Utsikter syftar till att ge barn i Helsingborg och Landskrona bättre utbildning och hälsa.
Utsikter drivs av Part, Preventivt arbete tillsammans, - en samverkansform mellan flera
förvaltningar i bägge kommuner samt Region Skåne. I Utsikter medverkar sju skolor:
Dalhemsskolan, Drottninghögsskolan, Nanny Palmkvistskolan, Raus Planterings skola och
Söderskolan i Helsingborg samt Dammhagskolan och Pilängskolan i Landskrona.
1. Inledning
s. 3
2. Kulturprojekt 2011 – en sammanfattning
s. 3
2.1 Potatisodling
2.2 Folksagor
2.3 KulTur i skogen
2.4 Kören
2.5 Småspanarna
2.6 Musik
2.7 Undrien
2.8 Citykultur
2.9 Sagostunden
2.10 Berättande genre
2.11 Paired reading
2.12 Musik-Kultur-Teknik
2.13 Involved by right
s. 3
s. 3
s. 4
s. 4
s. 4
s. 4
s. 5
s. 5
s. 5
s. 5
s. 6
s. 6
s. 6
3. Erfarenheter av genomförda projekt
s. 6
3.1 Kulturupplevelser
3.2 Samhällsintegrering
3.3 Svenska
3.4 No/So
3.5 Föräldrar
3.6 Samarbete
3.7 Reflektioner från rektorer
3.8 Kulturprojekten sprider sig
s. 7
s. 7
s. 7
s. 7
s. 8
s. 8
s. 8
s. 8
4. Slutord
s. 9
2
Sedan 2009 har Utsikter bedrivit kulturprojekt på sju skolor i Helsingborg och Landskrona. Att involvera
kulturinstitutioner och integrera kulturen i skolan är en del av Part:s strategi för att finna nya undervisningsformer
och stärka kunskapsutvecklingen hos eleverna. Genom kulturprojekten förbättras även barnens sociala
måluppfyllelse och skolans relation till barnens förstärks.
De skolor som deltagit i ovan beskrivna projekt finns alla i områden med hög andel av flerspråkiga barn. På några av
skolorna har eleverna ca 25 olika modersmål. Elevernas utveckling i svenska som andra språk befinner sig på olika
nivåer som en följd av att elevunderlaget utgörs av allt från nyanlända elever till elever som är födda i Sverige, men
talar annat modersmål i hemmet. Det finns också en stor grupp elever, som har bott några år i Sverige och talar
svenska, men som inte har tillräckligt stort ordförråd för att kunna tillgodogöra sig kunskaper enbart via språket. Det
är en stor utmaning för pedagoger att hitta undervisningsformer för att kunna stimulera och undervisa dessa elever
på rätt nivå. Kulturprojekten har visat sig kunna komplettera och förstärka vissa områden i undervisning i
exempelvis svenska- och no-ämnen.
Inom ramen för Utsikter har ett flertal kulturprojekt genomförts med konstaterat god effekt på barnens
pedagogiska och hälsomässiga resultat. Undervisningen har anpassats för att projekten ska kunna implementeras i
den ordinarie verksamheten. Skolorna har i olika omfattning, efter behov och möjligheter, använt kulturprojekten i
sina verksamheter. Rapporten sammanfattar genomförda projekt och erfarenheter under 2011.
Det första potatisprojektet utarbetades under 2009 (mars – september) för 50 barn i årskurserna 1 och 2 och deras
pedagoger på Raus Planterings skola, tillsammans med Fredriksdals museer och trädgårdar. Nanny
Palmkvistsskolan upprepade potatisodlingen 2010.
Under 2011 pågår ett nytt potatisprojekt på Söderskolan. Projekten får delvis andra mål, allt efter pedagogernas
och elevernas behov, men upplägget ser i stort sett likadant ut.
Mål:
förbättra kunskapsutvecklingen för eleverna i svenska, biologi och matematik genom ett tematiskt arbetssätt
kompetensutveckla pedagogerna i NO-ämnena
utveckla ett större samarbete med föräldrarna och ge dem kunskap om Fredriksdal.
