Lika rättigheter och
möjligheter oavsett
sexuell läggning
Arbetet för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning är ett prioriterat område för
regeringen. Under senare år har såväl skyddet mot
kränkningar av, som rättigheter för, homo- och bisexuella stärkts genom en rad åtgärder inom olika
delar av samhället. I detta faktablad presenteras
ett urval av regeringens insatser för att motverka
diskriminering, samt för att främja lika rättigheter
och möjligheter oavsett sexuell läggning.1
Arbetet mot homofobi och diskriminering på grund av
sexuell läggning är en fråga om mänskliga rättigheter
och syftar till att värna principen om alla människors
lika värde och allas rätt att bli behandlade som individer på lika villkor.
Gällande rätt
Grundlagsbestämmelse
Enligt 1 kap. 2 § regeringsformen ska det allmänna
motverka diskriminering på grund av kön, hudfärg,
nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös
tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder
eller annan omständighet som gäller den enskilde som
person.
Diskrimineringslagstiftningen
Den 1 maj 1999 trädde lagen (1999:133) om förbud
mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell
läggning i kraft och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) inrättades.
Lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i
högskolan, som även omfattar sexuell läggning, trädde
i kraft den 1 mars 2002.
Lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering,
som trädde i kraft den 1 juli 2003, innebar att ett effektivt skydd mot diskriminering på grund av sexuell läggning infördes även utanför arbetslivet och högskolan.
Förbudet mot diskriminering gäller i fråga om:
�– arbetsmarknadspolitisk verksamhet,
�– start eller bedrivande av näringsverksamhet,
1
FAKTABLAD
Justitiedepartementet
Ju 05.11 juli 2005
�– yrkesutövning,
–� � medlemskap, medverkan och medlemsförmåner i
arbetstagarorganisationer, arbetsgivarorganisationer
eller yrkesorganisationer och
�–� varor, tjänster och bostäder.
Den 1 januari 2005 utökades förbudet mot diskriminering på grund av sexuell läggning till att omfatta
följande områden:
�–� socialtjänst, färdtjänst, riksfärdtjänst och bostadsanpassningsbidrag,
–� socialförsäkring och anslutande bidragssystem,
�– arbetslöshetsförsäkring och
�– hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet.
Ombudsmannen mot diskriminering på grund av
sexuell läggning (HomO) utövar tillsyn över att lagarna följs avseende diskriminering på grund av sexuell
läggning.
Hets mot folkgrupp avseende sexuell läggning
I 16 kap. 8 § brottsbalken straffbeläggs hets mot folkgrupp. Den brottsliga gärningen består i att någon i uttalande eller annat meddelande som sprids hotar eller
uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan
grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg,
nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller
sexuell läggning. Den 1 januari 2003 infördes sexuell
läggning i bestämmelsen.
I normalfallet är straffet fängelse i högst två år. Är
brottet grovt är straffet fängelse i lägst sex månader
och högst fyra år. Den grova straffskalan ska t.ex.
kunna tillämpas på fall med omfattande spridning av
kränkande rasistiskt, främlingsfientligt eller homofobiskt material.
Andra straffbestämmelser
Utöver ovan nämnda bestämmelse finns ett flertal
straffstadganden i brottsbalken som direkt eller indirekt tar sikte på handlingar eller yttranden som är av
homofobisk eller diskriminerande karaktär.
Ett exempel är bestämmelsen om olaga diskriminering (16 kap. 9 § brottsbalken), enligt vilken ett brott
begås när någon i näringsverksamhet eller vid anordnandet av allmän sammankomst eller offentlig tillställning diskriminerar en annan person på grund av ras,
Med diskriminering på grund av sexuell läggning menas en orättvis eller kränkande behandling som har samband med homo-, bi- eller heterosexualitet. Transpersoner anses ej omfattas av begreppet sexuell läggning och behandlas därför inte i detta faktablad. Frågan om ett diskrimineringsskydd för transpersoner utreds för närvarande av en parlamentarisk kommitté.
hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller homosexuell läggning. Bestämmelsen gäller
också den som är anställd i allmän tjänst eller innehar
ett allmänt uppdrag.
Andra straffbestämmelser som kan användas för
att skydda enskilda mot övergrepp och kränkningar
med homofobiska förtecken är bestämmelserna om
förolämpning, ärekränkning, uppvigling, misshandel,
olaga hot, ofredande och skadegörelse. Vid bedömningen av ett brotts straffvärde ska enligt gällande
lagstiftning motivet till brottet alltid vägas in. Strafflagstiftningen förtydligades den 1 januari 2003 så att
det nu klart framgår att när brott begåtts för att
kränka en person på grund av sexuell läggning ska
detta ses som en försvårande omständighet när
straffet bestäms.
