Karlstads universitet
2013-05-30
Institutionen för nationalekonomi
Kongo Brazzaville
- ”Vi förstår inte själva hur vi kan vara så fattiga när landet är så rikt”, säger doktor
Bebene Bondzouzi-Ndamba
Mega Skott, 910129-4883
Julia Axelsson, 920530-1246
Clara Zakariasson, 930824-5746
Nadia Jahanbin, 940603-6849
1
Innehållsförteckning
1. Inledning................................................................................................................................. 3
1.1 Syfte och Frågeställning ................................................................................................... 3
1.2 Metod ................................................................................................................................ 3
2. Ekonomi ................................................................................................................................. 4
2.1 Ekonomisk historia ........................................................................................................... 4
2.2 Ekonomisk tillväxt och inflation ...................................................................................... 4
2.3 Bistånd och lån ................................................................................................................. 5
2.4 Investeringar i landet ........................................................................................................ 6
3. Internationell handel ............................................................................................................... 8
3.1 Terms of trade och komparativa fördelar ......................................................................... 8
4. Politisk uppbyggnad ............................................................................................................. 10
4.1 Korruption ...................................................................................................................... 10
4.2 Rättsväsende ................................................................................................................... 10
5.3 Politisk uppbyggnad ....................................................................................................... 11
6. Befolkning och sociala omständigheter ............................................................................... 11
6.1 Socialt index ................................................................................................................... 11
6.2 Kvinnans ställning .......................................................................................................... 12
6.3 Religion .......................................................................................................................... 12
6.4 Socialpolitiska oroligheter .............................................................................................. 13
6.5 Inkomstskillnader ........................................................................................................... 14
7. Analys ................................................................................................................................... 14
8. Slutsats ................................................................................................................................. 17
9. Källförteckning..................................................................................................................... 18
9.1 Tryckta källor ................................................................................................................. 18
9.2 Otryckta källor ................................................................................................................ 18
Bilagor
2
1. Inledning
Kongo är ett av Afrikas mest utvecklade länder och besitter stora oljetillgångar. Trots detta
lever en majoritet av landets befolkning i fattigdom. Detta faktum har hos oss växt ett intresse
att undersöka grundorsakerna till denna snedvridning. För drygt ett decennium sedan utbröt
ett omvälvande inbördeskrig, som påverkat landets moderna historia radikalt. Kriget innebar
tusentals dödsoffer, flera tusen är numera flyktingar och kriget har lämnat landet i total
förödelse, bland annat ett stort budgetunderskott. Den följande uppbyggnaden av landet och
välfärdsstaten har följts av flertalet svårigheter, vilka vi valt att undersöka grundligare. Hur
kommer det sig då att Kongo med sina stora oljeintäkter inte har en högre levnadsstandard?
1.1 Syfte och Frågeställning
Vi har valt att undersöka olika omständigheter i landet för att se vad dess fattigdom/rikedom
kan bero av. Det vi har valt att studera är ekonomiska faktorer, sociala omständigheter och
politisk struktur. Vi har även velat undersöka huruvida inbördeskriget kan ha haft en påverkan
på landets utveckling, därför har vi studerat hur landet har förändrats efter kriget, och vilka
chanser de har till framtida utveckling.
1.2 Metod
I tidigt skede började vi vårt letande i biblioteket samt bibliotekets hemsida i hopp om att hitta
relevanta böcker för att fördjupa oss i våra frågeställningar. Dock så fann vi inget som
passade vårt val av studiefält, därför har vi vid sidan av kurslitteratur även använt oss av
otryckta källor till arbetet, samt av förkunskaper från tidigare kurser inom makroekonomi och
internationell handelsteori. Vi har använt dessa för att besvara våra frågeställningar.
3
2. Ekonomi
2.1 Ekonomisk historia
Kongo-Brazzaville är ett av Afrikas mest utvecklade länder. År 1979 infördes en ny grundlag
vilket ledde till en mer västvänlig politik och viss liberalisering av ekonomin. Den
ekonomiska situationen förvärrades under 80-talet vilket bidrog till ökade motsättningar
mellan etniska grupper i landet. Politiska reformer och marknadsekonomin gavs större kraft
efter Sovjetunionens fall 1991. Marxism-leninismen övergavs och flerpartisystem infördes.
1992 röstades detta igenom och fria val infördes samt fackföreningar tilläts etableras. Landet
är ekonomiskt beroende av olja, 2007 stod den för omkring 70 % av BNP. Detta gör att landet
direkt påverkas av förändringar i oljepriset. Oljans vinster ger landet en hög inkomst per
invånare, dessa är dock ojämnt fördelade där de fattiga förblir fattiga. Korruptionen är utbredd,
särskilt inom oljesektorn där stora delar av oljeinkomsterna går till medlemmar i regeringen.
Skuldavskrivningar har förbättrat landets ekonomiska ställning, nya lån har dock tagits av
Kina för att finansiera infrastrukturprojekt. Landet har länge varit ett centrum för handel via
Kongofloden, handeln är därmed välutvecklad. De flesta invånare lever i fattigdom, och
politisk instabilitet har påverkat landets ekonomiska situation. Under inbördeskriget (19971999) förstördes nästan hela landets infrastruktur och produktionen stod i princip still.
