 5 september 2012, påvisas att kommissionen uppmanar EU-länderna att aktivt erkänna färdigheter som förvärvats utanför skolan och universitetet. Vilket går att utläsa som en del i den strategi gällande att skapa arbetstillfällen och tillväxt. Europeiska kommissionens initiativ och förslag syftar till att främja erkännandet av kunskaper och färdigheter som förvärvats utanför skolan och universitetet och med detta öka möjligheterna att få jobb, särskilt för arbetslösa ungdomar och personer med få/inga formella kvalifikationer, t.ex. äldre och lågutbildade. Kommissionen har även som ambition att öka tillgången till högre utbildning, särskilt för något äldre studenter. Genom den här rekommendationen uppmanar kommissionen EUländerna att senast 2015 utveckla och införa nationella system för former av validering av icke-formellt och informellt lärande. Detta kan medföra att medborgarna kan få fullständiga eller partiella kvalifikationer på grundval av färdigheter och kompetens som förvärvats utanför den formella utbildningen. För närvarande har bara Finland, Frankrike, Luxemburg och Nederländerna heltäckande system för validering av icke-formellt och informellt lärande. Enligt EU-kommissionär Androulla Vassiliou är målet att se till att alla medborgare fullt ut kan utnyttja de möjligheter till lärande som finns för att förbättra sin kompetens och anställbarhet, antingen på arbetsplatsen, via grupper i det civila samhället eller via Internet. Detta berör även utbildning, kultur, flerspråkighet och ungdomsfrågor. Vidare anser hon att ” i en tid med hög arbetslöshet och låg ekonomisk tillväxt är det viktigt att man i Europa utvecklar en rätt mix av färdigheter och kompetenser för att öka konkurrenskraften, välståndet och den sociala integrationen.”3 Projektmål MODD För projektet finns mål formulerade på olika nivåer. Under de två år som projektet pågår vill projektet, bland annat uppnå: • • • • • Övergripande mål på strukturnivå, att metoderna har en positiv inverkan på samhällsekonomin. Projektmål på verksamhetsnivå, gällande att tydliggöra vilka metoder projektets aktörer har utvecklat och implementerat. Detta med hänsyn taget till att synliggöra på vilket sätt målgruppen utökat och fördjupat sitt samarbete som medverkar till dess möjligheter att komma in på arbetsmarknaden respektive ta till sig kompetenshöjande åtgärder. Projektdelmål på strukturnivå att synliggöra vilka strukturella förändringar som krävs, för att arbeta mot utanförskap och strukturell arbetslöshet. Individnivå att deltagarnas icke-formella lärande synliggörs och valideras. Aktiviteter på strukturnivå uppnå delmål 5: kontinuerlig kompetensinhämtande under projektdeltagande om nyckelkompetenserna som ingår i youthpass, självskattning av icke-formellt lärande och utfärdande av youthpass-liknande intyg (kompetensbevis) Under projekttiden utarbetas olika metoder för att möta målgruppens behov och förutsättningar för lärande. I de tre olika stegen formuleras och bearbetas olika arbetssätt för att bemöta målgruppen på individnivå. 3 Internet: http://europa.eu/rapid/press-release_IP-12-936_sv.htm. 2014-05-20 4 Formellt lärande Äger rum vid inrättningar för allmän och yrkesinriktad utbildning och leder till erkända utbildningsbevis och kvalifikationer. Icke-formellt Lärande äger rum vid sidan av de gängse systemen för allmän och yrkesinriktad utbildning och leder inte nödvändigtvis till formaliserade utbildningsbevis. Icke-formellt lärande kan tillhandahållas på arbetsplatsen eller genom organisationer och grupper i det civila samhället (till exempel ungdomsorganisationer, fackföreningar och politiska partier). Det kan också ges via organisationer eller tjänster som inrättats för att komplettera formella system (till exempel kurser i konst, musik eller idrott eller privatundervisning för att förbereda examina). Informellt lärande Är en naturlig del av vardagslivet. I motsats till formellt och icke-formellt lärande är informellt lärande inte nödvändigtvis avsiktligt lärande och därför erkänns det ofta inte ens av individerna själva som något som bidrar till deras kunskaper och färdigheter. Nyckelkompetenser4 För livslångt lärande, en Europeisk referensram. Nyckelkompetenser i form av kunskaper, färdigheter och attityder till olika sammanhang är grundläggande för alla individer i ett kunskapsbaserat samhälle. De ger ökat värde för arbetsmarknaden, den sociala sammanhållningen och ett aktivt medborgarskap genom att erbjuda flexibilitet och anpassningsförmåga, tillfredsställelse och motivation. Då målet är att alla ska uppnå dessa nyckelkompetenser föreslås i rekommendationen ett referensverktyg för EU-länderna, som ska säkerställa att nyckelkompetenserna helt integreras i respektive strategier och infrastrukturer, särskilt i hänseende till livslångt lärande. Nyckelkompetenserna för livslångt lärande är en kombination av kunskaper, färdigheter och rätt attityd till olika sammanhang. Dessa är särskilt viktiga för självförverkligande och personlig utveckling, social sammanhållning, aktivt medborgarskap och anställning. Nyckelkompetenser är nödvändiga i ett kunskapssamhälle och gör arbetskraften mer flexibel, vilket leder till att den snabbare kan anpassa sig efter en snabbt föränderlig och tätt sammanlänkad värld. De är även mycket viktiga för innovation, produktivitet och konkurrenskraftighet och bidrar till att motivera arbetarna och öka arbetsglädjen och arbetskvaliteten. Nyckelkompetenser bör förvärvas av unga människor som just håller på att avsluta sin grundskoleutbildning, för att utrusta dem för vuxenlivet och i synnerhet för arbetslivet samtidigt som det bildar en grund för fortsatt lärande men även vuxna genom hela livet, genom en process för utveckling och uppdatering av färdigheter. Tillgodogörandet av nyckelkompetenser passar in på jämlikhetsprincipen om principen om lika tillgång för alla. Denna referensram gäller även i synnerhet utsatta grupper vars utbildningspotential kräver stödinsatser. Exempel på sådana grupper kan vara personer med bristande grundkunskaper, personer som avbrutit sin skolgång, långtidsarbetslösa, funktionshindrade, personer som flyttat runt etc. 4 Internet: http://europa.eu/legislation_summaries/education_training_youth/lifelong_learning/c11090_sv.htm. 2014-05-21 5 Denna referensram definierar åtta nyckelkompetenser och beskriver de viktigaste kunskaperna, färdigheterna och attityderna för var och en av dessa. I projekt MODD har vi även lagt till ett kompetensområde som vi kallar för egen/annan kompetens vilken kan synliggöras då individen upplever att ny kunskap eller nya områden har utvecklats i arbetet med övriga kompetenser. Dessa nyckelkompetenser är alla beroende av varandra och tonvikten för allihop ligger på kritiskt tänkande, kreativitet, initiativtagande, problemlösning, riskbedömning, beslutsfattande och konstruktiv hantering av känslor. Youthpass. Är en del av Europeiska kommissionens strategi för att främja erkännandet av icke - formellt lärande. Som ett verktyg för att visualisera och att validera läranderesultat som förvärvats i projekt "Youth in action". Processen går till enligt följande: • • • • Youthpass certifikat skapas av deltagare i "Youth in action" projekt tillsammans med en stödperson/mentor. Deltagare har möjlighet att beskriva vad de har gjort i sina projekt och vilka kompetenser de har förvärvat. Youthpass utfärdas genom och stöder reflektioner av det personliga icke-formella lärandet. "Youth in action" projekt, visualiserar ungdomspasset och stöder aktivt europeiskt medborgarskap för ungdomar och ungdomsledare . Genom att vara ett EU-omfattande valideringsinstrument för icke-formellt lärande på ungdomsområdet, bidrar Youthpass till att stärka det sociala erkännandet av ungdomsarbete. Genom att synliggöra och validera nyckelkompetenser genom ett certifikat, syftar ungdomspasset till att stödja och förstärka anställbarheten hos ungdomar och ungdomsledare5. Validering Lärande som sker under studietid, arbetsliv och i vardagen är mer omfattande än all formell utbildning sammantaget. Verktyget för att synliggöra all denna kompetens kallas för validering. Det innebär att kartläggning och bedömning kan påvisa vad en person faktiskt kan, oberoende av var och hur denne har lärt sig. Den enskilde individen kan med detta matchas till ett arbete eller kan undvika att studera redan tillägnade kompetenser på en utbildning. För samhället i stort kan detta innebära att kompetensförsörjningen effektiviseras (i detta fall kan begrepp som humankapital diskuteras). I Myndigheten för yrkeshögskolans uppdrag ingår att samordna och stödja en nationell struktur för validering. Tillsammans med Arbetsförmedlingen, Universitets- och högskolerådet och Skolverket utarbetas modeller och riktlinjer till stöd för branschers och utbildningsväsendets arbete med validering6. I projekt MODD är Portfolio7 som metod, grundläggande för målgruppens dokumentation och senare reflektion gällande självskattningsprocessen till kompetensbeviset. 5 Internet: www.youthpass.eu. 2014-05-21 Internet: www.valideringsinfo.se. 2014-05-21 7 Ellmin, Roger. (2002) Portfolio-Sätt att arbeta, tänka och lära .Stockholm: Gothia AB. 6 6 1:2 Syfte och frågeställningar Syftet med rapporten är att synliggöra projekt MODDs resultat gällande kunskap utifrån arbetsmetod och valideringsmodell av icke formellt lärande (vilket är ett av projektets stora delmål på individnivå). Detta genom att granska och jämföra innehållet i samtliga utfärdade kompetensbevis. Förhoppningen med Rapporten är att kunna ge en fördjupad kunskap och insikt i arbetet med icke-formellt lärande och hur detta kan synliggöras. Utifrån detta har dessa tre frågeställningar formulerats: • • • Vad uttrycker resultatet i kompetensbevisen gällande ny kunskap? Hur uttrycker målgruppen sin syn på progression? Vilka socioekonomiska/samhällsekonomiska vinster kan härledas ur resultatet genom MODDs metodik? 7 2 Litteraturgenomgång I litteraturgenomgången presenteras innehållet utifrån studerad litteratur och källor. Detta för att klargöra hur och varför resultatet av ett icke-formellt lärande har antagit sin form. Jag beskriver även forskningsdisciplinens (synen på kunskap och lärande) tidigare forskning gällande att tydliggöra och synliggöra olika delar av lärande och vad skolans värld kanske inte alltid tillgodoser. Viktigt att tillägga är att jag inte fokuserar på lärande som begrepp eller företeelse utan studerar mer de dokument, källor och litteratur vari beskrivningar av lärande och metodik ingår. Detta för att förtydliga vad projekt MODDs målbeskrivning fokuserar på gällande att synliggöra resultatet av icke-formellt lärande. Först följer en presentation av resolutioner, rekommendationer och yttranden från Europeiska unionen och rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-fomellt lärande. I nuläget är kunskaper och arbetsmetoder gällande icke-formells lärande inte så frekvent förekommande. Det finns inte så mycket information att inhämta inom området. Tidigare forskning och forskningsöverblick är således svårt att definiera och härleda då dagens utbildningssystem nästan uteslutande bygger på och valideras utifrån formella lärandemiljöer och -situationer. Det som går att framhäva är att Europeiska unionen ligger i framkant i detta arbete och jobbar aktivt med att utveckla, implementera och aktivera relevansen av valideringssystem för ett icke-formellt lärande. I dagsläget finns ett heltäckande system för validering av icke-formellt och informellt lärande i fyra EU-länder. Europeiska unionens råd har antagit denna rekommendation 2:1Litteraturgenomgång och källor Rådets rekommendation av den om validering av icke-formellt och informellt lärande. För att synliggöra vad som är bakomliggande faktorer till projekt MODDs arbete med att validera kunskaper utifrån icke-formellt lärande så kan innehållet i rådets rekommendationer presenteras som en utgångspunkt. Hänsyn har tagits till följande innehåll: (1) Validering av läranderesultat, det vill säga kunskap, färdigheter och kompetens, som erhållits genom icke-formellt och informellt lärande kan spela en viktig roll för att förbättra anställbarheten och rörligheten samt öka motivationen till livslångt lärande, särskilt för socioekonomiskt missgynnade och lågkvalificerade. (2) Vid en tidpunkt när Europeiska unionen måste hantera en svår ekonomisk kris som har lett till en ökad arbetslöshet, särskilt bland ungdomar, och i ett läge med en åldrande befolkning, kan validering av relevanta kunskaper, färdigheter och kompetenser på ett ännu värdefullare sätt bidra till att förbättra arbetsmarknadens funktion, främja rörligheten och förbättra konkurrenskraften och den ekonomiska tillväxten. (3) Arbetsgivarorganisationer, enskilda arbetsgivare, fackföreningar, industri-, handels- och hantverkskammare, nationella organ som befattar sig med erkännandet av yrkeskvalifikationer och bedömning och certifiering av läranderesultat, arbetsförmedlingar, ungdomsorganisationer, ungdomsledare, utbildningsanordnare samt organisationer i det civila samhället är samtliga väsentliga aktörer som har en viktig uppgift när det gäller att möjliggöra icke-formellt och informellt lärande och eventuella påföljande valideringsprocesser. (4) Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla uppmanar till utveckling av kunskap, färdigheter och kompetens för att uppnå ekonomisk tillväxt och främja sysselsättning. I de tillhörande flaggskeppsinitiativen Unga på väg och En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen betonas att det råder behov av mer flexibla utbildningsbanor som kan förenkla inträdet och framstegen på arbetsmarknaden, underlätta 8 övergången mellan arbete och lärande och främja validering av icke-formellt och informellt lärande. (5) I rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) noteras att livslångt lärande bör betraktas som en grundläggande princip för hela ramen, som är avsedd att omfatta lärande i alla sammanhang, oavsett om det är formellt, icke-formellt eller informellt. (6) I En EU-strategi för ungdomar – Satsa på ungdomars egna möjligheter: en förnyad öppen samordning för ungdomsfrågor från 2009 uppmanas till bättre erkännande av färdigheter som ungdomar förvärvat via icke-formellt lärande och betonas behovet av att till fullo utnyttja de verktyg som inrättats på EU-nivå för validering av kunskap, färdigheter och kompetens samt erkännande av kvalifikationer. Strategin fick stöd i rådets resolution av den 27 november 2009 om förnyade ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010–2018). (7) I Bryggekommunikén från december 2010 deklarerade de europeiska ministrarna för yrkesinriktad utbildning, arbetsmarknadens parter på europeisk nivå och Europeiska kommissionen att de deltagande länderna senast 2015 bör utarbeta nationella förfaranden för erkännande och validering av icke-formellt och informellt lärande, vid behov med stöd av nationella referensramar för kvalifikationer. (8) I kommunikén från konferensen för ministrar med ansvar för högre utbildning, som hölls i Leuven och Louvain-la-Neuve den 28–29 april 2009, betonas det att en framgångsrik politik för livslångt lärande bör innehålla grundläggande principer och förfaranden för erkännande av föregående lärande på grundval av läranderesultat, och i rådets slutsatser av den 28 november 2011om moderniseringen av den högre utbildningen1 uppmanas medlemsstaterna att utarbeta tydliga vägar för övergång till högre utbildning från yrkesinriktad och annan utbildning samt mekanismer för erkännande av föregående lärande och erfarenheter som förvärvats utanför den formella utbildningen. (9) I rådets resolution av den 28 november 2011 om en förnyad europeisk agenda för vuxenlärande fastställs som en av prioriteringarna för åren 2012–2014 inrättandet av fullt fungerande system för godkännande av icke-formellt och informellt lärande och främjandet av deras användning av vuxna i alla åldrar och på alla kvalifikationsnivåer liksom av företag och andra organisationer. (10) I rådets resolution av den 19 december 2002 om främjande av ett närmare europeiskt samarbete i fråga om yrkesutbildning1 och i Köpenhamnsförklaringen av den 30 november 2002 efterlyses utarbetandet av en rad gemensamma principer för validering av icke-formellt och informellt lärande. (11) I slutsatserna av den 18 maj 2004 från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, uttrycktes stöd för gemensamma europeiska principer för identifiering och validering av icke-formellt och informellt lärande. (12) En europeisk inventering om validering av icke-formellt och informellt lärande med aktuell information om rådande valideringspraxis i länderna i Europa har offentliggjorts regelbundet sedan 2004 medan europeiska riktlinjer för validering av icke-formellt och informellt lärande offentliggjordes 2009. (13) Genom Europaparlamentets och rådets beslut av den 15 december 2004 om en enhetlig gemenskapsram för tydlighet i kvalifikationer och meriter (Europass) inrättades Europass, en europeisk portfölj som medborgare kan använda för att på ett bättre sätt kommunicera, registrera och presentera sina färdigheter och kvalifikationer i hela Europa. (14) I resolutionen av den 18 maj 2006 från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om erkännande av värdet av icke-formellt och informellt lärande på ungdomsområdet uppmanas medlemsstaterna att göra det möjligt att identifiera de kompetenser som förvärvats genom icke-formellt och informellt lärande med syftet att de ska erkännas på arbetsmarknaden. 