Familjerätt
Par av samma kön som vill få en heltäckande rättslig
reglering av sin samlevnad kan sedan 1995 registrera
sitt partnerskap. Bestämmelser om partnerskap finns
i lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap. Ett
registrerat partnerskap har med ett par undantag
samma rättsverkningar som ett äktenskap.
Sedan den 1 februari 2003 kan registrerade partner
prövas som adoptivföräldrar på samma sätt som gäller
för gifta par. Registrerade partner och sambor av
samma kön kan vidare utses att som särskilt förordnade vårdnadshavare gemensamt utöva vårdnaden
om ett barn.
Från och med den 1 juli 2005 får assisterad befruktning med donerade spermier enligt lagen (1984:1140)
om insemination och lagen (1988:711) om befruktning utanför kroppen utföras också beträffande en
kvinna som är registrerad partner eller sambo med en
annan kvinna. Partnern eller sambon ska tillsammans
med den befruktade kvinnan anses som förälder till
det barn som föds, förutsatt att hon har samtyckt till
behandlingen och att det är sannolikt att barnet har
avlats genom denna.
Pågående lagstiftningsarbete
En sammanhållen diskrimineringslagstiftning
En parlamentarisk kommitté ska överväga möjligheterna till en gemensam lagstiftning mot diskriminering som omfattar alla eller flertalet diskrimineringsgrunder och samhällsområden. Kommittén ska också
behandla termen sexuell läggning i lagstiftningen
och överväga om detta begrepp bör ersätta termerna
homosexualitet och homosexuell läggning i vissa författningar. Uppdraget ska redovisas i januari 2006.
Skydd mot diskriminering och annan kränkande
behandling i skolan
Den 12 maj 2005 beslutade regeringen om en lagrådsremiss i vilken det föreslås en lag om förbud mot
diskriminering och annan kränkande behandling av
barn och elever i skolan m.m. Den föreslagna lagen
har till ändamål att främja barns och elevers lika
rättigheter i de verksamheter som omfattas av skollagen samt motverka diskriminering bl.a. på grund av
sexuell läggning. Enligt lagrådsremissen föreslås lagen
träda i kraft den 1 januari 2006.
Familjerätt
Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att
ta ställning till om par av samma kön bör kunna ingå
äktenskap. Vidare ska utredningen ta ställning till formerna för ingående av äktenskap. Det ska övervägas
om behörigheten för trossamfund att företräda det
allmänna vid ingående av äktenskap bör finnas kvar
eller om äktenskap endast bör få ingås civilt. Även
frågor som gäller partnerskapslagen ska övervägas.
Uppdraget ska redovisas senast i mars 2007.
Migrationspolitik
Nuvarande regler ger den som känner en välgrundad
fruktan för förföljelse på grund av kön eller sexuell
läggning skydd enligt utlänningslagens bestämmelser
om skyddsbehövande i övrigt, utlänningslagen (1989:
529) 3 kap 3 § 2. Den 9 juni 2005 beslutade regeringen
om en lagrådsremiss i vilken det föreslås att personer
som känner en välgrundad fruktan för förföljelse
på grund av kön eller sexuell läggning istället ska få
skydd som flyktingar. Förslaget bygger på betänkandet
Flyktingskap och könsrelaterad förföljelse (SOU 2004:
31) som presenterades av utredningen om förföljelse
på grund av kön eller sexuell läggning i mars 2004 och
som sedan remissbehandlats. Enligt lagrådsremissen
föreslås lagändringen träda i kraft den 31 mars 2006.
På EU-nivå antogs under 2004 ett rådsdirektiv
om miniminormer för när medborgare i tredje land
och statslösa personer ska betraktas som flyktingar
eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga
ställning. Direktivet anger bl.a. att personer som är
förföljda på grund av sexuell läggning kan tolkas som
flyktingar. Rådsdirektivet ska vara genomfört i svensk
lagstiftning senast den 10 oktober 2006.
Ombudsmannen mot diskriminering
på grund av sexuell läggning
Den statliga myndigheten Ombudsmannen mot
diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO)
är en tillsynsmyndighet som ska arbeta mot homofobi
och verka för att diskriminering på grund av sexuell
läggning inte ska förekomma på några områden i det
svenska samhällslivet. Ombudsmannen ska genom
rådgivning och på andra sätt medverka till att den
som utsatts för diskriminering på grund av sexuell
läggning kan ta till vara sina rättigheter.
Andra aktörer
Forum för levande historia inrättades den 1 juni
2003. Myndighetens mål är att främja arbetet med
demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter med
utgångspunkt i Förintelsen. En prioriterad fråga för
myndigheten är arbetet mot homofobi. Syftet med
detta arbete är att fylla de historiska kunskapsluckorna
från bl.a. Förintelsen och göra kopplingar till dagens
arbete med homo-, bi- och transfrågor. En kunskapsinventering av forskning, en antologi samt metoder
för ungdomsorganisationer att motverka heteronormativitet är exempel på verksamhet som kommer
att bedrivas. Arbetet genomförs i samarbete med bl.a.