Därefter har den ekonomiska situationen förbättrats genom politiska satsningar. Landets
ekonomi började återhämta sig och förbättrades redan år 2000 efter påtryckningar från
långivare och biståndsgivare. (Landguiden).
2.2 Ekonomisk tillväxt och inflation
Under 2000-talets första årtionde hade landet en genomsnittlig tillväxt på 7 % årligen. En
tillfällig olycka i oljeindustrin 2007 resulterade i negativ tillväxt men därefter växte ekonomin
åter. Den internationella finanskrisen drabbade inte landet i någon större utsträckning. Medan
finanskrisen drabbade en rad länder negativt över hela världen år 2008 lyckades Kongo alltså
behålla en tillväxt på 6 % trots att exporten minskade något. Kommande år steg den
ekonomiska tillväxten ytterligare med någon enstaka procentenhet, mestadels på grund av
oljeindustrin. År 2010 låg tillväxten på omkring 10 procent, oljeindustrin stod för den främsta
delen men även byggnadssektorn. Inflationen låg samma år på ca 5 procent (Landguiden).
Kongo har haft god tillväxt de senaste åren och har varit tillsynes opåverkade av krisen i
euroområdet: 7,5 % 2009, 8,8 % 2010, cirka 3,4 % under 2011, och 4,9 % i 2012. Inflationen
var i princip oförändrad under samma tid, däremot är nuvarande inflationstrycket uppåtgående:
4,3 % 2009, 5,0 % 2010, 1,8 % 2011 och 5,1 % 2012 (The World Bank Group). För att ge
4
dessa siffror perspektiv går det att jämföra med Sveriges inflation som år 2012 låg på 1,4 %,
Sverige ligger därmed på 22a plats över 224 länder i världen. Kongo ligger på 140e plats
(CIA).
2.3 Bistånd och lån
Kongo har trots sina goda exportinkomster varit ett av de mest skuldsatta länderna som varit i
nöd av bistånd och lån från omvärlden. Efter oroligheterna som bröt ut 1997 har landet haft
svåra problem med sin ekonomi då de fått ta emot en stor mängd människor från det
krigsdrabbade grannlandet Kongo-Kinshasa. Dock har många biståndsgivare dragit ner på
biståndet till landet efter inre turbulens bland makthavarna. (LO-TCO Biståndsnämnd) När
kriget var över var många länder tveksamma till att ge bistånd till landet på grund av den
sittande makten men något år senare fick man bistånd från bla Frankrike, som är landets
främsta biståndsgivare, men också från EU. (Landguiden) Sedan 1996 har den Internationella
valutafonden (IMF) lånat ut pengar för att hjälpa landet genomföra ett strukturomvandlings
program. Villkoren för utlåningarna har varit att Kongo ska satsa på sociala områden som
sjukvård, genomföra privatiseringar av statliga bolag samt att IMF får en ökad kontroll av
bland annat oljesektorn och statsbudgeten. Efter en tioårs period av utlåningar för
fattigdomsbekämpning valde IMF att stoppa sina utbetalningar eftersom man inte såg
framsteg från den kongolesiska staten. 2008 antogs landet ett nytt lån efter bättre resultat.
Samma år samlades och förstördes tusentals vapen i en av landets mest krigsdrabbade städer
vilket var ett startskott för en stor omställning som skulle finansieras av Världsbanken,
Sverige och andra länder. Inom regeringen har det tagits stora summor av oljeinkomsterna
som sedan satts in på konton utomlands vilket har fått länder att dra tillbaka sina bistånd. Hos
långivarna fanns ännu en viss oro över korruptionen i landet, inte minst inom oljeindustrin.
Därför krävde de nu att Kongo skulle förbättra och effektivisera sitt skatte- och tullsystem
samt minska oljeberoendet. (Landguiden)
År 2006 hade Kongo en utlandsskuld som motsvarade 78 % av BNP, en siffra som tyder på
att Kongo var ett av världens mest skuldsatta länder, men samma år beviljade IMF ett
skuldavskrivningsprogram som skulle innebära en lång rad av lånavskrivningar om de kunde
uppfylla vissa villkor. När villkoren var uppfyllda 2010 minskade utlandsskulden till 20 % av
BNP. (Landguiden)
5
I en artikel skriven av en representant från IMF som varit på plats i Kongo under 2013 för att
se vilka förbättringar som skett har goda resultats redovisats. Bland annat att det finns en god
makroekonomiskt stabilitet och en utlandsskuld som är negativ men problemet som återstår är
befolkningens livssituation, där det anses finnas grundläggande reformer som saknas för en
industrialisering som ska göra tillväxten större. Förutsättningarna menar de är mycket goda
förutsatt att Kongo följer de instruktioner de fått att genomföra. Då de har visat goda framsteg
har IMF valt att fortsätta sitt samarbete med landet (IMF)
2.4 Investeringar i landet
Som nämnts innan så gick IMF och Världsbanken med på en skuldavskrivning, dock började
Kongo göra nya satsningar på uppbyggnaden av infrastrukturen, med hjälp av investeringar
från Kina. Ett avtal med Kina inleddes 2012, sedan regeringen slutit bilaterala avtal med Kina.
