DSM1 2LK118 2015-­‐08-­‐18 Målbeskrivning för Studenter på kursen
”Den sjuka människan 1” termin 3, Läkarprogrammet
uppdaterad: 2015-10-02
Delexamination
1
DSM1 2LK118 2015-­‐08-­‐18 MÅLBESKRIVNING inför delexamination
Lärandemål DSM1 Infektion och Försvar (Medicinsk Mikrobiologi)
Studenten skall efter detta moment
•besitta basal kunskap om mikroorganismer av olika slag och hur de interagerar med kroppens
celler och försvar, för att under DSM2.1 kunna tillgodogöra sig information om och erhålla
förståelse för hur infektionssjukdomar uppstår och för immunologiska sjukdomstillstånd.
•kunna redogöra för principerna för smitta och smittskydd, särskilt inom vården
•förstå mekanismerna bakom inflammationsreaktionen och dess konsekvenser
Lärandemål DSM1 Inflammationsundervisning - immunologi
Innate immunity and inflammation
1
2
3
4
principle differences as well as interactions between innate and adaptive immune responses
first line of defense against infection, i.e. epithelial barriers (mucosal immunity)
basis of the three principal pathways for activation of the complement system and its effector
functions.
the concept of inflammation including recruitment of leukocytes by chemotaxis and role of
adhesion molecules on leukocytes and endothelial cells for extravasation.
Immunological disorders
1. principles of tolerance and autoimmunity
2. different pathological reactions in autoimmunity, e.g. antibodies including agonistic and
antagonistic immune complexes, T cell reactions such as cytokine release and cytotoxicity,
and the importance of MHC as a genetic risk factor
3. primary immune defects and clinical consequences: severe combined immunodeficiency,
selective IgA deficiency, hyper IgM syndrome, complement defects, chronic granulomatous
disease
4. the immunological basis for acquired immunodeficiency – AIDS
5. secondary immune defects
6. the immunological basis for transient immunodeficiencies due to medical treatment, infection
or cancer
2
DSM1 2LK118 2015-­‐08-­‐18 Lärandemål DSM1 Området Läkemedel
1.
2.
3.
4.
Farmakokinetik - läkemedlens öde i organismen –översiktligt under DSM1
Lätta analgetika och antiinflammatoriska läkemedel, medel mot gikt.
Andningsorganens farmakologi, histamin, antihistamin
Magtarmkanalens farmakologi
Studenten skall känna till:
1.
Farmakokinetik - läkemedlens öde i organismen – DSM2 översiktligt under DSM1
Studenten skall kunna:
2. Lätta analgetika, antiinflammatoriska och immunsuppressiva läkemedel, medel mot
gikt. – DSM1
a. Inflammatoriska mediatorer, NSAID-preparat, farmakokinetik, verkningsmekanismer,
biverkningar, kontraindikationer, toxiska effekter (barn, vuxna).
b. Kortikosteroider, naturligt förekommande glukokortikoider, syntetiska analoger, effekter i
farmakologisk dos, användning som antiinflammatoriska och immunosuppressiva medel,
preparat, indikationer, administreringsssätt, farmakokinetik, biverkningar, mineralkortikoider,
effekter och användning.
c. Symptomatisk och sjukdomsmodifierande behandling av reumatoid artrit.
d. Behandling av ulcerös colit och Crohns sjukdom.
e. Patogenes vid gikt, symptomatisk behandling, farmakologiska metoder att sänka
urinsyrakoncentrationen i blod, preparat, verkningsmekanismer.
3. Andningsorganens farmakologi,
Patofysiologi vid olika sjukdomar i luftvägarna, endogena mediatorer, expektorantia,
antitussiva, avsvällande medel (lokal resp systematisk administration), glukokortikoider,
antihistaminika, ß-agonister, dinatriumkromoglikat, leukotrienantagonister, xantinderivat,
antikolinergika, (lokal, p.o. samt i.v. behandling vid astma), verkningsmekanismer,
farmakokinetik, indikationer, biverkningar, interaktioner, behandling av anafylaktisk chock.
