Bra att veta om kristen tro

Bra att veta om kristen tro
Muslimers frågor till kristna
Publikationer från Ev.-luth. kyrkan i Finland
Kyrkan och verksamheten
50
Bra att veta om kristen tro
Muslimers frågor till kristna
Publikationer från Ev.-luth. kyrkan i Finland 50
Kyrkan och verksamheten
Kyrkostyrelsen
Utrikesavdelningen
Helsingfors 2016
Bra att veta om kristen tro. Muslimers frågor till kristna
©Kyrkostyrelsen
Utrikesavdelningen
Publikationer från Ev.-luth. kyrkan i Finland 50
Kyrkan och verksamheten
Rekommendationer, anvisningar och handledningar
Ärendenummer: DKIR894/06.02/2016
Grafisk planering: Unigrafia
Layout: Emma Martikainen
Redaktion: Arbetsgruppen Kyrkan och islam
Pärmbild: Vesa Häkkinen
ISBN 978-951-789-551-4 (hft.)
ISBN 978-951-789-552-1 (PDF)
ISSN 2341-9393 (tryckt)
ISSN 2341-9407 (webbpublikation)
Helsingfors 2016
INNEHÅLL
Till läsaren......................................................................................................... 5
Hur kristen tro utövas ...................................................................................... 6
Kristen tro....................................................................................................... 11
De kristnas heliga skridt Bibeln....................................................................... 17
Kyrkan ........................................................................................................... 20
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland............................................................. 22
Att leva som kristen......................................................................................... 27
Kristna hödtider.............................................................................................. 32
Bilaga ........................................................................................................... 34
De tio buden.............................................................................................. 34
Apostoliska trosbekännelsen....................................................................... 35
Bönen Fader vår......................................................................................... 36
Till läsaren
Under en mycket kort tid har flera tiotusen muslimer flyttat till Finland. De
flesta kommer från länder där islam är majoritetsreligion. De känner därför inte
till kristen tro och religionsutövning.
I Finland finns det fyra miljoner kristna. Största delen av dem hör till evangelisk-lutherska kyrkan. Den lutherska kristendomen har haft en kraftig inverkan
på det finländska samhället.
Bra att veta om kristen tro svarar kort och tydligt på tiotals frågor som i synnerhet muslimer ställer. En del av frågorna gäller innehållet i kristen tro, en del
handlar om vilka uttryck tron tar sig i praktiken. Kristendomen liksom andra religioner utövas i ett sammanhang och offentligt. Karakteristiskt för den finländska
lutherska kyrkan är att många inte utövar sin kristna tro särskilt aktivt. Därför ger
den här sammanställningen en övergripande bild av kristen tro utan att gå in på
detaljer. Det har visat sig finnas ett behov av just en sådan generell beskrivning.
Bra att veta om kristen tro har skrivits av evangelisk-lutherska kyrkans arbetsgrupp Kyrkan och islam. Texten har bearbetats till lättläst finska av landskapsdirektör Pertti Rajala. Det är viktigt att man kan läsa om den kristna tro som
utövas i Finland också på sitt eget språk. Häftet kommer därför att översättas till
flera olika språk.
Kaarlo Kalliala
Biskop i Åbo ärkestift
Ordförande för arbetsgruppen Kyrkan och islam
5
HUR KRISTEN TRO UTÖVAS
1. Finns det samma grundelement i kristendomen som i islam, till
exempel trosbekännelse, bön, fasta, allmosor och pilgrimsvandringar?
Kristendomen har en egen trosbekännelse och praktiserar bön och fasta. Kristna
ger av sina ekonomiska resurser och gör pilgrimsvandringar till heliga platser.
Goda handlingar är en följd av tron. De inverkar inte på om en människa
kommer till himmelen eller inte. I kristendomen tror man att människan blir
räddad av tro, som en gåva av Gud. Den gåvan är att Jesus har försonat alla människors synder.
I Bibeln står att det viktigaste budet är: Du skall älska Herren, din Gud, av
hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela din kraft och med hela ditt
förstånd, och din nästa som dig själv. (Evangelium enligt Lukas 10:27)
2. Hur utövas kristen tro?
Tron stärks av att man läser Bibeln, ber och har gemenskap med andra kristna. En
kristen ska berätta för andra om sin tro på Jesus och göra gott mot alla människor.
Bibeln lär att människan ska tro på Jesus Kristus. En kristen ska se Jesus som
sin Herre och Frälsare och förtrösta bara på Honom. Det är enda sättet att bli
frikänd i den yttersta domen och komma till himmelen.
3. Hur ber kristna?
Kristna ber tillsammans eller enskilt. Man ber tillsammans i gudstjänsten, som
hålls på söndagen. Eftersom bönen är ett personligt samtal med Gud krävs det
ingen speciell plats. Kristna kan be var som helst, till exempel när de promenerar
eller åker buss.
Bönen kan vara nedskriven på förhand och läsas vid gemensamma samlingar.
Bön handlar ändå inte bara att om att uttala vissa ord. Genom bönen sköter
människan sitt förhållande till Gud. Bönen kan också formuleras fritt med egna
ord. En tanke kan också vara en bön.
6
4. Muslimer ber fem gånger om dagen. Ber kristna bara en gång per
vecka, på söndagar?
För kristna finns inget speciellt antal bönestunder. På söndagar ber man i kyrkan,
i gudstjänsten. Det finns kristna som ber många gånger om dagen och andra som
ber bara en gång. Många kristna ber på morgonen, på kvällen och före man äter.
Bibeln ger också rådet att man ska be hela tiden. Det betyder att en kristen
lever i kontinuerlig kontakt med Gud. (Första Thessalonikerbrevet 5:17)
5. I vilken ställning ber kristna?
Kristna har ingen speciell böneställning. I Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland
ber man ofta med knäppta händer. I gudstjänsten står eller sitter man under bönen. En del kristna böjer knä när det ber. Någon sluter sina ögon under bönen.
6. På vilket språk ber kristna?
Kristna ber till Gud på sitt eget modersmål. Man läser också Bibeln på sitt eget
språk. Bön och bibelläsning kopplas ofta samman, eftersom många bibelverser
består av böner. På det sättet blir bibeltexten en del av den egna bönen.
Kristna kan be på vilket språk som helst. I ett främmande land kan en kristen
i gudstjänsten delta i böner ur Bibeln även om man inte förstår språket.
7. Vart vänder sig kristna när de ber?
Kristna har ingen speciell böneriktning. Om man ber i kyrkan vänder man sig
mot altaret. Vid altaret finns ofta en målad bild som föreställer Jesus eller någon
av de bibliska berättelserna. Målningarna kan hjälpa bedjaren att fokusera på
Gud. Även om målningen föreställer någon person ber man inte till den personen
utan till Gud.
Många kristna tänder ljus när de ber. Ett brinnande ljus kan hjälpa bedjaren
att koncentrera sig på bönen.
8. Hur förbereder sig kristna inför bönen?
När kristna förbereder sig på att be koncentrerar de sina tankar mot Gud. Man
kan till exempel läsa Bibeln eller andlig litteratur. Det är redan en del av bönen.
I gudstjänsten förbereder man sig för bön genom att bekänna sina synder och
be om förlåtelse. Det här är också i sig en bön.