Man satsade på att bygga upp vägar, kraftverk och telekommunikation. Pengarna kom
huvudsakligen från kinesiska bolag som också skulle svara för själva byggandet. IMF fann en
oro över att Kongo-Brazzavilles statsskulder skulle skjuta i höjden, samt låg kritiken i att man
inte vet exakt hur avtalen såg ut. (Landguiden)
Landet Kongo-Brazzaville har byråkratiska och juridiska hinder som möter företagare som
vill integrera och registrera ett nytt företag. Det har gjorts undersökningar angående
förfaranden, tidsåtgång och kostnader för att lansera ett kommersiellt eller industriellt företag
med upp till 50 anställda och startkapitalet är på 10 gånger ekonomins perbruttonationalinkomst. Investeringssystemet hämmas fortfarande av den tunga byråkratin och
dess brist på öppenhet. Landet ligger långt ner på listan över länder som är öppna för
direktinvesteringar i landet. Från en undersökning från (The World Bank Group) så ligger
New Zealand på första plats och anses vara mest öppen för startandet av nya verksamheter i
landet och Kongo ligger på 180 plats. Dock har det blivit lättare att starta ett företag genom att
Kongo har minskat eller eliminerat flera administrativa kostnader i detta samband, med hjälp
av inkorporering. Man har även gjort det billigare genom att minska kostnaden för att
registrera ett nybygge på fastighetsregistret. Dock är det en hög korruption - främst inom
oljesektorn - vilket ses som ett stor problem, främst från IMF och Världsbankens sida.
Regeringsmedlemmar har under lång tid roffat åt sig en stor del av oljeinkomsterna, till
exempel genom att bilda skalbolag och köpa oljan till priser under marknadsvärdet. Pengarna
har sedan satts in på privata konton utomlands. Den ingrodda korruptionen har ödslat bort
6
mycket av landets tillgångar, samt att dess investerare blivit allierade med
antikorruptionsaktivisterna. (Landguiden).
Kongo har tillsammans med länder söder om Sahara i Afrika varit beroende av den tredje
världen på grund av de långsiktiga lån plus nettodirektinvesteringar, investeringar i
värdepapper samt gåvobistånd. (Bigsten, 2011:58) Man kan historiskt sätt se att länder i
Afrika söder om Sahara, har fått en liten fördelning av direktinvesteringar mellan världens
länder. Däremot har de fått en allt större mängd utländska investeringar relativt deras BNP.
En faktor till den dåliga tillväxten kan antas bero på den inåtriktade politiken. Kongo har en
bristande öppenhet mot investerare, vilket kan få negativa konsekvenser för en så liten
ekonomi som Kongo har. Handelsrestriktionerna minskar investeringar och ändrar
investeringarnas struktur. Denna snedvridning har negativa resursfördelnings- och därmed
tillväxtskonsekvenser. Även om landet i helhet förlorar på denna snedvridning, är det vissa
grupper som tjänar på dem (åtminstone på kort sikt) - ofta de som kontrollerar statsapparaten.
(Bigsten, 2011:107). Grunden för den ekonomiska friheten är svag och ömtålig på grund av
den utbredda korruptionen och de dåliga skydden till äganderätten. Detta avskräcker
företagare att göra investeringar i landet, vilket undangräver utsikterna till långsiktig
ekonomiska expansion. Rättsstaten är svag, och rättsväsendet har stor politisk inblandning.
(The Heritage Foundation)
För att få en tillväxt inom den ekonomiska sektorn så krävs enligt Rodrik (2000) att vissa krav
uppfylls inom landet. Första steget på stegen är äganderätten, som innebär att etableringen ska
vara säkra och stabil, vilket ska innehålla lagstiftningar, privata normer och sedvänjor, som
ska främja detta krav. (Bigsten, 2011:121). Andra steget i trappan är att den ekonomiska
marknaden inte ska innehålla bedrägerier, samt att inga konkurrensbegränsade aktiviteter ska
förekomma. Marknaden för varor, tjänster, arbete och tillgångar ska fungera, vilket inte
förekommer i Kongo. Det är även viktigt med en social sammanhållning och att befolkningen
kan lita på varandra, utan detta förtroende och sammanhållning kan leda till bakslag för
ekonomiska reformer. Kongo måste genomgå denna ekonomiska reform som uppfyller dessa
punkter för att få en ekonomisk välfärd. Det är även viktigt att det finns någon form av
institutioner för konflikthantering. Det är viktigt att sociala grupper och att befolkningen
samarbetar, eftersom om folk avstår från att samarbeta skulle de missgynna tillväxten och
utvecklingen av landet. (Bigsten 2011:122)
7
3. Internationell handel
3.1 Komparativa fördelar
Olja är utan tvekan landets största exportvara, och nästan hela deras ekonomi är baserad på
olja. För att vara mer exakt täckte oljan 2007 mer än fyra femtedelar av exportintäkterna,
nästintill 70 procent av landets BNP och 79 % av de offentliga inkomsterna. Även om oljan
ger positiva siffror inom branschen och gör landet rikare, följer en del negativa effekter. För
kongoleserna har oljan kommit att bli ett ensidigt beroende. Om landet av någon anledning
inte skulle kunna försörja sig på olja längre, uppstår en stor hotbild mot den ekonomiska
utvecklingen. Oljeproduktionen har under åren stått för en stor del av landets tillväxtökning.