Ett sagoprojekt pågick under 2009 – 2010 för cirka 80 barn i årskurserna 2 till 5 på Söderskolan. Projektet utfördes i
samarbete med Stadsbiblioteket och Dunkers kulturhus. Sagoprojektet upprepas under 2011 på Raus Planterings
skola i samarbete med Dunkers kulturhus.
Idén för detta lite större projekt var att personalen på Stadsbiblioteket skulle ge pedagoger och elever inspiration
och kunskap om berättartraditioner för folksagor som finns runt om i världen. Kulturpedagogerna på Dunkers skulle
inspirera med att ge de konstnärliga uttrycksformerna i bild musik och dans för de sagor som gicks igenom.
Sagoläsandet bearbetades på en mängd olika sätt i klassrummen under de två terminer som projektet pågick.
Mål:
ge ökad kunskapsutveckling i svenska och möjlighet att nå nationella mål i åk 3 och 5
vidareutveckla personalens kompetens att använda böcker och sagor i svenskundervisningen
öka barnens samhällsintegrering.
3
Projekt KulTur i skogen har pågått under 2010 – 2011 för cirka 180 elever från förskoleklass till årskurs 6 och deras
pedagoger på Drottninghögs skola. Projektet har utförts i samarbete med Fredriksdals museer och trädgårdar.
Projektidén är att genom studiebesök och exkursioner i Bruces skog och Fredriksdals trädgårdar stimulera och väcka
intresse för djur och natur. Speciellt fokus läggs på träd och papperstillverkning. Hälsoperspektivet styrks genom att
samtliga klasser på skolan får vandra till Bruces skog och Fredriksdal.
Mål:
hitta strävansmål i svenska, NO och idrott och förbättra kunskapsutvecklingen i dessa ämnen
förbättra elevers trivsel på skolan och ge dem en större känsla av trygghet och närhet till andra elever
öka kompetensen i NO-ämnena hos alla pedagoger på skolan
inspirera elever till att bli mer fysiskt aktiva och därmed lägga grunden till en bättre hälsa
uppmuntra föräldrarna att i större utsträckning besöka Fredriksdals museer och trädgårdar.
2.4 Kören
Projektet Kören har pågått under 2010-2011 för två förskoleklasser och deras föräldrar på Nanny Palmkvistskolan,
liksom under hösten även på Dalhemsskolan. På Dalhemsskolan pågår även en mamma/dotterkör där flickor i åk 7,
8 och 9 träffas och sjunger tillammans med sina mammor. Projektidén är att låta föräldrar och barn träffas
tillsammans med en sångpedagog från Dunkers Kulturhus ett antal gånger under två terminer för att träna in
sånger tillsammans, med slutmål att framträda i ett större sammanhang och visa upp sina kunskaper.
Mål:
att knyta flerspråkiga barns föräldrar närmare skolan för att öka deras förståelse för barns utbildning och
skolmiljö
att stärka föräldrarnas roll som medaktörer i barnens utbildning.
2.5 Småspanarna
Eleverna i Dalhems östra förskola letar efter smådjur och lär sig om våra vanligaste husdjur. Genom upplevelser på
Fredriksdal museer och trädgårdar får barnen en förståelse för sambanden i naturen.
Mål:
att varje barn utvecklar ett nyanserat språk, ordförråd och begrepp genom sina upplevelser
att barnen utvecklar sin nyfikenhet, lust och förmåga att leka och lära
att barnen utvecklar förståelsen för naturvetenskap och samband i naturen
2.6 Musik
Projektet bygger på en fritidsverksamhet för elever på Söderskolan och Raus Planterings skola i samarbete med
Musiklärare utan Gränser, Allmänna arvsfonden och kulturförvaltningens kulturkoordinator.
Musikprojektet ger eleverna möjlighet till en aktiv fritidssysselsättning och möjlighet att uppträda för föräldrar och
publik.
Mål:
att genom musikundervisningen påverka elevernas utbildningsresultat i positiv riktning
att stärka samarbetet med elevernas föräldrar och uppmuntra barnen till en meningsfull fritidssysselsättning
stärka elevernas självkänsla genom uppträdande för publik
4
2.7 Undrien
Syftet med projektet har varit att barnen skall tillägna sig ett brett och djupt kunnande om kulturarvet genom att i
samarbete med Kulturskolan och Landskrona museum tillägna sig kunskaper om betydelsefulla historiska
gestalter, händelser och epoker i Landskrona. Ca 180 elever i årskurs 1-3 från Dammhagskolan och Pilängskolan
deltar. Projektet avslutas med en utställning på Landskrona Museum, där barnen och deras familjer får en
framskjuten plats.