7
9. Hur lärde Jesus att man ska be?
Jesus lärde oss bönen Fader vår. Det är ett exempel på vad man ska be.
Så här ber kristna: Vår Fader...
Vår Fader, du som är i himlen.
Låt ditt namn bli helgat.
Låt ditt rike komma.
Låt din vilja ske, på jorden så som i himlen.
Ge oss idag det bröd vi behöver.
Och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem
som står i skuld till oss.
Och utsätt oss inte för prövning,
utan rädda oss från det onda.
Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet.
Amen.
Bönen Fader vår finns också i psalmböckerna i evangelisk-lutherska kyrkor. Psalmboken är en sångbok som används i synnerhet i gudstjänsten. Den innehåller
bland annat andliga sånger, psalmer, böner och trosbekännelsen.
Bönen Fader vår finns också i slutet av det här häftet, både den äldre versionen
som börjar med Fader vår och den nyare som börjar med Vår Fader. Vår Fader
är den nyare formuleringen av Herrens bön. Det är en ekumenisk version som
motsvarar översättningen i Bibel 2000.
10. Vad annat sa Jesus om bön?
Jesus lärde oss att bön är samtal med Gud. I sin undervisning säger han också att
människor också ska be till Gud när andra människor inte ser det. Det är gott att
be tillsammans med andra kristna. Bönerna riktar sig ändå alltid till Gud, inte
till andra människor.
I bönen får man vända sig till Gud och lägga fram allt inför Honom. I bönen
tackar och lovprisar människan Gud. Bönen leder människans tankar och inre,
så att man kan förstå och följa Guds vilja.
8
11. Fastar kristna? Hur fastar man som kristen?
Många kristna fastar i synnerhet före de stora kristna högtiderna jul och påsk.
I Finland är fastan inte viktig för alla kristna. Många vill minska på överflödig
konsumtion av mat och dryck.
Det är vanligt att man under fastan avstår från kött och andra produkter från
djurriket och i stället äter vegetarisk mat.
12. Vad betyder fasta för kristna?
Fasta är enligt Bibeln en förberedelse för att möta Gud. Fastan hjälper också människan att fokusera på bönen. Det viktiga är inte att avstå från mat utan att söka
Guds närhet. Fastan hjälper en kristen att söka Guds närhet genom att tankarna
koncentreras till Gud.
Kristna kan också fasta av särskilda orsaker och ber då Gud om välsignelse
och beskydd eller hjälp i en svår situation.
13. Får kristna äta all mat?
Jesus gjorde inte skillnad mellan olika slags mat. Kristna kan alltså äta allt. Det
finns kristna som undviker mat som förknippas med andra religioner.
Jesus säger: Det är inte det som kommer in i munnen som gör människan
oren. Men det som går ut ur munnen, det gör människan oren. (Evangelium
enligt Matteus 15:11)
14. Hur mycket pengar donerar kristna?
Det finns inga exakta anvisningar för hur mycket pengar en kristen ska ge. En
del ger bara ibland, andra donerar regelbundet. En del ger väldigt mycket, andra
ger knappt någonting alls.
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland finansierar sin verksamhet genom kyrkoskatt. Det betyder att man från kyrkans medlemmars lön drar av en avgift
som är beroende av inkomsten. Många kristna ger dessutom frivilliga bidrag till
exempel till mission eller diakoni.
I kyrkorna samlar man alltid in pengar vid gudstjänsterna. Det kallas kollekt.
Pengarna styrs till något gott ändamål som kyrkan har beslutat om, vanligtvis till
hjälparbete i Finland eller utomlands.
9
15. Gör kristna pilgrimsresor?
Inom kristendomen finns en gammal tradition att besöka heliga platser, men det
finns inget krav på att man ska göra det. Platsen i sig är inte viktig. Den kan
påminna om något heligt som för den kristna närmare Gud. Många besöker Jerusalem och platser som var betydelsefulla för Jesu liv och död. Det finns också
en gammal tradition att göra en pilgrimsvandring till Rom.
I Finland kan kristna göra pilgrimsvandringar till kyrkor eller historiska platser
där evangeliet har predikats. Då vandrar kristna tillsammans till en plats som haft
stor betydelse för kristendomen.
10
KRISTEN TRO
16. Vad är den kristna trosbekännelsen?
De kristna trosbekännelserna har uppkommit före islam, under den kristna kyrkans
första århundraden. I bekännelserna komprimeras Bibelns undervisning. Genom
trosbekännelserna kan man snabbt få en uppfattning om hur kristna tror.
Den bekännelse som används mest i Finland är den Apostoliska trosbekännelsen. Den läser man högt tillsammans i gudstjänsten. Den Nicaenska trosbekännelsen används ofta i festgudstjänster. Dessutom finns den så kallade Athanaiska
trosbekännelsen.
Den apostoliska trosbekännelsen
Den apostoliska trosbekännelsen användes ursprungligen när en person skulle
döpas. Därför har den formen ”jag tror”. När en vuxen vill bli kristen är det ett
eget beslut som man bekänner offentligt inför andra. Trosbekännelsen läses också
i alla gudstjänster. Den sammanfattar kort trons innehåll från skapelsen till den
yttersta domen och det eviga livet.
Ordet ”apostolisk” kommer från ”apostel”, som Jesu första efterföljare kallades.
Den apostoliska trosbekännelsen finns också i slutet av det här häftet.
17. Blir man kristen om man läser den kristna trosbekännelsen högt?
Man blir inte kristen bara genom att läsa trosbekännelsen högt. Ingen blir kristen
av misstag. Att läsa trosbekännelsen högt är visserligen en viktig handling, men
måste också åtföljas av en äkta personlig tro på Gud.
Man blir kristen genom att man tror och blir döpt.
-- Den som tror och låter döpa sig blir räddad, har Jesus sagt.
(Evangelium enligt Markus 16:16)
Enligt det kristna tänkesättet blir man vid dopet en del av Guds familj. I evangelisk-lutherska kyrkan döps man redan som barn. Om en vuxen person vill bli
kristen samtalar han eller hon först med en präst eller någon annan medarbetare
i församlingen. Ibland ordnas grupper för vuxna där man kan lära sig grunderna
i den kristna tron. Dopet förrättas av en präst. Den som döps blir kristen och
medlem i en församling.
Evangelisk-lutherska kyrkan döper inte en person som redan är döpt en gång.
11
18. Kristna tror på Gud som Fader, Son och helig Ande. Har kristna en
Gud eller tre gudar?
Kristna tror att Gud är en. Men vi tror också att denna ende Gud består av tre
personer. Det här baserar sig på Guds uppenbarelse av sig själv. Kristna beskriver
Guds treenighet med benämningarna Fadern, Sonen och den heliga Anden. I
brevet till galaterna står det till exempel:
-- Gud har sänt sin sons ande in i vårt hjärta, och den ropar:
”Abba! Fader!” (Galaterbrevet 4:6)
19. Varför kallar kristna Gud för Far?
Gud är Fadern, från vilket allt har fått sin början. Han har skapat världen och
alla människor. Allt tillhör honom.