Trots landets lilla area har de kommit att bli en av de absolut största oljeproducenterna söder
om Sahara, denna utveckling skedde på 90-talet (Landguiden)
Kongo Brazzavilles största handelspartners är USA, Kina, Frankrike, Indien, Italien, i
inbördes ordning. Förr var Europa en viktig importörskälla, med sedan 2005 har även Kina
och Indien blivit viktiga handelspartners. Gentemot dessa länder har alltså Kongo en
komparativ fördel inom oljeindustrin. Andra viktiga exportvaror är timmer, plywood, socker,
kakao, kaffe samt diamanter (CIA). Vad de importerar är mestadels specifika maskiner och
annat material för oljetillverkning. Merparten av livsmedlet importeras då landet har svårt
att försörja sig själv på mat. Denna import sker från Kongo-Kinshasa, där man även
importerar sin elström (Landguiden). Med de oljetillgångar landet har i dagsläget (förutsatt att
det inte finns några nya stora oljefyndigheter) kommer oljeintäkterna gynna landet
ekonomiskt en längre tidsera (The World Bank Group).
3.2 Terms-of-trade
Terms-of-trade (TOT) är en nationalekonomisk term inom internationell ekonomi. Begreppet
utgör relativpriset mellan ett lands export och import, det vill säga priset för exporterade varor
subtraherat med priset för importerade varor. På detta sätt kan man räkna ut om det finns ett
över- eller underskott i export respektive import, vilket ger den aktuella bytesbalansen.
Det sker ofta svängningar i bytesförhållanden, vilket kan ha en negativ effekt både på
inhemska och utländska investeringar. Att länderna öppnas ökar utrymmet för diversifiering
av exporten, och detta ger en rikare meny av externa kontakter som gör att man kan klara
framtida svängningar i världsekonomin bättre. Tullsatsen i Kongo är hög och ligger på 14,7 %,
och icke-tariffära hinder medför ökade kostnader för handeln. Handeln och investeringar
8
försvåras ytterligare som tidigare nämnt på grund av en tung byråkrati och bristande insyn.
(The Heritage Foundation)
Kongos exportkälla är deras olja (varor och tjänster), vilken har haft en positiv utveckling
historiskt. Exporten var som högst år 2005, då man exporterade 84 procent av sin BNP. Dessa
goda siffror har fortsatt under 2006. Det är först under finanskrisen som man ser att
exportsiffrorna sjunker till 72 procent av deras BNP. Dock återhämtar sig deras export snabbt
efter krisen då landet återtar en export på 82 procent av deras BNP (Globalis). Även deras
import av varor och tjänster påverkades under den globala krisen. En analys från den
historiska tidsaxeln bevisar att det inte varit en stor chock eftersom landets import har legat
lågt historiskt sett. År 2006 ligger deras import på 66 procent av deras BNP, men år 2007
sjunker den till 54. År 2008 när krisen har fått fäste och påverkar export- och importpriserna
på världsmarknaden, så faller Kongo-Brazzaville ner på 47 % av sitt BNP. Man importerar
inte lika mycket som år 2007. Dock är denna svängning inte en så stor förändring som bör
komma som en chock eftersom år 2000s siffror ligger lägre, 44 procent av sin BNP. (Globalis)
Kongo exporterade till ett värde av 5080 miljoner US dollar (2007), samt importerade 2858
miljoner US dollar (2007). Man exporterar huvudsakligen till USA, som köper den största
delen av oljan. Kongo har ökat sin tillväxt, vilket har visat sig på BNP det senaste åren.
Landet har hittills varit relativt opåverkade av krisen i euroområdet. De har även svårt att göra
affärer med utlandet på grund av statlig komplexitet. På första plats på listan “ranking on the
ease of doing business” ligger Singapore, Sverige har en 13e plats. Kongo-Brazzaville ligger
på plats 183 plats, vilket är väldigt dåligt då listan avser totalt 185 länder.
Korruption och inkompetens inom den kongolesiska staten leder till att endast vissa gynnas av
tillväxten. Enligt Ravallion & Chen, 1997, så kommer en ekonomisk politik som är inriktad
mot en hög tillväxt vara en viktig del i en strategi för att bekämpa fattigdom. Kongo har en
hög fattigdom vilket beror på deras ekonomiska politik (Bigsten, 2011:177). Man behöver ett
inhemskt sparande för att kunna satsa på investeringar inom landet, vilket landet inte har
eftersom de ständigt lånar från utländska investerare. Kongo ligger långt ner på listan
“Handelsvänskaplig politik” och driver en inåtriktad politik. Detta bidrar till att utländska
investerare inte etablerar sig på landets marknad, vilket påverkar landet negativt på grund av
deras handelsrestriktioner. (Landguiden)
9
4. Politisk uppbyggnad
4.1 Korruption
Kongo Brazzaville har 2012 en BNP per capita som ligger på den 161:e platsen i världen;
$4,700/capita (CIA). Det råder inga tvivel om att landet präglas av korruption. Detta tar sig
uttryck i såväl politiska system, som rättssystem. Det finns en kongolesisk författning med
diverse regler och lagar, dessa följs emellertid inte till punkt och pricka. Och de styrande
försöker, ofta med framgång, att slingra sig förbi dessa regler. Anklagelserna mot presidenten
för valfusk är exempel på korruption, efter det att han tog makten vid 1997 genom en kupp.
Vidare har landet ett mångtal politiska partier, vilka är grundade på geografisk och etnisk
tillhörighet. Detta är dock förbjudet enligt författningen. Som nämndes ovan fungerar inte
heller rättssystemet felfritt. Att domstolarna är politiskt styrda är ett exempel på korruption,
där presidenten utser domarna. Det är inte heller alltid domare och jurister är fullt utbildade.