Mål:
Barnen skall veta varför olika platser och byggnader ser ut som de gör i Landskrona.
De skall känna till kända personer och händelser som har betytt något för Landskrona.
Barnen tränas i att gestalta sina idéer.
2.8 Citykultur
I analysarbetet av modellklassen på Dammhagskolan framgår att få elever har en egen aktivitet på sin fritid.
Dammhagskolan erbjuder fysiska aktiviteter genom Cityidrott och önskan är att eleverna också ska kunna prova på
olika aktiviteter inom Kulturskolan, museet, teater, film och bibliotek. Projektet har pågått under hösten och
benämns Citykultur. Under våren kommer verksamheten att finnas både på Dammhagskolan och Pilängskolan.
Syfte: öppna upp för och ta del av mångfalden inom kultur
Mål:
att fler elever deltar i Landskrona stads kulturutbud
att Citykultur blir en del av Dammhagskolans verksamhet precis som Cityidrott.
2.9 Sagostunden
Landskronas stadsbibliotek har tillsammans med lärare på Dammhagskolan och Pilängsskolan valt ut sagor på sju
olika språk. Samtliga barn i åk 4 och 5 har fått lyssna till och läsa sagorna på sitt hemspråk med stöd av lärare och
annan hemspråkstalande vuxen.
Mål:
att utveckla svenska språket genom att fördjupa sig i hemspråket
att ta del av hemspråkslandets kulturarv och därmed öka självkänslan.
2.10 Berättande genre
Landskrona museum har satsat på att en av kulturpedagogerna deltar i Utsikters utbildning i genrepedagogik.
Tillsammans med en av skolans pedagog, som också deltar i samma utbildning har de startat ett projekt för barn i
introduktionsklasser och årskurserna 2 -4 och från Dammhagskolan och Pilängskolan. Barnen kommer från ett tiotal olika länder.
Som utgångspunkt används författarna Selma Lagerlöf och Beatrix Potter. Förutom deras texter får barnen också
lära sig hur det var att leva för 100 år sedan. Stor del av undervisningen sker genom besök på museet och avslutas
med att barnen guidar sina föräldrar på museet.
Mål:
ge barnen språkliga strategier för att minnas och lägga grund för lärande
ge barnen en historisk referensram för en bättre förståelse för nutiden och för det nya landet(integration)
öka föräldrarnas delaktighet i barnens lärande men också intresse för stadens kulturella utbud.
5
2.11 Paired reading
Föräldrarna till barn i fjärde och femte klass på Piläng- och Dammhagskolan har tillsammans med skolorna och
biblioteket valt ut böcker av Astrid Lindgren. Föräldrarna läser tillsammans med barnen ca 7 minuter varje dag. De
ord barnen inte förstår skriver föräldrarna ner och vid de månatliga mötena diskuteras dessa. Projektet avslutas
med vernissage och sångstund på stadsbiblioteket.
Mål:
att öka föräldrarnas intresse och delaktighet kring barnens lärande
att öka barnens ordförråd och intresse för att läsa.
Projektet Musik-kultur-teknik har pågått under höstterminen 2011. Elever i åk 6 från Nanny Palmkvistskolan har i
samarbete med Komtek, byggt instrument av återvinningsmateria och skapat en föreställning med fokus på dans,
teknik och drama tillsammans med Kulturskolan och Dunkers kulturhus. Projektet avslutas med en konsert för
skolans elever och föräldrar på Dunkers kulturhus.
Mål:
att eleverna utvecklar sina förmågor att spela och sjunga i olika former
att eleverna lär sig identifiera och analysera tekniska lösningar
att formulera och kommunicera i tal och skrift och med bilder
att förstå och tolka innehållet i engelska texter
2.13 Involved by Right
Ett EU-finansierat projekt för att öka barns delaktighet i samarbete mellan Part, Kensington i England och regionen
Veneto i Italien. I Helsingborg bygger projektet på ett samarbete mellan Part, Rädda Barnen, Dunkers Kulturhus
och ungdomar med erfarenhet av socialtjänsten.
