MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV
I SOCIALT ARBETE
– EN VIKTIGT KOMPETENS
Socialpedagog med särskild kompetens inom
KBT och mångkulturalitet
Jonas Alwall
Universitetslektor i Internationell
migration och etniska relationer
Urbana studier, Malmö högskola
[email protected]
Lärare i Mångkulturalitet, Sverigehälsans socialpedagogutbildning
Min bakgrund
• Religionssociolog
• Forskning om bl.a. religiös mångfald och
invandrade religiösa gruppers anpassning till det
svenska samhället
• Prefekt för socionomutbildningen på Ersta
Sköndal högskola (Stockholm)
• Prefekt för Institutionen för internationell migration
och etniska relationer (IMER), Malmö högskola
• Idag på Institutionen för urbana studier (frågor om
bl.a. hållbar stadsutveckling)
Ett stort och förvirrande kunskapsfält
Några aktuella bilder
Erfarenheterna från Sverigehälsan
Kursen Mångkulturalitet i socialt arbete
• 25 tillfällen
• Tre huvudmoment:
1) Migration och mångkultur
2) Mångkultur i socialt arbete
3) Intersektionalitet
1. Migration och mångkultur
• Inledning – ”molnet” (en inventering i workshopform
av kursdeltagarnas egna erfarenheter av och
föreställningar om mångkulturalitet)
• Bakgrunden till Sverige som mångkulturellt land och
fakta kring migration och kulturell (inkl. religiös)
mångfald.
• Centrala begrepp inom forskningen om
internationell migration och etniska relationer (exv.
etnicitet, ras, flykting, minoritet, diskriminering,
integration och identitet).
2. Mångkultur i socialt arbete
• Kunskaperna inom mångkulturalitet appliceras på
frågor om individers och gruppers levnadsvillkor
och sociala problematiker i det svenska
samhället.
• Etiskt grundade förhållningssätt i socialt arbete
relateras till livssituationer och sociala
förhållanden för människor med olika kulturell
bakgrund.
3. Intersektionalitet
• Ett intersektionellt perspektiv på socialt arbete.
• Öka förståelsen för den komplexa mångfald av
faktorer som påverkar människors livsvillkor och
-val.
• Kritiskt granska attityder och fördomar kring
mångkulturalitet i samhället.
• Problematisera sina egna ståndpunkter och
utveckla ett personligt, integrerat förhållningssätt
till socialt arbete i mångkulturella miljöer och
situationer.
Mångkulturalitet
• Olika kulturers parallella existens
• Bör skiljas från men ger associationer till
mångkulturalism
• Koppling till begreppet mångfald
…som kan avse många saker (olika
identitetskategorier) men ofta används om
etnisk och kulturell mångfald
• En tillgång eller ett problem för samhället?
Det antropologiska kulturbegreppet
”förmedlat och skapat innehåll och
mönster av värden, idéer och andra
symboliskt meningsfulla system som
faktorer i formandet av mänskligt
handlande och de artefakter som skapas
genom handling.” (Kroeber & Parsons)
Kultur och värderingar
”Kulturell förändring är
beroende av färdiga historiska
stigar. Det övergripande
kulturella arvet hos ett
samhälle – protestantiskt,
romerskt-katolsk, ortodoxt,
konfuciansk eller
kommunistiskt – lämnar kvar
värderingar som blir kvar trots
modernisering.„
— Ronald Inglehart och W. Baker
”Molnet”
En hjälp att identifiera
våra föreställningar
om begreppet
Berikande
Världen
Givande
Dofter och
smaker
Spännande
Privata
sfären
Vad associerar vi begreppet
mångkulturalitet till?
Glädje
Upptäcktsresa
Kärlek-hat
Lära av
varandra
Rättvisa-orättvisa
Tillhörighet
Förtryck
Missuppfattningar
Kunskap-okunskap
Böneutrop
Begrepp och kunskapsområden
- Migration
- Etnisk, kulturell och språklig mångfald
- Religion
- Kulturella mönster, traditioner,
sedvänjor
- Värderingsmönster och -skillnader
- Familjemönster, könsroller,
barnuppfostran
- Rasism och främlingsfientlighet
- Integration/segregation
- Platser, boendemiljöer
Skrämmande
Samhällsfaktorer och -processer
Förhållningssätt
- Möten, gemenskap
- Konflikt, motsättningar
- Normalitet
- Ömsesidigt lärande
- Etniska/kulturella konflikter
- Segregation (boende, arbetsliv, utbildning etc)
- Främlingsfientlighet och rasism
- Kommunikation, lärande
- Samhällsproblem: resursbrist, ekonomi,
arbete, kriminalitet
- Kulturpolitik
- Lagstiftning
Är vi lika – eller olika?