Inbördeskriget som slutade 1999, den politiska turbulens som följde av den och det fördärv av
sjukvården, skolor, jordbruk och infrastruktur som blivit, kan ses som grunder till den
utbredda korruptionen som landet tvingas möta idag. Dock fortsatte kriget till viss del in på
2000-talet. Som tidigare nämnts i texten ger oljan landet en hög inkomst per invånare, tyvärr
är dessa inkomster ojämnt fördelade. Det finns få jobbmöjligheter inom oljeindustrin, och det
är endast en liten del av kongoleserna som gynnas av branschen. Regeringsmedlemmar
försöker roffa åt sig pengarna som kommer från oljehandeln. Detta då de exempelvis genom
skalbolag köper oljan under marknadsvärdet, vilket tyder på en utbredd korruption. Man kan
sammanfattningsvis säga att landet har goda förutsättningar, men att mångtalet kongoleser
lever i fattigdom. (Landguiden).
4.2 Rättsväsende
Presidenten beslutar om domarna till de högsta instanserna vilket gör att de ligger under
politiskt (och till viss del ideologiskt) styre. Regeringsmotståndare har mottagit höga straff
och det är inte ovanligt att de som är lojala mot regimen slipper undan straff. Det råder brist
på utbildade jurister och domare inom rättsväsendet. 2005 bildades en
människorättskommission som har visat sig inte fungera i praktiken. Under inbördeskriget
begicks många grova brott som strider mot de mänskliga rättigheterna, bland annat
systematiska våldtäkter från båda lägren. Brotten utfördes av både rebellgrupper och
regeringens militära styrkor. 1999 beslutades att de övergrepp som begåtts under kriget skulle
benådas. Pressfrihet infördes 2000, i praktiken råder stor frihet att uttrycka sig i mediala
forum. Det finns dock tre brott som journalister kan dömas till: angrepp mot myndigheter,
10
förtal och hets till socialt uppror. Hot och trakasserier mot journalister är förekommande,
bland annat under presidentvalet 2009 (Landguiden 2013). Presidenten är ordförande samt
överbefälhavare i domarkårens högre råd, meningen är att detta ska garantera rättsväsendet
rättssäkerhet men det har kritiserats för motsatsen. (Nationalencyklopedin)
5.3 Politisk uppbyggnad
Arne Bigsten skriver att det finns tre anledningar till att tillväxten stannar av: svaga
ekonomiska och politiska institutioner, högre benägenhet för konflikter och sociala
motsättningar samt dålig ekonomisk politik (Bigsten, 2011:91). Flera av landets partier
grundar sig på etnisk och geografisk tillhörighet, trots att detta är förbjudet enligt rådande
författning. Nästan alla politiska partier hade egna militära styrkor innan inbördeskriget,
därefter har flertalet avväpnats. Det Kongolesiska arbetarpartiet (Parti congolais du travail,
PCT) har suttit vid makten sedan 1979, med undantaget åren 1992-1997. Partiet leds av
sittande presidenten Denis Sassou-Nguesso som tog makten 1997 genom en kupp. Han har
anklagats för valfusk efter de senaste valen och rättsväsendet har försvagats under hans styre.
Efter inbördeskriget skapades en ny författning som fastställdes efter en folkomröstning. Med
den nya författningen ges presidenten en väldigt stark ställning. Vald president sitter i sju år
och kan därefter väljas ytterligare en gång. Dennes uppgift är att leda regeringen, utse
ministrar, höga militära befäl och ambassadörer. Journalister inom privata medier har större
medial frihet än de som arbetar på statliga medier då dessa kontrolleras av regeringen.
(Landguiden)
Arne Bigsten skriver att interaktion mellan ekonomisk och politisk makt leder till förändring
av institutioner. Genom en tillverkningsindustri kan en medelklass växa fram vilken i sin tur
ställer krav på stabila institutioner (Bigsten, 2011:92).
6. Befolkning och sociala omständigheter
6.1 Socialt index
För att kolla på ett lands levnadsstandard kan det vara en god idé att kolla på vissa sociala
aspekter såsom spädbarnsdödlighet, andel barn i grundskolan, tillgång till rent vatten,
befolkningstillväxt o.s.v. För att få ett perspektiv på dessa siffror har vi valt att jämföra med
Sveriges tal. I Kongo går 90,8 % av alla barn i grundskolan, vilket inte är långt ifrån Sveriges
andel på 99,4%. Spädbarnsdödligheten å andra sidan är ett mycket större problem, och går
inte ens att mäta sig med Sveriges låga tal. I Kongo är spädbarnsdödligheten 64 per 1000
11
levande födda, och i Sverige är dödligheten endast 2. Det finns en betydligt större tillgång på
vatten i städerna än på landsbygden i Kongo med siffror som 32 % landsbygden och 95 % i
städerna. För Sveriges del finns det 100 % tillgång till rent vatten såväl på landet som i
städerna (Globalis)
2013 har Kongo en befolkningstillväxt på 2,86 %. Denna befolkningstillväxt är relativt hög,
med plats 15 i världen. (CIA). Ungefär samma befolkningstillväxt hade landet 1960, men åren
däremellan har tillväxten gått både upp och ned. Som högst var den på 70-talet, och som lägst
2003, med ett värde på 2,3 %. (Landguiden).