9 (15) Youthpass skapades som ett verktyg för öppenhet för deltagare i projekt som finansieras av programmet Aktiv ungdom, inrättat genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1719/2006/EG. (16) I Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 23 april 2008 om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande2 uppmanas medlemsstaterna att koppla sina nationella kvalifikationssystem till den europeiska referensramen för kvalifikationer och att främja validering av icke-formellt och informellt lärande i enlighet med de gemensamma europeiska principer som man enades om i maj 2004. (17) I det europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter (ECTS), som inrättades 1989 inom ramen för Erasmusprogrammet, ges meritpoäng till formellt lärande med ledning av läranderesultat och arbetsbörda, och det görs också lättare för högskolorna att ge meritpoäng på grundval av läranderesultat i samband med icke-formellt och informellt lärande. (18) I Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 juni 2009 om inrättande av en europeisk referensram för kvalitetssäkring av yrkesutbildning1 anges att den ramen bör stödja genomförandet av de gemensamma europeiska principerna för identifikation och validering av icke-formellt och informellt lärande, förbättra de inbördes förhållandena mellan utbildning, yrkesutbildning och sysselsättning samt bygga broar mellan formellt och informellt lärande. (19) Genom Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 juni 20092 inrättades det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (Ecvet) avsett för överföring, erkännande och ackumulering av enskildas läranderesultat som uppnåtts i formella, och där det är lämpligt, i icke-formella och informella sammanhang. (20) Av samråden i form av en undersökning på nätet, diskussioner inom relevanta beslutsfattande organ samt olika insatser för att lära av varandra med deltagande av arbetsmarknadens parter har det framgått att det finns en bred samstämmighet om vikten av att synliggöra den kunskap, de färdigheter och den kompetens som förvärvats genom livs- och arbetserfarenhet och stort stöd till ett unionsinitiativ för att främja valideringspolitik och valideringspraxis i medlemsstaterna8. Vad säger forskningen om lärande och kunskapsprocesser? Projekt MODD har med samtliga 8 gruppen arbetat utifrån en given strategi under en tid av 24 veckor/grupp. Under dessa 24 veckor genomför deltagarna 8 veckor i 3 olika steg. Dessa steg syftar till att uppmärksamma olika innehåll för att ge deltagarna en så bred bas som möjligt för sin individuella utveckling. I steg 1 ligger fokus på att synliggöra individen och att stärka denna med olika strategier. I steg 2 ligger fokus på mer grupprelaterade processer vilka syftar till att ge individen en inblick i hur grupprocesser fungerar och hur ett deltagande kan stärka både individ och grupp. I steg 3 ligger fokus återigen på individen då denna ska prova på folkhögskola och praktik med ett större egenansvar. I dessa tre olika steg bygger verksamheten på att individen kan utvecklas efter egna mål, förutsättningar och förväntningar. För att detta ska vara möjligt har stegmentorerna utformat olika arbetsområden för att kunna erbjuda en bred variation i upplägget som syftar till att vara mångfacetterad i sitt innehåll och på så vis kunna anpassas efter alla olika förutsättningar, mål och förväntningar som individen utgår ifrån. Detta presenteras i individens individuella planering som upprättas, uppdateras, omformas och valideras under varje stegövergång. Detta är även ett av underlagen till individens självskattningsprocess9 till kompetensbeviset. 8 Internet:http://register.consilium.europa.eu/doc/srv?l=SV&f=ST%2016153%202012%20INIT. 2014-05-20 (bilaga A) 9 Se Bilaga E 10 Kunskap och lärande är begrepp som i många fall kan beskrivas som svårtolkade då forskare av olika skolor uttrycker olika delar att fokusera på. Forskning visar även på att den sociala miljön är avgörande hur, vad och varför vi lär som vi lär. I denna rapport vill jag beskriva olika former av lärande och vad litteraturen beskriver gällande kunskap som begrepp. Till detta vill jag koppla Fuglestad som i sin bok pedagogiska processer10 beskriver olika former av lärande och hur kunskap kan uttryckas. Även Säljö beskriver i sin bok Lärande i praktiken11 hur olika lärteorier beskriver kunskap och lärande. Gustavsson ger mer konkreta exempel i sin bok Kunskap i det praktiska12 om hur kunskap förmedlas olika beroende på i vilken miljö vi befinner oss i. Den omgivande miljön som enligt både Thornberg och Chiriac & Hempel, kan vara avgörande för hur, vad och varför vi lär oss olika, beskrivs i grupprocesser och social påverkan13 och Handbok för grupparbete14. I projekt MODD har vi arbetat med många olika grupprocesser och jag vill med ovanstående redogöra för vikten i att ha en tydlig planering och väl förankrad struktur gällande att skapa förutsättningar för lärande. Detta kan vara en beskrivning av en pedagogs/mentors färdigheter, förmågor och förutsättningar och på vilket sätt och i vilken miljö verksamheter skapas för lärande. I skolans värld ska nivån på kunskaper bedömas, värderas och betygsättas utifrån skolverket givna kriterier. Detta, vilket kan beskrivas som ett formellt lärsystem kan medföra olika synsätt på vad som är reell kunskap och om fokus ska läggas på summativ eller formativ bedömning. Då vi i projekt MODD har tillämpat ett system som bygger på en självskattning av individen i samråd med en mentor, så ser vi mer ett mönster av en validering av kunskaper och ett tydliggörande av utveckling och individuell progression utifrån, av individen på förhand uttryckta, strävansmål. Bedömning av kunskaper, förmågor och färdigheter är inte alltid självklara utan kan av många upplevas som invecklat. Jag vill med Lindstöm & Lindbergs bok Pedagogisk bedömning15 försöka klargöra vad framtidens kunskapsredovisning bör fokusera på (med hänsyn taget till EU-rådets rekommendation av valideringssystem). För att senare kunna fördjupa mitt resonemang gällande MODDs metodik utifrån vad resultatet påvisar, kan kopplingar göras dels till det Europeiska ramverket för livslångt lärande enligt Key competenses for lifelong learning16 och dels till vad som beskrivs som Life skills17 . Ett anpassat och omarbetat innehåll av nyckelkompetenserna18 har varit MODDs ryggrad gällande att synliggöra utveckling och lärande och har med en omarbetat variant av Youth pass till kompetensbevis fungerat som valideringsmetod. Nyckelkompetenserna kan beskrivas enligt följande: Kommunikation på modersmålet, det vill säga förmågan att i både tal och skrift uttrycka och tolka begrepp, tankar, känslor, fakta och åsikter (lyssna, tala, läsa och skriva) samt språklig interaktion i lämplig och kreativ form i en rad olika samhälleliga och kulturella sammanhang. 10 Fuglestad, Otto. (2003) Pedagogiska processer. Lund: studentlitteratur. Säljö, Roger. (2000) Lärande i praktiken. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag. 12 Gustavsson, Bernt. (2004) Lärande i praktiken. Lund: Studentlitteratur. 13 Thornberg, Robert. (2004) Grupprocesser och social påverkan. Linköping: Uni Tryck. 14 Hammar Chiriac, Eva & Hempel, Anders. (2005) Handbok för grupparbete. Lund: Studentlitteratur. 15 Lindström, Lars & Lindberg, Viveca. (2009) Pedagogisk bedömning. Stockholm: Elanders. 16 Internet: http://europa.eu/legislation_summaries/education_training_youth/lifelong_learning/c11090_sv.htm. 2014-05-21 17 Se Bilaga C. 18 Se Bilaga D. 11 11 Kommunikation på främmande språk, vilket utöver färdigheterna för kommunikation på modersmålet innefattar förhandlingsteknik och interkulturell förståelse. Kunskapsnivån är avhängig av flera faktorer samt av förmågan att lyssna, tala, läsa och skriva. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens. Matematiskt kunnande är förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa en rad problem i vardagssituationer, med tonvikten på bearbetning, utövande och kunskap. Grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens är förmågan att bemästra, dra nytta av och tillämpa kunskaper och metoder som förklarar naturens värld. Det inkluderar en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till samt vårt enskilda ansvar. Digital kompetens innefattar säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik samt grundläggande färdigheter i informations- och kommunikationsteknik (IKT), lära att lära handlar om lärande, förmågan att fullfölja och organisera det egna lärandet, individuellt eller i grupp utifrån det egna behovet, samt kunskap om metoder och möjligheter. Social och medborgerlig kompetens. Social kompetens avser personlig, interpersonell och interkulturell kompetens och alla beteendeformer som hjälper individen att delta i samhällslivet och arbetslivet på ett effektivt och konstruktivt sätt. Det är kopplat till personlig och social välfärd. Kunskap om seder och bruk i de olika miljöer där människor verkar är nödvändig. Medborgerlig kompetens, och i synnerhet kunskap om sociala och politiska begrepp och strukturer (demokrati, rättvisa, medborgarskap och medborgerliga rättigheter), gör individen rustad för ett aktivt och demokratiskt deltagande. Initiativförmåga och företagaranda är förmågan att omvandla idéer till handling. Det innebär kreativitet, innovation och risktagande samt förmågan att planera och leda projekt för att uppnå de mål som ställts upp. Individerna är medvetna om sammanhanget de verkar i och förmögna att utnyttja de möjligheter som står till buds. Detta utgör grunden för att tillägna sig de specialinriktade färdigheter och kunskaper som krävs av dem som bidrar till social eller kommersiell verksamhet. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer, vilket omfattar en medvetenhet om betydelsen av kreativa uttryck vad gäller idéer, erfarenheter och känslor i olika medier. 2:2 Källkritik Att kritiskt granska mina källor tillhör en del av undersökningen. Att genom sökningar hitta, för rapporten, ett relevant innehåll är betydande för hur innehållet tar sin form med förankring och resultat. Jag kan inledningsvis tillägga att det inte finns många källor som berör enbart icke-formellt lärande, utan de flesta forskningsrönen belyser hela kunskapsföreteelsen och dess förutsättningar och problematik. Även elektroniskt vetenskapliga artiklar är fåtaliga inom genren. Den litteratur jag studerat är hämtad från forskningens stora pionjärer. Chiriac & Hempel, Thornberg, Säljö, Fuglestad, Lindström & Lindberg och Gustavsson har mycket bra och utförlig litteratur som väl kan rekommenderas att läsa. Dessa har några år på nacken och belyser strategier, metoder och pedagogiska förehavanden innan Gy -11. Detta medför att deras litteratur är framtagen enligt dåvarande styrdokument och förordningar men finns fortfarande som innehåll i lärarutbildningen. Europeiska rådets rekommendation om validering av icke-formellt lärande är mycket informativ i sitt utförande men kan vara svår att tillämpa då den berör stora delar med många strategier som grund. Hänsyn bör tagas till att det är rekommendationer. 12 3. Metod 3:1 Forskningsdesign19 Surveyundersökning/surveystudier, eller tvärsnittsdesign innebär vanligtvis att forskaren genomför undersökningar med enkäter och strukturerade intervjuer som datainsamlingsmetoder. Tvärsnittsdesign kan även utföras genom ett antal andra metoder, exempelvis innehållsanalys. Syftet är att, genom insamlad data från mer än ett fall, kunna framlägga en uppsättning kvantitativ eller kvantifierbar data som kopplas till ett antal variabler. Genom granskningar av datan kan mönster och samband upptäckas. Tvärsnittsdesign kan rymma både kvantitativa och kvalitativa forskningsstrategier. Komparativ, eller jämförande design innebär att forskaren använder sig av identiska metoder för att studera två eller fler, olika och kontrasterande fall. Komparativa studier syftar till att skapa en bättre förståelse för sociala företeelser då jämförelser bedrivs utifrån två eller flera olikartade fall. En komparativ studie kan rymma både kvantitativa och kvalitativa forskningsstrategier. I undersökningen genomförs en komparativ studie. Detta med hänsyn taget till att hitta representativa urval så att generella slutsatser kan dras, och komparativa studier syftar till att skapa en bättre förståelse för sociala företeelser då jämförelser bedrivs utifrån två eller flera olikartade fall. Kartläggningen kan i undersökningen betraktas som ett komplement till jämförelsestudien för att ge en djupare insikt i innehållet. Jag gör således inte heller anspråk på att dra generella slutsatser för alla svenska ungdomar inom den berörda målgruppens ramar. 3:2 Forskningsstrategier20 Enligt Bryman finns inom metodologiområdet en åtskillnad mellan kvantitativ och kvalitativ analys. Olikheterna kan upplevas små eller obetydliga men en tydlig skillnad mellan de två tillvägagångssätten kan synliggöras. Kvantitativ analys kan med framgång tillämpas på mer mätbara problem och kvalitativ analys på mer komplexa djupgående problem. Vid en jämförelse av strategiernas angreppssätt på problemet tydliggörs att kvantitativ forskning tenderar att fokusera på siffror medan kvalitativ forskning har en större dragning för ord. I kvantitativa undersökningar genomförs till stor del en mängd enkäter, vars syfte är att kunna erhålla en så pass representativ undersökning att forskaren kan dra generella slutsatser om hela populationen. Den kvalitativa forskningsansatsen gör inga anspråk på att försöka generalisera utan försöker i stället få en djupare förståelse för sammanhanget som studeras. Den yttersta skillnaden ligger i att den kvantitativa forskningen bygger på hypotesprövning (deduktiv teori) medan den kvalitativa bygger på teoriskapande slutsatser (induktiv teori). Skillnaden kan förklaras med att kvantitativ analys ofta förknippas med positivism och naturvetenskap och påvisar en tro på en mätbar verklighet med uttryckta orsak och verkansamband. Kvalitativ analys tar avstånd från positivismen och inriktas mot hur människan uppfattar och tolkar sin miljö (hermeneutiskt synsätt). Den kvalitativa forskningsansatsen tar till vissa delar, avstånd från en mätbar verklighet och menar snarare att miljön är obeständig och föränderlig. Min rapport är flerfaldig då jag inkluderar båda forskningsstrategierna enligt följande: Rapporten bygger till stora delar på en kvalitativ forskningsstrategi då jag i första hand riktar 19 20 Bryman, Alan. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. Kap. 2 Ibid. Kap. 3. 13 undersökningen mot ett induktivt synsätt och använder mig av kvalitativ datainsamling. Jag utgår från den insamlade datan för att genom analyser kunna teoretisera slutsatser. I en del av min metod för datainsamling, ligger vikten i hur individer tolkar och uppfattar sin verklighet. Med kvantitativ forskningsstrategi inriktar jag mig på att dels skapa lämpliga jämförelser för undersökningen och dels utforma relevanta urval för undersökningen. I min ansats till dokumentjämförelse måttas och kvantifieras olika indikatorer och begrepp. Jag har även genom mina urval skapat möjligheten att kunna generalisera resultatet till hela populationen (den berörda målgruppen) utifrån skattningar av samtliga kompetensbevis. Jag har gjort medvetna och direkta val av indikatorer och begrepp i analysen. Min rapport berör en flerfaldig forskningsstrategi för att kunna påvisa progressiva strategier till mina slutsatser i resultatet. Detta för att min kombination av forskningsstrategier skall stärka och bekräfta varandras ömsesidighet. Risken finns att resultaten motsäger varandra men det är upp till forskaren att bedöma vilken uppsättning som är avgörande eller riktig. I min rapport ligger studier och jämförelser av kompetensbevisen som främsta data vilka skall jämföras och kombineras med data utifrån innehållsanalyserna. 3:3 Metod för datainsamling och genomförande Dokumentanalys innebär att dokument har granskats som datakälla (informationskälla). Det finns tre olika angreppssätt när det kommer till dokumentanalys vilka är kvalitativ innehållsanalys, semiotik och hermeneutik. Kvalitativ innehållsanalys är det vanligaste tillvägagångssättet gällande innehålls-analys av dokument. Innehållsanalys kan beskrivas som en objektiv analysform, med det menas att den är mer öppen beskrivande. Dokumentanalys som metod bör fokusera på datainsamling utifrån på förhand utskrivna kodningsscheman då innehållet skall ställas mot givna syften21. Jag har influerats av dokumentanalysansatsen men har inte använt ett kodningsschema i syfte att kvantifiera innehållet. Jag har granskat och jämfört innehållet i samtliga utfärdade kompetensbevis. Jag har utifrån en kodningsmall strukturerat innehållet efter på förhand utarbetade kriterier för att, på ett mer lättöverskådligt sätt kunna jämföra innehållet. Litteraturstudier av både tryckta och elektroniskt vetenskapliga källor har genomförts för att förankra och underbygga ställningstaganden och resonemang. 3:4 Analys av data Med kvantitativa forskningsmetoder bearbetas den insamlade informationen till data som kan kvantifieras. Kvantifiera är att uttrycka ett fenomens myckenhet. Här berörs olika typer av variabler (företeelser) som exempelvis kan vara kön eller ålder, men även variabler som omvandlas till siffror för informationskodning. Denna översättning av begrepp till mätbara mått (kvantiteter) är relevant på många olika sätt inom den kvantitativa forskningen då mätningar kan beskriva skillnader, skapa verktyg för mätningar och bidra till att kunna skatta eller beräkna relationer mellan begrepp och samband. Då det gäller begrepp som inte är kvantifierbara (inställnings- och attitydfrågor) kan indikatorer användas för att få fram information. En indikator kan innebära olika mått (indirekta) av ett begrepp som möjliggör en mätbar kvantitativ information. Vid dataanalysen gör forskaren en tolkning av resultaten och kopplar detta till, och prövar tidigare uppställd hypotes, vilket definierar en deduktiv teori. 21 Bryman (2002) kap. 9 14 Inom kvantitativ forskning finns fyra framstående intresseområden som är mätning, kausalitet, generalisering och replikation. Mätning för kvantifiering av data, kausalitet då exempelvis undersökningar inte beskriver hur saker är utan fokuserar mer på varför, generalisering då forskaren har intresse i att kunna generalisera resultatet till andra grupper och situationer och replikation medför ett tydligt tillvägagångssätt för att underlätta en, för kvantitativa forskare, uppskattad replikation.22 Med kvalitativa metoder kan undersökningar inbringa stora mängder material som bygger på beskrivningar utifrån fältanteckningar, intervjuutskrifter och dokumentanalyser. Detta skall tolkas för att kunna härleda slutsatser och teorier. Det förekommer generella strategier för kvalitativ analys av data. De generella strategierna utgår från analytisk induktion och ”grounded theory” vilka utgör de mest frekventa tillvägagångssätten. Analytisk induktion kan förklaras med att data insamlas och analyseras till dess att inga avvikande eller negativa företeelser hittas, i förhållande till problemformuleringen. ”Grounded theory” söker samband mellan datainsamling, analys och den resulterande teorin genom dels att metoden är inriktad på en teoriutveckling baserad på data och dels genom ett iterativt eller rekursivt synsätt vilket betyder att insamling av data sker parallellt och växelvis. Kodning av olika former utgör viktiga processer i strategin. Här kan nämnas öppen kodning som syftar till att bryta ned, studera, jämföra, konceptualisera och kategorisera data. Ur detta härleds begrepp som grupperas och omformuleras till strategier.23 Eftersom uppsatsen inte är flerfaldig utifrån fler strategier kommer datan att analyseras utifrån innehållsanalys som metod. Till innehållsanalysen sker en typ av öppen kodning utifrån strategin grounded theory, för att kunna kategorisera innehållet för kommande analys. 