4. Magtarmkanalens farmakologi
a. Medel vid magsår och gastrit, preparattyper med exempel (protonpumpsblockare, H2receptorantagonister, antacida, slemhinneskyddande medel), verkningsmekanismer,
biverkningar.
b. Laxermedel och antidiarroika, preparat, verkningsmekanismer, biverkningar, risker.
3
DSM1 2LK118 2015-­‐08-­‐18 Lärandemål DSM1 Allmän patologi
1.
Cellpatologi
Kunna:
Känna till:
Kunna:
Känna till:
Cellskada och celldöd
Reversibel cellskada (degeneration)
Förstå mekanismer för cellskada, cellulärt försvar och cellulär återhämtning, fria
radikaler, lipid peroxidation, autofagi, ektopisk förkalkning
Celldöd: nekros, apoptos
Pyknos, karyolys, karyorrexis
Postmortala förändringar
Parenkymatös degeneration, hyalin degeneration, slemdegeneration, fibrinoid
degeneration, fettdegeneration och hydrop degeneration
Koagulationsnekros, ostig nekros, gumma, förvätskningsnekros,
Fettvävsnekros, enzymatisk nekros, traumatisk nekros, gasgangrän, fibrinoid nekros,
hemosideros, antrakos
Cellulär adaptation
Innebörden av begreppen hypertrofi, hyperplasi, atrofi, involution, metaplasi, dysplasi,
agenesi, aplasi, hypoplasi
Parenkymatös degeneration, hyalin degeneration, slemdegeneration, fibrinoid
degeneration, fettdegeneration och hydrop degeneration
Koagulationsnekros, ostig nekros, gumma, förvätskningsnekros,
Fettvävsnekros, enzymatisk nekros, traumatisk nekros, gasgangrän, fibrinoid nekros,
hemosideros, antrakos
Cellulärt åldrande
Läsanvisningar
Relevanta delar ur:
Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E
” Cell Injury, Cell Death, and Adaptations”: Kapitel 1:
• INTRODUCTION TO PATHOLOGY 1
• OVERVIEW OF CELLULAR RESPONSES TO STRESS AND NOXIOUS STIMULI 1-3
• CELLULAR ADAPTATIONS TO STRESS 3-5
• OVERVIEW OF CELL INJURY AND CELL DEATH 6
• CAUSES OF CELL INJURY 6-7
• THE MORPHOLOGY OF CELL AND TISSUE INJURY 8-11
• MECHANISMS OF CELL INJURY 11-16
• CLINICOPATHOLOGIC CORRELATIONS:
• EXAMPLES OF CELL INJURY AND NECROSIS 16-18
• APOPTOSIS 18-22
• AUTOPHAGY 22-23
• INTRACELLULAR ACCUMULATIONS 23-24
• PATHOLOGIC CALCIFICATION 25-26
• CELLULAR AGING 26-28
4
DSM1 2LK118 2015-­‐08-­‐18 2.
Inflammation
Kunna:
Definition av akut respektiv kronisk inflammation, ospecifikt resp specifikt
(granulomatöst) inflammationssvar, inflammatoriska celler, lokala och generella
symptom på inflammation, dess cellulära och molekylära orsaker, kärlreaktioner
(dilatation, exsudation); leucocyt-endotel interaktioner, emigration och kemotaxis,
fagocytos och elimination av skadeagens, spridning av agens, sepsis, reparativ fas;
sårläkning, regeneration, granulationsvävnad, ärrbildning.
Känna till:
Inflammatoriska agens, kliniska och morfologiska klassifikationsgrunder (akut, kronisk,
serös, fibrinös etc), vasoaktiva och kemotaktiska mediatorsubstanser, inflammatoriska
vävnadsreaktioner (lymfadenit, lymfangit, ulcus), granulomatös (”specifik”)
inflammation, verkningsmekanismer för anti-inflammatorisk terapi, tillväxtfaktorer vid
läkning och regeneration, faktorer som påverkar läkning.