6.2 Kvinnans ställning
Kvinnans ställning är inte lika stark som mannens då kvinnor diskrimineras med sämre
rättigheter och lagar både inom arbetslivet, hemmet och i de politiska institutionerna. Det är
lagligt för män att ha flera fruar men inte för kvinnor, våld inom äktenskapet är
förekommande och är inte heller förbjudet. Det är ungefär lika stor andel pojkar och flickor
som börjar i skolan, däremot slutar flickor vanligen skolan i åldern 15-16 år (Landguiden).
Omkring 2/3 av alla kvinnor arbetar men endast 7 % av ledamöterna i parlamentet är kvinnor
(Nationalencyklopedin).
6.3 Religion
I Kongo-Brazzaville är religionsfriheten grundlagsstadgad. Majoriteten av landets invånare är
kristna och oftast katoliker. Omkring en tiondel av befolkningen brukar traditionella
afrikanska religioner. Vanligen bekänner sig de flesta dock till både kristendomen och en så
kallad andetro. Det finns även en mindre del muslimer i landet (Landguiden).
Efter Kongos avkolonisering har den förda politiken tidvis varit radikalt socialistisk vilket har
bidragit till konflikter mellan staten och religion. 1978 förbjöds flera religiösa organisationer,
endast sju hade laglig grund att fortsätta. Sedan 2002 står dock religionsfrihet med i
författningen, däremot måste alla organisationer godkännas av regeringen. I den allmänna
skolan sker ingen religionsundervisning, det är dock förekommande i privata skolor
(Nationalencyklopedin).
12
6.4 Socialpolitiska oroligheter
Som tidigare nämnt har landet genomgått stora förändringar i sitt statsstyre vilket också
inneburit motsättningar från landets olika håll. Historiskt har landet präglats av diverse
maktstrider mellan södra och norra delen av befolkningen som inte bara tror på olika
religioner men som också stöttat olika politiska partier. När den franskvänliga politiken
skapade missnöje blev det marxist-leninistiska kongolesiska arbetarpartiet (PTC) lett av
Ngouabi så småningom det enda tillåtna partiet. I slutet av 70-talet förvärrades den politiska
oron när Jacques-Joachim Yhombi-Opango tog över makten. Under de två åren han satt vid
makten försämrades ekonomin och demonstranter och press blev allt mer hårdare bemötta. De
etniska motsättningarna förvärrades ytterligare under 80-talet då landet led av ekonomiska
bekymmer. De tidigare konflikterna var dock ingenting i jämförelse med vad som skulle ske
under 90-talet. Inbördeskriget som inträffade 1997-1999 som följd av anklagelser av valfusk
och strider mellan landets två partier Panafrikanska socialdemokratiska unionen (UPADS)
och PTC var början på en tid av stora inre bekymmer. Även om striderna inte fullständigt var
över i de södra delarna förrän 2005 så fick Sassou-Nguessos och partiet PCT kontroll över
situationen år 1999 med hjälp av angolanska soldater. Kriget har krävt tusentals människoliv
och följderna för den överlevande befolkningen har varit katastrofala då hundratusentals
människor lever som flyktingar. Kriget förstörde stora delar av städerna, jordbruket och
infrastrukturen och läget i landet har sedan dess varit oroligt. Idag är större delen av landet
fortfarande i förstörelse men sakta men säkert tar återuppbyggnaden fart, bland annat med
hjälp genom bistånd och lån. (Landguiden)
Den ekonomiska vanskötseln de senaste decennierna har lett till att utvecklingen i landet inte
tagit fart ordentligt. Samtliga parlamentsval under 2000-talet har dessutom slutat kaosartat
med brister i organiseringen och valfusk.
Landets ursprungsbefolkning, grundipygméer, är diskriminerade socialt och ekonomiskt. De
har sämre möjligheter till sjukvård, utbildning och arbete. Detta beror till viss del på att de
lever i andra miljöer. FN har dock bett Kongo värna om pygméfolkens rättigheter. En lag
antogs 2010 för att bättre kunna värna om deras rättigheter, den har dock inte givit några
resultat i praktiken (Landguiden).
13
6.5 Inkomstskillnader
Även om oljeindustrin omfattar större delen av exporten så skapar den inte tillräckligt med
jobb eftersom industrin styrs av utländska företag. (Globalis) Landets inkomster av oljan ger
en hög inkomst per invånare men dessa är mycket ojämnt fördelade då det är en minoritet av
befolkningen som gynnas av industrin och den omfattande korruptionen. (Landguiden)
Större delen av befolkningen lever i fattigdom trots de goda oljeintäkterna vilket har visat sig
vara en faktor som hämmar utvecklingen. Av Kongos 4 miljoner invånare räknas 2,9 miljoner
som arbetskraft men 53 % beräknades vara arbetslösa under 2012 och 2011 levde närmare 47 %
under fattigdomsstrecket. Anledningen beror dels på korruption men också på grund av den
ekonomiska krisen och politiska instabiliteten som stannat kvar sen inbördeskriget. (CIA) Ett
alternativ för att bekämpa fattigdomen enligt Deininger och Squire kan vara att rikta den
ekonomiska politiken mot hög tillväxt. Deras slutsats av sin studie om sambandet mellan hög
tillväxt och försämrad inkomstfördelning har visat sig att de fattiga förlorar mest när tillväxten
avtar och att de tjänar mest när den stiger. “En skev fördelning av tillgångar drabbar de fattiga
via svårigheter att få tillgång till krediter och därmed små möjligheter att investera. En
jämnare tillgångsfördelning är därför dubbelt välgörande för de fattiga grupperna, eftersom
den inte bara ökar tillväxten i ekonomin utan också förbättrar de fattiga gruppernas
inkomstmöjligheter.” (Bigsten, 2011:117). Stora inkomstskillnader kan påverka arbetsutbudet
vilket också är en tillväxthämmande faktor. Även sociala konflikter, som varit ett stort
problem i Kongo, kan förklara sambandet mellan den höga ojämlikheten och den ökade
instabiliteten. För många fattiga länder, inklusive Kongo är den stora ojämlikheten en faktor
som förklarar varför man inte lyckats nå en hög tillväxt, dock så vänder den trenden för
Kongos del. (Bigsten, 2011:119).