Projektets målsättning är att bland annat utveckla nya sätt att lyfta fram de ungas erfarenheter och kunskaper.
Dunkers kulturhus och Kulturskolan deltar med musikverksamhet, inspelningar och videos som ungdomarna
arbetar fram tillsammans med pedagogerna.
Mål:
att låta ungdomar lyfta fram sina erfarenheter och tankar genom olika kanaler
att stärka ungdomarnas självkänsla genom att låta dem delta i utformning av projektet och genom att ta
tillvara på deras erfarenheter
att använda ungdomarnas kunskaper och erfarenheter i utvecklingen av socialtjänstens verksamhet och Parts
utvecklingsarbeten.
I samtliga projekt har en noggrann målbeskrivning gjorts före projektstart. Pedagogiska mätningar har gjorts både
före och efter projekten. Den övergripande erfarenheten är att det är de språkligt sett svagaste eleverna som har
gynnats mest av de nya undervisningsformerna. De fysiska och handgripliga upplevelser som projekten skapat, har
stimulerat deras språkliga utveckling och förmåga att uttrycka sig både muntligt och skriftligt. Även inom andra
områden har projekten förstärkt utbildningen.
6
Många av eleverna bor i områden (Raus Plantering, Drottninghög, Dalhem) som de aldrig lämnar. Skoltid och fritid
tillbringas nästan enbart i bostadsområdet. De har inte tillgång till kommunens kulturinstitutioner på samma sätt
som kanske barn i andra skolor. Elevernas föräldrar har genom sin bakgrund i andra länder inte kommit i kontakt
med stadens kulturutbud.
Genom riktade kulturprojekt har Utsikters elever fått tillgång till stimulerande miljöer i Dunkers kulturhus, i deras
ateljéer, dansstudios och musikrum. Fredriksdals museer och trädgårdar har erbjudit rika och omväxlande
naturupplevelser i skog och mark. Eleverna har fått tillgång till kulturinstitutionernas pedagoger och deras
specialkunskaper. De har fått upplevelser genom alla sinnen och de har fått möjlighet att vara kreativa, skapa musik,
bilder och berättelser.
Stadsbiblioteket har på liknande sätt bidragit med bok och läsupplevelser i specialinredda rum för de elever som
deltagit i det stora Folksagoprojektet på Söderskolan och sagoprojektet på Dammhagskolan och Pilängskolan.
Många av eleverna kunde promenera från skolan och till de olika kulturinstitutionerna i de båda städerna.
Promenaderna blev ett sätt att lära känna sin stad och att uppmärksamma andra byggnader i staden. På så vis kom
projekten att bidra till att öka omvärldskunskapen och att ge eleverna nya vyer utanför det egna bostadsområdet.
I några av projekten har det ingått mål för utveckling av ordförråd och för grammatisk utveckling. I till exempel
Potatisprojektet och Folksagoprojektet bestämdes ett visst antal ord som hade relevans för temat i projektet.
Mätningar på ordförråd gjordes före och efter projektstart. Speciellt i det första potatisprojektet utvecklades en hög
andel av eleverna positivt och hade ett bättre ordförråd inom det bestämda området efter avslut.
Den grammatiska utvecklingen har kunnat följas i de två sagoprojekten och i det första potatisprojektet. Även här
sattes mål för vad som skulle uppnås under projekttiden. Texter från eleverna samlades in och bedömdes på ett
antal punkter före och efter projekttiden. Den största utvecklingen kunde ses hos de svagaste eleverna. De
utvecklade framförallt en förmåga att använda sig av korrekta meningar och att kunna skriva berättelser med en
sammanhållande mening och röd tråd. Även deras förmåga att skriva rätt ordföljd inom meningarna utvecklades.
I de tre potatisprojekt som genomförts har komplicerade processer som fotosyntes, kretsloppstänkande och
ekologiskodling kunnat åskådliggöras på ett tydligt sätt för eleverna. De har också fått kunskaper om hela förloppet
att odla potatis och om de sorter av potatis som finns idag. Samtidigt har eleverna också fått kunskaper om odling
förr och förståelse för hur utvecklingen gått mot det moderna lantbruket av idag.