3:5 Tillförlitlighetsfrågor Då det gäller bedömningen av samhällsvetenskaplig forskning är, enligt Bryman, reliabilitet, replikation och validitet de tre viktigaste kriterierna.24 Reliabilitet Reliabilitet eller tillförlitlighet berör frågan om huruvida undersökningens resultat blir detsamma om undersökningen genomförs återigen. Detta är avgörande för att kunna bestämma om resultatet förblir konstant eller om slumpmässiga och/eller tillfälliga betingelser påverkar. Reliabilitet kan rikta sig mot kvantitativa undersökningar då det gäller att studera hur stabila olika mått är. Mått som kan styrkas efter flertalet mätningar av samma undersökningsobjekt kan ses som ett reliabelt mått, vilket medför att måttet går att betrakta som pålitligt och riktigt. (det finns tre viktiga faktorer att ta ställning till om ett mått är reliabelt 1. stabilitet: är måttet stabilt över tid, 2. intern reliabilitet: är en indikator som utgör skala eller index pålitlig och följdriktig, 3. internbedömarreliabilitet: subjektiva bedömningar rörande exempelvis kategoriseringar av öppna frågor i en enkät).25 Rapportens reliabilitet kan, vad jag bedömer, anses som relativt låg då kompetensbevisen som är mina primärkällor, kan variera stort i sitt innehåll och utförande. Eftersom målgruppen och dess förutsättningar kan variera i tid, kan stora förändringar komma att göras vilket medför att samma resultat är svårt att nå, måtten är då ej stabila över tid. Jag har heller inte som krav att nå en hög reliabilitet då rapporten riktar sig mot en undersökning här och nu. 22 Bryman (2002) kap. 11 Ibid. kap. 18 24 Ibid. s. 43-45 25 Ibid. s. 86 23 15 Replikation Replikation innebär att en undersökning och dess resultat, upprepas av en annan forskare. Detta kan göras exempelvis då ursprungliga resultat upplevs vara ej överensstämmande med andra relevanta studiers resultat. För att en replikation skall vara genomförbar krävs att undersökningen är replikerbar, vilket innebär att undersökningen skall vara möjlig att upprepa. Till detta krävs att forskare beskriver sitt tillvägagångssätt i detalj. En replikation kan utföras för att pröva och bedöma exempelvis hur reliabelt ett mått är från tidigare studier. Rapportens metodiska val och utförande är fullt replikerbara till en liknande undersökning. Återigen faller återkommande studier på att det innehåll som granskats och analyserats är påverkningsbart av yttre faktorer som exempelvis målgruppens sammansättning, lokaler, ekonomi och personal. Validitet Validitet riktar sig mot en bedömning av huruvida dels mått för begrepp verkligen mäter begreppet ifråga och dels om framförda slutsatser hänger ihop eller inte. Både reliabilitet och validitet handlar i grunden om hur godtagbara och noggranna mätningarna är, vilket är av stort intresse inom kvantitativ forskning. Intern validitet är vanligast för kvantitativa forskare och rör hållbarheten eller giltigheten i de resultat som uttrycker ett orsakssamband (kausalt samband). Extern validitet riktar sig mer mot undersökningar (både kvalitativa och kvantitativa) där resultatens generaliserbarhet riktas utanför den specifika undersökningskontexten. Med detta menas, om resultaten kan tillämpas i andra sammanhang utanför det studerade området. I Detta fall är frågan om urval mycket viktig då representativa undersökningsobjekt kan spela roll för resultatet. Eftersom jag inte utfört en signifikansberäkning på mätdatan kan jag heller inte härleda resultatet till hur urvalet representerar hela populationen. Detta medför en osäkerhet gällande begreppens mätvärden och kan på så vis inte heller klassas som generaliserbara för mätningar utanför den studerade kontexten. Å andra sidan har jag erhållit en hög datafrekvens utan större bortfall vilket skapar möjligheter för mer överensstämmande uträkningar. 3:6 Metoddiskussion Eftersom uppsatsen bygger på litteraturstudier och insamlad data utifrån jämförelser och granskningar genom ansatser till dokumentanalyser av samtliga utfärdade kompetensbevis, kan det medföra svårigheter att synliggöra långvariga mönster (den fullständiga induktiva processen). Enligt min forskningsdesign med en ansats till komparativ metod har resultatet ur mina jämförelseanalyser kunnat bekräfta projektets innehåll. Mina konklusioner bygger på och förankras av rapportens kvantifieringar som påvisar individens syn på progression(eget lärande/utveckling) och medvetenhet om, insikt i och förståelse för ett icke formellt lärande genom självskattning. För framtida forskning kan en triangulering som forskningsstrategi tillämpas då fler metoder eller datakällor används vid studier. Triangulering kan användas inom en eller flera forskningsstrategier. Syftet kan vara att kontrollera datan med stöd av intervjufrågor eller för att dubbelkontrollera resultat från både kvantitativa och kvalitativa undersökningar. Triangulering utgör således en teknik som möjliggör ett resonemang kring integrationen mellan olika forskningsstrategier. 16 4. Resultat I kommande resultatdel redovisas rapportens centrala innehåll. Detta är uppdelat i två olika utföranden där den första är en granskning och sammanställning av samtliga utfärdade kompetensbevis, den andra är en summering av självskattningens innehåll. Efter varje kategori presenterar en jämförelseanalys kapitlets mest framträdande mönster. 4:1 Jämförelse av kompetensbevis Genom min ansats till dokumentanalys har jag jämfört samtliga utfärdade kompetensbevis. Jämförelsen bygger på en dokumentanalysansats men här används inte några kodningsscheman i kvantifierande syften, utan innehållet struktureras efter en kodningsmall. Detta för att underlätta den jämförande analysen av kompetensområdena. Nedan följer en redogörelse av nyckelkompetenserna. Kommunikation på modersmålet Tabell 4:1. Redovisning av nyckelkompetens kommunikation på modersmålet. Redovisning av samtliga Redovisning av förekommande svar Antal Antal samtliga förkommande gällande mer fördjupad (41 svar) (39 svar) svar gällande ny insikt i/förståelse för eller i hierarkisk ordning i hierarkisk ordning kunskap/förmåga är medvetna om förmågor/kunskaper - utvecklat förmåga att - lättare att tala till nya 16 9 kommunicera och förstå människor och grupper - utvecklat ordförråd 7 - kan lättare uttrycka sig 6 - utvecklat skriftlig 6 - förstår gruppens betydelse 4 kompetens - lättare för att tala – lyssna, - utvecklat förmåga att - tar lättare kontakt med 4 3(x3) tala inför grupper andra, - lättare att föra en dialog - mognare språk, - lärt om 3 - större trygghet i muntliga 2(x2) gruppdiskussioner framträdanden - tänker på språket, - tolkar lättare, - skriver mer för det känns bra, - lärt sig förmåga att - lättare för att ringa okända, 2 1(x7) förmedla - lättare att lära känna nya människor, - mer framåt, - lättare att förstå andras åsikter. - utvecklat förmåga att ta in information, - lärt nya begrepp genom 1(x3) nyckelkompetenserna, - lärt att lösa problem Teckenförklaring: (x + siffra) står för antal förekommande svar av före nämnda siffra och formulering. 17 Kommunikation på främmande språk Tabell 4:2. Redovisning av nyckelkompetens Kommunikation på främmande språk. Redovisning av samtliga förekommande svar Redovisning av samtliga Antal Antal förkommande svar gällande mer fördjupad (42 svar) (37 svar) gällande ny insikt i/förståelse för i hierarkisk ordning eller är medvetna om i hierarkisk ordning kunskap/förmåga förmågor/kunskaper - utvecklat kompetens att - förstår annat språk och 15 9 kommunicera kan göra sig förstådd - större trygghet i att - utvecklat ordförråd 7 använda sig av annat 8 språk - utvecklat en icke verbal 6 - klarar av att använda 5 kommunikation - utvecklat sitt självförtroende att - stärkt förmåga, 4 4(x2) kommunicera på - mer bekväm främmande språk - lärt lite av ett nytt språk, - lärt sig förstå annat - medveten om språk, 3(x2) 3 språkfärdigheter - utvecklat förmåga att föra en dialog - utvecklat att ta in 1 - tror på sin egen förmåga 2 information - lättare att förklara 1 Teckenförklaring: (x + siffra) står för antal förekommande svar av före nämnda siffra och formulering. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens Tabell 4:3. Redovisning av nyckelkompetens Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens. Redovisning av samtliga Redovisning av samtliga förekommande svar Antal Antal förkommande svar gällande mer fördjupad (16 svar) (17 svar) gällande ny insikt i/förståelse för i hierarkisk ordning i hierarkisk ordning kunskap/förmåga eller är medvetna om förmågor/kunskaper - bättre förståelse genom - utveckling inom teknisk praktik, 5 6(x2) kompetens genom praktik - bättre förståelse genom bräkningar i matlagning - medveten om - lärt om valuta 3 2 matematik i vardagen - bättre tidsplanering, - utvecklat kunnandet om 2 - förstärkt förståelse, 1(x3) - förståelse för relevans - lärt om struktur, arbeta i grupp och lyssna - lärt om material - utvecklats i praktiska moment, 1(x4) - förstärkt kunskap i matematik, Lärt om kassapparat, - lärt att se egen förmåga Teckenförklaring: (x + siffra) står för antal förekommande svar av före nämnda siffra och formulering. 18 Digital kompetens Tabell 4:4. Redovisning av nyckelkompetens Digital kompetens. Redovisning av samtliga förekommande svar Redovisning av samtliga Antal Antal förkommande svar gällande mer fördjupad (37 svar) (9 svar) gällande ny insikt i/förståelse för i hierarkisk ordning eller är medvetna om i hierarkisk ordning kunskap/förmåga förmågor/kunskaper - behärskar digitala - lärt sig movie maker 9 3 verktyg - verktyg för att komplettera minne och kommunikation, - kunna sprida information, - lärt sig hantera nya - mer förtrogen att tekniker, metoder och 8 1(x6) tillämpa text och bild, verktyg - större trygghet i användandet och hanteringen, - mer tålamod, - ökat intresse - lärt sig powerpoint 6 - lärt sig hantera digitalkamera, 2(x3) - lärt sig bildhantering, - lärt sig skype och blogg - lärt sig hantera text och bild, - lärt sig bildspel, - lärt sig bildanalys, - lärt om CV och personligt brev, - lärt om använda datorn 1(x8) som hjälpmedel, - lärt om en ny projektor, - utvecklats genom film och musik, - utvecklat att lära ut till andra Teckenförklaring: (x + siffra) står för antal förekommande svar av före nämnda siffra och formulering. 19 Lära att lära Tabell 4:5. Redovisning av nyckelkompetens Lära att lära. Redovisning av samtliga Antal Redovisning av samtliga förekommande svar gällande mer (61 svar) förkommande svar gällande ny fördjupad insikt i/förståelse för eller i hierarkisk kunskap/förmåga är medvetna om ordning förmågor/kunskaper - medveten om att praktiska moment - lärt om sig själv, egen förmåga 15 fungerar bäst - lärt nya saker genom andra 6 - medveten om att läsning fungerar bäst - medveten om att vara känslig för -utvecklat att lära i grupp, störningsmoment, 4(x2) - lärt att arbeta självständigt - medveten om att aktivt lyssnande fungerar bäst - lärt genom alla nya moment, - lärt nytt varje dag, - lärt om grupper och gruppdynamik, - lärt genom praktik, - lärt genom att prova, - reflektion som metod, - lärt att praktiska moment passar, 2(x11) - förståelse för omgivningens relevans, - lärt att sätta upp egna mål, - lärt att våga göra fel, - lärt att hantera prestationsångest, - utvecklat nytt och positivt förhållningssätt till omvärlden, - utvecklat tålamod - utvecklat skrivandet, - lärt genom att vara inne och ute, - utvecklat förmåga att reflektera, - medveten om att skriva fungerar bäst, - lärt att förmedla kunskaper till - föredrar omväxlande arbetssätt, andra, - medveten om mål- formuleringar, - lärt genom egna erfarenheter, - viktigt med konkreta upplevelser, - utvecklat att aktivt prova mer 1(x10) - förståelse för nödvändiga kunskaper i saker, livet, - lärt genom press från gruppen, - kan anpassa sig efter omgivningens - lärt att slutföra saker utan krav på krav och rekommendationer prestation, - lärt att påverka eget lärande, - lärt metoder för att lära och minnas - förstår sitt behov, - ger självförtroende, - vill lära mer, - större tolerans, - kan kompromissa, - förstår teoretisk moment bättre, - tar ansvar, - väljer inte längre den enklaste vägen, - lättare att lära nya saker, - intresset styr lärandet, - insikt om sina svårigheter att slutföra uppgifter, - mer öppen för ny kunskap Teckenförklaring: (x + siffra) står för antal förekommande svar av före nämnda siffra och formulering. 20 Antal (53 svar) i hierarkisk ordning 9 6 4(x2) 3(x2) 2(x6) 1(x12) Social och medborgerlig kompetens Tabell 4:6. Redovisning av nyckelkompetens Social och medborgerlig komptens. Redovisning av samtliga Antal Antal Redovisning av samtliga förekommande svar gällande mer (64 svar) (77 svar) förkommande svar gällande ny fördjupad insikt i/förståelse för i hierarkisk i hierarkisk kunskap/förmåga eller är medvetna om ordning ordning förmågor/kunskaper - utvecklat social kompetens genom - vågar prata med och möta nya 15 15 gruppen människor - utvecklat samarbetsförmåga 5 - bättre självförtroende 5 - mer öppen, - utvecklat förmåga att prata med nya - kan stå för egna åsikter, människor, - fungerar bättre i - förbättrat rutiner och disciplin, 4(x3) 4(x4) grupparbeten/gruppaktiviteter, - utvecklat en större förståelse för - bättre förståelse för andra sociala sammanhang människor - utvecklat en större självsäkerhet, - kan hantera problem, - förstärkt sin självkänsla, - medborgerlig medvetenhet, - lärt om EU, och andra länder, 3(x4) - kan se sina sociala brister, 3(x5) - lärt att ta större ansvar och att - vågar vara sig själva, anpassa sig efter sin omgivning - insikt i hur politik fungerar - utvecklat nya bekantskaper, - utvecklat förmåga att lyssna på - mognat, andra, - större egenansvar, - lärt sig förstå att andra kan ha rätt, 2(x5) 2(x4) - känsla av att vara behövd, - lärt att hantera konflikter, - mindre fokuserad på sig själv - utvecklat att vara mer öppen och ödmjuk - lugnare, - mer social och kan föra sig i sociala sammanhang, - medveten om uppgifter, - större framtidstro, - förbättrat sitt temperament, - planering, - utvecklat tålamod och tolerans, - beslutsfattande, - lättare att förstå, - ökade kunskaper om företagande - kan värdera och argumentera om och ledarskap, - lärt att låta andra komma nära, åsikter, 1(x10) - visa känslor, 1(x18) - lärt att sätta gränser, - utvecklat att ta kontakt, - har upptäckt nya sidor, - utvecklat sitt sociala nätverk, - lättare att uttryck sig, - lärt om vuxenlivet, - ser sin förmåga i ett socialt samspel, - lärt om demokratiska arbetssätt, - medveten om sig själv, - lärt sig att bli mer motiverad - medveten om omvärlden, - medveten om rättigheter och skyldigheter, - medveten om egna roller, - pratar mer, - mindre blyg De som uttryckte någon form av utveckling gällande empatiska 8 färdigheter Teckenförklaring: (x + siffra) står för antal förekommande svar av före nämnda siffra och formulering. 21 Initiativförmåga och företagaranda Tabell 4:7. Redovisning av nyckelkompetens Initiativförmåga och företagaranda. Redovisning av samtliga Antal Antal förekommande svar Redovisning av samtliga (33 svar) (55 svar) gällande mer fördjupad förkommande svar gällande insikt i/förståelse för eller är i hierarkisk i hierarkisk ny kunskap/förmåga medvetna om ordning ordning förmågor/kunskaper - utvecklat förmågan att se - kan ta egna initiativ 8 21 uppgifter, vad som ska göras - kan arbeta självständigt och - utvecklat initiativförmåga 7 9 slutföra uppgifter - vågar tro på egna tankar, - vågar och tar för sig mer, - lärt om företagande 5 3(x3) - mer lösningsfokuserad - litar på sin egen förmåga, - får idéer, - utvecklat förmåga att - mer tålamod och framtidstro, planera, genomföra och 3 2(x6) - mer aktiv, utvärdera - stärkt initiativförmåga, - vågar ta en ledarroll - utvecklat att tänka nytt, - lärt att genomföra idéer, - utvecklat engagemang, - utvecklat nya infallsvinklar, - utvecklat en förståelse för - vill starta företag, utbildning, - vill söka jobb, - utvecklat förmåga att - utmanar sig själv, strukturera, 1(x10) 1(x4) - kan hitta nya vägar och - lärt att hjälpa andra, omformulera uppgifter - lärt att hantera administrativa rutiner (praktik), - lärt att omsätta idéer till verklighet, - utvecklat kunskaper Teckenförklaring: (x + siffra) står för antal förekommande svar av före nämnda siffra och formulering. 22 Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer Tabell 4:8. Redovisning av nyckelkompetens Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer. Redovisning av samtliga Antal Antal förekommande svar Redovisning av samtliga (34 svar) (29 svar) gällande mer fördjupad förkommande svar gällande insikt i/förståelse för eller är i hierarkisk i hierarkisk ny kunskap/förmåga medvetna om ordning ordning förmågor/kunskaper - mer medveten om sin egen - lärt om ny kultur 18 11 kultur - medveten om kulturella - lärt om kulturs betydelse 4 7 skillnader - ökad medvetenhet om andra kulturer, - lärt om nytt levnadssätt 3 5(x2) - förstår vad kultur innebär - utvecklat en förståelse för att leva i Europa, - utvecklat en förståelse för naturupplevelser, - utvecklat ett intresse för kultur, - utvecklat kunskap om att använda rörlig bild som uttrycksmedel, - blivit mer öppen för nya 1(x9) 1 kulturer - utvecklat kulturell medvetenhet, - lärt sig uppskatta annan matkultur, - lärt sig producera musik, - lärt om icke verbal kommunikation, - utvecklat en förståelse för att behålla egna traditioner Teckenförklaring: (x + siffra) står för antal förekommande svar av före nämnda siffra och formulering. 23 Annan/egen kompetens Tabell 4:9. Redovisning av egen/annan kompetens. Redovisning av samtliga förkommande svar gällande ny kunskap/förmåga - utvecklat ny kunskap om sig själv - ökat sin självkännedom, - lärt att förbättra dagliga rutiner, matvanor och allmänt mående Antal (61 svar) i hierarkisk ordning 15 6(x2) - lärt sig att se positivt på saker, - lärt sig att tro på sig själv 4(x2) - utvecklat och stärkt självförtroendet, - utvecklat stresstålighet och tålamod, - lärt sig att sätta upp egna mål, - lärt om livsstil och levnadssätt, - lärt att utmana sig själv, - utvecklat och ändrat sin livsstil, - utvecklats som person 2(x7) Redovisning av samtliga förekommande svar gällande mer fördjupad insikt i/förståelse för eller är medvetna om förmågor/kunskaper - insikt om en mening med vardagen - tar mer kontakt i sociala sammanhang, - tror på en framtid - hittat sin väg till ett livslångt lärande, - ökad självkänsla, - större insikt i sin livssituation, - ansvarstagande, - vågar mer, - tryggare i sig själv, mer självständig - förutsättningar att lyckas med mål har ökat, - ny inställning till livet, - mer energi, - insikt i att förbättra sin uthållighet, - upptäckt sin potential, - inblick i matkultur, - mindre blyg, - mognat, - mer medveten om omvärlden, - god insikt i egna förmågor, - medveten om problemlösning, - kan lättare tala om sina problem, - mer tillfreds med livet Antal (35 svar) i hierarkisk ordning 4 - lärt sig att samarbeta och lösa konflikter, - lärt olika tekniker för sitt lärande, - utvecklas genom alla kompetensområden, - lärt sig att större ansvar, - utvecklat en större social förmåga gällande privatlivet, - lärt sig hantera sin sjukdom, 1(x12) - utvecklat ett kritiskt förhållningssätt, - lärt om musik, - lärt sig empatiska färdigheter, - lärt sig att inte falla för grupptryck, - utvecklat ett bättre sätt att hantera känslor, - förbättrat sitt psykiska mående Teckenförklaring: (x + siffra) står för antal förekommande svar av före nämnda siffra och formulering. 24 3(x2) 2(x6) 1(x13) Tabell 4:10. Redovisning av samtliga redovisade nyckelkompetenser i förhållande till antal och utveckling. Nyckelkompetens Antal som redovisade i kompetensbevisen (av 47) Antal förmågor/kunskaper som redovisas som nya (progressionutvecklat/lärt sig) Antal förmågor/kunskaper som redovisas som fått mer fördjupad insikt i/förståelse för eller är medvetna om 31 41 39 36 42 37 13 16 17 24 43 37 61 9 53 46 64 77 37 33 55 30 34 29 31 61 35 291 389 371 6,2 8,3 7,9 1 Kommunikation på modersmål 2 Kommunikation på främmande språk 3 Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens 4 Digital kompetens 5 Lära att lära 6 Social och medborgerlig kompetens 7 Initiativförmåga och företagaranda 8 Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer 9 Annan/egen kompetens Summa Av 47 utfärdade kompetensbevis visar summan hur många kompetenser som sammantaget har synliggjorts och redovisats Summa Genomsnitt per ungdom Teckenförklaring: Röd text markerar kompetensområde som fått högst svarsfrekvens. 