7. Analys
45.6% av Kongos befolkning lever under fattigdomsgränsen. Denna fakta, plus att livslängden
är så kort som 55.6 år visar på att en stor del av landet lever fattigt. Så vad är orsakerna
bakom? För att bygga upp ett land och se en tydlig utveckling krävs fungerande infrastruktur,
rättssystem, politiska förordningar, osv. Tyvärr har inbördeskriget gjort att Kongo inte enkelt
kan återuppbygga dessa även om små positiva förändringar har skett. Trots den utbredda
fattigdomen är landet rikt på olja, från vilken förtjänsterna är ojämnt fördelade. En liten del av
landets area är kustområde, och detta gynnar landet enormt mycket, i och med
14
oljeproduktionen som sker utanför landets kust. Men oljan är ett fossilt bränsle som kommer
ta slut, det råder dock oenighet om hur länge detta kommer ta. Alltså bör Kongo se sig runt
efter andra sätt att utveckla landet, och försöka bli mindre beroende av just oljan.
Förutom vissa negativa trender kan vi också se att Kongo har goda möjligheter för att lyckas
skapa en fungerande välfärd med hjälp av sina goda exportinkomster från naturtillgångarna.
Dock är bara oljeintäkterna en liten del av vad som vi menar kan skapa en hållbar ekonomisk
utveckling. Det stora oljeberoendet är ett problem, inte enbart på grund av att de skapar få
jobb men också för att det också ger upphov till att intäkterna används till fel områden vilket
det också har gjort under en lång period. Eftersom oljan idag täcker 70 % av exporten kan inte
Kongo enbart förlita sig på sina andra exporttillgångar i dagsläget. Det kommer krävas nya
sätt att försörja befolkningen.
Anledningen till varför landet ser ut som det gör idag är till stor del på grund av
inbördeskriget och den politiska instabiliteten. Inbördeskriget lämnade stora hål i välfärden
men vi kan trots detta se en liten uppåtgående trend. Från att ha varit ett land med stora
finansiella problem som stora budgetunderskott och utlandsskuld har man idag ett
budgetöverskott och utlandsskulden har inte varit så låg på 30 år. Det är svårt att veta exakt
hur den ekonomiska situationen hade sett ut i landet idag om de inte hade beviljats ett
lånavskrivningsavtal men troligtvis hade den fattiga befolkningen drabbats hårdast av
konsekvenserna av en negativ ekonomisk tillväxt. Eftersom landets stora skulder och inre
motsättningar bidragit till att befolkningen inte prioriterats har landet varit i stort behov av
humanitärt bistånd under en längre tid men är numera inte biståndsberoende.
Under en lång tid har landet haft ett djupt budgetunderskott, men från och med 2000-talet
ligger den på plussidan. Detta, ihop med de ständigt sjunkande inflationstalen (vilka i
jämförelse med andra länder förvisso är höga), har inneburit en makroekonomisk stabilitet.
Denna stabilitet kräver dock även en långsiktig konsekvent ekonomisk politik. Kongo har
befunnit sig i en skuldfälla med en skuld på 78 % av BNP, vilket gjorde dem till ett av
världens mest skuldsatta länder. Därefter har landet gått igenom ett skuldavskrivningsprogram,
därigenom har skulden minskat till 20 % av BNP. Tack vare denna positiva process har
Kongo blivit ett land med drägligare ekonomisk situation. Har detta underskott varit en faktor
till att landet fortfarande befinner sig i fattigdom? Innan skuldavskrivningsprogrammen
befann sig Kongo i ett “moment 22”, där växande räntor endast ledde till ohanterbara skulder.
15
För att ta sig ur moment 22, anser vi att man bör ha ställt hårdare krav på den ekonomiska
politiken, så att landet inte på nytt försätter sig i den onda cirkeln. I Kongos fall togs nya lån
från Kina, efter skuldavskrivningarna gjorts. Detta är inte en långsiktig lösning, om inte lånen
investeras på ett gynnsamt sätt.
I det aktuella läget är oljan en beroende faktor, och huruvida priset på olja går upp eller ned på
världsmarknaden spelar detta en roll för hur starkt landet står internationellt. Exempelvis
under finanskrisen försämrades landets oljeexport, p.g.a. det sjunkande priset. Kongo klarade
sig mycket bra under finanskrisen i jämförelse med många andra länder även om landets
exporter minskade något. De har lyckats behålla sin internationella konkurrenskraft trots
nedgången 2008 och sedan finanskrisen har exportinkomsterna bara ökat.
