GASTROPARES Vad är gastropares? Med gastropares menas fördröjd magsäckstömning och den drabbar hela magtarmkanalen. Gastropares är en följdsjukdom till diabetes och beror på nervskador i magtarmkanalen. I litteraturen finns varierande uppgifter om att 20-50 % av alla personer med diabetes har gastropares. Denna komplikation förekommer både vid diabetes typ 1 och typ 2. Nedsatt nervfunktion i magtarmkanalen Muskulaturens arbete i magtarmkanalen stimuleras av nervsystemet, det nervsystem som vi inte kan påverka med viljan, det autonoma nervsystemet. Nerverna skickar inte tillräckligt med signaler till muskulaturen i det för att den ska arbeta på ett normalt sätt. Nervfunktionen i magtarmkanalen stimulerar: • muskulaturen i matstrupen att föra ner maten till magsäcken. • övre magmunnen att stänga övergången mellan matstrupe och magsäck, så att mat inte stöts upp i matstrupen. • magsäcken att knåda sönder maten till 1-2 millimeterstora partiklar. • tjocktarmen att föra fram avföringen mot ändtarmen. • ändtarmens slutmuskel att sluta tätt, för att motverka läckage. Symptom Många personer med diabetes och gastropares har symptom från magtarmkanalen, medan andra har ett svängande blodsocker som enda symptom. Symptom från magtarmkanalen Kan vara: avsaknad av hungerkänsla, aptitlöshet, sväljningssvårigheter, måltidsrelaterad hosta, tidig mättnadskänsla dvs. mätt på en liten portion mat. Uppstötningar, illamående, uppkördhet, kräkningar, viktförlust och gasfyllda diarréer. Gaser och förstoppning eller läckage från ändtarmen. Blodsockernivån påverkar motoriken! Förutom nervernas stimulering av musklerna, påverkar även blodsockernivån motoriken (tarmens rörelser) i magtarmkanalen. Ett högt blodsocker minskar motoriken och ett lågt blodsocker ökar motoriken. Svängande blodsocker Allt vi äter passerar först magsäcken och skickas sedan vidare till tarmen. Kolhydraterna i maten höjer inte blodsockret förrän de har kommit ner till tarmen. Normalt stiger blodsockret efter en måltid. Om man har gastropares ligger maten kvar i magsäcken och blodsockret sjunker i stället för att stiga vilket kan leda till en insulinkänning. Det mest logiska blir då att minska måltidens insulindos för att slippa en insulinkänning. Insulindosen kan då ha blivit så låg att en insulinbrist uppstår vilket ger ett högt blodsocker före nästa måltid. Det är mycket viktigt att blodsockernivåerna ligger bra! Tala med Din läkare eller diabetessköterska/dietist om vilken blodsockernivå (före måltid), som är ett lämpligt målvärde för Dig. En acceptabel blod-sockerstegring är 3-4 mmol/L en timme efter påbörjad måltid. Andra kännetecken för personer med denna komplikation Andra kännetecken för personer med denna komplikation är att man blir mätt på en liten portion mat. Man är inte förtjust i kött utan föredrar mjuk mat och mat som lätt faller isär till liten partikelstorlek. Man blir illamående av kött och fet mat, får blodsockerfall istället för blodsockerstegring efter en måltid vilket kan innebära insulinkänningar trots små insulindoser. Tala med din läkare eller diabetessköterska/dietist! Många patienter tar inte upp dessa magtarmsymptom med sin läkare/diabetessköterska, då de inte vet att dessa symptom kan ha en koppling till diabetessjukdomen. De tror att de ”har lätt för att få magsjuka”. Checklista över symptom från magtarmkanalen Om Du har symptom från magtarmkanalen kan Du beskriva dem genom att sätta kryss och lämna denna checklista till Din läkare eller diabetes-sköterska/dietist. Namn _____________________________________________________________________ Jag har: Inga Lätta Måttliga Svåra besvär