80 70 60 Ny kunskap 50 Medveten om 40 30 20 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Figur 4:1. Indikator på hur ny kunskap är fördelat mot fördjupad insikt i/förståelse för eller medveten om. Då x-axeln redovisar nyckelkompetenserna och y-axeln påvisar svarsfrekvensen i antal uttryckta svar. 25 4:2 Jämförelseanalyser av resultatet i kompetensbevisen Kommunikation på modersmålet: Mikronivå • • • Liten skillnad mellan nyutvecklad kunskap och en fördjupad insikt i/förståelse för och medvetenhet om (41 -39). Gällande ny kunskap har flest redovisat att de utvecklat förmåga att kommunicera och förstå. Hög svarsfrekvens gällande förståelse för kommunikation som verktyg. Makronivå • • • En majoritet av svaren bygger på en utveckling av eller en mer utvecklad förmåga att kommunicera, förmedla och förstå, ordförråd, skrift och att tala till nya människor. Mellanmänsklig kommunikation står i fokus. Många faktorer berör en större trygghet i att kommunicera både verbalt och ickeverbalt. Kommunikation på främmande språk: Mikronivå • • • Liten skillnad mellan nyutvecklad kunskap och en fördjupad insikt i/förståelse för och medvetenhet om (42 -37). Övervägande majoritet har uttryckt att de utvecklat kompetens att kommunicera. Hög frekvens av svar gällande förtrogenhet i att använda sig av. Makronivå • • Många förmedlar att transnationell utmaning varit bidragande till ökad förståelse och utveckling av kompetensen. Många uttrycker att de dels har utvecklat en ny kompetens men även att de förstår och kan göra sig förstådda, med en större trygghet och ett bredare ordförråd både verbalt och icke verbalt. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens. Mikronivå • • • Fler som uttrycker att har skapat mer fördjupat insikt i/förståelse för eller medveten om än att ha utvecklat nya kunskaper (17-16). Majoriteten fokuserar på praktiken som arena för lärande. Ingen eller få kan ge konkreta exempel på vetenskaplig kompetens. Makronivå • Både ny utveckling och förståelse för kompetensen har utvecklats genom praktiskt arbete (praktik och matlagning nämns). 26 Digital kompetens: Mikronivå • • Stor skillnad mellan ny kunskap och mer fördjupad insikt i/förståelse för och medveten om (37-9) Gällande ny kunskap har nya tekniker och program uppmärksammats. Makronivå • • • • Tydlig tendens är att många hade förkunskaper inom kompetensen. Många har lärt genom att prova nya program. Lärande har skett då datorn används som arbetsverktyg. Svaren tyder på att ny kunskap har förmedlat nya användningsområden. Lära att lära: Mikronivå • • • • Stor variation i svaren om utvecklade kunskaper och förmågor. Mest frekvent är att ny kunskap har utvecklats om individen själv. Gruppen har varit mycket bidragande till utveckling av kompetensen. Många svar är liknande men skiljer sig något i sin formulering. Makronivå • • • • • • Stor medvetenhet om miljöns och omgivningens påverkansgrad. Medvetenhet om både positiva och negativa faktorer för eget lärande. Många har kopplat lärandet till egna förutsättningar. Tydlig tendens är att många har kunnat kartlägga, synliggöra och tydliggöra sitt lärande. Uttalade individuella framgångsfaktorer. Ett viktigt kompetensområde då många har uttryckt både ny utveckling och medvetenhet om. 27 Social och medborgerlig kompetens: Mikronivå • • • • • • • Mest omnämnd kompetens av samtliga. Antal som fördjupat insikt i/förståelse för eller medvetenhet om är större än antalet som uttryckt ny kunskap inom kompetensen (77-64) Stor variation i svaren. Gruppen nämns som framgångsfaktor i lärandet. Uppmärksammar egna bristområden. Individuella faktorer i centrum. Svaren belyser utveckling av socialt samspel. Makronivå • Tydlig tendens i svaren är att de belyser faktorer som självförtroende, självkänsla och självkännedom. Stort utvecklingsbehov för målgruppen då svaren visar på en bred mångfald. Många faktorer berör individens medvetenhet om dagliga rutiner och funktioner för en självförsörjning. Stora drag av att empatiska färdigheter har uppmärksammats och utvecklats. Tydlig tendens i svaren är att målgruppen är medveten om sin egen utveckling. Konflikthantering och problemlösning har uppmärksammats. • • • • • Initiativförmåga och företagaranda: Mikronivå • • • • • Stor skillnad mellan svaren gällande ny kunskap och mer fördjupad insikt i/förståelse för och medveten om (33-55) Majoritet av svaren berör individens förmåga att ta egna initiativ (21 av 55 svar). Stor variation i svaren. Många redovisar aspekter som mod. Egen förmåga i fokus. Makronivå • • • Tydlig tendens i svaren är att kompetensen berörs utifrån perspektiv om initiativförmåga och uppgiftsrelaterade aspekter. Fler av svaren tyder på att många tror mer på sin egen förmåga att lösa uppgifter och ta hänsyn till egna idéer. En tendens tyder på att individen har större insikt i sin egen roll sett i ett större sammanhang. 28 Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer: Mikronivå • • • • Liten skillnad mellan svaren gällande ny kunskap och fördjupad insikt i/förståelse för och medveten om (34-29). Stor variation av svar. Majoriteten har lärt om ny kultur genom internationell utmaning. Många har blivit mer medvetna om egen kultur. Makronivå • • • • Svaren påvisar hur svårtolkat begreppet kultur är. Tydlig tendens bland svaren att en medvetenhet har ökat om dels egen kultur men även om kulturella skillnader och dess betydelse för individen. Erfarenhet genom deltagande i transnationell utmaning. Svaren uttrycker olika synsätt på begreppet kultur. Annan/egen kompetens. Mikronivå • • • Stor skillnad mellan ny kunskap och fördjupad insikt i/förståelse för och medveten om (61-35). Majoriteten har utvecklat ny kunskap om sig själv. Stor variation i svaren. Makronivå • • • • Tydlig tendens i svaren pekar på positiv utveckling av förmågor och färdigheter. Många av svaren berör ökad självkänsla, självförtroende och självkännedom. Tydlig positiv framtidstro. Goda insikter om egna förmågor. 29 Alla nyckelkompetenser: Mikronivå • • • • • • • Matematiskt kunnande och annan grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens är minst representerad gällande nya kompetenser. Kommunikation på modersmålet och kommunikation på främmande språk är mest likartade till sina svarsresultat gällande både nya kunskaper och medveten om. Digital kompetens är minst representerad gällande fördjupad insikt i/förståelse för eller medvetenhet om. Social och medborgerlig kompetens är mest representerad gällande både nya utvecklade kunskaper fördjupad insikt i/förståelse för eller medveten om. Digital kompetens skiljer sig mest i sina svar mellan ny kunskap om fördjupad insikt i. Initiativförmåga och företagaranda uppvisar störst negativ skillnad mellan antal som redovisade kompetensen och ny utvecklad kunskap (summan av redovisade är större än summan av ny utvecklad kunskap 37 – 33). Annan/egen kompetens uppvisar störst positiv skillnad mellan antal som redovisade kompetensen och ny utvecklad kunskap (summan av redovisade är mindre än antal nya kunskaper som utvecklats 31-61, vilket presenterar ca 2 nyutvecklade kunskaper/kompetensbevis och deltagare). Makronivå • • • • • • • 6 av 9 kompetensområden har redovisad mer nyutvecklade kunskaper i förhållande till en fördjupad insikt i/förståelse för eller medveten om. 3 av 9 kompetensområden har redovisat en större fördjupad insikt i/förståelse för eller medvetenhet om i förhållande till nyutvecklade kunskaper. Kompetenserna 1,2,3,5 och 8 har mycket små skillnader mellan antal som redovisat nya kunskaper och en mer fördjupad insikt i/förståelse för eller medveten om. Kompetenserna 5, 6 och 9 har mest antal redovisade nya kunskaper. Social och medborgerlig kompetens är mest frekvent redovisad gällande mest utvecklad genom båda kategorier i förhållande till antal skrivna kompetensbevis (av 47 skrivna kompetensbevis har 46 redovisat denna). Samtliga nyckelkompetenser har bidragit till både utveckling och mer fördjupad insikt i/förståelse för eller medvetenhet om. Av 47 skrivna kompetensbevis har 291 omnämnda nyckelkompetenser redovisat 389 nyutvecklade kunskaper och 371 mer fördjupade insikter i/förståelse för eller medvetenhet om. Detta ger ett genomsnitt på 6,2 redovisade kompetenser/bevis, 8,3 nyutvecklade kunskaper/deltagare och 7,9 förmågor eller kunskaper/deltagare som har fördjupats gällande insikt i/förståelse för och medvetenhet om. 30 5. Analys I denna analys kommer rapportens resultat att synliggöras och diskuteras utifrån tidigare nämnda källor. Förhoppningen är att besvara och tydliggöra tidigare syfte och frågeställningar till rapporten. Syftet med rapporten är att synliggöra projekt MODDs resultat gällande kunskap utifrån arbetsmetod och valideringsmodell av icke formellt lärande (vilket är ett av projektets stora delmål på individnivå). Detta genom att granska och jämföra innehållet i samtliga utfärdade kompetensbevis. Förhoppningen med rapporten är att kunna ge en fördjupad kunskap och insikt i arbetet med icke-formellt lärande och hur detta kan synliggöras. 5:1 Vad uttrycker resultatet i kompetensbevisen gällande ny kunskap? Då det gäller att reda i begreppet kunskap och vad detta står för bör viss försiktighet vidtagas då teorierna och forskningen belyser många olika perspektiv. Till att börja med behöver begreppet analysers till denna rapport så att resultatet kan förklaras utifrån vilken typ av kunskapssyn projekt MODD har haft som utgångspunkt. Begreppet kunskap kan kopplas till olika traditioner och förekommer allt för ofta med begrepp som teoretisk eller praktisk. Kunskap kan även ses som handling i olika former. Den grekiske filosofen Aristoteles gjorde en tredelning av kunskap vilka kan nämnas som episteme, techne och fronesis. Något förenklat kan episteme beskrivas som teoretisktvetenskaplig kunskap, abstrakt och allmän, techne är mer praktisk-produktiv kunskap och fronesis som praktisk klokhet en konkret tillämpad kunskap26. Ur ett samhällsperspektiv är uppfattningen att episteme är den kunskapsform som kallas för den ”riktiga” kunskapen och denna teoretiska och vetenskapliga form är dominerande i utbildningsmiljöer. Detta medför att den praktiska kunskapen värderas mindre i vårt utbildningssystem. Att på detta vis dela upp kunskapsformer och att ställa teoretiskt mot praktiskt bygger på en lång tradition i det västerländska tänkandet. Inom nyare kunskapsteorier har fokus börjat hamna på att all kunskap hänger samman och att all kunskap behövs. Det talas om situationsbunden kunskap som utövas i den kontext eller situation som individen befinner sig i. Det har visat sig att kunskap kan variera i form och innehåll helt beroende på var, när, hur och med vem individen utövar den. Det talas om perceptuella förutsättningar, multipla intelligenser och lärandeprocesser som ligger till grund för hur, vad och varför vi lär oss olika. Aristoteles menade att vetande, kunnande och klokhet är beroende av varandra, individen behöver veta, kunna och förstå! Jag vill mena att samhället av idag styr vilken form av lärande och kunskap som är giltig och legitim och med detta fråntar individen möjligheten att tillägna sig situerad kunskap då det formella utbildningssystemet redan på förhand angett vad och vilken kunskap som ska gälla. Samhällsutvecklingen gör att många individer inte passar in i gängse system och har svårigheter att tillägna sig och anpassa sig efter rådande strukturer. Detta eftersom episteme dominerar utbildningssystemet i form av allmänna sanningar. Med detta skapas få eller inga möjligheter att utveckla den kunskap som har att göra med praktisk klokhet, vilken kan hänvisas till hur individen kan agera och handla på ett etiskt sätt i en given situation. Jag vill mena att detta är fronesis och att fronesis kan härledas till ett mer icke-formellt lärsystem utan på förhand givna mål och ramar. 26 Gustavsson (2004). Sid 47 ff. 31 Jag vill mena att projekt MODD har arbetet med fronesis som kunskapsform med syfte att utveckla individer utifrån individens förutsättningar och behöv för lärande. Fronesis är, vad jag anser, en typ av klokskap som är helt situationsbaserad, utifrån erfarenheter, förståelse, förväntningar och individuella förutsättningar kopplat till en helt unik situation. Detta handlar i stort om att kunna möta samhället och dess människor med en ”social smidighet”. Fronesis är en personlig kunskap, dock inte tyst, inte medfödd utan utvecklingsbar, vilken individen utvecklar och blir bättre på ju äldre denne blir. Situation, kontext och ledarskap är nyckelord till detta. Ser vi till vad resultatet redovisar så har deltagarna i projekt MODD erbjudits en arena på vilken de har haft möjligheter att utifrån egna förutsättningar, förmågor och förväntningar kunna skapa ramar för och tillägna sig helt olika färdigheter. Resultatet påvisar tydliga svar om att många har tillägnat sig helt nya kunskaper under sina 24 veckor. Jag vill redovisa de svar som varit mest frekventa gällande vad deltagarna själva har upplevt att de utvecklat som ny kunskap. Ny kunskap, enligt deltagarna, utifrån nyckelkompetenserna Här följer en rak redovisning gällande vad deltagarna, mest frekvent, uttrycker att de tillägnat sig för nya kunskaper genom MODD och arbetet med nyckelkompetenserna. Resultaten bygger på en självskattningsprocess och berör den tid från dag ett i MODD till den dag då de avslutar steg tre. Genom att alla får en möjlighet att med en mentor, skriva ett underlag i sin individuella planering, skapas en möjlighet för samtliga att synliggöra en utgångspunkt (startpunkt) till sin egen progression. Detta genom att individen får en möjlighet att i startfasen av projektet kunna synliggöra och tydliggöra vad, hur och varför denne behöver utveckla vissa individuella aspekter som individen finner nödvändiga utifrån sin livssituation. Inom kommunikation på modersmålet så uttrycker deltagarna att de lärt sig och utvecklat: - förmågor att kommunicera och förstå, att de utvecklat ordförråd, nya begrepp och en skriftlig kompetens. De har utvecklat förmågan att tala inför grupper och lärt sig att agera i gruppdiskussioner. De anser att de lärt sig förmågor att förmedla, ta in information och att lösa problem genom att kunna kommunicera. Inom kommunikation på främmande språk uttrycker deltagarna att de lärt sig och utvecklat: - kompetens att kunna kommunicera, kommunicera på ett annat språk, större ordförråd och förmåga att kunna föra en dialog. De har även utvecklat en icke-verbal kommunikation. De har utvecklat sitt självförtroende att våga kommunicera på annat språk, lärt sig förstå annat språk och att ta in information. Inom matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens uttrycker deltagarna att de lärt sig och utvecklats: - genom praktiken och att de lärt om valuta. De uttrycker att utvecklat ”kunnandet” om, lärt om material och utrustning. De har lärt sig struktur, arbeta i grupp och lärt sig att se egen förmåga. Lärt genom praktiska moment. Inom digital kompetens uttrycker deltagarna att de lärt sig och utvecklat: - program som moviemaker, powerpoint, skype och blogg. De har lärt sig att hantera och använda ny teknik, verktyg och nya metoder. De har lärt sig att hantera digitalkamera om bildhantering, bildanalys, att hantera bild och text och om bildspel som presentationsverktyg. De har lärt sig om CV och personligt brev och att använda datorn som ett hjälpmedel, lärt att använda projektor och att utvecklas genom film och musik. Lärt sig att lära ut till andra. 32 Inom lära att lära uttrycker deltagarna att de lärt sig och utvecklat: - om sig själva och sin egen förmåga. Att de har lärt sig mycket genom andra och att de utvecklat att lära i grupp. De har lärt om grupper och om gruppdynamik och lärt genom att gruppen har satt press. De har lärt att arbeta självständigt, genom att prova, genom praktiska moment, och att aktivt mer prova nya saker. De har lärt nytt varje dag och genom alla nya moment utvecklats, lärt att sätta upp egna mål och att våga göra fel, lärt att hantera prestationsångest och utvecklat tålamod. Lärt att påverka egna lärandet, metoder för att lära och minnas och utvecklat förmåga att reflektera, lärt genom nya erfarenheter och att slutföra saker utan krav på prestation. De har utvecklat nytt och positivt förhållningssätt till omvärlden lärt att förmedla kunskaper till andra, lärt genom att vara både ute och inne och genom både teori och praktik. Inom social och medborgerlig kompetens har deltagarna lärt sig och utvecklat: - social kompetens genom gruppen. De har ytvecklat samarbetsförmåga och förmåga att prata med nya människor. De har förbättrat rutiner med mer disciplin och utvecklat större förståelse för sociala sammanhang. De har ytvecklat en större självsäkerhet, stärkt sin självkänsla och lärt att ta större ansvar och att anpassa sig efter sin omgivning. De har lärt om andra länder och om EU. De har lärt sig att lyssna mer på andra och förstå att andra kan ha rätt, lärt sig att hantera konflikter och att vara mer öppen och ödmjuk. De har lärt sig om sig temperament och utvecklat tålamod och tolerans, lärt sig att låta andra komma nära och att ta kontakt. De har lärt sig om demokratiska arbetssätt, om ledarskap, företagande och om vuxenlivet. De har lärt sig att sätta gränser och att bli mer motiverade. Många har lärt sig empatiska färdigheter (även om inte ordet är uttryckt). Inom initiativförmåga och företagande har deltagarna lärt sig och utvecklat: - förmågan att se uppgifter och vad som ska göras. De har lärt sig att ta initiativ och att planera, genomföra och utvärdera, de har lärt att tänka nytt och att genomföra idéer. De har utvecklat engagemang, nya infallsvinklar och en förståelse för utbildning. De har utvecklat kunskaper och lärt sig omsätta idé till verklighet, lärt sig att strukturera och att hjälpa andra. De har lärt sig om företagande och administrativa rutiner. Inom kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer har deltagarna lärt sig och utvecklat: - om ny kultur och om kulturs betydelse. De har lärt om nya levnadssätt och utvecklat en förståelse för att leva i Europa, lärt om matkultur och att producera musik. De har lärt och utvecklat en förståelse för naturupplevelser, icke verbal kommunikation och att använda rörlig bild som uttrycksmedel. De har ytvecklat ett större intresse för kultur, en kulturell medvetenhet och utvecklat en förståelse för att behålla egna traditioner. Slutsats Resultaten visar att flertalet av deltagarna har utvecklat nya kunskaper om sig själva som individer. Att de lärt sig att tro mer på sig själva och sin egen förmåga. De har, enligt dem själva, ökat sin självkännedom och kan på så vis klargöra för både positiva aspekter men även vilka problemområden som finns och hur dessa behöver bemötas. De har utvecklat förmågor som tålamod och tolerans riktat mot dels medmänniskor och dels mot arbetsmoment. De har lärt sig och utvecklat en större social förmåga genom att samarbeta och att lösa konflikter och med detta kunna se sin egen roll utifrån ett större sammanhang. De har lärt sig att sätt upp egna mål och med detta kunna planera och strukturera sin tillvaro på ett mer fördelaktigt sätt. De har genom att ha förbättrat sina dagliga rutiner skapat bättre matvanor och ett förbättrat allmäntillstånd och med detta ändrat sin livsstil och sitt levnadssätt. De ser mer positivt på sin tillvaro och sin närmiljö och genom sin personliga utveckling tillägnat sig färdigheter och 33 förmågor att mer kritiskt granska sin omgivning. Många upplever att de lärt sig att hantera känslor på ett bättre sätt och att empatiska färdigheter har utvecklats. Många har förbättrat sitt psykiska mående och kan lättare hantera sin sjukdomsbild. Detta är innehållet ur vad kompetensbeviset uttrycker som annan/egen kompetens. Jag har inte i detta redovisat resultatet av vad deltagarna upplever att de har skapat en mer fördjupad insikt i/förstelse för eller medvetenhet om, detta kommer under rubriken progression. För att förtydliga innehållet i ovanstående text vill jag tydliggöra att allt som deltagarna själva har uttryckt som ”jag har lärt mig”, och ”jag har utvecklat ny kunskap om”, har jag som författare tolkat och kodat till kategorin ny kunskap medan det som uttrycks med koppling till insikt i/förståelse för och medveten om, egna förmågor och kunskaper tolkas och kodas till progression. 