HomO och ideella organisationer.
År 2003 bildades Centrum mot rasism, som är en
ideell förening bildad genom en bred sammanslutning
av olika organisationer. Finansieringen sker genom
statliga bidrag. Verksamheten ska omfatta åtgärder
mot rasism, homofobi, främlingsfientlighet som inkluderar antisemitism, islamofobi och antiziganism samt
diskriminering.
Integrationsverket fördelar sedan 2002 medel för
stöd till lokal verksamhet mot diskriminering, s.k.
antidiskrimineringsbyråer. Byråerna finns nu etablerade i ett flertal kommuner. I villkoren för stödet till
dessa anges att antidiskrimineringsbyråernas verksamhet ska förebygga och motverka diskriminering på
grund av etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning,
kön och funktionshinder.
Uppdrag till myndigheter
Uppmärksammandet av homo- och bisexuellas rättigheter och möjligheter avspeglas även i regeringens
uppdrag till myndigheter. Sådana uppdrag har riktats
till myndigheter inom rättsväsendet, arbetsmarknaden och försvaret men även till myndigheter som
Sida, Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen.
Uppdragen har gått ut på att motverka och förebygga
diskriminering på grund av sexuell läggning och
homofobi samt att undersöka och analysera hälsosituationen för homo- och bisexuella samt transpersoner. Vidare har regeringen givit i uppdrag till
Statens skolverk att genom en studie se över ett urval
av läroböcker med avseende på i vilken omfattning
det förekommer uttryck för diskriminering eller
andra former av kränkningar bl.a. på grund av sexuell
läggning.
Länsstyrelsernas arbete mot s.k. hedersrelaterat
våld omfattar även sådant hot och våld som ungdomar kan utsättas för på grund av sin sexuella läggning.
Stöd till organisationer
Ett statligt ekonomiskt stöd till homo- och bisexuellas organisationers arbete har under en rad
år utgått, bl.a. till Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL), Ekumeniska grupperna för
kristna homo- och bisexuella (Riks-EKHO) och
Kvinnohögskolegruppen. För 2005 har bl.a. sex
miljoner kronor i organisationsstöd utgått till RFSL.
Internationellt arbete
Regeringen bidrar aktivt till att frågan om diskriminering på grund av sexuell läggning uppmärksammas
inom FN och andra internationella forum. Rätten till
frihet från diskriminering och från förföljelse på
grund av sexuell läggning finns inte uttryckligen
upptaget bland diskrimineringsgrunderna i FN:s
konventioner om mänskliga rättigheter. Såväl FN:s
kommitté för mänskliga rättigheter som kommittén
för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter har
dock slagit fast att diskrimineringsförbudet i FN:s två
centrala konventioner för mänskliga rättigheter
(konventionen om medborgerliga och politiska
rättigheter och konventionen om ekonomiska, sociala
och kulturella rättigheter) även omfattar sexuell
läggning. Även FN:s kommitté för barnets rättigheter
har framhållit att sexuell läggning utgör en grund för
icke-diskriminering. Vidare har Europadomstolen
slagit fast att sexuell läggning är en icke tillåten
diskrimineringsgrund enligt Europeiska konventionen
om skydd för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna.
Adresser
Ombudsmannen mot diskriminering på grund av
sexuell läggning (HomO)
Box 3327, 103 66 Stockholm
Tfn 08–508 887 80
www.homo.se
Forum för levande historia
Box 2123, 103 13 Stockholm
Tfn 08–723 87 50
www.levandehistoria.org
Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter
www.manskligarattigheter.gov.se
För ytterligare information kontakta:
Enheten för integration och mångfald
Tfn 08–405 10 00
E-post: [email protected]
Riksförbundet för sexuellt likaberättigande
(RFSL)
Box 350, 101 26 Stockholm
Tfn 08–457 13 00
www.rfsl.se
Centrum mot rasism
Box 3388, 103 68 Stockholm
Tfn 08–545 414 80
www.centrummotrasism.nu
Justitiedepartementet
103 33 Stockholm • tfn växel 08-405 10 00
Fler exemplar av faktabladet kan beställas från Justitiedepartementet,
tfn 08-405 10 00 eller [email protected].
Regeringens webbplats: www.regeringen.se
Justitiedepartementets e-postadress: [email protected]
Tryckt av XBS Grafisk service, Stockholm, juli 2005. Faktabladet är producerat av Justitiedepartementet.
Artikelnr Ju 05.11
