2. DIAGNOSTIK

2. DIAGNOSTIK
Definition
Diagnostiska system
Problem och utveckling
22.8.2011
Rasmus Isomaa
2. Diagnostik

Definition:
”Med ätstörning avses en ihållande
störning i ätbeteende, som påtagligt
försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt
fungerande. Störningen skall inte vara
sekundär till någon känd allmän
medicinsk åkomma eller någon annan
psykiatrisk störning.”
Fairburn & Walsh, 2002
22.8.2011
Rasmus Isomaa
2
2. Diagnostik
 Deskriptiv diagnostik
• Ateoretiska, ej orsak
 Allmän definition av psykisk störning
• Diagnoskriterier för att utreda vilken störning
 DSM-IV (1994), DSM-IV-TR (2000)
• The Diagnostic and Statistical Manual of
Mental Disorders
• American Psychiatric Association (APA)
 ICD-10 (1990)
• International Statistical Classification of
Diseases and Related Health Problems
• WHO
22.8.2011
Rasmus Isomaa
3
2. Diagnostik
 Diagnostik (DSM-IV)
• Axel I – Kliniska syndrom och andra
tillstånd som kan vara i fokus för klinisk
utredning och behandling
• Axel II – Personlighetsstörningar och
mental retardation
• Axel III – Somatisk sjukdom/skada
• Axel IV – Psykosociala problem och övriga
problem relaterade till livsomständigheter
• Axel V – Global skattning av
funktionsförmåga
22.8.2011
Rasmus Isomaa
4
2. Diagnostik

307.1 Anorexia nervosa (F50.0)
•
•
•
•
•
22.8.2011
A. Vägrar hålla kroppsvikten på eller över nedre
normalgränsen för sin ålder och längd (<85 %;
BMI<17.5)
B. Personen har en intensiv rädsla för att gå upp i
vikt eller bli tjock, trots att han/hon är
underviktig
C. Störd kroppsupplevelse avseende vikt eller
form, självkänslan överdrivet påverkad av
kroppsvikt eller form, eller förnekar allvaret i den
låga kroppsvikten
D. Amenorré hos menstruerande kvinnor
Specificera typ: med enbart självsvält/med
hetsätning/självrensning
Rasmus Isomaa
5
2. Diagnostik

307.51 Bulimia nervosa (F50.2)
•
A. Återkommande episoder av hetsätning. En
sådan episod kännetecknas av 1 och 2:
−
−
•
22.8.2011
1. Personen äter under en avgränsad tid (ex. 2 h)
en väsentligt större mängd mat än vad de flesta
personer skulle äta under motsvarande tid och
omständigheter
2. Personen tycker sig ha förlorat kontrollen över
ätandet under episoden
B. Återkommande olämpligt
kompensatoriskt beteende för att inte gå
upp i vikt, ex. kräkningar, laxermedel,
lavemang, diuretika, fasta eller överdriven
motion
Rasmus Isomaa
6
2. Diagnostik

Bulimia nervosa, forts.
•
•
•
•
22.8.2011
C. Både hetsätandet och det olämpliga
kompensatoriska beteendet förekommer i
genomsnitt minst två gånger i veckan under
tre månader
D. Självkänslan överdrivet påverkad av
kroppsform och vikt
E. Störningen förekommer inte enbart under
episoder av anorexia nervosa
Specificera typ: med självrensning/utan
självrensning
Rasmus Isomaa
7
2. Diagnostik

307.50 Ätstörning UNS (F50.9, F50.1, F50.3)
•
•
•
22.8.2011
Ex. 1. För kvinnor, alla kriterier för AN
uppfyllda förutom att menstruationen är
regelbunden
Ex. 2. Alla kriterier för AN uppfyllda förutom
att personens vikt ligger inom ett
normalintervall trots betydande viktnedgång
Ex. 3. Alla kriterier för BN uppfyllda förutom
att hetsätandet och de olämpliga
kompensatoriska beteendena förekommer
mindre än två ggr i veckan eller under
kortare tid än tre månader
Rasmus Isomaa
8
2. Diagnostik

307.50 Ätstörning UNS
•
•
•
22.8.2011
Ex. 4. En normalviktig person som
regelmässigt använder olämpligt
kompensatoriskt beteende efter att ha ätit
endast små mängder mat
Ex. 5. En person som vid upprepade tillfällen
tuggar och spottar ut, men inte sväljer ned,
stora mängder mat
Ex. 6. Hetsätningsstörning: Återkommande
hetsätningsepisoder i frånvaron av olämpliga
kompensatoriska beteenden (BED)
Rasmus Isomaa
9
2. Diagnostik
 Muskeldysmorfofobi
• Omvänd anorexi, bigorexia
• Överdriven upptagenhet och missnöje med
den egna muskulaturen
• Omåttlig träning och stark ångest över missade
träningspass
• Starkt fokus på näringsinnehåll och strikta
dieter
− Missbruk av anabola steroider
• Typisk ätstörning bland män?
− Förklaring till könsskillnader i förekomst av
ätstörningar?
22.8.2011
Rasmus Isomaa
10
2. Diagnostik