Läsanvisningar
Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E
”Inflammation and Repair”: Kapitel 2:
• OVERVIEW OF INFLAMMATION AND TISSUE REPAIR 29
• ACUTE INFLAMMATION 31
• MORPHOLOGIC PATTERNS OF ACUTE INFLAMMATION 43
• CHEMICAL MEDIATORS AND REGULATORS OF INFLAMMATION 44
• CHRONIC INFLAMMATION 53
• SYSTEMIC EFFECTS OF INFLAMMATION 57
• OVERVIEW OF TISSUE REPAIR 58
• CELL AND TISSUE REGENERATION 59
• SCAR FORMATION 65
• FACTORS THAT INFLUENCE TISSUE REPAIR 69
• SELECTED CLINICAL EXAMPLES OF TISSUE REPAIR AND FIBROSIS 70
5
DSM1 2LK118 2015-­‐08-­‐18 3.
Immunmedierade sjukdomstillstånd
Kunna:
Mekanismer vid allergi- och överkänslighetsreaktioner:
Definition av allergisk överkänslighet och intolerans.
Definition av anafylaxi.
Typreaktionerna I-IV och sjukdomar /tillstånd associerade med dessa
typreaktioner så som:
Hemolytisk anemi, ITP, pemfigus vulgaris, rheumatisk feber, myasthenia gravis,
hyperthyreoidism, systemisk lupus erythematosus, polyarteritis nodosa, serumsjuka,
rheumatoid artrit, temporalis arterit, IBD, kontaktallergi.
Känna till:
Immunmedierade systemsjukdomar: Sklerodermi, Sjögrens syndrom, Wegeners
granulomatos, post-streptokock glomerulonefrit, dematomyosit, polymyalgia
rheumatica. typ I diabetes, multipel skleros. Transplantationsreaktioner.
Läsanvisningar
Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E
Diseases of the immune system”: Kapitel 4:
Hypersensitivity reactions 109-117
Systemic Lupus Erythematosus 125
Rheumatoid Arthritis 131
Polyarteritis Nodosa and Other Vasculitides 135
4.
Tillväxtrubbningar och allmän tumörlära
Kunna:
Tillväxtrubbningar
Definition av tumör; neoplasi och neoplastisk tillväxt, Olika cellers
regenerationsförmåga, endokrin, parakrin och autokrin tillväxtreglering.
Kunna:
Känna till:
Kunna:
Känna till:
Kunna:
Kunna:
Känna till:
Tumörklassifikation:
Skillnader mellan benigna och maligna tumörer. Histogenetisk indelning; epiteliala
tumörer, mesenkymala tumörer, teratom.
Blandtumörer, teratom, hamartom.
Uppkomstmekanismer för tumörer (carcinogenes):
Etiologi, endogena predisponerande faktorer, hereditet, hormonella faktorer, kemiska
faktorer, fysikaliska faktorer, virus.
Immunologiska faktorer, sociala och geografiska faktorer,
mekanismer för aktivering/inaktivering av tumörgener. Inflammation/ mikromiljöns
och mikroorganismers roll i tumörutveckling
Patogenes:
Flerstegsmodeller för tumörutveckling, protoonkogener-onkogener och
tumörsuppressorgener och deras relation till cellcykelkontroll, celltillväxt och celldöd
Tumörgenetik:
Genetisk instabilitet mutagenes, protoonkogener-onkogener, tumörsuppressorgener,
telomerer.
Kromosomal instabilitet, genamplifiering, deletioner, translokationer, Epigenetisk
reglering, mikroRNA, DNA metylering, histonacetylering
DNA skada, cellcykelkontroll, DNA reparation, apoptos.
6
DSM1 2LK118 2015-­‐08-­‐18 Kunna:
Känna till:
Kunna:
Känna till:
Kunna:
Tumörcellers biologiska egenskaper:
Rubbad differentiering, mitosfrekvens, celladhesion, produktion och reglering av
lytiska substanser / av matrixproteasers aktivitet. Plasticitet, EMT transdifferentiering
Strålkänslighet, kontaktinhibition, cellmotilitet.