Ett stabilt finansiellt system är en annan nödvändig faktor för att landet ska kunna utvecklas
vidare. Landet är inte öppet för varken utländska eller inhemska investerare. Landet har ett
komplext byråkratiskt system, där ingen vågar ta risker. Den utbredda korruptionen
missgynnar tillväxten. Kongo behöver ha en mer liberal finansiell politik som är öppen, samt
kan förbättra möjligheten för investerare att kunna etablera sig på marknaden. Med sitt
korrupta och byråkratiska system, så finns det varken inhemska eller utländska inverterare
som ser någon fördel i att göra en stor investering i landet, eftersom vinsterna inte kan
garanteras att hamna i rätta händer. Man måste kunna skapa stabila miljöer för privata
investerare. Dock börjar Kongo att gå en lite mer liberalistisk väg, då landet har börjat att
investera i privata skolor. Detta är ett gott tecken för möjliga investerare i landet. För att
landet ska kunna få en ekonomisk tillväxt behövs ett inhemskt sparande som endast kan
erhållas genom att investeringar finns på arbetsmarknaden. Detta skulle generera till fler
arbeten på marknaden och en väg för fattigdomen att elimineras. När landet får inhemska
sparande kommer den inhemska ekonomi leda till tillväxt, så som infrastruktur samt inom den
offentliga sektorn. Det stora problemet som funnits i landet är att oljebranschen inte ensamt
kan skapa den tillväxt som behövs för landet att lämna sin fattigdom, man behöver
komplettera marknaden.
För en god ekonomisk utveckling bör alla invånare som kan arbeta göra det. Det är
följaktligen inte bra att ⅓ av landets kvinnor inte deltar i arbetslivet. Genom att flertalet
flickor slutar skolan tidigare än pojkar kan man gå miste om viktig kompetens.
16
Välfungerande offentliga institutioner är avgörande för en god tillväxt. Tillit gentemot det
politiska systemet och medborgare emellan måste finnas för att investeringar ska göras, avtal
upprättas och hållas. Den utbredda korruptionen i Kongo är en begränsning liksom de
bristfälliga rättssystemet. Båda bidrar till en minskad tillit och sämre flyt i marknaden. Det är
viktigt att det politiska systemet fungerar enligt demokratisk standard för att ingen
trovärdighet för långsiktiga investeringar liksom sparande. Exempelvis ifrågasatta valresultat,
liksom i Kongos fall, kan därmed vara en bidragande faktor till landets ekonomiska situation.
Tidigare i texten nämndes att jurister vanligtvis är outbildade. Men är det okunskapen som
ställer till det, eller domarnas värderingar och hur starkt de är styrda ovanifrån? Ett
resonemang skulle kunna vara att båda två förvärrar rättssystemets trovärdighet. Det faktum
att de blir styrda är dock den avgörande faktorn, och det är där man bör börja sitt arbete. Det
gäller att ändra tanken om hur ett rättssystem ska fungera, och framför allt är det viktigt att
följa den rådande författningen, vilket inte görs i dagens läge. Givetvis är det även önskvärt
och väsentligt med utbildning, men vi anser att detta kommer per automatik i och med en mer
nyanserad och innovativ författning. I vilket fall upprätthålls inte författningens lagar, och
detta är en nödvändighet för välfungerande offentliga institutioner.
Man måste lägga stor vikt på lokala institutioner för att skaffa bra kvalitet på en demokrati.
Det är även viktigt att man har tillit till folk i politiken samt folk i allmänhet, dock uppfylls
inte detta då landets ursprungsbefolkning blir diskriminerade socialt och ekonomiskt.
8. Slutsats
Till det stora hela kan man se att landet under lång tid varit väldigt korrupt och att dess
rikedomar inte fördelats jämlikt mellan befolkningen. Det stora oljeintresset hos de högst
uppsatta är en av de främsta orsakerna till fattigdom. Men det är också viktigt att påpeka att
det är inbördeskriget som lagt grunden för hur situationen ser ut som det gör. Medan landet är
rikt på tillgångar så lever befolkning i fattigdom och är fortfarande i behov av humanitära
insatser. Landets ekonomiska situation börjar dock att bli betydligt bättre och i och med att
skulderna skrivits av så ser förutsättningarna för en god utvecklad välfärdsstat ljusare ut än på
länge.
17
9. Källförteckning
9.1 Tryckta källor
Bigsten, Arne (2011). Utvecklingens ekonomi och politik. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
9.2 Otryckta källor
CIA
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/cf.html
Globalis
http://www.globalis.se/Laender/Kongo/(show)/indicators/(indicator)
International Monetary Fund
www.imf.org/external/np/ms/2012/052312.htm
Landguiden
http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/KongoBrazzaville?p=1
LO-TCO Biståndsnämnd
http://www.lotcobistand.org/kongo-brazzaville
Nationalencyklopedin
http://www.ne.se/kongo/228795?i_h_word=kongo+brazzaville
The Heritage Foundation
http://www.heritage.org/index/country/republiccongo
The World Bank Group
http://www.doingbusiness.org/~/media/GIAWB/Doing%20Business/Documents/SpecialReports/DB13-G7.pdf
18
Bilagor
19
20
21
.
22
23