I början bröt Adam och Eva mot Guds vilja och drevs ut ur paradiset. Sedan
dess har alla människor levt skilda från Gud. Därför skickade Gud Jesus till världen. Han återställde kontakten mellan människan och Gud. Som kristen är man
barn till den himmelske Fadern och tror att Han hela tiden tar hand om oss.
20. Varför säger kristna att Jesus är Guds Son?
Bibeln vittnar om att Jesus är Guds Son. Först berättade ängeln Gabriel detta
för Maria innan Jesus föddes. Senare bekände lärjungen Petrus samma sak. Jesus
själv bekräftade inför judarnas överstepräst att han är Guds Son. Tills dess hade
Jesus hållit det hemligt. Till sist dog Jesus just för att han bekände att han var
Guds Son. Denna bekännelse var för mycket för judarna och de beslutade döda
honom just av den orsaken.
Namnet ”Guds son” beskriver att Jesus är Gud. Det betyder inte att Jesus är
Guds son på samma sätt som vi människor är barn till våra föräldrar. Gud skickade
Jesus till världen. Jesus utförde Guds plan fullständigt och återställde kontakten
mellan Gud och människorna.
21. Vad menar kristna med den heliga Anden?
Den heliga Anden är Guds Ande. Kristna talar om den heliga Anden som Han.
Guds Ande är evig så som Gud är evig och alltid har funnits. Gud är Fader, Son
och Helig Ande.
Jesus lovade skicka Guds Heliga Ande som föder tro hos människor. Den heliga
Anden gör människan övertygad om att tron på Jesus är räddningen.
12
Den heliga Anden hjälper oss förstå Bibeln och gör den levande. Samvetet
varnar ofta en kristen, men den heliga Andens ledning behövs också. Den heliga
Anden berättar för kristna när de syndat. Den heliga Anden hjälper kristna leva
enligt Guds vilja, påminner om Jesus och ger hopp och glädje i livet.
22. Vad betyder jungfru Maria för kristna?
Maria var en vanlig ung kvinna som trodde på Gud. Hon blev totalt överraskad
när hon fick besök av en ängel. Gud hade valt ut Maria att bli Jesu mor. Trots
att Maria inte hade varit tillsammans med någon man blev hon gravid. Det var
ett Guds under. Maria, Jungfrun, födde Jesusbarnet. Kristna högaktar Maria för
att hon trodde på Gud och var villig att åta sig den stora uppgiften. Maria är en
förebild för kristna.
23. Dog Jesus på korset?
Jesu död på korset den bibliska händelse som bäst kan bevisas som en historisk
händelse. I grekiska, judiska och romerska historiska skrifter från den tiden berättas om Jesu död.
Bibeln berättar mycket detaljerat vad som hände Jesus under det sista dygnet
före hans död. Jesus fängslades, förhördes, piskades och hånades. Sedan fördes
han bort för att korsfästas. Jesus var vid liv på korset endast cirka sex timmar.
När Jesus hade dött kontrollerade en romersk soldat att Jesus faktiskt var död och
stack ett spjut i sidan på honom.
Bibeln berättar att Jesus togs ned från korset och var han begravdes. Romerska
soldater vaktade Jesu grav. Tre dagar efter att Jesus hade dött uppstod han från
de döda. Några kvinnor som hörde till Jesu efterföljare hittade hans tomma grav.
Där visade sig en ängel och berättade för dem att Jesus hade uppstått från de
döda och levde igen. Efter sin uppståndelse visade sig Jesus för en stor samling
lärjungar innan han steg upp till himmelen.
24. Varför dog Jesus?
När kontakten mellan Gud och människan bröts fick synden och döden grepp
om människan. Ingen enda människa kan fullständigt uppfylla Guds vilja om
ett gott liv. Guds vilja uttrycks i de tio buden, som bland annat finns i slutet av
detta häfte. Gud vill att vi alltid ska handla rätt. Våra onda handlingar och vår
egen oförmåga att göra gott skiljer oss från Gud.
Bibeln beskriver Jesu död på korset som ett offer. Det behövdes ett fullkomligt, syndfritt och heligt offer för att människan igen skulle kunna ha gemenskap
med Gud. Gud är nådig och vill förlåta våra onda handlingar. Människan kan
komma tillbaka till Gud bara genom Jesu offer, som försonade människor synder.
13
Jesu död och uppståndelse är för kristna ett säkert bevis på att Gud älskar alla
människor. På den sista dagen kommer Gud att väcka all människor från de döda.
25. Vad betyder frälsning?
Frälsningen, eller med modernare språkbruk räddningen, betyder att människan
kan ha gemenskap med Gud redan här i livet och sedan efter sista domen i himmelen. När en människa tror på Jesus kan han eller hon bli Guds egen redan
under livet på jorden. En människa som tror på Jesus kan redan här i livet vara
säker på att bli räddad.
26. Vad betyder nåd?
Nåd är Guds gåva till människorna för att vi ska kunna få förlåtelse för våra synder. Gud har i sin nåd betalt våra synder. Nåd är Guds kärlek mot oss människor
som vi inte har förtjänat. Gud som är helig visar syndiga människor nåd och vill
ge oss räddningen som gåva.
27. Om en kristen får förlåtelse för sina synder, får man då göra vad
som helst?
Även om en kristen får förlåtelse för sina synder betyder det inte att han får
synda. En kristen hatar synden i sitt eget liv. När han syndar blir han bedrövad.
Då vänder sig den kristna igen till Gud och ber om förlåtelse för sina synder.
Gud förväntar sig att kristna lever ett heligt liv. Kristna vill leva som Gud säger.
28. Muslimer respekterar Jesus. Vad säger kristna om Muhammed?
Bibeln talar inte alls om Muhammed och därför följer kristna inte Muhammeds
lära. Om en kristen skulle tro att Muhammed är Guds profet är den personen
muslim och inte kristen. Kristna vill tala respektfullt om Muhammed eftersom
han är mycket viktig för muslimerna.
29. Tror kristna på domens dag?
Bibeln lär att Gud vid världshistoriens slut kallar till sig alla människor från alla
tider till domslut. På domens dag delas alla människor in i två läger. Ofta ser det
ut som om orättvisan har framgång i världen och inte bestraffas. På domens dag
ska var och en svara för sina handlingar och Guds slutliga rättvisa vinner.
14
På domens dag försvarar Jesus alla som har trott på Honom. De får gå in i
en evig gemenskap med Gud och alla sorger och bekymmer är borta. I Guds
gemenskap råder fred och godhet.
30. Tror kristna på paradis och helvete?
Kristna tror på paradis och helvete. Helvetet är enligt Bibeln från början planerat
för Satan och hans änglar. Helvetet innebär att kontakten med Gud brutits för gott.
Kristna talar hellre om himmelen än om paradiset. I Bibeln sägs att Gud finns
i himmelen och vill rädda alla människor till den plats där han finns. Den som
tror på Jesus som Herre och Frälsare får komma till himmelen.
31. Kan kristna vara säkra på att komma till himmelen?
En kristen kan vara säker på att få komma till himmelen eftersom Gud har lovat
det i Bibeln. Gud håller alla sina löften. Gud har förbundit sig till att rädda alla
som tror på Jesus. Därför kan en kristen vara säker på att bli räddad. Det kan
man vara tack vare Guds löften och inte på grund av goda handlingar.