Genom projektet Småspanarna har förskolebarnen fått lära sig om insekter och djur på Fredriksdal. I förskolan har
barnen sedan fått fiska, sjunga och dramatiserat upplevelserna. Även de yngsta förskolebarnen har varit mer
delaktiga än förväntat. I projektet KulTur i skogen har många av målen varit kopplade till no-ämnet. Ett stort mål har
också varit att göra eleverna mer fysiskt aktiva, ett mål som för övrigt gällt alla klasserna. Åk 2 och 5 har haft som
mål att lära sig känna igen de vanligaste förekommande djuren, småkrypen och växterna i deras närmiljö. Eleverna
har även fått lära sig villkoren för en optimal livsmiljö. I åk 3-6 har målen varit att lära sig innebörden av
allemansrätten och att specialstudera ett antal djur i närområdet, till exempel ekorre, hare, räv och kronhjort.
Genom kulturprojekten har det varit möjligt att genomföra ett tematiskt arbetssätt i undervisningen. På några av
skolorna har nya projekt genomförts efter kulturprojekten och då har pedagogerna använt sig av projektmodellen
och det tematiska arbetssättet.
7
I alla projekten har föräldrar informerats och bjudits in att delta på olika sätt. Målet har varit att förbättra
samarbetet mellan skola och föräldrar, för att i slutändan kunna förbättra elevernas utbildningsresultat. Störst
deltagande från föräldrar blev det för de speciella vernissager och konserter som ordnats under projekttiden. Det
har varit svårare att få föräldrar att arbeta mer aktivt med eleverna.
Då flera av vernissagerna anordnats på kulturinstitutionerna har det varit möjlighet för institutionerna att nå nya
föräldragrupper. Projektet KulTur i skogen hade en lång projekttid på två terminer. Under perioden hölls föräldrarna
väl underrättade om framstegen i projektet genom tre vernissager och två tidningsutgivningar.
I projektet Småspanarna har frikort till Fredriksdal museer och trädgårdar delats ut till medverkande barn och
föräldrar, vilket lett till ett större engagemang hos föräldrarna för projektet och ett intresse att besöka
kulturinstitutionen även på fritiden.
Kulturprojektet Kören fokuserade på att föräldrar skulle lära känna varandra och bli delaktiga i barnens skolmiljö, för
att därigenom kunna stödja sina barn och förbättra deras utbildningsresultat.
Samtliga projekt som genomförts i Landskrona bygger på att föräldrarna aktivt deltar i barnens utbildning, genom
exempelvis stöd och gemensam läsning i hemmet.
För att kunna genomföra projekten har pedagoger på skolorna planerat och arbetat tillsammans med
kulturpedagoger från de olika kulturinstitutionerna. Detta har gett kunskaper och inspiration till skolans lärare att
använda i den fortsatta undervisningen. Det har också gett kunskaper till kulturinstitutionerna om skolans sätt att
undervisa och sätta mål för inlärningen. I Landskrona deltar en av kulturpedagogerna i skolans utbildning kring
genrepedagogik.
Elever har genom projekten fått arbeta i nya grupper och därigenom lärt känna fler elever på den egna skolan, vilket
kan bidra till en ökad känsla av trygghet.
Rektorerna upplever att projekten har haft god effekt på undervisningen i skolorna. Samarbetet med institutioner
och kulturpedagoger utanför skolan har inspirerat lärarna i deras undervisning och deras sätt att arbeta med
barnen. Likaså har lärarna fått ökade kunskaper och fortbildning inom olika ämnen.
Att arbeta med kulturprojekten har också lett till ett mer tematiskt arbetssätt på skolorna, där man i vissa fall
integrerat flera årskurser inom samma tema. Projekten har lett till att kunskapsutvecklingen hos barnen har ökat,
barnen har lärt sig att prata inför publik, de har utökat sitt ordförråd och sitt sätt at se på omvärlden.
Att planera och dokumentera och utvärdera kulturprojekten är dock tidskrävande. För att kunna genomföra
projekten behövs därför stöd för projektplanering och dokumentation. God framförhållning, en noggrann tidsplan
och tydlig fördelning av ansvar är nödvändigt för att underlätta arbetet.