• Vilka olikheter kan vi se?
• Hur beskriver och konceptualiserar vi
olikheterna?
• Vilka olikheter är signifikanta (och vad står
de för)?
• Vilken mening knyter vi till olikheterna?
• Hur värderar vi olikheterna
(positivt/negativt)?
Etnicitet – ett av de många sätt vi är olika på
• Definition av etnicitet: ”Den speciella kvalitet som
utmärker ett folks kollektiva uppfattning om sig självt
som folk” (Charles Westin)
• En kollektiv identitet – vanligen också tillskriven av
andra
En etnisk grupp har:
- Ett allmänt vedertaget namn
- En föreställning om ett gemensamt ursprung och en
gemensam historia
- Vissa inslag av gemensam kultur som vanligtvis hör
samman med religion, seder och språk
- En verklig eller symbolisk länk till ett hemland
- En känsla av solidaritet med åtminstone delar av den
föreställda etniska gemenskapen (Hutchinson & Smith)
Svenskheten
– vilka bilder
har vi?
Exempel på sociala problem som
drabbar invandrare
• Arbetslöshet
• Relativ fattigdom
• Låg boendestandard
• Segregerade skolor
• Isolering/marginalisering
• Hälsoproblem
• Bristande vård och omsorg
Systemintegration och social integration
(eller ”hård” och ”mjuk” integration)
• Hur kan vi förstå skillnaden?
• För migranter: stort fokus på hur saker
fungerar
• För de som är uppväxta i landet: fokus på
sociala relationer
• Kan integration i ”systemet” stå i vägen för
social integration?
Invandring och socialt arbete
• Invandringen till Sverige har skapat ett nytt
fält inom socialt arbete, som kan
benämnas interkulturellt socialt arbete
eller socialt arbete i mångkulturella
miljöer
• Baseras på ett antagande om att det
mångkulturella samhället ställer nya krav
på socialtjänst, skola, hälso- och sjukvård
etc.
• Vilka är då dessa nya krav…?
Några grundfrågor
• Bör alla behandlas lika, eller bör
skillnader i bakgrund (t.ex. kulturell
bakgrund) och erfarenheter föranleda
särskilda åtgärder?
• Hur förstår vi relationerna mellan
individen, familjen/gruppen och det
större samhället med dess
institutioner?
”Grupper” – vad menar vi med det?
Vilken roll har kunskap?
• Vilken kunskap är nödvändig, viktig, önskvärd –
resp. oväsentlig eller rentav oönskvärd – för
socialt arbete med specifika grupper?
• Om vi tänker på bilden
av individen och
grupperna: Vad
betyder det att ha
kunskap om den
”egna” och den ”andra”
gruppen?
• Hur förhåller sig
kunskap till sådant
som empati och
identifikation med
människor i en viss
grupp?
Att förstå utsatthet:
ett intersektionellt perspektiv
• Intersektionalitet: Studiet av samverkande
diskriminerande maktordningar
• Ett intersektionellt perspektiv kopplar frågor
om makt och ojämlikhet till identitetskategorier
som kön/genus, sexualitet, ålder och klass,
(eller funktionsduglighet, etnicitet, religion etc).
• I skärningspunkten mellan kategorierna sker
också en samverkan mellan
förtrycksmekanismerna; de påverkar och
förstärker varandra.
Fortsatta steg för Sverigehälsan
Integration – mångkulturalitet – socialt arbete
- Baskurs i integration och mångkulturalitet
- Påbyggnadsutbildning i integration och
mångkulturalitet
• Bygger på strukturen för kursen Mångkulturalitet i
socialt arbete (socialpedagogutbildningen)
• Vänder sig till yrkesverksamma inom socialt arbete
och bygger vidare på deras yrkeserfarenheter
• Kombinationer av fysiska träffar och
distansundervisning
Byggstenar i en påbyggnadsutbildning
• Att förstå mångfalden (kultur, etnicitet,
religion)
• Integration och integrationspolitik
• Internationell migration (fakta om och
förståelse av migrationsprocesser)
• Migranters villkor i Sverige (juridiska,
socioekonomiska, psykologiska och
intersektionella perspektiv)
Byggstenar i en påbyggnadsutbildning
• Att förstå mångfalden (kultur, etnicitet,
religion)
• Integration och integrationspolitik
• Internationell migration (fakta om och
förståelse av migrationsprocesser)
• Migranters villkor i Sverige (juridiska,
socioekonomiska, psykologiska och
intersektionella perspektiv)
Tack!