32. Tror kristna på djävulen och onda andar?
Djävulen och onda andar hör inte i sig till det som kristna tror på. Därför nämns
de inte heller i trosbekännelsen. Bibeln säger att djävulen och onda andar är
verklighet. Jesus befriade människor från onda andar. Han gav sina efterföljare
makt att driva ut onda andar ur människor. Ännu idag kan kristna befalla onda
andar att försvinna i kraft av Jesu namn.
33. Hur förhåller sig kristna till förbannelser?
Det finns många slags förbannelser i världen. Ibland är det bara fråga om människors egna rädslor, men ibland är förbannelsen väldigt verklig. I båda fallen har
en kristen bönen som motkraft till alla onda krafter.
Jesus lärde ut en bön där man ber:
Vår Fader, du som är i himlen.
Låt ditt namn bli helgat.
Låt ditt rike komma.
Låt din vilja ske, på jorden så som i himlen.
15
Ge oss idag det bröd vi behöver.
Och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem
som står i skuld till oss.
Och utsätt oss inte för prövning,
utan rädda oss från det onda.
Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet.
Amen.
Denna bön kan man be mot alla förbannelser och allt ont.
34. Tror kristna på änglar?
Gud har skapat allting, både den verklighet vi ser och den verklighet vi inte ser.
Änglar hör till den verklighet som inte syns. En del av änglarna har vänt sig
mot Gud och börjat följa Satan. En del änglar är trogna Gud. Änglarna hjälper
också dem som tror på Gud.
Bibeln berättar om änglar som har kommit med budskap från Gud. Några
nämns vid namn, till exempel Gabriel och Mikael. Kristna tror att varje människa
har en egen skyddsängel.
16
DE KRISTNAS HELIGA SKRIFT BIBELN
35. Vad innehåller Bibeln?
Bibeln är en samling böcker. Den består av 66 olika böcker som uppkommit
under olika tidsperioder. De äldsta delarna av Bibeln härstammar från århundradena före Jesu födelse, de nyaste har kommit till senast på 100-talet. De äldsta
böckerna är skrivna på hebreiska, de nyaste på grekiska.
Bibelns händelser utspelar sig huvudsakligen i Palestina. Den äldre delen, Gamla
testamentet, berättar om judarnas historia. Den nyare delen, Nya testamentet,
berättar om Jesu liv och hur kristendomen uppkom.
36. Varför finns både Gamla och Nya testamentet i Bibeln?
Gamla testamentet är en del av judarnas heliga skrifter. Det berättar om hur världen
kom till. Bibeln berättar också om trons förebilder, bland andra Abraham, Mose
och David. Den berättar om det judiska folkets uppkomst och historia och om
profeternas liv och undervisning. I Gamla testamentet finns lagen och Guds tio
bud som Gud gav Mose. Gamla testamentet innehåller också historia, profeternas
förkunnelse, poesi och vishet.
Även kristna läser Gamla testamentet, som berättar om Guds handlande i judarnas liv. Det innehåller också löften om att Gud ska komma med räddning för
alla folk. Gamla testamentet är en helig bok för kristna eftersom den förutsäger
att Jesus ska komma till jorden.
I Nya testamentet berättas Jesu livs historia av fyra olika personer: Matteus,
Markus, Lukas och Johannes. I Nya testamentet skildras också Jesu första efterföljares arbete, som ledde till att den kristna kyrkan och kristendomen föddes. Där
finns också undervisning av Jesu efterföljare i form av brev till olika församlingar.
I breven beskrivs vad kristen tro är och vad det innebär att följa Jesus.
37. Hur har Bibeln kommit till?
Bibeln har skrivits ner under flera hundra års tid. Författarna var vittnen till
händelser som Gud har talat till människor om genom sina profeter. Bibeln är
inte dikterad av Gud ord för ord men Gud har lett författarna när de skrivit.
Författarna har bevarat berättelser och händelser, tal och undervisning från
människor som varit sända och inspirerade av Gud. Gamla testamentet fick sin
slutliga form på 100-talet och Nya testamentet på 300-talet efter Kristi födelse.
17
38. Är Bibeln trovärdig?
Den finns många gamla handskrifter av de Bibliska böckerna. Forskare som har
jämfört dem har konstaterat att Bibeltexten är tillförlitlig. Den har inte förfalskats.
Bibeln berättar på ett trovärdigt sätt om hur Gud talar och handlar i människors värld och liv. Bibelns trovärdighet bekräftas också av miljontals människors
erfarenhet. När människor har handlat enligt Guds ord har de upplevt att Gud
förändrat deras liv.
39. På vilket språk läser kristna Bibeln?
Kristna över hela världen läser Bibeln på sitt eget modersmål. Bibeln har översatts
från hebreiska och grekiska till alla stora språk i världen. Det är viktigt att alla
har möjlighet att höra eller läsa Guds ord på sitt eget språk. Guds uppenbarelse
är inte bunden till något speciellt språk. Kristna tror att Guds uppenbarelse inte
förvanskas om man översätter Bibeln. Gud talar alla människors språk.
40. Varför finns det fyra evangelier i Bibeln? Vad betyder ordet ”evangelium”?
Evangelium är ursprungligen ett grekiskt ord som betyder glatt budskap, goda
nyheter. För en kristen är evangeliet inte en bok som Gud har skickat utan Jesu
efterföljares berättelser om vad de såg och hörde av Jesu liv, död och uppståndelse. I Nya testamentet finns fyra sådana berättelser som berättare om Jesu liv:
evangeliet enligt Matteus, Markus, Lukas och Johannes. Tillsammans ger de en
trovärdig bild av vad Jesus sade och gjorde.
41. Vad är Barnabasevangeliet?
Barnabasevangeliet är en förfalskning. Vetenskaplig forskning har visat att Barnabasevangeliet har skrivits i Italien 1500 år efter att Jesus levde. Det är från början
skrivet på italienska och spanska när en muslim ville skriva en version av evangeliet
som följer Koranen och den muslimska traditionen. Författaren föreställde sig Jesu
historia som den hade sett ut om den hade följt den islamska läran.
42. Vem var Paulus?
Paulus var en judisk lärare som först motarbetade de kristna och ville skada
dem. När den uppståndne Jesus visade sig för Paulus omvände han sig och blev
kristen. Sedan ville han berätta om Jesus för alla. Han hjälpte de kristna förstå
Jesu undervisning.
18
Paulus förkunnade att Jesus fanns till för alla folk. Han gjorde långa resor,
predikade om Jesus och grundade nya församlingar på olika håll i det romerska
riket. Paulus skrev om grunderna i den kristna tron till olika församlingar och
gav anvisningar för hur man skulle leva som kristen. En del av breven finns i
Nya testamentet.
43. Har kristna respekt för Bibeln?
Kristna respekterar och vördar Bibeln för att Gud talar genom Bibelns berättelser.
Bibelns budskap är viktigare än dess form som bok eller text.
Kristnas respekt för Bibeln märks i gudstjänsten. Kristna ställer sig upp för att
prisa Gud när evangeliet läses. Bästa sättet att högakta Bibeln är att leva enligt den.
19
KYRKAN
44. Vad betyder ordet ”kyrka”?
Ordet kyrka kan betyda
1.
2.