besvär besvär besvär Aptitlöshet = ingen hunger Sväljningssvårigheter Måltidsrelaterad hosta Uppstötningar Tidig mättnadskänsla Smärta efter födointag Uppkördhet Illamåande Kräkningar Obehag i samband med måltid Uppspändhet Läckage från ändtarmen Avföringskonsistens ■ Hård ■ Normal ■ Lös ■ Vattnig Vid diarré, antal avföringstillfällen/dag: Vid diarré: ■ På förmiddagen ■ På eftermiddagen ■ På förnatten ■ På efternatten Vid förstoppning: antal avföringstillfällen/vecka ___________________________________ eller antal avföringstillfällen/månad _____________________________________________ Hur har Din vikt varit det senaste året? __________________________________________ Har Du haft insulinkänningar senaste ________ veckan ________ månaden När har Du insulinkänningar? __________________________________________________ Du kan själv göra en test för att preliminärt få reda på om Du har gastropares! Ett sätt att studera om magsäckstömningen är normal är att mäta blodsockret efter en måltid och samtidigt iakttaga förekomsten av symptom från mag-tarmkanalen. Välj ut en lagad måltid en helt vanlig dag. Det är viktigt att Du inför måltiden har: • ett bra blodsocker • inte har en rekyl efter insulinkänning • inte har motionerat mer än vanligt Ät testmåltiden som lunch eller middag. Testmåltid 1 portion stek, kotlett eller kassler 2 dl råkost t ex råriven morot eller pizzasallad ca 1½ dl kokt parbioled ris (klibbfritt ris) eller ca 1½ dl kokt spagetti (ej färsk spagetti) Måltidsdryck: 1 glas vatten OBS! Byt ut stärkelsemängden från den mängd potatis som Du brukar äta vid middagen till ris eller pasta. 2 äggstora potatisar motsvarar: 1½ dl kokt ris eller 1½ dl kokt spagetti. Mät blodsockret i samband med Insulininjektionen 30 min. före Om Du har snabbinsulin: Ta sprutan 30 minutter före maten! Om Du har direktverkande insulin: Ta sprutan till maten! Injicerat insulin inför måltiden: ________________ E ________________ Blodsockret var: ________________ mmol/L före måltiden Mät blodsockret varje halvtimma EFTER PÅBÖRJAD MÅLTID. Blodsockret var vid 30 minuter efter påbörjad måltid: ________________ mmol/L Blodsockret var vid 60 minuter efter påbörjad måltid: ________________ mmol/L Blodsockret var vid 90 minuter efter påbörjad måltid: ________________ mmol/L Blodsockret var vid 120 minuter efter påbörjad måltid: ________________ mmol/L Fick Du symptom på fördröjd magsäckstömning? Markera i så fall vilka Du hade! ■ Sväljningssvårigheter ■ Måltidsrelaterad hosta ■ Tidig mättnadskänsla = klarade Du av att äta upp hela måltiden? ■ Illamående ■ Kräkning ■ Uppstötningar ■ Uppkördhet ■ Uppspändhet ■ Smärta i samband med och efter måltiden? Behandling Man rekommenderar kostbehandling i första hand. Detta innebär att maten man äter bör vara av sådan konsistens att den går att mosa med en gaffel, som t.ex. kokt potatis. Det finns idag ingen motorikstimulerande medicin som förstahandsval. GRØSET™ 02.10.B.SE En mycket viktig del av en bra diabetesbehandling är att noga tänka igenom sina kostvanor. Din läkare eller diabetessköterska/dietist kan svara på Dina frågor om kosten och hjälpa Dig att välja de lösningar som passar Dig bäst. Om du vill ha mer information om Bayers diabetesprodukter kan du ringa kundsupport på telefon 020-83 00 84. Du kan också besöka www.bayerdiabetes.se Denna broschyr är skriven av Eva Olausson, Leg. dietist Diabetescentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Bayer AB Diabetes Care Box 606 169 26 Solna www.bayerdiabetes.se Bayer, the Bayer Cross, CONTOUR, BREEZE, the No Coding logo and simplewins are trademarks of Bayer. © 2008 Bayer HealthCare LLC