GASTROPARES
Vad är gastropares?
Med gastropares menas fördröjd magsäckstömning och den drabbar
hela magtarmkanalen. Gastropares är en följdsjukdom till diabetes och
beror på nervskador i magtarmkanalen.
I litteraturen finns varierande uppgifter om att 20-50 % av alla personer
med diabetes har gastropares. Denna komplikation förekommer både
vid diabetes typ 1 och typ 2.
Nedsatt nervfunktion i magtarmkanalen
Muskulaturens arbete i magtarmkanalen stimuleras av nervsystemet,
det nervsystem som vi inte kan påverka med viljan, det autonoma
nervsystemet. Nerverna skickar inte tillräckligt med signaler till
muskulaturen i det för att den ska arbeta på ett normalt sätt.
Nervfunktionen i magtarmkanalen stimulerar:
• muskulaturen i matstrupen att föra ner maten till magsäcken.
• övre magmunnen att stänga övergången mellan matstrupe och
magsäck, så att mat inte stöts upp i matstrupen.
• magsäcken att knåda sönder maten till 1-2 millimeterstora partiklar.
• tjocktarmen att föra fram avföringen mot ändtarmen.
• ändtarmens slutmuskel att sluta tätt, för att motverka läckage.
Symptom
Många personer med diabetes och gastropares har symptom från
magtarmkanalen, medan andra har ett svängande blodsocker som enda
symptom.
Symptom från magtarmkanalen
Kan vara: avsaknad av hungerkänsla, aptitlöshet, sväljningssvårigheter,
måltidsrelaterad hosta, tidig mättnadskänsla dvs. mätt på en liten
portion mat. Uppstötningar, illamående, uppkördhet, kräkningar,
viktförlust och gasfyllda diarréer. Gaser och förstoppning eller läckage
från ändtarmen.
Blodsockernivån påverkar motoriken!
Förutom nervernas stimulering av musklerna, påverkar även blodsockernivån motoriken (tarmens rörelser) i magtarmkanalen. Ett högt
blodsocker minskar motoriken och ett lågt blodsocker ökar motoriken.
Svängande blodsocker
Allt vi äter passerar först magsäcken och skickas sedan vidare till
tarmen. Kolhydraterna i maten höjer inte blodsockret förrän de har
kommit ner till tarmen. Normalt stiger blodsockret efter en måltid. Om
man har gastropares ligger maten kvar i magsäcken och blodsockret
sjunker i stället för att stiga vilket kan leda till en insulinkänning. Det
mest logiska blir då att minska måltidens insulindos för att slippa en
insulinkänning.
Insulindosen kan då ha blivit så låg att en insulinbrist uppstår vilket ger
ett högt blodsocker före nästa måltid.
Det är mycket viktigt att blodsockernivåerna
ligger bra!
Tala med Din läkare eller diabetessköterska/dietist om vilken
blodsockernivå (före måltid), som är ett lämpligt målvärde för Dig.
En acceptabel blod-sockerstegring är 3-4 mmol/L en timme efter
påbörjad måltid.
Andra kännetecken för personer med denna
komplikation
Andra kännetecken för personer med denna komplikation är att man
blir mätt på en liten portion mat. Man är inte förtjust i kött utan föredrar
mjuk mat och mat som lätt faller isär till liten partikelstorlek. Man blir
illamående av kött och fet mat, får blodsockerfall istället för blodsockerstegring efter en måltid vilket kan innebära insulinkänningar trots små
insulindoser.
Tala med din läkare eller diabetessköterska/dietist!
Många patienter tar inte upp dessa magtarmsymptom med sin
läkare/diabetessköterska, då de
inte vet att dessa symptom kan
ha en koppling till diabetessjukdomen. De tror att de
”har lätt för att få magsjuka”.
Checklista över symptom från magtarmkanalen
Om Du har symptom från magtarmkanalen kan
Du beskriva dem genom att sätta kryss och lämna denna checklista till
Din läkare eller diabetes-sköterska/dietist.