3.
en kyrkobyggnad som används för kristna gudstjänster,
ett kristet kyrkosamfund, till exempel den katolska, ortodoxa eller
lutherska kyrkan,
Jesu Kristi världsvida kyrka, dvs. alla kristna i alla kyrkor i alla
länder under alla tider.
45. Varför finns det många olika kyrkor?
Den kristna kyrkan uppstod småningom efter att Jesus hade dött och uppstått,
alltså efter år 30. Cirka tusen år senare delades kyrkan år 1054 i en östlig och
en västlig del. Det fanns många orsaker till detta: kulturella, administrativa och
geografiska. Den västliga kristenheten delades sedan på 1500-talet upp i bland
annat den lutherska, den reformerta och den anglikanska kyrkan. Flera mindre
kyrkosamfund uppstod också.
Även den östra, alltså den ortodoxa kyrkan har flera förgreningar.
46. Strider olika kyrkor sinsemellan?
Det har ofta varit stridigheter som har lett till att kyrkorna delats. När en ny kyrka
har uppstått har det också betytt att man kunnat diskutera kristnas enhet och
samarbetet ska kunna stärkas. Man har alltid strävat efter att bygga upp kyrkans
splittrade enhet på nytt. Speciellt 1900-talet har varit ett ekumenins århundrade,
alltså en strävan efter enhet och samverkan mellan kyrkor.
Numera försöker man i de gemensamma globala utmaningarnas tid både förena
kristna krafter och också bygga relationer till andra religioner.
47. Vilka kyrkor finns i Finland?
Finlands största kyrkosamfund är den evangelisk-lutherska kyrkan, dit 72,8 procent
av alla som bor i Finland hör (2015). Andra betydligt mindre kyrkor är ortodoxa
kyrkan, pingstkyrkorna, katolska kyrkan, baptistsamfunden, metodistkyrkorna,
anglikanska kyrkan, adventkyrkorna och andra små kristna grupper.
20
48. Är Jehovas vittnen och mormonerna kristna?
Jehovas vittnen och mormoner räknas inte som kristna eftersom de inte bekänner
Jesus Kristus som Gud. De kallar sig dock själva kristna.
21
EVANGELISK-LUTHERSKA KYRKAN I
FINLAND
49. Vad betyder ordet ”evangelisk-luthersk”?
”Evangelisk-luthersk” betyder att evangelisk-lutherska kyrkan har uppstått som
en följd av den evangeliska förnyelserörelsen som startades i Tyskland av Martin
Luther. Det fanns människor som följde Luther och så föddes en ny kyrka som
bar hans namn.
Ordet ”evangelisk” syftar till evangeliet om Guds nåd genom Jesus Kristus som
grunden för frälsningen. Ordet luthersk hänvisar till Martin Luther.
50. Hur uppkom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland?
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland föddes när Martin Luther inledde en reformationsrörelse i Tyskland som sedan spreds till Sverige. Finland var på den tiden
en del av Sverige. Kung Gustav Vasa genomförde den svenska reformationen vid
riksdagen i Västerås 1527. Han grundade den lutherska kyrkan som ersatte den
katolska. Mikael Agricola var viktig för utvecklingen i Finland. Han översatte
Bibeln – Nya testamentet och delar av Gamla testamentet – och annan litteratur
för gudstjänster och andaktsliv i hemmen. Det här lade grunden för evangelisklutherskt församlingsliv och undervisning och även för folkets läskunnighet. Mikael
Agricola har kallats den finska reformationens och det finska skriftspråkets far.
Småningom blev den evangelisk-lutherska kyrkan landets folkkyrka, som majoriteten av befolkningen fortsättningsvis tillhör.
51. Vad är en församling?
En församling är en gemenskap som skapats för att fira gudstjänst. En församling
leds av en kyrkoherde. Den hör till ett stift som leds av en biskop. I Finland
finns nio stift och ett av dem är svenskspråkigt. År 2015 fanns det i Finland
sammanlagt 408 evangelisk-lutherska församlingar, vars geografiska gränser följer
kommungränserna.
52. Vad händer i en församling?
Det viktigaste som händer i en församling är gudstjänsten som firas på söndagen.
Heliga handlingar, som kallas kyrkliga förrättningar, förrättas av en präst och
hör också till gudstjänstlivet. Till de heliga handlingarna hör dop, konfirmation,
22
vigsel till äktenskap och jordfästning av avlidna. Förutom gudstjänster ordnar
församlingarna också många andra samlingar för församlingsmedlemmar i olika
åldrar. Speciell i stora församlingar i Finland har verksamheten stor spännvidd.
Församlingarna hjälper i mån av möjlighet alla människor.
53. Vilka medarbetare finns i en församling?
Församlingarna har många olika slags medarbetare. Förutom präster, kantorer,
diakoniarbetare och ungdomsarbetare finns det många andra medarbetare. Utöver de anställda sköter en stor mängd frivilliga olika uppgifter i församlingarna.
Majoriteten av kyrkans medarbetare är kvinnor. Både kvinnor och män kan sköta
alla yrken inom kyrkan.
54. Vad händer i kyrkan under söndagens gudstjänst?
Varje söndag firas gudstjänst, vanligtvis på förmiddagen. Redan de första kristna
samlades på söndagar, veckans första dag. Jesus korsfästes enligt Bibeln på långfredagen och uppstod från de döda på tredje dagen, alltså på söndag morgon,
påskmorgonen.
I gudstjänsten sjunger man andliga sånger och psalmer, ber och läser Bibeln.
Prästen håller ett tal som kallas predikan. Vanligtvis firar man också nattvard. Då
kallar man gudstjänsten för mässa eller högmässa. För barn ordnas ofta söndagsskola i ett annat rum under predikan. Efter gudstjänsten träffar församlingsmedlemmarna varandra och dricker ofta kyrkkaffe tillsammans.
55. Varför sitter kvinnor och män bredvid varandra i kyrkan? Stör det
inte koncentrationen?
Tidigare satt kvinnor och män på olika sidor i kyrkan. I Finland har jämställdheten
mellan kvinnor och män långa anor. I kyrkan vill familjerna vara tillsammans.
Ordningen är naturlig och invand. Den stör vanligtvis inte koncentrationen.
I vissa länder finns det kyrkor där män och kvinnor sitter på olika sidor. Den
seden finns inte i Finland.
56. Hur ser det ut inne i en kyrka?
Kyrkor byggs av tradition i öst-västlig riktning. Solen går upp i öst och det
symboliserar Jesu uppståndelse och återkomst vid tidens slut. I den östra ändan
av kyrkan finns ett altare, där prästen leder gudstjänsten. I alla kyrkor finns en
predikstol där prästen håller sin predikan, sitt tal. I kyrkan finns också en dopfunt.
23
Där finns ett kors eller en altartavla, ibland också andra konstverk, ljus, orgel,
Bibeln och psalmböcker. I kyrkorna används tyger av olika färg under olika tider
av året. Man sitter på stolar eller bänkar.
57. Vad är ett altare?
Altaret i kyrkan är en plats för Guds närvaro och bön. En vit duk på altaret påminner om de vita bindlar som Jesus sveptes i när han blev begraven. På altaret
finns en Bibel, ett kors och nattvardskärl. Kristna tror på att vi möter Jesus Kristus
i Bibelns ord och i nattvardens vin och bröd. På altaret finns också blommor och
ljus. Framför altaret finns ofta en altarring där kristna böjer knä för att be och
ta emot nattvarden.