5:2 Hur uttrycker målgruppen sin syn på progression Då det talas om progression som begrepp brukar inte ord som om lärande vara avlägsna i resonemangen. Inom ramarna för detta har paradigmskiften avlöst varandra utan att egentligen bekräfta varandras innebörd. Vad som går att tillämpa i detta eller inte är nog upp till varje person med någon form av pedagogisk härkomst att begrunda. Vad jag som författare kan redogöra för är att, utan att framhäva eller svartmåla någon eller några av tidigare lärteorier så finns fraktioner att synliggöra från många olika läger. I projekt MODD har inget direkt koppling gjorts varken mot kognitivismen, behaviorismen eller det sociokulturella perspektivet. Vill läsaren fördjupa sig mer i detta för att studera och särskilja så rekommenderar författaren att läsa Säljö Lärande i praktiken27. Inom området har forskare, filosofer, tänkare och många med dessa, utvecklat, förfinat och dissekerat vad lärande är, hur lärande uppstår och varför det förhåller sig på detta vis. Vi alla som på något sätt har varit i någon form av uttalad lärandemiljö kan nog påminna oss om visdomsord som ”learning by doing” från John Dewey eller varför inte Ellen Keys berömda ” bildning är icke vad vi lärt, utan vad vi hava kvar, när vi glömt allt vi lärt”. Det som vi idag möts av är det något slitna begreppet ”livslångt lärande” som har uppnått en sådan status, att i dagsläget sitter politiker i EU- parlamentet och beslutar om hur detta ska ske och hur det skall kunna valideras på ett för alla parter givande och utvecklande sätt. Tydligt är att vad jag tidigare redovisade som kunskap bör sättas i relation med begrepp som lärande, lärandeprocess och i lärandemiljö med hänsyn taget till att alla som förmedlar ett pedagogiskt innehåll ska kunna utgå från den enskilda individens behov och förutsättningar för lärande. Dessutom skall hänsyn tagas till kontext, kultur, tradition, normer, värderingar och kognitiva funktionsnedsättningar. För att röra till det ytterligare kan lärande ses som formellt, informellt eller icke-formellt. Som pedagog upplever jag att fokus är/har blivit något förskjutet från individen (som faktiskt är den som ska lära sig) till något helt annat. En pedagog idag ska, vad jag anser, inte bara behärska didaktiska färdigheter och ha en bred ämneskunskap utan vara allmänvetande på så många olika arenor att kunskapsförmedling nästan blivit sekundärt. Till detta tillkommer ett gediget arbete gällande bedömning och betygsättning med argumentationspunkter om summativ eller formativ bedömning och om fokus ska ligga på produkt, process eller båda. Vad hände med progression och lärande? 27 Säljö (2000) sid 1 ff. 34 Enligt resultatet i rapporten kan jag tydliggöra vad deltagarna själva upplever som progression. Med progression menas i detta en utveckling av vad, deltagarna tidigare hade med sig i form av kunskaper, förmågor och färdigheter. Jag vill översätta progression med framsteg. I rapporten har jag som författare kodat kompetensbevisen utifrån vad deltagarna själva uttrycker som en mer fördjupat insikt i/förståelse för eller medvetenhet om förmågor och kunskaper. I resultatet går att utläsa: Inom kommunikation på modersmålet uttrycker deltagarna att utveckling har skett då: -de lättare kan tala till nya människor och grupper, de kan lättare uttrycka sig, de har lättare att förstå andra människor och att tala – lyssna till andra, de har lättare för att föra en dialog med ett mer moget språk och en större trygghet i muntliga framträdanden. De har en större förståelse för gruppens betydelse och har lättare för att ta kontakt med andra, de har lättare att lära känna nya människor och förstå andras åsikter. Inom kommunikation på främmande språk uttrycker deltagarna att utveckling skett då: -de bättre förstår annat språk och kan göra sig förstådda, de har en större trygghet i att använda annat språk. De känner att de klarar av att använda sig av annat språk, då de är stärkta och mer bekväma, mer medvetna om sina språkfärdigheter. De har lättare att förklara på annat språk då de tror mer på sin egen förmåga. Inom matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens uttrycker deltagarna att utveckling skett då: - skapat en bättre förståelse för kompetensen genom praktiken och genom matlagning. De har blivit mer medvetna om matematik i vardagen. De har lättare för att tidsplanera och förstärkt sin förståelse för kompetensens relevans i vardagslivet. Inom digital kompetens uttrycker deltagarna att utveckling skett då: - lättare behärskar digitala verktyg för att komplettera minne och kommunikation. Att de lättare kan sprida information och är mer förtrogna med att tillämpa text och bild. De har en större trygghet i hantering och användande, mer tålamod och ett ökat intresse för kompetensen. Inom lära att lära uttrycker deltagarna att utveckling skett då: - de är mer medvetna om att praktiska moment fungerar bäst för lärande. Vissa är medvetna om att läsa, skriva eller att aktivt lyssna fungerar bäst för lärandet. De är medvetna om vilka störningsmoment som påverkar dem och har skapat en förståelse för omgivningens relevans. Vissa anser att reflektion är en fungerande metod och vissa vill ha ett omväxlande arbetssätt. De är medvetna om målformuleringar och att intresset styr lärandet. De upplever att konkreta upplevelser bidrar och att de förstår att kunskap är nödvändigt i vardagslivet. De upplever att de lättare kan anpassa sig efter omgivningens krav och rekommendationer, har större tolerans, att de vill lära mer, att de förstår teoretiska moment bättre, att de kan kompromissa, att de kan ta ta ett större ansvar och att de förstår egna behov bättre. Många väljer inte längre den enklaste vägen, är mer öppen för ny kunskap och skapat en insikt om sina svårigheter att slutföra uppgifter. Inom social och medborgerlig kompetens uttrycker deltagarna att utveckling skett då: - de vågar prata med och möta nya människor, har en bättre förståelse för andra människor. De har bättre självförtroende, är mer öppna och kan stå för egna åsikter. De fungerar bättre i grupparbeten/gruppaktiviteter och kan se sina sociala brister, hantera sina problem och vågar vara sig själva. De förstår och har en medborgerlig medvetenhet med en insikt i hur politik fungerar. De har mognat, ett större egenansvar, mindre fokus på sig själva och har en känsla 35 av att vara behövda. De upplever att de är lugnare, mer sociala och kan föra sig i sociala sammanhang, ser sin förmåga i ett socialt samspel, visar känslor, mindre blyga och kan värdera och argumentera om åsikter. De har en större framtidstro och är mer medvetna om uppgifter, planering, beslutsfattande och en större medvetenhet om omvärlden. De är medvetna om egna roller, pratar mer, medvetna om sig själva, medvetna om rättigheter och skyldigheter. Många har upptäckt nya sidor och har lättare att förstå. Inom initiativförmåga och företagarande uttrycker deltagarna att utveckling skett då: - de kan ta egna initiativ och kan arbeta självständigt och slutföra uppgifter. De vågar tro på egna tankar, vågar ta för sig mer och är mer lösningsfokuserade. De liter mer på egen förmåga, får idéer, är mer aktiva, utmanar sig själva, har mer tålamod och framtidstro och är stärkta i sin initiativförmåga. De vågar ta en ledarroll, vill starta eget företag, vill söka jobb och kan hitta nya vägar och omformulera uppgifter. Inom kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer uttrycker deltagarna att utveckling skett då: -de är mer medvetna om sin egen kultur, medvetna om kulturella skillnader och en ökad medvetenhet om andra kulturer. De förstår vad kultur innebär och blivit mer öppna för nya kulturer. Slutsats Ovanstående innehållet är en redovisning med deltagarnas egna ord om sin progression genom nyckelkompetenserna. I deras självskattning har de kunnat synliggöra och kartlägga många olika områden, färdigheter och förmågor. Inom det som beskrivs som annan/egen kompetense uttrycker deltagarna utveckling då de menar att de har en mening med vardagen. De vågar ta mer kontakt med sin omgivning, sociala sammanhang och har en ökad självkänsla. De tror mer på framtiden och anser att de själva har hittat en väg till det livslånga lärandet, de har en större insikt i sin egen livssituation, vågar mer och är mer ansvarstagande. De är mer trygga i sig själva, mer självständiga har en ny inställning till livet. De har mer energi, är mindre blyga, har mognat och är mer tillfreds med livet. De har en bättre insikt i hur de kan förbättra uthållighet, mer medvetna om omvärlden och är mer medvetna om problemlösning. De har bättre förutsättningar att lyckas med mål, har upptäckt sin potential, god insikt i egna förmågor och kan lättare tala om sina problem. Detta är vad deltagarna beskrivit som utveckling genom projekt MODD och arbetet utifrån ett icke-formellt lärande med fokus på innehållet i nyckelkompetenserna28. Tillägas bör att inget av ovanstående har utvärderats eller bedömts utifrån någon nivågradering eller några på förhand givna kriterier, utan detta är vad deltagarna själva anser att de har utvecklat. De har själva synliggjort sin utveckling utifrån innehållet i egen portfolio och reflektionsunderlag. Viktigt är att innehållen i de olika stegen fokuserar på olika områden och är på förhand planerade utifrån projektmålens innehåll, men det förekommer inga krav på vad som ska läras eller om någon kunskap är viktigare än annan. 5:3 Vilka socioekonomiska/samhällsekonomiska vinster kan härledas ur resultatet genom MODDs metodik Svaret på ovanstående kan upplevas något diffust då jag vill återkoppla vad som deltagarna har uttryckt i sina kompetensbevis som kunskap och utveckling. Först behöver begreppen förtydligas utifrån vad jag som författare menar och hur projekt MODD har arbetat med detta. 28 Se Bilaga D. 36 Begreppet vinst beskriver vad Motala som kommun kan tjäna på genom att ligga i framkant och följa EU-rådets rekommendationer på att utveckla gångbara och legitima system för validering av informellt- och icke-formellt lärande. Begreppet syftar även till att förtydliga vilka socioekonomiska vinster som finns, alltså att individer som mår bättre och tror mer på sig själva med en större grundtrygghet i det de gör, kan utveckla sitt närområde och sin miljö till något mer positivt. Samhällsekonomiskt går kort att beskriva med att mår befolkningen bra, utvecklas samhället, om individen kan hantera sina eventuella problem och aktivt jobba mot en självförsörjning så kostar de samhället mindre pengar. Viktigt är i detta att jag som författare återger mina perspektiv på detta utifrån det resultat som framkommit i arbetet med målgruppen i projekt MODD. Jag är mycket noga med att skilja på vad ett humankapital kan stå för. För det första kan detta tolkas ur mer samhällsekonomiska faktorer då kostnader beräknas om varje deltagare och vad dessa har lyckats uppnå efter projektets slut. Är individen i försörjning eller återstår ett behov av stöd/bidrag. För det andra, som jag anser vara mer viktigt i detta resonemang, är att se ett humankapital ur ett humanistiskt perspektiv, att individen utvecklas och med detta når ett bättre välbefinnande. Detta är inte enbart relaterat till lärande och kunskap, utan återspeglar mer ett holistiskt perspektiv om människan som individ och levande varelse…..inte en produkt som på vars panna en prislapp kan fästas! I projekt MODD har olika arbetsmetoder utvecklat olika typer av kunskaper, förmågor och färdigheter. Vi har utgått från breda och öppna rubriceringar till att, under demokratiska förfaranden, fatta beslut gemensamt om hur innehållet ska utformas, förmedlas och förankras i verksamheten. Deltagarnas inställning, deras åsikter och argument är viktiga delar i detta. Vi kartlägger tillsammans vad, hur och varför vi ska göra det vi har beslutat oss för. Efter detta fastställs även när och för vem detta ska göras. Viktigt att hänvisa till i detta är vi har arbetat mycket ingående med grupp som arbetsmetod, med vissa drag och varianter av ett innehåll mot PBL(problembaserat lärande). Grupperna har på förhand av oss mentorer satts samman utifrån vad vi upplevt kunna skapa både arbetsmoral men även konflikt (kan även kallas dynamik). Grupprocesserna står deltagarna för, vi mentorer är mer vägvisare och förmedlar olika utgångspunkter i arbetet, deltagarna formar innehållet. Grupparbeten kan diskuteras till tids ände som positiva eller negativa arbetsformer. Om grupparbeten ska bli en produktiv process utifrån ett lärandeperspektiv så bör pedagogen vara väl förtrogen med hur denne gör, planerar, strukturerar, förmedlar och framför allt agerar i dessa situationer. Detta kräver att pedagogen behöver ha en öppenhet för flexibilitet och lyhördhet gentemot deltagarna, grupperna och dess processer. Om läsaren vill fördjupa sig mer i grupparbeten och dess olika perspektiv och former så rekommenderar författaren att studera Handbok för grupparbeten29 och Grupprocesser och social påverkan30. Alla lärandemiljöer som har mer än tre deltagare kan arbeta med grupp som modell. Detta är ett mycket gått råd till skolverksamheten i Motala kommun! Med hänsyn taget till ovanstående så behöver fenomenet förklars och förankras, jag kan inte (även om resultatet uttrycker detta) bara säga att deltagarna har utvecklats i vetande, kunnande och klokhet utan att förklara vad som egentligen har hänt. Jag börjar ur ett socialkonstruktivistiskt synsätt på lärande31. Omfattande forskning om elev- eller studentsamarbete är ofta inriktad på att öka förståelsen av hur interaktionen mellan studerande påverkar lärandet. Ur ett socialkonstruktivistiskt synsätt sker lärande i sociala sammanhang genom språklig interaktion med andra individer. Kunskap finns att hämta hos individen såväl som i själva interaktionen mellan individer, vilken utvecklas i kommunikationen med 29 Hammar –Chiriac, Hempel (2005) Thornberg (2004) 31 Hammar – Chiriac, Hempel (2005) sid. 23 ff. 30 37 varandra. Lärandet blir på så vis ett sätt en fråga om att tillägna sig språkliga färdigheter och kommunikativa redskap som kan användas i olika sociala sammanhang. Grupparbete är ett sätt att tillsammans med andra lära i ett socialt sammanhang. Lärandet sett ur detta perspektiv blir även knutet till situationen där kunskapen produceras och situationen får med denna betydelse för hur lärandeprocessen ser ut, kunskapen blir därmed situerad. Med detta menar jag att undervisningssituationen, i det här fallet grupparbeten, blir en del av lärandet och lärandet blir knutet till den situation och miljö där kunskapen produceras. Individer kommunicerar på olika sätt med varandra beroende på i vilken omgivning de befinner sig i och hur de styrs av utomstående påverkanfaktorer (ex en lärare). Kommunikationen kan se helt annorlunda ut med samma grupp om en lärare eller handledare ingår i diskussionen. Thornberg menar att: Experiment antyder att när människor är osäkra över hur de ska uppfatta eller värdera något, när de befinner sig i tvetydiga och nya situationer – så tenderar de att anpassa sig till gruppens uppfattning eller värderingar32. Vidare talar han om begreppet konformitet som kan beskrivas med att en individ kan genomföra en likriktad anpassning till en grupp eller en majoritet som ett resultat av att bli exponerad av åsikter eller uppfattningar som en majoritet har (majoritetsinfluenser/grupptryck). Han menar att konformitet uppstår i många grupper gällande åsikter, kläder, värderingar, beteenden och liknande. Det blir, enligt Thornberg, enklare att leva och fungera tillsammans om vi har likartade uppfattningar och tolkningar av den sociala verkligheten vilket kan bero på att individen identifierar sig med gruppen och känner ett tryck att överta det som upplevs som gruppens normer gällande hur individen bör tycka, tänka och vara33. Viktigt i detta är att handledaren kan närvara för att observera och minimera risker för negativa influenser, då grupptryck kan påverka mycket starkt. Fuglestad beskriver hur ting, handlingar och personer alltid uppträder tillsammans med andra ting, handlingar och personer och ingår därmed i relation med varandra. Han talar om handlingar i ett gemensamt rum. I genuin kommunikation och interaktion måste individen ge akt på det som inte blev som den tänkt och att lära av detta. På så sätt kan individen lära själv med hjälp av andra, och andra kan lära med hjälp av individen. Denna ömsesidighet, menar han, är en viktig del och påverkan mellan aktörerna och en viktig aspekt av kunskap i handling34. Vilket styrker hur vi i MODD har arbetat med ett motto att individen ska bli en del av gruppen men gruppen ska även bli en del av individen. 5:4 Konklusion. Då är det dags att göra en slutsummering av vad denna rapport egentligen uttrycker. Jag som har arbetat med att ta fram en metodik och ett material för att kunna synliggöra utveckling genom icke-formellt lärande, ska nu återge hur detta har artat sig. Undertecknad har en erfarenhet med blygsamma 5 år som verksam lärare och med utbildning och praktik räknat så blir det mer hedersvärda 10år inom utbildningssektorn. Jag har under dessa år mött olika skolformer, både fristående och kommunala, samarbetat med många olika kollegor och arbetslag och haft flera olika rektorer över mig. Gemensamt är, anser jag, att skolor idag har problem! Det största problemet i mina ögon är att många lärare av idag slåss för egen överlevnad dels på arbetsplatsen och dels med tid och resurser. Det förekommer så enormt stora skillnader hur olika lärare undervisar och hur bedömning sker (inom samma program som kollegialt). Skolorna eftersträvar att nå resultat som är mätbara och jämförbara nationellt 32 Thornberg (2004) sid 64. Ibid. sid 65. 34 Fuglestad. (2003). Sid 48. 33 38 och internationellt och vissa rektorer ser mer till budget än till lärarkompetens. Jag har svårt att kalla detta för kvalitet och jag har ännu svårare att se hur detta kan bidra till en skola för alla. Jag är övertygad om att skolor av idag behöver tänka om och bli en del av det samhälle som de ska återspegla, skolorna och dess personal behöver omvärdera och lägga fokus på individen och inte på resultatet. I MODD har vi utifrån ett förhållningssätt med icke-formellt lärande som utgångspunkt uppnått en stor konklusion: det är mer utvecklande, stimulerande och motiverande för ungdomar att möta – det här kan du lära dig, istället för det här måste du lära dig. Jag upplever att det förekommer fragment av en utveckling då jag jämför hur gy-11 skiljer sig mot lpf-94 gällande synen på vad som är skolans huvuduppgift angående elevernas grund för ett livslångt lärande. Genom studier skall eleverna skaffa sig en grund för livslångt lärande. Eleverna skall i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta och lösa problem både självständigt och tillsammans med andra. Skolan skall utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens35. Genom studierna ska eleverna stärka grunden för det livslånga lärandet. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem. Eleverna ska i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta både självständigt och tillsammans med andra36. Jag upplever med detta att det finns en öppenhet för ett mer icke-formellt synsätt på lärande med en större öppenhet för utvecklingsmöjligheter än krav på prestation (men nu är detta ett styrdokument som är öppet för fri tolkning av varje skola, rektor och undervisanade lärare). Vidare kan jag utläsa i gy-11 om Kunskaper och lärande och upplever att även om projekt MODD inte har arbetat utifrån en metodik som kan likställas med skolverksamhet så finns så många beröringspunkter med vad skolorna har som uppdrag. Vi i projekt MODD har arbetet med fokus på individ och utveckling och jag kan med lätthet utläsa att det är precis vad skolorna har som uppdrag. Skolans uppdrag att förmedla kunskaper förutsätter en aktiv diskussion om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Undervisningen får inte ensidigt betona den ena eller den andra kunskapsformen. Elevernas kunskapsutveckling är beroende av om de får möjlighet att se samband. Skolan ska ge eleverna möjligheter att få överblick och sammanhang. Eleverna ska få möjlighet att reflektera över sina erfarenheter och tillämpa sina kunskaper. Skolan kan inte ensam förmedla alla de kunskaper som eleverna kommer att behöva. Det väsentliga är att skolan skapar de bästa samlade förutsättningarna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. I det sammanhanget ska skolan ta till vara de kunskaper och erfarenheter som finns i det omgivande samhället och som eleverna har från bl.a. arbetslivet. Den värld som eleven möter i skolan och det arbete som eleven deltar i ska förbereda för livet efter skolan. Varje elev ska få stimulans att växa med uppgifterna och möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Varje elev ska möta respekt för sin person och sitt arbete. Eleverna ska bli medvetna om att nya kunskaper och insikter är förutsättningar för personlig utveckling. Detta ska syfta till att grundlägga en positiv inställning till lärande och att återskapa en sådan inställning hos elever med negativa skolerfarenheter. Skolan ska stärka elevernas tro på sig själva och på framtiden37. 35 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna(lpf94) (1994)Stockholm: Fritzes. www.riksdagen.se Tillgänglig 2014-03-13. 37 Ibid. 36 39 Då ramverket för skolorna är så väl uttryckt så kvarstår frågan från tidigare, vad är det som inte stämmer här då projekt MODD kan uppvisa så stora framgångsfaktorer inom områden som skolorna i vissa fall inte klarar av. Hänsyn bör tagas till att alla deltagare i MODD inte har fullföljt sin tid men har blivit slussade till annan mer lämplig instans beroende på rådande omständigheter. Jag upplever att mycket hänger på inställning, motivation, kravbild och relevans för individen. En av MODDs framgångsfaktorer har varit att mentorerna har jobbat utifrån vad Thornberg kallar ett liberalt-progressivt orienterande synsätt38, vilket kan beskrivas med att läraren ser samarbete och demokrati som viktiga delar i det pedagogiska innehållet som fostrare och ledare, samt att detta blir en integrerad del i utbildningssammanhanget. Lärare och elever utarbetar tillsammans mål för året. Kommunikationen mellan lärare och elever beskrivs som en tvåvägsprocess. Lärande ses mer som en process som initieras och kontrolleras av eleven än som en envägskommunikation som utgår från läraren. Vidare skriver han att dessa lärare betonar i stället vikten av att ge eleverna ansvar för sitt handlande under lektionerna och framhåller att det handlar om elevernas egna mål och arbete. Eleverna uppfattas ha både rättigheter och skyldigheter. Respekten mellan lärare och elever beskrivs som ömsesidig. Läraren anser att de undervisar ”hela eleven” och uppfattar att läraryrket dels handlar om att undervisa i skolämnen, bry sig om elevens sociala liv och situation och dels att fungera som en klok samtalspartner till eleven. Han menar även att hänsyn behöver tagas till att undervisa om sociala färdigheter och betonar betydelsen av att skapa en känslomässigt varm, förstående, trygg och uppmuntrande lärmiljö. Att eleverna utvecklar en egen självreglering ses som ett mål med verksamheten. Lärare visar på uppskattning och i stället för bestraffningar framhåller dessa lärare att prata om elevernas negativa beteendens konsekvenser för dels dem själva men även för närmiljön. Detta är en rak översättning av hur vi mentorer har arbetat med deltagarna i projekt MODD, jag undrar hur många skolor i kommunen som kan stå upp för detta och hur många elever i dessa skolor som uppfattar samma sak? Om hänsyn tas till ovanstående med en koppling till hur kunskap och utveckling kan kopplas till individuella processer så kan jag enbart tillägga att prestationskrav inte är direkt motiverande i detta. Oavsett vilka teorier om lärande verksamheter utgår ifrån, om det berör kognitivt- eller mer socialt orienterade, så finns en lämplighet i att ta hänsyn till själva processen. Fuglestad menar att det finns tre olika aspekter av lärprocesser: en personlig, en social och en kulturell. Han menar att lärande innebär förändring på ett eller annat sätt: kognitivt, emotionellt eller beteendemässigt. Lärande är, menar han, en konstruktiv process, där något nytt knyts samman med tidigare kunskaper, erfarenheter och perspektiv, vilket kan beskrivas som den inre individuella processen, den sociala processen innebär att individen konstruerar sina egna mentala representationer genom dialog med andra då genom impulser, idéer och fakta från andra utformar en egen förståelse. I en kulturell kontext, menar han, försiggår lärandet med hjälp av ett språk som innehåller kulturens förståelseformer39. Detta, vill jag mena är stora delar av hur projekt MODD har utformat sitt innehåll och delgett till deltagarna med en öppenhet för individens egna utvecklingsmål. Om hänsyn tas till ovanstående så upplever jag att Säljös tankar om lärande inte är allt för avlägset: Valet står inte mellan att huruvida människor lär sig något eller inte, utan vad de lär sig av de situationer de ingår i. Lärandet i sig är inget problem. Människor kan inte undvika att lära. Lärande i stor utsträckning är både en fråga om att besitta information, ha färdigheter och förståelse, men samtidigt också kunna avgöra vilken information, vilka färdigheter och vilken förståelse som är relevanta i ett visst sammanhang.40 38 Thornberg (2004) sid. 53 ff. Fuglestad (2003) sid 107 ff. 40 Säljö (2000) sid 141 ff. 39 40 Detta förklarar att kunskap och utveckling behöver struktureras så att de är överförbara till individens livssituation, förmåga, förutsättningar och inställning till berört innehåll som ska studeras, det behöver finnas en förankring i verkligheten. Detta kan skapa förutsättningar för en mer stimulerande, motiverande och utvecklande lärandemiljö. Detta har varit en av projekt MODDs stora framgångsfaktorer då vi inte varit låsta till lokalen utan har haft möjlighet att studera dels närområdet men även världen utanför. Vi har kunnat utgå från planerad verksamhet till utomstående aktörers olika arenor och med detta skapat nya arenor för lärande. Viktigt är att tillägga att detta inte passar alla men det passar många, och oftast finns en medryckande effekt då deltagarna smittar av sig med sina positiva intryck och upplevelser. Det goda rådet är: mer pedagogisk verksamhet utanför institutionella byggander, arbeta mer med upplevelser, intryck och kinestetiska förhållningssätt inom vilket både visuella och auditiva preferenser kan tillgodoses. Detta är ett Musiskt förhållningssätt vilket har visat sig vara mycket applicerbart på målgruppen i projekt MODD. Detta tillgodoser vad HammarChiriac menar med att forskningen konstaterar att det finns starka krafter som påverkar individerna i grupper på en omedveten nivå. Dessa omedvetna processer kan fungera både som stöd för arbetet och som försvar mot upplevda hot eller ångestframkallande krav41. Som slutanförande i denna rapport vill jag återgå till fokus på det livslånga lärandet. Vi kunde i tidigare text läsa om de fyra f:n (fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet) som uttrycksformer för hur kunskap kan gestalta sig. I projekt Modd har vi arbetat med fler f som exempelvis: flexibilitet, förmåga, förutsättningar, förväntningar, förmedla, förstärka, fokus och förståelse med. Jag är övertygad om att den listan kan göras mycket längre och det är vad jag vill påvisa med detta, att gå utanför givna ramar för att söka nya vägar till framgång. Om en större hänsyn tas till vad som uttrycks som ”life skills”42 i skolans värld så är jag övertygad om att skolan skulle utveckla mer motiverade, engagerade, stärkta, självständiga och innovativa individer. Om nyckelord som nyfikenhet, sunt förnuft, humor, empati, vänskap, uthållighet, organiseringsförmåga, flexibilitet, ansträngning, integritet, tålamod, stolthet, problemlösning och ansvar fick en given plats på schemat, så kan nya förutsättningar skapas. Förutsättningar som kan bidra till en mer utvecklande och stimulerande miljö inte bara för eleverna, utan även all skolpersonal. Det livslånga lärandet är beroende av att lärandeprocesser bör anpassas efter individuell utveckling, att individen inte bara ska förvärva kunskaper utan att även kunna lösa problem och att kunna agera och handla i olika situationer och miljöer. Detta kan kallas för ett anpassningsinriktat lärande vilket jag med lätthet kan koppla mot ett utvecklingsinriktat lärande då fokus bör läggas på ett mer ifrågasättande och prövande förhållningssätt, för att skapa underlag för problemlösning och problemformulering. Allt lärande är även beroende av den psykosociala lärmiljön och dess betydelse för individen och individens handlingsutrymme. Detta avgör även om lärandet blir anpassnings- eller utvecklingsinriktat, till vilket pedagogen behöver ha dels kunskaper om men även förhållningssätt till. Det behöver finnas en öppenhet för en frihet för individen att själv kunna påverka sina arbets- och studieuppgifter, vilket kan leda till eget ansvar. Viktigt är att finns relevanta drivkrafter för lärandet som är förankrade i verkligheten, att uppgifter är meningsfulla och att resultaten är utvecklande i form av upplevelser. Ett ”misslyckande” behöver omformuleras till nya möjligheter och utgångspunkter för nya lärandesituationer/processer. Individen behöver få göra fel utan att straffas med ett dåligt omdöme eller betyg, då felen i sig kan skapa nyfikenhet att prova igen. Stort ansvar i detta läggs på pedagogens roll och agerande, hur denna i sin planering till och med kan försöka skapa problem, konflikter eller dynamik i sitt planerade innehåll. Detta går att koppla till hur bedömning av kunskaper sker i dagens skolor. Vad är det som egentligen bedöms och sker 41 42 Hammar-Chiriac, Hempel (2005) sid 43. Se bilaga C. 41 bedömning utifrån att rangordna elever eller är det för att urskilja kunskapskvaliteter? Jag anser själv att frågan är relevant då jag minns hur svårt det ibland var att sätta betyg som upplevdes som riktiga och rättvisa. Mitt goda råd till Motalas skolor är att i framtiden utveckla ett mer rättvist och hållbart system som inte bygger på enbart en lärares bedömning av kunskaper och färdigheter, för det är just en lärares tolkning av det upplevda. Jag tror på väl underbyggda matriser som tydliggör vilka kursmål och vilka bedömningsgrunder som finns tillsammans med av eleverna utvecklade strävansmål, som genom kontinuerliga nedslag hålls levande. Detta kan minimera resultatångest eller mindre önskvärda besked i slutet av en termin strax innan betyg ska sättas. Viktigt är även att den individuella utvecklingsplanen hålls som ett levande dokument med täta uppföljningar och revideringar. Lindberg och Lindström skriver om framtidens bedömning och påvisar vikten av att förändring bör ske gällande bedömningens formativa aspekter. De menar att formativ bedömning är ett system som kan främja elevernas kunskapsutveckling. De menar att den formativa bedömningen blir mer betydelsefull eftersom det handlar om att analysera situationer i relation till elevens kunnande, istället för att se kunnandet som något frikopplat från situationen43. Detta kan, menar jag, medföra en annan viktig aspekt och det är att bedömningen således blir en del av planeringen av undervisningen och kan knytas närmre de mål som utgör utgångspunkterna. Den formativa bedömningen kan då tjäna två syften, dels att läraren får information om elevens lärande och hur/om undervisningen leder till önskat resultat och dels vilka justeringar som eventuellt behövs för att nå målen. Det finns en mängd olika skäl till att individers lärande underkastas andras kontroll inom utbildningsinstitutioner. Kontroll av barnens tid, religiös och nationell fostran, individuellt självförverkligande, förvaring och ekonomisk tillväxt är vanliga syften med lärandet inom utbildningssystemet. De intressen som idag utövar starkast inflytande på utbildningssystemet är politiska och organiserade ekonomiska intressen. Ett sätt att tolka den stora uppmärksamheten kring det livslånga lärandet är att dessa intressen håller på att öka sitt inflytande över hela lärprocessen. EU-medborgarna ska genom livslångt lärande bli mer "anställningsbara" människor och därför måste de bli betydligt mer "anpassningsbenägna" i förhållande till den globaliserade marknadens svängningar. Dessutom ska det livslånga lärandet förvandla EU-medborgarna till mer aktivt agerande politiska medborgare. Faran, anser jag, ligger i att samhällsomvandlingen framställs helt enkelt som oändligt mycket snabbare än individomvandlingen. Livslångt lärande kan därmed bli till den livslånga otillräcklighetens ångest. Att skapa rätt förutsättningar är helt avgörande för hur kunskap och utveckling kan tillgodoses som framgångsfaktorer eller inte, fokus bör inte ligga på resultat utan på process, och individens egna utvecklingsmål är det som bör styra upplägg och innehåll. Med detta är, vad jag anser, projekt Modds arbete med icke-formellt lärande synliggjort, tydliggjort och kartlagt. I min egenskap som mentor och i detta fall kunskapsförmedlare och pedagog vill jag avsluta och tacka med att par Sokratiska rader som påverkat mitt förhållningssätt till min yrkesroll. Tillsammans är vi på jakt efter ny kunskap, och vi är på väg. Jag som handledare ska försöka hjälpa dig som student att utveckla ett intressant tema för uppsatsen, att formulera en problemställning, hitta teoretiska infallsvinklar, diskutera metoder, kommentera struktur och språklig framställning. Men det är hela tiden din lärprocess som är det centrala, din kunskapsutveckling kring det tema du valt. I denna process är mina förslag och idéer inlägg i din process. Du är huvudpersonen, jag är hjälparen44. 43 44 Lindström, Lindberg (2009) sid 243 ff. Fuglestad (2003) sid 89. 42 Referensförteckning Bryman, Alan. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. Ellmin, Roger. (2002) Portfolio-Sätt att arbeta, tänka och lära .Stockholm: Gothia AB. Fuglestad, Otto. (2003) Pedagogiska processer. Lund: studentlitteratur. Gustavsson, Bernt. (2004) Lärande i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Hammar Chiriac, Eva & Hempel, Anders. (2005) Handbok för grupparbete. Lund: Studentlitteratur. Lindström, Lars & Lindberg, Viveca. (2009) Pedagogisk bedömning. Stockholm: Elanders. Säljö, Roger. (2000) Lärande i praktiken. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag. Temagruppen unga i arbetslivet (2013:2) 10 orsaker till avhopp. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. Thornberg, Robert. (2004) Grupprocesser och social påverkan. Linköping: Uni Tryck. 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna(lpf94) (1994)Stockholm: Fritzes. Elektroniska källor Internet: http://europa.eu/rapid/press-release_IP-12-936_sv.htm. 2014-05-20 Internet: http://europa.eu/legislation_summaries/education_training_youth/lifelong_learning/c11090_sv.htm. 2014-05-21 Internet: www.youthpass.eu. 2014-05-21 Internet: www.valideringsinfo.se. 2014-05-21 Internet:http://register.consilium.europa.eu/doc/srv?l=SV&f=ST%2016153%202012%20INIT. 2014-05-20 Internet: www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010800/?bet=2010:800#K1 Tillgänglig 2014-03-13. 43 Bilaga A EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 december 2012 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2012/0234 (NLE) 16153/12 EDUC 342 SOC 926 JEUN 99 OC 696 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: RÅDETS REKOMMENDATION om validering av icke-formellt och informellt lärande GEMENSAM INSTÄLLNING Tidsfrist för samråd för Kroatien: 19.12.2012 RÅDETS REKOMMENDATION av den om validering av icke-formellt och informellt lärande EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 165 och 166, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, av följande skäl: (1) Validering av läranderesultat, det vill säga kunskap, färdigheter och kompetens, som erhållits genom icke-formellt och informellt lärande kan spela en viktig roll för att förbättra anställbarheten och rörligheten samt öka motivationen till livslångt lärande, särskilt för socioekonomiskt missgynnade och lågkvalificerade. (2) Vid en tidpunkt när Europeiska unionen måste hantera en svår ekonomisk kris som har lett till en ökad arbetslöshet, särskilt bland ungdomar, och i ett läge med en åldrande befolkning, kan validering av relevanta kunskaper, färdigheter och kompetenser på ett ännu värdefullare sätt bidra till att förbättra arbetsmarknadens funktion, främja rörligheten och förbättra konkurrenskraften och den ekonomiska tillväxten. (3) Arbetsgivarorganisationer, enskilda arbetsgivare, fackföreningar, industri-, handels- och hantverkskammare, nationella organ som befattar sig med erkännandet av yrkeskvalifikationer och bedömning och certifiering av läranderesultat, arbetsförmedlingar, ungdomsorganisationer, ungdomsledare, utbildningsanordnare samt organisationer i det civila samhället är samtliga väsentliga aktörer som har en viktig uppgift när det gäller att möjliggöra icke-formellt och informellt lärande och eventuella påföljande valideringsprocesser. (4) Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla uppmanar till utveckling av kunskap, färdigheter och kompetens för att uppnå ekonomisk tillväxt och främja sysselsättning. I de tillhörande flaggskeppsinitiativen Unga på väg och En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen betonas att det råder behov av mer flexibla utbildningsbanor som kan förenkla inträdet och framstegen på arbetsmarknaden, underlätta övergången mellan arbete och lärande och främja validering av icke-formellt och informellt lärande. 