Blodkärlsbildning:
Definition, betydelse och mekanismer för angiogenes och vasculogenes i t
umörer.
“Angiogenetisk switch” under tumörutveckling.
Tumörers spridningsvägar:
Lokal spridning (expansion, invasion), metastasering; lymfogen, hematogen, deadherering, intravasering, embolisation, extravasering, etablering i sekundärvävnad,
latens, predilektionsställen för metastasering av olika tumörer.
Kunna:
Känna till:
Maligna tumörers inverkan på den levande organismen:
Kakexi, trombosbenägenhet, anemi.
Immunologiska reaktioner, toxisk organpåverkan, infektionsbenägenhet, hormonella
effekter, carcinomatös neuropati.
Kunna:
Känna till:
Metoder för tumördiagnostik:
Histologiska kriterier för neoplasi, dysplasi, malign tumör, cellpolymorfism. anaplasi,.
Histopatologi, exofoliativ cytologi, funktions- och aspirationscytologi, cytologiska
kriterier för malign tumör. Immunhistokemi, FISH, molekylära analyser
Känna till:
Frekvens av tumörsjukdomar:
De vanligaste tumörformerna i Sverige för män, kvinnor och barn, Socialstyrelsens
cancerregister.
Känna till:
Tumörbiologiska aspekter på terapi och terapiresistens.
Läsanvisningar
Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E
”Neoplasia” Kapitel 5
• NOMENCLATURE 162-164
• CHARACTERISTICS OF BENIGN AND MALIGNANT NEOPLASMS 164-169
• EPIDEMIOLOGY 169-173
• CARCINOGENESIS: THE MOLECULAR BASIS OF CANCER 173
• GENETIC LESIONS IN CANCER 173-177
• CARCINOGENESIS: A MULTISTEP PROCESS 177
• HALLMARKS OF CANCER 178-198
• ETIOLOGY OF CANCER: CARCINOGENIC AGENTS 198-204
• HOST DEFENSE AGAINST TUMORS: TUMOR IMMUNITY 204-207
• CLINICAL ASPECTS OF NEOPLASIA 207-213
• Se också Hallmarks of Cancer: The Next Generation
o http://dx.doi.org/10.1016/j.cell.2011.02.013
7
DSM1 2LK118 2015-­‐08-­‐18 5
Kunna:
Genetiska sjukdomar
Strukturella förändringar i proteinkodande DNA.
Epigenetisk reglering; förändringar av icke-kodane RNA.
Strukturella kromosomrubbningar; polyploidi, aneuplodi, translokation,
inversion, deletion, amplifiering,
Ärftlighetsgång för sjukdomar orsakade av defekter i enskilda autosomala eller
könsbundna gener.
Cystisk fibros, Familjär hyperkolesterolemi, Polycystisk njursjukdom, Sickel
cell anemi, Duchennes muskeldystrofi, Hemofili, lysosomala
inlagringssjukdomar,
Känna till: Trisomi 21, Klinefeldters och Turners syndrom, Huntingtons sjukdom
Läsanvisningar
Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E
Genetic and Pediatric Diseases” Kapitel 6:
• GENETIC DISEASES 215-243
• NATURE OF GENETIC ABNORMALITIES CONTRIBUTING TO HUMAN DISEASE 216
• MENDELIAN DISORDERS: DISEASES CAUSED BY SINGLE-GENE DEFECTS 218-234
• COMPLEX MULTIGENIC DISORDERS 234
• CYTOGENETIC DISORDERS 234-241
• SINGLE-GENE DISORDERS WITH ATYPICAL PATTERNS OF INHERITANCE 241-244
• (MOLECULAR DIAGNOSIS OF MENDELIAN AND COMPLEX DISORDERS 263-267)
• Se också kap 5:
• GENETIC LESIONS IN CANCER 173-177
8