58. Varför finns det målningar och statyer i kyrkan?
Målningar och statyer påminner om bibliska eller historiska personer och händelser.
De bidrar till att förkunna evangeliet om Jesus. De är förebilder som uppmuntrar
kristna att tro, hoppas och älska. I kyrkan finns också andra bilder och föremål
som beskriver Gud, Jesus, den heliga Anden eller det kristna budskapet. Föremålen
i kyrkan stöder den kristna förkunnelsen på många olika sätt.
59. Varför tänder man ljus i kyrkan?
Ljus är ett tecken på bön. Levande ljus är också ett tecken på att Jesus har uppstått
från de döda. Vid dopet är ljuset en påminnelse om att barnet tas upp i Kristi
och hans kyrkas gemenskap.
Påskljuset i kyrkan vittnar om hur Jesus vann över döden. Det vittnar också
om det eviga ljuset. I kyrkan tänder man ljus också när man meddelar att en
församlingsmedlem har dött.
Under tiden före jul har ljuständningen en speciell betydelse. Det levande
ljuset påminner om Jesu ord:
-- Jag är världens ljus.
(Evangelium enligt Johannes 8:12)
60. Varför sjunger kristna i kyrkan?
Psalmer och andliga sånger är en del av bönen och förkunnelsen av det kristna
budskapet. När man sjunger tillsammans stärks den inbördes gemenskapen, och
sången hjälper oss uttrycka olika slags känslor.
Kristna lovprisar ofta Gud med sång och musik. I många församlingar finns
det körer och musikgrupper. Många av psalmerna hör till kyrkans gamla arv.
24
De äldsta psalmerna härstammar från 300-talet. Det skrivs också hela tiden ny
andlig musik.
61. Varför ringer man i kyrkklockor?
När man ringer i kyrkklockorna symboliserar det Guds heliga Andes inbjudan,
som kallar kristna att komma samman för att be, höra Guds ord och fira nattvard.
När man går från kyrkan påminner klockklangen om den kristnes kallelse att be
och tjäna Gud och sin nästa i vardagen. Också vid begravningar ringer man i
kyrkklockorna.
62. Vad gör prästen under gudstjänsten?
Prästen leder gudstjänsten. Han eller hon läser texter ur Bibeln och ber. I predikan
förkunnar prästen det glada budskapet om Jesus Kristus. Prästen välsignar brödet
och vinet och delar ut nattvarden.
Prästen kan assisteras av andra präster eller församlingsmedlemmar som läser
texter, deltar i bönerna och delar ut nattvarden.
63. Varifrån får kyrkan pengar?
I Finland samlar den evangelisk-lutherska kyrkan in en medlemsavgift i form av
kyrkoskatt. Varje församling bestämmer själv hur stor avgiften är. Kyrkoskatten
är i allmänhet under två procent av en persons inkomster.
Kyrkan sköter också vissa uppgifter på uppdrag av samhället. För de uppgifterna – till exempel folkbokföring och underhåll av begravningsplatser – får
kyrkan ersättning av staten.
I kyrkorna samlar man via kollekter, insamlingar och donationer in pengar
för olika ändamål i Finland och utomlands.
64. Vem leder kyrkan?
Kyrkomötet är det högsta beslutande organet i Evangelisk-lutherska kyrkan i
Finland. Kyrkomötet samlas två gånger per år för att fatta beslut. I kyrkomötet
sitter både präster och medlemmar av kyrkan. Församlingarna är indelade i nio
stift. Varje stift leds av en biskop och biskoparna leds av en ärkebiskop. Varje
församling leds av en kyrkoherde, som är präst. Biskopen är kyrkoherdens chef.
I varje församling ordnar man val för att utse kyrkofullmäktige, som består av
medlemmar i församlingen. Kyrkofullmäktige fattar tillsammans med kyrkoherden
beslut om församlingens verksamhet och ekonomi.
25
65. Får muslimer besöka kyrkan?
Vem som helst är välkommen att besöka en kyrka och delta i gudstjänsten. Bara
kristna får delta i nattvarden.
66. Omvänder man muslimer i kyrkan?
I kyrkan förkunnar man evangeliet och hjälper den som är i nöd oberoende av
religion. Ibland kan en muslim känna sig så tilltalad av det kristna budskapet att
han eller hon vill blir kristen. Att bli troende är inte bar något man beslutar sig
för och ingen kan tvinga någon annan att tro. Gud skapar tro hos människan.
67. Är det farligt för en muslim att bli kristen i Finland?
Finland har en regligionsfrihetslag som garanterar att var och en kan höra till det
religiösa samfund han eller hon själv väljer. En myndig, dvs. minst 18 år gammal
person, kan bli medlem i vilket som helst av de officiella religiösa samfunden. En
15-åring kan bli medlem med sin vårdnadshavares tillstånd.
Alla har också rätt att fritt utöva sin tro. Den som kommer från ett land som
inte har samma religionsfrihet som i Finland kan vara rädd för hur andra människor reagerar om man byter religion.
Den som konverterar till kristendomen behöver inte vara rädd att bli förföljd
av myndigheterna eller det finska samhället. Det går inte att ingripa i den egna
släktens och omgivningens reaktioner, om det inte sker lagbrott.
Myndigheterna övervakar att lagarna följs. Finland hör till de länder där religionsfriheten är bäst tryggad. I Finland arbetar man med att stärka förståelsen
mellan olika religioner bland annat genom gemensamma möten och samtal mellan olika religiösa samfund.
26
ATT LEVA SOM KRISTEN
68. Vad är dop?
Jesus uppmanar oss att döpa den som vill följa honom. Därför är dopet en nödvändighet för kristna. I dopet tar Gud in människan i sin gemenskap och samtidigt
blir personen medlem i en församling.
I Finland döptes 69,8 procent av alla barn 2015. Vanligtvis döps barn när de
är 2–3 månader gamla. Barnet kläs i en vit dopdräkt och 1–3 faddrar är närvarande. Prästen öser vatten över barnets huvud och döper barnet i Faderns, Sonens
och den heliga Andens namn. Unga och vuxna som inte har döpts tidigare kan
också döpas efter att ha fått konfirmandundervisning.
69. Vad är skriftskola?
Skriftskola eller konfirmandundervisning är dopundervisning där man lär sig
grunderna i kristen tro. I skriftskolan kan man fundera över frågor som gäller livet och den kristna tron tillsammans med andra unga och församlingens
medarbetare. År 2015 deltog 83,5 procent av de unga finländare som under året
fyllde 15 i skriftskolan.
Många unga deltar i ett konfirmandläger på sommaren, men det finns också
andra typer, till exempel dagsläger eller skriftskolor där undervisningen kombineras med en resa eller en hobby.
Skriftskolan avslutas med konfirmation, som är en fest där man bekräftar sitt
dop och sin tro.
70. Vad är nattvard?
Nattvarden är en del av högmässan, en nattvardsgudstjänst. I nattvarden förmedlas
Guds nåd och förlåtelse. Jesus åt nattvard när han åt sista måltiden tillsammans
med sina lärjungar.