44 (5) I rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020)1 noteras att livslångt lärande bör betraktas som en grundläggande princip för hela ramen, som är avsedd att omfatta lärande i alla sammanhang, oavsett om det är formellt, icke-formellt eller informellt. (6) I En EU-strategi för ungdomar – Satsa på ungdomars egna möjligheter: en förnyad öppen samordning för ungdomsfrågor från 2009 uppmanas till bättre erkännande av färdigheter som ungdomar förvärvat via icke-formellt lärande och betonas behovet av att till fullo utnyttja de verktyg som inrättats på EU-nivå för validering av kunskap, färdigheter och kompetens samt erkännande av kvalifikationer. Strategin fick stöd i rådets resolution av den 27 november 2009 om förnyade ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010–2018). (7) I Bryggekommunikén från december 2010 deklarerade de europeiska ministrarna för yrkesinriktad utbildning, arbetsmarknadens parter på europeisk nivå och Europeiska kommissionen att de deltagande länderna senast 2015 bör utarbeta nationella förfaranden för erkännande och validering av icke-formellt och informellt lärande, vid behov med stöd av nationella referensramar för kvalifikationer. (8) I kommunikén från konferensen för ministrar med ansvar för högre utbildning, som hölls i Leuven och Louvain-la-Neuve den 28–29 april 2009, betonas det att en framgångsrik politik för livslångt lärande bör innehålla grundläggande principer och förfaranden för erkännande av föregående lärande på grundval av läranderesultat, och i rådets slutsatser av den 28 november 2011om moderniseringen av den högre utbildningen1 uppmanas medlemsstaterna att utarbeta tydliga vägar för övergång till högre utbildning från yrkesinriktad och annan utbildning samt mekanismer för erkännande av föregående lärande och erfarenheter som förvärvats utanför den formella utbildningen. (9) I rådets resolution av den 28 november 2011 om en förnyad europeisk agenda för vuxenlärande fastställs som en av prioriteringarna för åren 2012–2014 inrättandet av fullt fungerande system för godkännande av icke-formellt och informellt lärande och främjandet av deras användning av vuxna i alla åldrar och på alla kvalifikationsnivåer liksom av företag och andra organisationer. (10) I rådets resolution av den 19 december 2002 om främjande av ett närmare europeiskt samarbete i fråga om yrkesutbildning1 och i Köpenhamnsförklaringen av den 30 november 2002 efterlyses utarbetandet av en rad gemensamma principer för validering av icke-formellt och informellt lärande. (11) I slutsatserna av den 18 maj 2004 från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, uttrycktes stöd för gemensamma europeiska principer för identifiering och validering av icke-formellt och informellt lärande. (12) En europeisk inventering om validering av icke-formellt och informellt lärande med aktuell information om rådande valideringspraxis i länderna i Europa har offentliggjorts regelbundet sedan 2004 medan europeiska riktlinjer för validering av icke-formellt och informellt lärande offentliggjordes 2009. (13) Genom Europaparlamentets och rådets beslut av den 15 december 2004 om en enhetlig gemenskapsram för tydlighet i kvalifikationer och meriter (Europass) inrättades Europass, en europeisk portfölj som medborgare kan använda för att på ett bättre sätt kommunicera, registrera och presentera sina färdigheter och kvalifikationer i hela Europa. (14) I resolutionen av den 18 maj 2006 från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om erkännande av värdet av icke-formellt och informellt lärande på ungdomsområdet3 uppmanas medlemsstaterna att göra det möjligt att identifiera de kompetenser som förvärvats genom icke-formellt och informellt lärande med syftet att de ska erkännas på arbetsmarknaden. 45 (15) Youthpass skapades som ett verktyg för öppenhet för deltagare i projekt som finansieras av programmet Aktiv ungdom, inrättat genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1719/2006/EG1. (16) I Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 23 april 2008 om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande2 uppmanas medlemsstaterna att koppla sina nationella kvalifikationssystem till den europeiska referensramen för kvalifikationer och att främja validering av icke-formellt och informellt lärande i enlighet med de gemensamma europeiska principer som man enades om i maj 2004. (17) I det europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter (ECTS), som inrättades 1989 inom ramen för Erasmusprogrammet, ges meritpoäng till formellt lärande med ledning av läranderesultat och arbetsbörda, och det görs också lättare för högskolorna att ge meritpoäng på grundval av läranderesultat i samband med icke-formellt och informellt lärande. (18) I Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 juni 2009 om inrättande av en europeisk referensram för kvalitetssäkring av yrkesutbildning1 anges att den ramen bör stödja genomförandet av de gemensamma europeiska principerna för identifikation och validering av icke-formellt och informellt lärande, förbättra de inbördes förhållandena mellan utbildning, yrkesutbildning och sysselsättning samt bygga broar mellan formellt och informellt lärande. (19) Genom Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 juni 20092 inrättades det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (Ecvet) avsett för överföring, erkännande och ackumulering av enskildas läranderesultat som uppnåtts i formella, och där det är lämpligt, i icke-formella och informella sammanhang. (20) Av samråden i form av en undersökning på nätet, diskussioner inom relevanta beslutsfattande organ samt olika insatser för att lära av varandra med deltagande av arbetsmarknadens parter har det framgått att det finns en bred samstämmighet om vikten av att synliggöra den kunskap, de färdigheter och den kompetens som förvärvats genom livs- och arbetserfarenhet och stort stöd till ett unionsinitiativ för att främja valideringspolitik och valideringspraxis i medlemsstaterna. 1. MEDLEMSSTATERNA BÖR, I SYFTE ATT GE ENSKILDA MÖJLIGHET ATT BEVISA VAD DE HAR LÄRT SIG UTANFÖR DEN FORMELLA UTBILDNINGEN – INBEGRIPET GENOM ERFARENHETER AV RÖRLIGHET – OCH ATT UTNYTTJA DETTA FÖR SINA KARRIÄRER OCH SITT FRAMTIDA LÄRANDE, MED VEDERBÖRLIG HÄNSYN TILL SUBSIDIARITETSPRINCIPEN GÖRA FÖLJANDE: 1) Senast 2018, i enlighet med nationella omständigheter och särdrag, och som de finner lämpligt, ha inrättat arrangemang för validering av icke-formellt och informellt lärande som gör det möjligt för enskilda att a) få kunskap, färdigheter och kompetens som förvärvats via icke-formellt och informellt lärande validerade, i tillämpliga fall inklusive genom öppna utbildningsresurser, b) erhålla en fullständig kvalifikation eller, i tillämpliga fall, en partiell kvalifikation på grundval av det validerade icke-formella och informella lärandet utan att detta påverkar annan tillämplig unionslagstiftning, i synnerhet Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer1. Medlemsstaterna får prioritera vissa områden och/eller sektorer inom sina valideringsarrangemang i enlighet med sina behov. 2) Vid behov inkludera följande inslag i arrangemang för validering av icke-formellt och informellt lärande, samtidigt som varje individ har möjlighet att utnyttja dessa, antingen var för sig eller tillsammans, i enlighet med sina behov: a) IDENTIFIERING av enskildas läranderesultat som förvärvats via icke-formellt och informellt lärande. 46 b) DOKUMENTATION av enskildas läranderesultat som förvärvats via icke-formellt och informellt lärande. c) BEDÖMNING av enskildas läranderesultat som förvärvats via icke-formellt och informellt lärande. d) CERTIFIERING av resultaten av bedömningen av en individs läranderesultat som förvärvats via icke-formellt och informellt lärande i form av intyg, meritpoäng som leder till en kvalifikation eller på annat lämpligt sätt. 3) När så är lämpligt tillämpa följande principer på arrangemang för validering av ickeformellt och informellt lärande, alltmedan man beaktar nationella, regionala och/eller lokala samt sektorsspecifika behov och särdrag: a) Valideringsarrangemangen kopplas till de nationella referensramarna för kvalifikationer och överensstämmer med den europeiska referensramen för kvalifikationer. b) Enskilda och organisationer har tillgång till information och vägledning om möjligheter till validering. c) Valideringssystemet riktas särskilt mot missgynnade grupper, däribland enskilda som är arbetslösa och de som riskerar arbetslöshet, eftersom validering kan öka deras deltagande i livslångt lärande och tillträde till arbetsmarknaden. d) Enskilda som är arbetslösa eller riskerar att bli det får, i enlighet med nationell lagstiftning och nationella särdrag, möjlighet att få sina kunskaper och färdigheter och sin kompetens granskade inom en skälig tidsperiod, helst inom sex månader efter att ett behov har identifierats. e) Valideringen av icke-formellt och informellt lärande stöds av lämplig vägledning och rådgivning och är lättillgänglig. f) Det finns tydliga åtgärder för kvalitetssäkring som följer befintliga kvalitetssäkringsramar och stöder pålitliga, giltiga och trovärdiga bedömningsmetoder och bedömningsverktyg. g) Den personal som arbetar med valideringsprocessen i alla relevanta sektorer får möjlighet att utveckla sin yrkeskompetens. h) De kvalifikationer eller, i tillämpliga fall, partiella kvalifikationer som erhålls genom validering av icke-formellt och informellt lärande följer överenskomna standarder som antingen är desamma som eller motsvarar standarderna i kvalifikationer som erhålls i formella utbildningsprogram. i) Användning av unionens verktyg för öppenhet, såsom Europass-ramen och Youthpass, främjas i syfte att underlätta dokumentationen av läranderesultat. j) Synergieffekter säkerställs mellan valideringsarrangemangen och meritpoängssystem inom formella utbildningssystem, såsom ECTS och Ecvet. 4) Främja alla relevanta intressenters deltagande i utveckling och genomförande av de inslag och principer som avses i punkterna 1−4; intressenterna är bland andra arbetsgivare, fackföreningar, industri-, handels- och hantverkskammare, nationella organ som befattar sig med erkännandet av yrkeskvalifikationer, arbetsförmedlingar, ungdomsorganisationer, ungdomsledare, utbildningsanordnare samt organisationer i det civila samhället. För att främja deltagande i detta förfarande bör a) arbetsgivare, ungdomsorganisationer och organisationer i det civila samhället främja och underlätta kartläggning och dokumenteringen av läranderesultat som förvärvats genom arbete eller ideell verksamhet, med användning av relevanta unionsverktyg för tydlighet såsom verktygen i Europass-ramen och Youthpass, b) utbildningsanordnare underlätta tillträdet till formell utbildning på grundval av läranderesultat som förvärvats i icke-formella och informella miljöer, och där det är lämpligt 47 och möjligt, bevilja undantag och/eller meritpoäng för relevanta läranderesultat som förvärvats inom sådana miljöer, 5) Främja samordning av valideringsarrangemang mellan intressenter inom sektorerna för utbildning, sysselsättning och ungdom, samt mellan arrangemang inom andra relevanta policyområden. 2. MEDLEMSSTATERNA OCH KOMMISSIONEN BÖR VIDTA FÖLJANDE ÅTGÄRDER: a) Följa upp denna rekommendation genom rådgivande gruppen för den europeiska referensramen för kvalifikationer, inrättad genom Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 23 april 2008 om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande1, eventuellt med deltagande av relevanta ungdomsorganisationer och företrädare för den ideella sektorn i gruppens kommande verksamhet. b) Rapportera om de framsteg som följer på antagandet av denna rekommendation i kommande gemensamma rapporter från rådet och kommissionen enligt den strategiska ramen ”Utbildning 2020” och i Europeiska unionens framtida gemensamma ungdomsrapporter enligt den förnyade ramen för europeiskt samarbete på ungdomsområdet. c) Stödja genomförandet av denna rekommendation genom att använda sakkunskapen hos unionens organ, i synnerhet Cedefop, och genom rapportering om läget vad gäller validering av icke-formellt och informellt lärande i den årliga rapporten om utarbetandet av nationella referensramar för kvalifikationer. 3. KOMMISSIONEN BÖR VIDTA FÖLJANDE ÅTGÄRDER: a) Stödja medlemsstaterna och de berörda parterna genom att – underlätta effektivt lärande av varandra samt utbyten av erfarenheter och god praxis, – regelbundet se över de europeiska riktlinjerna för validering av icke-formellt och informellt lärande, i fullt samtråd med medlemsstaterna, – regelbundet se över den europeiska inventeringen om validering av icke-formellt och informellt lärande i samarbete med medlemsstaterna. b) Före 2018 överväga att, i samråd med medlemsstaterna såsom anges i beslut nr 2241/2004/EG, ytterligare utveckla instrument inom Europass-ramen som främjar tydligheten i hela unionen vad gäller validerade läranderesultat som förvärvats via icke-formellt och informellt lärande. c) Se till att programmen för livslångt lärande och Aktiv ungdom och, utan att det påverkar förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram, de kommande europeiska programmen inom allmän och yrkesinriktad utbildning, ungdom och idrott och strukturfonderna i samarbete med medlemsstaterna stöder genomförandet av denna rekommendation. d) Bedöma och utvärdera, i samarbete med medlemsstaterna och efter att ha rådfrågat de berörda parterna, de insatser som vidtagits till följd av denna rekommendation och rapportera till rådet senast den 31 december 2019 om erfarenheterna och konsekvenserna för framtiden, vilket om nödvändigt kan inbegripa en översyn och revidering av denna rekommendation. I denna rekommendation gäller följande definitioner: a) formellt lärande: lärande som äger rum i en organiserad och strukturerad miljö, särskilt avsedd för lärande, och leder vanligtvis till en kvalifikation, för det mesta i form av ett intyg eller utbildningsbevis; detta omfattar systemen för allmän utbildning, grundläggande yrkesutbildning och högre utbildning. b) icke-formellt lärande: lärande som äger rum genom planerad verksamhet (vad gäller mål och tid för lärande), där det finns visst stöd till lärandet (till exempel kontakt mellan elev och 48 lärare); det kan röra sig om program för att förmedla arbetsrelaterade färdigheter, läs- och skrivkunskap för vuxna eller grundläggande utbildning för personer som lämnat skolan i förtid; mycket vanliga fall av icke-formellt lärande är fortbildning på arbetsplatsen, genom vilket företag uppdaterar och höjer sina anställdas färdigheter, till exempel IKT-färdigheter, strukturerat lärande på nätet (till exempel genom att använda öppna utbildningsresurser) och kurser som det civila samhällets organisationer anordnar för sina medlemmar, för särskilda målgrupper eller för allmänheten. c) informellt lärande: lärande till följd av daglig verksamhet i samband med arbete, familj eller fritid och som inte är organiserat eller strukturerat vad gäller mål, tid eller lärandestöd; det kan vara oavsiktligt ur inlärares perspektiv; exempel på läranderesultat via informellt lärande är färdigheter som förvärvats genom livs- och arbetserfarenhet, projektledarfärdigheter eller IKT-färdigheter som förvärvats i arbetet, språkkunskaper eller interkulturella färdigheter som förvärvats under vistelser i andra länder, IKT-färdigheter som förvärvats utanför arbetet, färdigheter som förvärvats genom ideell verksamhet, kulturaktiviteter, idrott, ungdomsverksamhet eller under verksamhet i hemmet (till exempel vård av barn). d) öppna utbildningsresurser: digitalt material som fritt och öppet erbjuds utbildare, studenter och personer som bedriver självstudier för användning och återanvändning i undervisning, lärande och forskning; de innefattar innehåll, programvaruverktyg för att utveckla, använda och distribuera innehåll, och resurser för genomförande såsom öppna licenser; öppna utbildningsresurser avser också ackumulerade digitala tillgångar som kan anpassas och som är till nytta utan att andra hindras från att använda dem. e) kompetenskartläggning: ett förfarande som syftar till att identifiera och analysera en individs kunskaper, färdigheter och kompetenser, inklusive lämplighet och motivation, för att fastställa en karriärplan och/eller en omskolnings- eller utbildningsplan; syftet med en kompetenskartläggning är att hjälpa individer att analysera sin karriärbakgrund, att bedöma sin ställning på arbetsmarknaden och planera en karriärväg, eller i vissa fall förbereda för validering av icke-formella eller informella läranderesultat. f) kvalifikation: ett formellt resultat av en bedömnings- och valideringsprocess som ges när ett behörigt organ fastställer att en person har uppnått läranderesultat till en viss standard. g) läranderesultat: ett sätt att uttrycka vad en inlärare vet, förstår och kan göra efter att ha avslutat en lärandeprocess, och som definieras som kunskaper, färdigheter och kompetenser. h) nationell referensram för kvalifikationer: ett instrument för att klassificera kvalifikationer i förhållande till en rad kriterier för angivna lärandenivåer som uppnåtts, vars syfte är att integrera och samordna undersystem för nationella kvalifikationsbevis och förbättra tydligheten, tillgängligheten, progressionen och kvaliteten i kvalifikationerna i förhållande till arbetsmarknaden och till det civila samhället. i) validering: en process där ett behörigt organ bekräftar att en person har uppnått läranderesultat som mätts mot en relevant standard och som består av fyra etapper: 1) IDENTIFIERING, under ett samtal, av individens särskilda erfarenheter 2) DOKUMENTATION för att synliggöra individens erfarenheter, 3) formell BEDÖMNING av dessa erfarenheter, samt 4) CERTIFIERING av resultaten av bedömningen som kan leda till en full eller partiell kvalifikation. j) erkännande av tidigare inlärning: validering av läranderesultat, antingen från formell utbildning eller icke-formellt eller informellt lärande, som erhållits innan validering begärs. 49 Bilaga B Europeiska kommissionen Pressmeddelande Bryssel den 5 september 2012 Kommissionen uppmanar EU-länderna att erkänna färdigheter som förvärvats utanför skolan och universitetet Som en del i sin strategi för att skapa arbetstillfällen och tillväxt tar Europeiska kommissionen ett initiativ som är avsett att främja erkännandet av kunskaper och färdigheter som förvärvats utanför skolan och universitetet. Kommissionens förslag syftar till att öka möjligheterna att få jobb, särskilt för arbetslösa ungdomar och personer med få formella kvalifikationer, t.ex. äldre och lågutbildade. Kommissionen vill också öka tillgången till högre utbildning, särskilt för något äldre studenter. Genom den här rekommendationen uppmanar kommissionen EU-länderna att senast 2015 införa nationella system för validering av icke-formellt och informellt lärande (se definitioner under rubriken ”Bakgrund”). På så sätt skulle medborgarna kunna får fullständiga eller partiella kvalifikationer på grundval av färdigheter och kompetens som förvärvats utanför den formella utbildningen. För närvarande har bara Finland, Frankrike, Luxemburg och Nederländerna heltäckande system för validering av icke-formellt och informellt lärande. – Vårt mål är att se till att alla medborgare fullt ut kan utnyttja de möjligheter till lärande som finns för att förbättra sin kompetens och anställbarhet, antingen på arbetsplatsen, via grupper i det civila samhället eller via internet, säger Androulla Vassiliou, EU-kommissionär för utbildning, kultur, flerspråkighet och ungdomsfrågor. – I en tid med hög arbetslöshet och låg ekonomisk tillväxt är det viktigt att man i Europa utvecklar en rätt mix av färdigheter och kompetens för att öka konkurrenskraften, välståndet och den sociala integrationen. Kommissionens förslag utformades som en del av initiativen En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen och Unga på väg inom Europa 2020-strategin. Det kompletterar den europeiska referensramen för kvalifikationer som ska främja validering av formell utbildning. I kommissionens förslag till ett nytt program Erasmus för alla 2014–2020 planeras finansiering för alla utbildningssektorer: skolutbildning, vuxenutbildning, högre utbildning, yrkesinriktad utbildning samt icke-formellt och informellt lärande. 