a.
b.
c.
Muskeldysmorfofobi
Upptagenhet med tankan att ens kropp inte är tillräckligt slank och
muskulös
Upptagenheten uttrycks genom minst två av följande:
1.
personen avstår från viktiga sociala, arbetsrelaterade eller
fritidsaktiviteter pga. ett tvångsmässigt behov att bibehålla sitt
tränings- och kostschema
2.
personen undviker situationer där kroppen exponeras för andra,
eller upplever sådana situationer som kraftigt ångestväckande
3.
upptagenheten med kroppsstorleken eller muskulaturen orsakar
betydande lidande eller sänkt funktionsförmåga
4.
individen fortsätter med träning eller användning av
prestationshöjande substanser trots vetskap om negativa fysiska
eller psykiska konsekvenser
Det huvudsakliga fokuset för upptagenheten och beteendena är
upplevelsen av att vara för liten eller inte tillräckligt muskulös, dvs. skiljer
sig från viktfobi eller andra typer av dysmorfofobi
Murray et al., 2010
22.8.2011
Rasmus Isomaa
11
2. Diagnostik
 Ortorexi
• Tvångsmässigt korrekt ätbeteende
• Innebär stora hinder för normal
livsföring
• Myntades 1997 av Steve Bratman
• http://www.orthorexia.com/
• Anorexia nervosa och anorexiliknande
ätstörning i nya kläder. Istället för viktfobi med
önskan om viktnedgång som drivkraft, handlar
det om en tvångsmässig strävan efter att få
kontroll över både kroppen och livet (Glant, R.)
22.8.2011
Rasmus Isomaa
12
2. Diagnostik
Ortorexitest (Bratman)
1.
Använder du mer än 3 timmar om dagen på att tänka på
dina matvanor?
2. Planerar du dina måltider flera dagar i förväg?
3. Är näringsinnehållet i måltiden viktigare än njutningen att
äta maten?
4. Har livskvaliteten minskat för dig samtidigt som
kostkvaliteten gått upp?
5. Har du blivit mera strikt med dig själv på senare tid?
6. Får din självkänsla en kick av att äta på ett nyttigt sätt?
7. Har du slutat äta mat du förut tyckte om för att istället äta
”rätt” sorts mat?
8. Gör din kosthållning det svårt för dig att äta ute och
därmed umgås med vänner och bekanta?
9. Får du skuldkänslor när du avviker från dina matvanor?
10. Mår du bra, känner du dig nöjd och har du total kontroll
när du äter nyttigt?
22.8.2011
Rasmus Isomaa
13
2. Diagnostik
22.8.2011
Rasmus Isomaa
14
2. Diagnostik

Verkligheten aldrig lika svartvit som
diagnossystemen!
•
•
•
•
Varierande ålder vi insjuknande
Större likheter än skillnader mellan olika
diagnoser
Börjar oftast med självsvält, men övergår
ofta i andra former
Komorbiditet (samsjuklighet)
−
−
−
−
22.8.2011
Depression
Ångest
Missbruksproblem
Personlighetsstörning
Rasmus Isomaa
15
2. Diagnostik
 Komorbiditet (samsjuklighet)
Åldersgrupp
< 18
Diagnos
Egentlig depression
Paniksyndrom
Social fobi
Tvångssyndrom
PTSD
GAD
Alkoholmissbruk
Andel i %
29.1
2.9
6.6
3.5
0.6
4.6
2.5 / 1.2
≥ 18
Egentlig depression
Paniksyndrom
Social fobi
Tvångssyndrom
PTSD
GAD
Alkoholmissbruk
35.3
6.2
16.2
4.0
4.2
26.0
1.2 / 9.7
22.8.2011
Rasmus Isomaa
SLL, 2009
16
2. Diagnostik
22.8.2011
Rasmus Isomaa
17
2. Diagnostik
 Varför nuvarande diagnossystem?
•
•
•
Tradition
Kommunikation, forskning
Inget bättre alternativ
 DSM-5 2013
•
•
Se över nuvarande kriterier
Hur åtgärda UNS-problemet?
−
−
−
−
−
22.8.2011
Mildare krav för AN och BN
Binge eating disorder
Purging disorder
Night eating syndrome
Symtomprofiler, mixed eating disorder
Rasmus Isomaa
18
2. Diagnostik

Sammanfattningsvis:
”Ätstörningar är psykosomatiska problem som
kretsar kring en stark rädsla för viktuppgång,
försök att begränsa ätandet och den centrala
betydelsen av vikt och kroppsform för
självkänslan”
Clinton & Norring, 2002 s. 39
22.8.2011
Rasmus Isomaa
19