I kyrkan firar man nattvard med en liten bit bröd och lite vin. Brödet symboliserar Jesu kropp och vinet symboliserar Jesu blod. Båda vittnar om Jesu död,
som gör att människor kan leva i gemenskap med Gud den helige.
27
71. Får ett barn från en muslimsk familj delta i församlingens barnverksamhet?
Även andra än kristna kan delta i nästan allt som händer i församlingen. Det
betyder att ett muslimskt barn också kan delta i församlingens verksamhet.
Exempelvis öppna dagklubbar, dagklubbar, söndagsskola, scouter, eftermiddagsklubbar och andra klubbar och evenemang för skolelever är verksamhet som
är öppen för alla, och även barn från muslimska familjer kan delta.
72. Vad betyder äktenskapet för kristna?
Äktenskapet är enligt kristen tro ett förbund mellan en man och en kvinna. Det
finns många lagar som reglerar äktenskap. I Finland ses äktenskapet inte som religionsutövning, utan ett avtal som regleras genom lag. Äktenskapet ger en trygg
ram för att bilda familj. Äktenskapet är tänkt att vara så länge som partnerna
lever. När man frågade Jesus om skilsmässa svarade han att det är tillåtet antingen
på grund av äktenskapsbrott eller på grund av att människor är hårdhjärtade.
(Evangelium enligt Matteus 19:8–9)
73. Vem beslutar i familjen?
I Finland fattar man vanligtvis tillsammans beslut om familjens angelägenheter
och söker gemensamma lösningar. Familjens tillgångar kan till exempel vara gemensamma och då fattas också besluten gemensamt. Makarna beslutar själva om
sina egna angelägenheter men med beaktande av den andras åsikter.
74. Vad säger kristna om homosexualitet?
Gud älskar alla människor. Sexuell läggning inverkar inte på det. Guds nåd och
kärlek omfattar alla.
75. Godkänner kristna abort, alltså att en graviditet avbryts?
Barn är en gåva av Gud. Varje barn har rätt att födas. I Finland är abort tillåtet
till exempel på medicinska eller sociala grunder. En del kristna godkänner abort
medan andra inte godkänner abort under några som helst omständigheter.
28
76. Får kristna dricka alkohol?
Bibelns råd är:
-- Berusa er inte med vin, där börjar lastbarheten, utan låt er uppfyllas av
ande.
(Efesierbrevet 5:18)
Kristna kan dricka alkohol men inte så att man bli berusad. Det här bibelstället
säger att en kristen ska vara uppfylld av Guds Ande. Det betyder att Gud hela
tiden styr en människas liv.
77. Hur ser en kristen begravning ut?
En begravning består av två delar, en jordfästning och en minnesstund. Jordfästningen är en förrättning som hålls i en kyrka eller i ett kapell på begravningsplatsen. Minnesstunden hålls på en annan plats, till exempel i ett församlingshem.
Vid jordfästningen välsignar prästen den avlidne, ber och håller tal. Man
sjunger psalmer och det spelas annan musik. Familj och vänner lägger blommor
på kistan och hedrar den avlidnes minne.
Om den avlidne begravs i en kista förs kistan till graven och blommorna placeras på ett lock ovanpå graven. Begravningsplatsens arbetare täcker senare graven
och placerar blommor ovanpå. Om den avlidne kremeras kan blommorna föras
till den kommande graven. De närmaste lägger ner urnan vid ett senare tillfälle.
Vid minnesstunden bjuds det på mat eller kaffe. Efter bjudningen läser man
adresser, dvs. hälsningar från personer som inte kan närvara vid begravningen.
Vid minnesstunden hålls tal som handlar om den avlidne. Ofta ställer man fram
bilder av den avlidne och hans eller hennes liv.
78. Accepterar kristna kremering?
Bibeln säger ingenting om kremering. En del kristna anser det vara acceptabelt,
andra anser det vara rätt att begrava kroppen i en kista. Ur kristet perspektiv är
det inte viktigt om kroppen är kremerad eller inte. Viktigt är att man tror på
kroppens uppståndelse, dvs. att på uppståndelsens dag kommer både levande och
döda att stå framför Gud vid domen. Vid uppståndelsen får kristna en ny uppståndelsekropp. Döden är för kristna porten till ett nytt liv tillsammans med Gud.
79. Är kristendomen en västerländsk religion?
Kristendomen uppstod i Mellanöstern, som på den tiden hörde till Romarriket.
Området kallades på den tiden Palestina. Jesus var jude. I början kallades de som
29
trodde på Jesus för nasaréer, efter Nasaret, den stad där Jesus växte upp. Senare
började de kallas kristna.
Kristendomen fick sin början i judendomen och i den grekisk-romerska kulturen. Kristendomen finns numera på alla kontinenter. På olika håll i världen
har kristendomen fått olika former beroende på de olika kulturerna. Kulturella
skillnader märks till exempel i musiken och i hur människor bemöter varandra.
Det viktiga är trons innehåll, inte vilka uttrycksformer den tar.
80. Är Finland ett kristet land?
Den finländska kulturen har fått influenser från många olika håll. Kristendomen
är en av de viktiga influenserna. Kristendomen har bland annat inverkat på sjukvård, skola och utbildning. Inflytandet sträcker sig långt bakåt i historien och den
direkta kopplingen till kristendomen är inte alltid synlig.
Under många hundra år var Finland en del av Sverige och det var under den
tiden Finland blev ett kristet land. Därefter lydde Finland en period under Ryssland. Också den tiden har satt spår i vår kultur.
Tidigare har kyrkan och finska staten varit starkt kopplade till varandra. Nuförtiden är kyrkan oberoende av staten. Det här betyder bland annat att staten inte
beslutar om kyrkans angelägenheter, men staten beaktar kyrkan och dess betydelse.
81. Kan man lita på myndigheterna i Finland?
Ärlighet, öppenhet och jämlikhet är viktiga värden i Finland. Finländarna liter på
myndigheterna, som betjänar människor. Man kan till exempel lita helt på poliser
och socialarbetare. I Finland kan man inte genom gåvor påverka hur saker skötas.
82. Varför hjälper kristna andra människor?
Jesus sa att Guds viktigaste bud är:
-- Du skall älska Herren, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din
själ och med hela ditt förstånd. Du skall älska din nästa som dig själv.
(Evangelium enligt Matteus 22:37)
Jesus befaller oss att älska även våra fiender. Han ger konkreta råd om hur man
ska älska andra. Jesus uppmanar oss att be för alla, också för våra fiender. Jesus
uppmanar oss att hjälpa den som behöver hjälp.
Tanken är att eftersom Gud älskar människan får människan älska andra. Kärleken är till för att delas. Det är inte bara fråga om att hjälpa dem som bor nära
30
utan också människor långt borta. Guds kärlek kallar oss att hjälpa alla människor
oberoende av nationalitet eller religion.
Hjälpandet inverkar inte på om personen kommer till himlen eller inte. Den
saken avgörs av tron på Jesus.
83. Vad är kyrkans uppgift i världen?
Kyrkan finns till för att visa Guds kärlek i handling och berätta om den. Jesus
har sagt att hans efterföljare ska förkunna evangeliet för alla människor överallt i
världen. Så står det på många ställen i Bibeln.