50 Nästa steg Kommissionens förslag kommer att diskuteras av rådet och torde antas av utbildnings- och ungdomsministrarna den 23–24 november. Bakgrund Icke-formellt lärande sker i en formell lärmiljö, men leder i allmänhet inte till någon kvalifikation eller något examensbevis. Det rör sig oftast om kurser, gruppdiskussioner, konferenser eller seminarier. Informellt lärande sker på många olika platser, t.ex. i hemmet, på arbetsplatsen, i en förening eller genom det dagliga samspelet mellan människor. Här ingår också språkinlärning samt kulturella normer och sedvänjor. Fyra EU-länder har för närvarande heltäckande system för validering av icke-formellt och informellt lärande. I Frankrike kan alla kvalifikationer, utom för reglerade yrken som läkare, tandläkare, veterinärer och arkitekter, erhållas genom validering av icke-formellt och informellt lärande. Enskilda personer lämnar in närmare uppgifter om sitt lärande, sina färdigheter och sin kompetens. En expertpanel som utses av det berörda ministeriet kan sedan bevilja en fullständig eller partiell kvalifikation. Ett liknande system finns i Luxemburg. I Nederländerna kan man lämna in en beskrivning av sin erfarenhet till ett erkänt organ för s.k. "erfarenhetsintyg" i syfte att söka jobb eller få ett formellt erkännande av en examinationsnämnd. I Finland kan man enligt lagarna om utbildning få sin erfarenhet på många utbildningsområden och utbildningsnivåer validerad. 51 Bilaga C 52 Bilaga D Nyckelkompetenser För deltagare i projekt MODD. 53 Innehållsförteckning: 1. Kommunikation på modersmålet. 2. Kommunikation på främmande språk. 3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens. 4. Digital kompetens. 5. Lära att lära. 6. Social och medborgerlig kompetens. 7. Initiativförmåga och företagaranda. 8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer. 54 Goda råd och tips till ditt arbete med nyckelkompetenserna. Var mycket noga med att tänka utifrån detta: • Inget är rätt eller fel, det är du som styr ditt eget lärande. Så här kan du jobba med nyckelkompetenserna och tänk på att det inte handlar om mängd utan om vad du lär dig: • Viktigt är att du på något sätt tränar på och/eller utmanar dig själv i olika former. Gör saker som du inte brukar göra. Prova nya saker, våga göra fel, våga göra rätt, våga göra misstag, våga göra sånt som inte andra gör osv. Viktigt är också att du själv bestämmer hur du vill utmana dig själv, vi kan alla hjälpa till och stödja dig på många olika sätt….men du måste våga fråga om den hjälpen utan att vara rädd. • Tänk självständigt i ditt sätt att arbeta. • Försök att vara positiv i ditt sätt att tänka även om det inte alltid blev som du tänk dig från början. Detta är viktigt då du kan bygga vidare på dina kunskaper och erfarenheter som möjligheter för att lära dig nya saker i framtiden (det livslånga lärandet). • Var noga med att inte bli negativ om du misslyckas, tänk på att du alltid lär dig något nytt av dina misstag. • Här finns inga rätt eller fel, bara dina personliga tankar och erfarenheter styr ditt sätt att tänka och känna. Viktigt är att försöka förstå och respektera mångfalden i utbudet. 55 Nyckelkompetenser. 1. Kommunikation på modersmålet. Att kunna kommunicera betyder att ha förmågan att kunna uttrycka sig i både tal och skrift. Genom att kunna tolka begrepp, tankar, känslor, fakta och åsikter skapas möjligheter att kunna förstå din omgivning på ett bättre sätt. Detta kan göras genom att träna på att lyssna, tala, läsa och skriva. Med detta kan du få en större förståelse för olika delar i ditt samhälle, olika kulturella sammanhang, förberedelser mot utbildning och arbete och bättre förutsättningar för boende och fritid. Så här kan du jobba med denna nyckelkompetens och tänk på att det inte handlar om mängd utan om vad du lär dig: • Läs/lyssna på böcker, artiklar eller tidskrifter: försök förstå vad det är du läser genom att kort sammanfatta med tex.: en läslogg, en kort beskrivning av det lästa, tala in dina tankar på en ljudfil, hitta en bra bild som beskriver vad du upplevt. m.m. • Skriv så ofta du kan i olika former tex.: skriv dagbok, skriv dikter, skriv meddelanden till dig själv, skriv viktiga ord, skriv löpande/berättande texter, gör en mindmap, skriv punktord m.m. • Tala mycket med varandra och försök att prata på olika sätt tex. Att du ibland lyssnar mer än vanligt, att du talar mer än vanligt, att du använder kroppen mer för att uttrycka dig, att du pratar med andra som du inte brukar prata med. • Lyssna på olika saker tex. Lyssna på nyheter, lyssna på en ljudbok, lyssna på andra medmänniskor, lyssna på olika ljud, lyssna på dig själv genom inspelningar m.m. 56 Nyckelkompetenser. 2. Kommunikation på främmande språk. Då det gäller innehållet i denna nyckelkompetens så kan du utgå från innehåll och beskrivningar i kommunikation på modersmålet. I kommunikation på främmande språk behöver du försöka förstå din omvärld genom att tex. försöka förstå främmande språk, kunna uttrycka dig på främmande språk, kunna samtala med andra människor på främmande språk (samtala med våra volontärer), att kunna skriva till och meddela andra människor på främmande språk. Denna nyckelkompetens är till för att du ska bli bättre på att förstå din omvärld och att du ska känna en större trygghet i att fungera i den dels nationellt och dels internationellt. Detta kan även bidra till att du möter en helt ny värld med ett större ordförråd, en större säkerhet i tal och skrift och ett starkare självförtroende i mötet med andra människor och kulturer. Så här kan du jobba med denna nyckelkompetens och tänk på att det inte handlar om mängd utan om vad du lär dig: • Studera främmande språk på olika sätt genom att tex. Skriva, läsa, lyssna eller tala. Detta kan du göra genom att studera olika medier med hjälp av datorn, böcker, tidskrifter, artiklar eller musik och sånger m.m. • Försök att använda dig av främmande språk på något nytt sätt genom att tex. skriva en text/dikt/sång/artikel/historia/berättelse, översätt texter till något annat språk, förklara en bild på ett annat språk, beskriv eller berätta något på ett annat språk m.m. • Tala och lyssna på varandra eller spela in dig själv på en ljudfil då du använder dig av främmande språk. Utmana dig själv att våga, prata med dig själv framför en spegel, sitt rygg mot rygg med en kompis, prata med någon från ett annat land på Internet m.m. 57 Nyckelkompetenser. 3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens. Denna nyckelkompetens är till för att du ska bli bättre på att förstå och kunna använda dig av ett matematiskt tänkande i vardagen. Detta kan innebära att du kan förstå vardagsproblem på ett bättre sätt som tex. kostnader för inköp, priser och tillägg på resor och transporter, löner, kostnader för vardagsmaterial, uträkningar av måttenheter, recept m.m. Detta kan vara delar som påverkar dels ditt privatliv och dels ett arbetsliv. Till detta kan delar som individens medborgaransvar studeras med fokus på tex. skatt, hållbar utveckling, återvinning och miljövård i din lokala närhet. Så här kan du jobba med denna nyckelkompetens och tänk på att det inte handlar om mängd utan om vad du lär dig: • Studera och identifiera olika matematiska problem i din egen vardag. Ge exempel och förklara hur de kan lösas. • Försök att använda dig av din egen vardagssituation för att hitta orsaker och samband mellan olika problem. Försök att studera och kartlägg ditt eget ansvar i ditt vardagsliv. • Försök att hitta olika matematiska delar under din tid i projekt MODD, dokumentera och förklara med den metod du själv tycker passar dig bäst. Studera hur projekt MODD jobbar med miljöhänsyn, hållbarhet och återvinning. • Egna förslag på matematiska problem i vardagen och hur du kan lösa dem. 58 Nyckelkompetenser. 4. Digital kompetens. Digital kompetens innebär att du bör förstå och kunna hantera digital informationsteknik. Detta betyder att du bör kunna använda dig av en dator för att kunna hämta, studera, granska (kritiskt), hantera, dokumentera, producera och redovisa information. Hit går även att koppla olika kommunikationsnätverk genom Internet. Med detta kan du få en större förståelse för och kunskaper om hur olika tekniska verktyg kan och bör användas både i vardags- och arbetslivet. Detta kan göras genom att träna på att använda, hantera och förstå olika verktyg för media och data genom att studera, hantera, läsa och skriva. Så här kan du jobba med denna nyckelkompetens och tänk på att det inte handlar om mängd utan om vad du lär dig: • Arbeta med att söka, samla in och bearbeta information. Använd dig av information på ett kritiskt sätt genom att jämföra olika medier. Lär dig hantera ordbehandlingsprogram, lagring, databaser och hantering av data (information, text). • Agera ansvarsfullt genom att ta hänsyn till regelverk och mallar. Lär dig att hantera, producera och redovisa information och fakta för att utveckla ditt sätt att kritiskt granska innehåll, tänka kreativt och fantasifullt, tänka innovativt (nytänkande, idéer, förslag på förändringar). • Använd olika digitala verktyg som till exempel, digitalkamera, videokamera, ljudfiler, musik, film, m.m. för att utveckla flera olika kompetenser och kunskapsområden. • Tänk självständigt i ditt sätt att arbeta. 59 Nyckelkompetenser. 5. Lära att lära. Med kompetensen ”lära att lära” kommer du att hitta dina vägar till ditt eget lärande. Detta handlar om att bygga vidare på de kunskaper, förmågor och kvaliteter som du redan har för att du ska synliggöra olika verktyg och möjligheter till kommande livserfarenheter. Vi vill att du ska bygga upp egna strategier eller metoder för ditt livslånga lärande. Viktigt är att du förstår varför du gör som du gör och vad det kan komma att leda till i framtiden. Kunskaper och färdigheter är viktiga faktorer i alla olika sammanhang som berör privatliv, utbildning och arbete. Motivation, inställning och självförtroende är nyckelord till detta kompetensområde. Så här kan du jobba med denna nyckelkompetens och tänk på att det inte handlar om mängd utan om vad du lär dig: • Du bör ställa upp egna, rimliga mål att sträva efter i ditt sätt att arbeta. Dessa mål bör vara kortsiktiga och möjliga att uppnå så att du kan bygga vidare med nya delmål. Viktigt är att du förstår vad du gör, hur du gör och varför det blev som det blev, även om du inte kanske lyckas med alla delar. • Bli medveten om dina egna kvaliteter, vad är dina starka och svaga sidor. Vad kan du göra för att påverka ditt eget sätt att lära, försök att kartlägga och identifiera hur du lär dig bäst (inlärningsstrategier). • Utmana dig själv med att träna mer på delar som du inte anser vara dina starkaste sidor. Våga misslyckas för att lyckas. Försök att vara uthållig och envis mot dig själv (självdisciplin) och bedöm dina egna resultat kritiskt utifrån dina egna uppställda mål. • Reflektera ofta och mycket över vad du lär dig. Du lär dig alltid något nytt varje dag, försök att hitta dessa kunskaper om beskriv dem för dig själv. Organisera, utvärdera och reflektera så noga du kan gällande dina resultat och processer som du presterar. 60 Nyckelkompetenser. 6. Social och medborgerlig kompetens. Kompetensen grundar sig i din personliga utveckling med fokus på dels dina egna beteenden och dels grundläggande kunskaper gällande dagens samhällsstrukturer. Detta syftar till att du som individ kan skapa egna möjligheter och förutsättningar för att kunna delta i samhälls- och arbetsliv på ett för dig, konstruktivt sätt med hänsyn taget till samhällets mångfald och utveckling. Kompetensen kan beröra hur du bearbetar och förstår områden som konflikthantering och politiska begrepp med ett aktivt engagemang för ett demokratiskt deltagande. Fokus ligger även på områden som berör social- och personlig hälsa och välfärd. Detta riktar sig till dig som individ och hur du kan uppnå både fysisk och mental hälsa. Hit hör områden som studier av dina tankar kring identitet, livsstil, sociala koder, beteenden, demokrati, medborgarskap och rättigheter, värderingar, jämställdhet och icke-diskriminering, samhälle och kultur, EU:s struktur och kulturell mångfald. Så här kan du jobba med denna nyckelkompetens och tänk på att det inte handlar om mängd utan om vad du lär dig: • Försök förstå olika begrepp och tolka/reflektera över vad de kan betyda, när du kan använda dig av dem och varför det är viktigt. Detta berör kommunikation och förståelse för förhandlingsförmåga. • Var nyfiken genom att studera och redovisa hur du tänker om din egen situation i det samhälle du lever i. Tydliggör dina tankar/reflektioner om livsstil, identitet, sociala koder och kommunikation. Försök att fördjupa dig genom att hitta kopplingar till andra länder och kulturer, studera EU:s struktur. • Studera vad du kan göra för andra och hur du känner/förstår andras känslor (empati), redovisa hur du fungerar i samspel med andra och hur du tar hänsyn till faktorer som demokrati, jämställdhet, rättvisa, normer och värderingar. • Utveckla ditt sätt att tänka gällande hur olika kulturer/samhällen kan bidra till en mångfald. Tänk både kreativt (använd din fantasi) och kritiskt (all information är inte riktig och sann), bli medveten och respektera dina och andras värderingar och tankar. 61 Nyckelkompetenser. 7. Initiativförmåga och företagaranda. Initiativförmåga och företagaranda går att förklara med hur du kan göra om dina idéer och tankar till handling. Detta berör dels privatlivets olika problemområden och dels arbetslivets olika utmaningar då det gäller utveckling, nyskapande, problem-/konflikthantering, planering och slutföranden mot uppställda mål. Kort förklarat kan vi säga att det rör sig om att hitta nya möjligheter och lösningar som kan vidareutveckla idéer. Detta handlar om hur du kan hitta lösningar att koppla och se samband mellan teori och praktik. Så här kan du jobba med denna nyckelkompetens och tänk på att det inte handlar om mängd utan om vad du lär dig: • Bli medveten om utmaningar och möjligheter i din närmaste omgivning. Utmana dig själv och prova dina idéers hållbarhet i praktiken. Försök att studera och förklara vad som krävs av dig, din närmaste omgivning och eventuellt andra aktörer. Hur viktigt är det med en bra planering, en bra organisation, bra ledarskap, tydlig kommunikation och givna direktiv för att lyckas? • Försök att kartlägga hur du kan mäta dina olika resultat. Studera hur, till vad och varför olika utvärderingar kan fungera som bra verktyg till dina egna reflektioner. • Synliggör dina starka och svaga sidor. Detta för att du själv ska kunna förstå dina egna förmågors styrkor och begränsningar. Detta är viktigt för hur du kan komma att sortera dina idéer, hur stora risker du kan ta och hur du själv kan bedöma lämpligheten i dina tankar och förslag. 62 Nyckelkompetenser. 8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer. Kultur är ett stort område med många olika perspektiv och uttrycksformer. Detta kan beröra delar som beskriver kreativa uttryck inom olika typer av medier. Exempel kan vara musik, scenkonster (teater, drama, skådespel), litteratur, konst, foto, film m.m. Dessa olika delar kan beskriva något som kallas för kulturarv, ett arv som historiskt sätt har levt vidare i olika former på olika platser både i vår närhet och ute i världen. Här finns inga krav på att du ska förstå vad olika konstnärliga uttryck betyder eller vad de beskriver utan att du bör förstå varför det finns olika kulturella former. Betydelsen av dem är olika för oss alla men kultur finns i hela världen så det kan vara bra att förstå betydelsen av olika kulturella sammanhang. Så här kan du jobba med denna nyckelkompetens och tänk på att det inte handlar om mängd utan om vad du lär dig: • Bli medveten om olika kulturella sammanhang och olika kulturella medier och uttrycksmedel. Försök att beskriva och förklara vad kultur betyder för dig som individ. Detta kan handla om hur till exempel musik, teater, film eller konst kan påverka dig och ditt sätt att känna. Detta kan beröra hur du kan lära dig om den mångfald som finns och förstå estetikens betydelse i vardagslivet. • Skapa egna estetiska uttrycksmedel, försök att identifiera inom vilket/vilka uttrycksformer som du kan uttrycka dig och dina känslor med. Skapa egna erfarenheter genom att besöka olika forum och testa nya saker inom kulturella sammanhang. • Försök förstå varför kultur är viktigt för fantasi, kreativitet och nytänkande. Studera om du kan skilja på olika kulturella grupper och försök förklara varför det finns skillnader. Försök besvara frågan: hur skulle världen se ut utan kultur? Här finns inga rätt eller fel, bara dina personliga tankar och erfarenheter styr ditt sätt att tänka och känna. Viktigt är att försöka förstå och respektera mångfalden i utbudet. 63 Bilaga E Underlag för kompetensbevis genom nyckelkompetenserna. 1. Var mycket noga med att tänka utifrån: • Gör en reflektion om hur du har format din egen kompetens (nr 9 i din portfolio) utifrån alla de övriga 8 nyckelkompetenserna. Sammanfatta dina tankar och beskriv vilka kompetenser som bidragit till din egen utveckling. Rangordna dessa efter hur viktiga de har varit för dig och beskriv varför det är så. Vilken/vilka kompetens/er upplever du som viktigast då det gäller ditt sätt att lära? • Hur har du arbetat utifrån att ”inget är rätt eller fel, det är du som styr ditt eget lärande”. Motivera och ge exempel på hur, vad och varför du har gjort detta. 2. Redovisa hur du har jobbat med nyckelkompetenserna: • Presentera hur du har tränat på och/eller utmanat dig själv i de olika formerna av nyckelkompetenserna. Vad har du gjort som du inte brukar göra. Har du provat nya saker, vågat göra fel, vågat göra rätt, vågat göra misstag, vågat göra sånt som inte andra gör osv. • Beskriv dina egna personliga utmaningar i projektet och vad de har medfört för just dig och din egen utveckling. • Beskriv på vilket sätt du har arbetat självständigt? • Försök att beskriv ditt lärande utifrån – ”blev det som du tänk dig från början” och ”har jag gjort mitt absolut bästa i alla moment”? Hur kan du bygga vidare på dina kunskaper och erfarenheter som möjligheter för att lära dig nya saker i framtiden, beskriv möjligheter för ditt livslånga lärande. • Har du lärt dig något nytt av dina eventuella misstag? Detta är grunden för ditt innehåll till just ditt kompetensbevis, var noga! 64