Namn _____________________________________________________________________
Jag har:
Inga
Lätta
Måttliga
Svåra
besvär
besvär
besvär
besvär
Aptitlöshet = ingen hunger
Sväljningssvårigheter
Måltidsrelaterad hosta
Uppstötningar
Tidig mättnadskänsla
Smärta efter födointag
Uppkördhet
Illamåande
Kräkningar
Obehag i samband
med måltid
Uppspändhet
Läckage från ändtarmen
Avföringskonsistens
■ Hård
■ Normal
■ Lös
■ Vattnig
Vid diarré, antal avföringstillfällen/dag:
Vid diarré:
■ På förmiddagen
■ På eftermiddagen
■ På förnatten
■ På efternatten
Vid förstoppning: antal avföringstillfällen/vecka ___________________________________
eller antal avföringstillfällen/månad _____________________________________________
Hur har Din vikt varit det senaste året? __________________________________________
Har Du haft insulinkänningar senaste ________ veckan ________ månaden
När har Du insulinkänningar? __________________________________________________
Du kan själv göra en test för att preliminärt
få reda på om Du har gastropares!
Ett sätt att studera om magsäckstömningen är normal är att mäta
blodsockret efter en måltid och samtidigt iakttaga förekomsten av
symptom från mag-tarmkanalen.
Välj ut en lagad måltid en helt vanlig dag.
Det är viktigt att Du inför måltiden har:
• ett bra blodsocker
• inte har en rekyl efter insulinkänning
• inte har motionerat mer än vanligt
Ät testmåltiden som lunch eller middag.
Testmåltid
1 portion stek, kotlett eller kassler
2 dl råkost t ex råriven morot eller pizzasallad
ca 1½ dl kokt parbioled ris (klibbfritt ris) eller
ca 1½ dl kokt spagetti (ej färsk spagetti)
Måltidsdryck: 1 glas vatten
OBS!
Byt ut stärkelsemängden från den mängd potatis
som Du brukar äta vid middagen till ris eller pasta.
2 äggstora potatisar motsvarar:
1½ dl kokt ris eller 1½ dl kokt spagetti.
Mät blodsockret i samband med Insulininjektionen
30 min.
före
Om Du har snabbinsulin:
Ta sprutan 30 minutter före maten!
Om Du har direktverkande insulin:
Ta sprutan till maten!
Injicerat insulin inför måltiden: ________________ E ________________
Blodsockret var: ________________ mmol/L före måltiden
Mät blodsockret varje halvtimma EFTER PÅBÖRJAD MÅLTID.
Blodsockret var vid 30 minuter efter påbörjad måltid: ________________ mmol/L
Blodsockret var vid 60 minuter efter påbörjad måltid: ________________ mmol/L
Blodsockret var vid 90 minuter efter påbörjad måltid: ________________ mmol/L
Blodsockret var vid 120 minuter efter påbörjad måltid: ________________ mmol/L
Fick Du symptom på fördröjd magsäckstömning?
Markera i så fall vilka Du hade!
■ Sväljningssvårigheter
■ Måltidsrelaterad hosta
■ Tidig mättnadskänsla = klarade Du av att äta upp hela måltiden?
■ Illamående
■ Kräkning
■ Uppstötningar
■ Uppkördhet
■ Uppspändhet
■ Smärta i samband med och efter måltiden?
Behandling
Man rekommenderar kostbehandling i första hand. Detta innebär att
maten man äter bör vara av sådan konsistens att den går att mosa med
en gaffel, som t.ex. kokt potatis.
Det finns idag ingen motorikstimulerande medicin som förstahandsval.
GRØSET™ 02.10.B.SE
En mycket viktig del av en bra diabetesbehandling är att noga tänka igenom
sina kostvanor. Din läkare eller diabetessköterska/dietist kan svara på Dina
frågor om kosten och hjälpa Dig att välja de lösningar som passar Dig bäst.
Om du vill ha mer information om Bayers diabetesprodukter kan du ringa kundsupport
på telefon 020-83 00 84. Du kan också besöka www.bayerdiabetes.se
Denna broschyr är skriven av Eva Olausson, Leg. dietist Diabetescentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Bayer AB
Diabetes Care
Box 606
169 26 Solna
www.bayerdiabetes.se
Bayer, the Bayer Cross, CONTOUR, BREEZE, the No Coding logo and simplewins are trademarks of Bayer.
© 2008 Bayer HealthCare LLC