Evangeliet är ett glatt budskap om att kontakten mellan Gud den helige och
syndiga människor är möjlig tack vare Jesus. Synd skiljer människan från Gud.
Jesus återställde relationen när han dog för alla människor. Det här budskapet
förmedlar kristna via missionen. Till missionen hör också olika slags utvecklingsprojekt som hjälper människor få ett bättre liv.
84. Vad är utvecklingssamarbete?
Utvecklingssamarbete är religiöst och politiskt obundet arbete. I Finland utförs
arbetet av olika slags organisationer och också av kyrkan. Syftet med utvecklingssamarbetet är att förbättra livet för människor som lever i fattiga länder
och utvecklingsländer. Arbetet omfattar projekt som hjälper människor att få
större påverkningsmöjligheter i sitt liv. Utvecklingsprojekt inom utbildning eller
hälso- och sjukvård är goda exempel på utvecklingssamarbete. Finska staten ger
finansiellt stöd för utvecklingssamarbete. Därför lämnas planer och rapporter
över arbetet in till staten.
85. Varför är det viktigt för kristna att värna om miljön?
Från första början skapade Gud allting så att det var gott. Han gav människan
i uppgift att bruka och ta hand om jorden. För att livet ska kunna fortgå är det
nödvändigt att vi tar hand om jorden, luften och vattnen så att också kommande
generationer ska kunna leva och njuta av en ren värld.
31
KRISTNA HÖGTIDER
86. Vilka högtider firar kristna?
Kristna firar varje år tre stora högtider: jul, påsk och pingst. Söndagen är en festdag
varje vecka. Det är Kristi uppståndelses dag och då firas gudstjänst i kyrkorna.
De stora högtiderna är förknippade med många traditioner. Helgdagarna ger
möjlighet till fest, andlig uppbyggelse och rekreation tillsammans med familj
och vänner.
Självständighetsdagen som firas i december är också en festdag. I hem och
kyrkor firar man också dop- och konfirmationsfester, bröllop och minneshögtider.
87. Varför firar kristna jul?
På julen firar vi att Jesus Kristus föddes, så som Bibeln berättar. På julen får församlingen höra ängelns glädjebudskap:
-- I dag har en Frälsare fötts åt er.
(Evangelium enligt Lukas, kap. 2)
I juldagens gudstjänst tackar kristna Gud för att han lät sin Son födas och bli
människors Frälsare.
88. Vilken betydelse har julgranen?
De nordiska ländernas julgran och det pynt den dekoreras med påminner om livets
träd som fanns i paradiset och som människan fick leva nära. Högst upp i toppen
på granen placeras en stjärna som påminner om Betlehems stjärna. Bibeln berättar
att Österns vise män följde stjärnan och på det sättet hittade fram till Jesusbarnet.
89. Varför ger man gåvor på julen?
Julens bästa gåva är Jesus Kristus själv. Tack vare honom lovade änglarna fred på
jorden och människorna en god vilja. Också en enkel gåva eller en hälsning till
dem som står en nära är ett konkret tecken på julens betydelse.
32
90. Varför firar kristna påsk?
Påsken är de kristnas viktigaste högtid. På långfredagen kommer man ihåg Jesu
död på korset. Då sonade Jesus människornas synder. På söndagen, påskdagen,
gläder vi oss över att Jesus uppstod. Då märkte de som följde Jesus att hans grav
var tom. I kyrkorna sjunger man: Kristus är uppstånden från de döda. Med döden
övervann han döden, och åt dem som är i gravarna gav han liv.
91. Vilken betydelse har påskäggen?
Påskäggen symboliserar Jesu död, begravning och uppståndelse.
92. Varför firar man Kristi himmelsfärdsdag?
Kristi himmelsfärdsdag firas för att Gud tog upp Jesus till himmelen. Bibeln
berättar om händelsen i Nya testamentet, i Apostlagärningarnas första kapitel.
93. Vad är pingsten?
Pingsten är den heliga Andens festdag. Den firas sju veckor efter påsk och tio
dagar efter Kristi himmelsfärdsdag.
I andra kapitlet i Apostlagärningarna berättas om den första pingsten. Tusentals
människor hade samlats i Jerusalem när den heliga Anden kom och fyllde dem.
Då uppfylldes de löften som Jesus hade gett och de profetior som finns i Gamla
testamentet. Aposteln Petrus predikade, många människor döptes och församlingen fick många nya medlemmar. Alla som var där fick på sitt eget språk höra
budskapet om att Jesus räddar världen och dem som tror på honom.
Genom den heliga Anden är Kristus närvarande i sin församling.
33
bilaga
De tio buden
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
Jag är Herren, din Gud. Du skall inte ha andra gudar.
Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn.
Tänk på att hålla vilodagen helig.
Visa aktning för din far och din mor.
Du skall inte dräpa.
Du skall inte begå äktenskapsbrott.
Du skall inte stjäla.
Du skall inte vittna falskt mot din nästa.
Du skall inte ha begär till din nästas hus.
Du skall inte ha begär till din nästas hustru eller hans tjänstefolk,
hans boskap eller något annat som tillhör din nästa.
(2 Mos. 20:2–17; 5 Mos. 5:6–21)
34
Apostoliska trosbekännelsen
Jag tror på Gud,
Fadern, den allsmäktige,
himlens och jordens skapare,
och på Jesus Kristus,
Guds ende Son,
vår Herre,
som blev avlad av den heliga Anden,
föddes av jungfrun Maria,
led under Pontius Pilatus,
korsfästes, dog och begravdes,
steg ner till dödsriket,
uppstod på tredje dagen från de döda,
steg upp till himlarna,
sitter på Guds, den allsmäktige Faderns,
högra sida
och skall komma därifrån för att döma
levande och döda,
och på den heliga Anden,
en helig, allmännelig kyrka,
de heligas gemenskap,
syndernas förlåtelse,
kroppens uppståndelse
och det eviga livet.
35
Bönen Fader vår
Den äldre versionen börjar med Fader vår och den nyare versionen börjar med Vår
Fader. Vår Fader är den nyare formuleringen av Herrens bön. Det är en ekumenisk
version som motsvarar översättningen i Bibel 2000.
Fader vår som är i himmelen.
Helgat varde ditt namn.
Tillkomme ditt rike.
Ske din vilja, såsom i himmelen
så ock på jorden.
Vårt dagliga bröd giv oss i dag,
och förlåt oss våra skulder,
såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro,
och inled oss icke i frestelse
utan fräls oss ifrån ondo.
Ty riket är ditt och makten och härligheten
i evighet.
Amen.
Vår Fader, du som är i himlen.
Låt ditt namn bli helgat.
Låt ditt rike komma.
Låt din vilja ske, på jorden så som i himlen.
Ge oss idag det bröd vi behöver.
Och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem
som står i skuld till oss.
Och utsätt oss inte för prövning,
utan rädda oss från det onda.
Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet.
Amen.
36
KYRKOSTYRELSEN¤
ISBN 978-951-789-551-4 (hft.)
ISBN 978-951-789-552-1 (PDF)
2
evl.fi
EV.LUTH.¤
KYRKAN
I FINLAND