Till varje projekt har det skrivits en projektplan, och efter projektets avslutande har det sammanställts en
utvärderande rapport. Förutom fördelen att genom projektplanen kunna upprepa projekten så har rapporterna
gjort det möjligt att se om projektets mål har uppnåtts. Potatisprojektet har upprepats tre gånger och nya
potatisprojekt planeras nu på skolorna. Sagoprojektet har genomförts två gånger. Kören kommer att få en
fortsättning och Citykultur fortsätter under våren 2012 på fler skolor.
Föräldrar, som med sin mångkulturella bakgrund, aldrig varit i kontakt med stadens kulturutbud, har blivit inbjudna
till städernas olika kulturinstitutioner. Institutionerna har därigenom nått nya föräldragrupper.
8
I samband med utställningar och avslutande av projekt har flera skrifter publicerats som kan användas i skolans
marknadsföring. I det första Potatisprojektet på Raus Planterings skola skrev elever och lärare en bok tillsammans
om hela projektet. KulTur i skogen har publicerat två tidningar, som delats ut till samtliga föräldrar och
representanter från andra skolor. I Landskrona har två utställningar producerats och visats på museet.
Under 2011 har Utsikter haft ambitionen att skapa en bestämd struktur för kulturprojekten och för att även kunna
ta tillvara på den kunskap de ger. Organiseringen av projekten nu har fått en tydlig form. De medverkande
utsikerskolorna har samtidigt erfarit projektens positiva påverkan på undervisningsresultaten, på barnens sociala
utveckling och på relationerna till barnens föräldrar, vilket har lett till att skolorna fortsätter satsa på nya
kulturprojekt. Information om projekten har även spridit sig till andra skolor utanför Utsikter.
Förutsättningarna för att lyckas i projekten bygger dock på en ömsesidig förståelse mellan skolan och
kulturinstitutionerna. Båda parter måste delta och medverka på varandras arenor. Det är också av stor betydelse att
ledning inom bägge verksamheter stöttar projekten och att personalen är aktiv både före, under och efter
projektens gång. Kulturprojekten måste integreras i den vanliga undervisningen och inte bli en isolerad företeelse
på begränsad tid. De erfarenheter och kunskaper som projekten ger, ska personal och ledning föra med sig i den
fortsatta verksamheten för att projekten ska ha en positiv och långsiktig verkan.
Under 2011 har många kulturprojekt pågått med konstaterat god effekt inte bara på barnens pedagogiska resultat,
men även ur hälsoperspektiv, ur sociala mått och i förhållande till barnens föräldrar och deras engagemang i
barnens skolgång. Att engagera föräldrarna i skolan är viktigt för att skapa förståelse och stöd för barnens skolmiljö i
hemmet och för att stärka integreringen i samhället. I kulturprojekten är föräldrarnas medverkan i fokus. Speciellt
viktigt är det i förhållande till barnens behov av en meningsfull fritid. Inom Utsikter har kulturprojekten därför även
flyttat sig utanför skolans arena. Genom att skapa möjligheter för fritidsaktiviteter utanför skoltid kan barnens
självkänsla, integration och gemenskap ytterligare förstärkas.
Kulturen spelar en viktig roll i barnens sociala utveckling. Uppnår barnen sociala mål skapas också miljöer för
kunskapsutveckling. Genom kulturprojekten inom Utsikter ökar barnens möjligheter att nå sina sociala mål, de
växer, stärker sitt självförtroende, känner stolthet över sig själva och sina framgångar. Inför nästa år bör satsningar
på integrering av kulturprojekten i barnens fritid därför fortsätta. Likaså bör barnen ges bättre möjligheter att
utforska naturen utanför stadsmiljön, lära mer om känna kulturhistorien och om ekologisk hållbarhet.
Stödgruppen kultur
För att planera, stödja och organisera de kulturprojekt som pågår ute på skolorna finns en kulturgrupp sammansatt
av olika kompetenser i Landskrona och Helsingborg. I dagsläget består kulturgruppen av Parts utvecklingsledare, en
kulturkoordinator från kulturförvaltningen i Helsingborg, en kulturpedagog och en kultursamordnare från
Landskrona samt en specialpedagog i Utsikter.
Helsingborg 111130
Eva Matson,
specialpedagog Utsikter
9
